Titta

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Om UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Panelsamtal och föredrag från Stockholm Pride 2015 som hölls 27 juli till och med 1 augusti. Stockholm Pride verkar för att stärka hbtq-personers rättigheter och livssituation och att synliggöra heteronormen. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Stockholm Pride.

Till första programmet

UR Samtiden - Stockholm Pride 2015 : Vem vinner på normkritik?Dela
  1. Välkomna hit. Det här är seminariet
    "Vem vinner på normkritik?"-

  2. -som arrangeras av Lärarförbundet
    student. Jag heter Susanna Stavling.

  3. Jag är pressekreterare
    på Lärarförbundet Stockholm.

  4. Vi ska under 45 minuter
    grotta ner oss i vad normkritik är-

  5. -vad det innebär i skolan
    och hur man kan jobba med det.

  6. Om ni har frågor får ni gärna vänta.

  7. Om vi har tid kommer vi
    att bjuda in till frågor mot slutet.

  8. Jag ska presentera de medverkande.

  9. Renita Sörensdotter är forskare på
    Centrum för genusvetenskap i Uppsala.

  10. Du är också konsult
    inom normkritisk pedagogik.

  11. Matilda Hellström är ordförande
    för Sveriges elevråd - SVEA.

  12. Ditte Karlsson är ordförande
    för Lärarförbundet student.

  13. Det är Lärarförbundet student
    som arrangerar det här seminariet.

  14. Varför det?

  15. Detta är
    en av våra handlingsprogramspunkter:

  16. Normkritik och
    behovet av det i lärarutbildningen.

  17. Våra medlemmar tycker att det saknas.

  18. Man vill ha ett normkritiskt
    perspektiv genom utbildningen-

  19. -samt ha normkritisk pedagogik
    som en del av lärarutbildningen.

  20. Vi tyckte att vi borde belysa det,
    och det gör vi här.

  21. Stockholm Pride är
    ett utmärkt tillfälle för det.

  22. Jag tänkte vända mig till er allihop
    med några korta ja/nej-frågor.

  23. Vi börjar hos dig, Renita.
    Är det viktigt med normkritik?

  24. -Ja.
    -Ja.

  25. Vad skönt. Då kan vi gå vidare.
    Är alla normer dåliga?

  26. -Nej.
    -Nej.

  27. Är det svårt med normkritik?

  28. Ja och nej.

  29. -Ja.
    -Ja.

  30. Spännande.
    Vi går vidare med det alldeles strax-

  31. -men först går jag till dig, Renita.
    Du har ju forskat i normkritik.

  32. -Vad betyder det, egentligen?
    -Det är en jättestor fråga.

  33. Vi kan tänka på feministisk teori,
    postkoloniala studier, queerteorier-

  34. -och se att det det finns en lång
    utveckling av teoretiska ingångar-

  35. -där man ifrågasätter normer.

  36. Det har blivit tydligt i och med att
    queerteorin kom fram under 90-talet.

  37. Nu har man paketerat det i ordet
    "normkritik", men det är inget nytt.

  38. Som vanligt är det ganska gamla
    teorier, men vi "twistar" till dem.

  39. Man ser diskriminering och makt,
    men tittar också på normer.

  40. Vilka tjänar på vissa normer, vilka
    upprätthåller dem, hur skapas de?

  41. Tittar man på det mer praktiska
    och på utbildningsförfarandet...

  42. Stiftelsen Friends lanserade
    metodmaterialet "I normens öga" 2008.

  43. Det är ganska längesen
    vi började prata om normkritik.

  44. RFLS ungdom hade gjort det ganska
    länge också, så det är inget nytt-

  45. -men tanken är
    att omsätta teorierna mer praktiskt.

  46. Hur arbetar man konkret med
    att ifrågasätta och utmana normer?

  47. Det är för att skapa
    en mer inkluderande miljö för alla.

  48. Man kanske måste skapa nya normer.

  49. Ett vanligt missförstånd är
    att vi ska vara normlösa.

  50. Självklart ska vi inte det. Vi måste
    ju ha sociala regler för samspel-

  51. -men vi kanske vill ha
    inkluderande normer.

  52. Då gäller det att ifrågasätta vem som
    har makt och vem som får ta plats.

  53. Jag skulle kunna fortsätta.

  54. Om vi får tid över kan jag
    komma tillbaka till den frågan.

  55. Du sa många intressanta saker-

  56. -men nu är vi ju inom skolans väggar.
    Hur är det här applicerbart...?

  57. Jag har ju utbildat ganska mycket
    inom skolverksamheten.

  58. Det strukturella är viktigt. Ibland
    pratar vi för mycket om individen-

  59. -när vi pratar om
    normkritiskt arbete i organisationer.

  60. Man måste ha stöd från ledningen
    om det ska bli ett bra arbete.

  61. Vi har sett exempel där det har
    funnits en bra rektor som slutar-

  62. -och allt arbete försvinner.

  63. Så de som har slitit, d.v.s. lärarna,
    matsalspersonalen, vaktmästarna...

  64. Men en ny ledning kan allt falla.

  65. A och O är
    att lyfta fram arbetsgivaransvaret.

  66. Du är skyldig att jobba främjande. Vi
    har en lag och vi har värdegrunder.

  67. Men i realiteten - eftersom jag
    träffar mycket folk i skolbranschen-

  68. -bygger mycket på eldsjälar.

  69. Det tråkiga är att de ofta bränns ut.
    De far illa i sitt arbete.

  70. De kämpar på
    och får med sig några stycken-

  71. -men om man alltid har motstånd
    omkring sig är det ett trögt arbete.

  72. Det har hänt mycket, men samtidigt
    händer det väldigt lite.

  73. Det finns mer medvetenhet,
    men ganska lite konkret arbete.

  74. Matilda, du svarade ja
    på frågan om normkritik är viktigt.

  75. Vad innebär normkritik för dig?

  76. Man kan ju angripa normkritik
    ur olika vinklar.

  77. För mig handlar det om tre ord:
    medvetenhet, ödmjukhet och mod.

  78. Medvetenhet är det du har sagt:
    att se strukturerna.

  79. Att lyfta blicken
    och vara medveten om sitt sammanhang-

  80. -och vilka normer
    och privilegier som finns.

  81. Och att se det komplexa i det,
    för det är inte svart eller vitt.

  82. Ödmjukhet är
    att titta sig själv i spegeln.

  83. Hur agerar jag
    i mötet med andra människor?

  84. Vad har jag för privilegier?
    Hur är jag som medmänniska?

  85. Att våga göra det.
    Det kan vara svårt.

  86. Vi är alla med och reproducerar
    de "dåliga" normerna.

  87. Det finns ju både och.
    Vi måste ha normer, men vilka normer?

  88. Vi ska ju inte ha
    normer som diskriminerar-

  89. -utan vi måste skapa de bästa
    möjligheterna för alla människor.

  90. Och mod.
    Mod att våga vara en positiv kraft-

  91. -i de här förändringarna i samhället.

  92. Att inte bara se på
    när diskriminering sker-

  93. -eller när nån slänger sig med ord
    eller gör som man alltid har gjort-

  94. -utan att ifrågasätta, problematisera
    och påverka sin omgivning.

  95. Nu fick jag nästan lite gåshud.

  96. Ditte, du svarade ja på frågan om
    det är svårt med normkritik. Varför?

  97. Det ställer väldigt höga krav på mig
    som individ att jobba normkritiskt.

  98. Jag måste se vilka normer jag bygger
    mitt synsätt på och reproducerar.

  99. Det är alltid läskigt, för
    man vill gärna tro att man har koll-

  100. -och inte bygger sina åsikter
    på normer, men det gör ju alla.

  101. Det är väl det svåraste.
    Det kräver mycket av en själv-

  102. -och det kräver
    medvetet arbete och utbildning.

  103. Det ska inte vara lätt.
    - Renita, du svarade "ja och nej".

  104. Du kommer inte undan. Vad ska vi vara
    kritiska mot? Vilka normer är dåliga?

  105. Det är bra att vi har sociala normer.

  106. Vi vill ju inte sluta vara artiga,
    och vi vill kunna ordna en grupp.

  107. Det dåliga är det som är onödigt,
    som genus, klass, funktionsförmåga-

  108. -sexualitet,
    etnicitet, landsbygd-storstad...

  109. Allt som handlar om att ordna in folk
    i grupper som man sen säger nåt om.

  110. Vi har ju den där klassiska ramsan-

  111. -om vita heterosexuella män
    som har makt och är medelklass o.s.v.

  112. Det är bilden av normbärarna, som
    tjänar på att leva i detta samhälle-

  113. -och som absolut inte tjänar på
    att vi har ett förändringsarbete.

  114. Det är lätt
    om man väl pratar underifrån.

  115. Det handlar bara om att ändra hur
    man talar och hur man bemöter folk-

  116. -och få mer kunskap
    om hur människor lever på olika sätt.

  117. Det vore lätt att förändra världen-

  118. -men vi sitter fast i det här träsket
    med normer som bara upprätthålls.

  119. Men hur svårt kan det vara?
    Nu har vi harvat på ganska länge.

  120. Vissa tjänar på maktens ordning, så
    vi får inte släppa maktperspektivet.

  121. Vem tjänar på maktens ordning?
    Var kommer motståndet ifrån?

  122. När är det tyst motstånd?
    Är folk bekväma i sin egen kategori?

  123. Är det lite jobbigt att behöva
    göra annorlunda och förändras?

  124. Det ligger nåt hotfullt i att kräva
    att nån ska börja agera annorlunda-

  125. -prata på ett annorlunda sätt,
    korrigera sig själv.

  126. Det kräver att man granskar sig själv
    och ifrågasätter och stannar upp.

  127. Utmaningen ligger i
    att många gillar det bekväma.

  128. Bekvämlighetszonen är
    en plats att utmana.

  129. Ni pratar om
    att ifrågasätta sig själv.

  130. Det ligger ganska nära det här med
    att man reproducerar normer.

  131. Hur fungerar det, Renita,
    och hur kan vi bryta det?

  132. Det har den feministiska forskningen
    hållit på med ganska länge.

  133. Jag är socialantropolog också-

  134. -och där pratar man mycket om hur
    kulturen skapar oss som människor.

  135. Hade vi varit födda in i en annan
    kultur hade vi lärt oss andra saker.

  136. Även om några stycken börjar
    gå motströms och ifrågasätta-

  137. -måste man få med sig en stor massa
    för att få effekt. Fler måste handla.

  138. Jag är ganska trött på prat - prat
    om jämställdhet och normkritik.

  139. När fler människor börjar handla
    normkritiskt kan vi få en förändring.

  140. Annars är det bara vi arga aktivister
    som står och skriker.

  141. -Lagstiftning är också en väg.
    -Eller så skriker vi lite tyst här.

  142. En annan fråga till dig:
    Man brukar ju ofta prata om språket.

  143. Vad har det för betydelse
    i det här sammanhanget?

  144. Det kommer också från äldre teorier,
    men språket har stor betydelse.

  145. När det gäller funktionsförmåga
    har man gjort sig av med många ord.

  146. Man vill också ta bort "handikappad"
    och "funktionsnedsättning"-

  147. -för att orden säger att nån är
    avvikande och inte som normalkroppen.

  148. När man pratar om funktionsvariation
    och funktionsförmåga har man sagt-

  149. -att det finns en mängd olika kroppar
    med olika funktionsförmågor-

  150. -och vi måste kunna anpassa oss
    efter flera funktionsförmågor.

  151. Och att fundera på pronomen.

  152. "Hen" har slagit igenom ganska bra,
    och den kampen började på 60-talet.

  153. Den kampen är inte ny,
    men plötsligt exploderade det.

  154. Och hur man pratar i grupper eller
    hälsar nån välkommen i en affär...

  155. Att försöka hålla sig
    könsneutral så långt det går-

  156. -men också respektera
    den som absolut behöver bli könad.

  157. Det är speciellt viktigt för många
    transpersoner, att få bekräftelsen.

  158. Språket har makt
    över hur vi lever och umgås-

  159. -och hur vi känner oss.

  160. Jag ska vända mig till dig, Ditte.

  161. I går vad det ett seminarium
    om inkluderande arbetsmiljöer.

  162. En lärarstudent fick då frågan hur
    hen hade mött det här i utbildningen-

  163. -och svarade att det var nån lärare
    som nån gång hade använt ordet hen.

  164. Räcker det som handling?

  165. Nej, vill jag säga spontant.

  166. Att börja tänka på sitt språk
    är ju ett steg i rätt riktning-

  167. -men lärarutbildningen
    behöver mycket mer än så.

  168. När vi kommer ut i arbetslivet
    måste vi ha verktyg för att...

  169. Vi måste ha kommit så långt i vår
    utbildning att vi själva är medvetna:

  170. Hur ser normerna ut,
    och framför allt i skolans värld?

  171. Vi måste också ha fått verktyg för
    att kunna bearbeta det med eleverna.

  172. Jag har fått lära mig
    att det här är viktigt-

  173. -men hur ska jag göra?
    Det har jag inte fått nåt stöd i.

  174. Det är inte helt självklart
    hur jag ska bemöta en sjuårig elev-

  175. -eller en femtonårig. Jag måste
    få hjälp med det, så det är viktigt-

  176. -att detta finns i lärarutbildningen,
    så att alla får den kunskapen.

  177. Det förtjänar våra elever.

  178. Vi ska gå lite djupare in
    i skolans värld.

  179. Många som jag träffar som definierar
    sig utanför de gängse normerna-

  180. -vill ha stöd från andra.

  181. Matilda, vilket stöd
    vill eleverna ha från sina lärare?

  182. Vilken bred fråga. Det här är ju
    en viktig fråga för eleverna.

  183. SVEA har ett skolpolitiskt program
    där våra medlemmars tankar speglas-

  184. -och ett helt kapitel ägnas
    åt det här ämnet, så det är viktigt.

  185. Det behövs en kompetensutveckling för
    alla inom skolvärlden på det området-

  186. -både för lärarna och elevhälsan-

  187. -så att eleverna kan få
    stöd utifrån sin egen situation.

  188. Det är ju olika. Det kan vara så
    att en elev beter sig illa, mobbar-

  189. -reproducerar och skapar grupptryck,
    och sen börjar reflektera lite.

  190. Att då ha en skolpsykolog där-

  191. -som har ett normkritiskt synsätt
    och kan stötta eleven-

  192. -kan göra jättestor skillnad. Men
    det är olika vad varje elev behöver.

  193. En hel skolvärld som är medveten
    om det här, det är det som behövs.

  194. Renita var också inne på
    det här med kompetensutveckling.

  195. Vad behöver lärarstudenter
    för att möta det här?

  196. Man behöver
    teoretisk kunskap om normkritik-

  197. -men också praktisk kunskap.

  198. Det är ett glapp som vi ser
    på lärarutbildningen, i flera ämnen.

  199. Det är jättebra med eldsjälar,
    men det är faktiskt lagstadgat-

  200. -och läroplanen är tydlig med att det
    inte räcker med eldsjälarnas arbete.

  201. För att vi ska nå dit måste
    utbildningen ge de här perspektiven-

  202. -och de verktyg vi behöver
    för att ta dem in i vårt yrkesliv.

  203. Det är de viktigaste delarna i detta.

  204. Matilda, tycker du
    att lärarna har den här kompetensen?

  205. Nej. Det är just därför som
    vår organisation länge har tryckt på-

  206. -att det behövs ordentlig
    fortbildning i de här svåra frågorna.

  207. Skolan är ju på gott och ont en
    väldigt traditionstyngd arbetsplats-

  208. -vilket gör att det kan vara ett
    segt maskineri att förändra normer.

  209. Skolan är ju en del av samhället.

  210. Vi måste sluta isolera skolan
    som i en liten bubbla.

  211. Skolan ska vara i framkant i de här
    frågorna, för där har vi möjlighet...

  212. Men det är ju olika
    från skola till skola också.

  213. Det finns massor med bra exempel.
    Men det här är en viktig fråga.

  214. SVEA har olika regioner där elevråd
    jobbar tillsammans, inom länet t.ex.

  215. I Skåne län har de nyligen
    valt en fokusfråga:

  216. En normkritisk skola nu.

  217. Så ni från Skåne som lyssnar,
    sug på den, ni!

  218. Det låter jättespännande. - Renita,
    nu ska jag ställa en fråga till dig.

  219. Du forskar ju om det här,
    så du är ju i framkant.

  220. All den kunskap som du har, hur ser
    vi till att den kommer in i skolan-

  221. -och når lärare och elever?

  222. Det har varit ett långtgående arbete
    med att försöka få in frågorna-

  223. -och jag undrar varför de "stannar".

  224. Det är jättebra
    att satsa på lärarutbildningen.

  225. Samtidigt riskerar vi att nöja oss
    med att utbilda de nya lärarna.

  226. Vi måste ju också jobba
    med dem som jobbar i skolan nu.

  227. I organisationer
    överför man normer ganska omedvetet.

  228. "Så här jobbar vi. Så här högt i tak
    är det." Man känner in det-

  229. -oavsett om man är elev,
    färsk lärare eller gammal lärare.

  230. Man säger att det sitter i väggarna,
    men det sitter i oss människor.

  231. Kulturen bor i människorna. Det rör
    sig trögt, så man måste tänka stort.

  232. Eleverna är otroligt viktiga, och
    många elever vill ha en förändring-

  233. -för det är de som drabbas
    av alla tråkiga normer.

  234. Vi har en kraft i eleverna, i lärar-
    utbildningen och i förbunden omkring-

  235. -men det är också lagstadgat.
    Kan ni bara börja jobba med det här?

  236. Gör det ni ska, alla i skolledningen.
    Utför ert uppdrag.

  237. Det är ganska enkelt, faktiskt.
    Följ lagen.

  238. Där skulle man nästan vilja sluta.
    Du fick en spontan applåd.

  239. Ditte, du sa att det behövs fokus
    på det här inom lärarutbildningen.

  240. Men varför är
    just de här frågorna viktiga?

  241. Det är framför allt två delar:
    Vad vill vi ha för samhälle?

  242. Vill vi ha ett demokratiskt samhälle
    där alla får komma till tals?

  243. Det vill nog alla,
    och då är de här frågorna centrala.

  244. Sen har vi också ett
    mobbnings- och kränkningsperspektiv.

  245. Jobbar man normkritiskt
    minskar mobbning.

  246. Det finns ju ingen lärare
    som vill att elever ska bli mobbade.

  247. De två delarna är viktiga.

  248. Som Matilda sa
    är ju skolan en del av samhället.

  249. I Lärarförbundet brukar vi säga
    att allt börjar med en bra lärare.

  250. På samma sätt formas samhället av
    en bra skola med kompetent personal.

  251. Spännande. - Var det
    nån i publiken som hade en fråga?

  252. Min fråga handlar om icke-binära.

  253. Skolan är ju ofta uppdelad i
    flickor och pojkar, kvinnor och män.

  254. Hur tror ni
    att det kommer att se ut i framtiden?

  255. Vem vill hoppa på den frågan?

  256. I det där utopiska samhället kommer
    alla att få vara precis som de vill.

  257. En förhoppning är att man jobbar mer
    med att inte köna folk i onödan-

  258. -och att respektera
    människors egna val av pronomen.

  259. Men också det här med könsindelad
    idrott - varför ska man ha det?

  260. Varför ha könsindelade aktiviteter?
    Jag ser ingen poäng med det.

  261. Ibland kan man behöva separera, men
    det är inte alltid på grund av kön.

  262. Det finns olika orsaker till att
    man behöver mindre grupper ibland.

  263. Man får vara aktiv där, i stället
    för att automatiskt gå på könet.

  264. "Vi könsseparerar så blir allt bra."

  265. Men i utopin hoppas jag
    att vi är där allt är mycket friare.

  266. Jag tror
    att det för det första handlar om-

  267. -hur mycket medvetenhet, ödmjukhet
    och mod skolan kommer att visa.

  268. Alla inom skolan måste våga
    vara modiga.

  269. Nånting annat som jag hoppas på...

  270. I början av året var jag i en debatt
    om att rusta upp skolans lokaler.

  271. Det pratas mycket om det fysiska:
    inget mögel, bra ljus och ljud etc.

  272. Det snackas om att det ska
    göras ordentliga satsningar.

  273. Jag lyfte då att vi också måste
    ha med ett tillgänglighetsperspektiv.

  274. Ska vi rusta upp
    kan vi lika gärna storsatsa både i...

  275. Hur ser omklädningsrummen ut?

  276. Kolla på skolans fysiska lokaler
    ur ett normkritiskt perspektiv-

  277. -och rusta upp dem ordentligt.

  278. De sa så mycket klokt,
    så jag skulle bara upprepa det.

  279. Hade vi nån annan fråga? - Varsågod!

  280. Hej! Erika Gustafsson heter jag. Tack
    för de smarta saker som ni säger.

  281. Jag undrar varför det inte händer
    så mycket inom normkritiken i skolan.

  282. Jag föreläser, mest inom särskolan,
    och möter en del elever och lärare.

  283. Jag upplever det som att lärarna är
    rädda för föräldrarnas reaktioner.

  284. Antingen hittar de på eller så
    har de blivit hotade av föräldrar.

  285. De hittar på det som ett hinder, för
    att inte jobba med de här frågorna.

  286. Hur mycket tror ni att det spelar in?

  287. Jag undrar också över skolornas
    attityd till mätbara kunskapsmål-

  288. -nu när eleverna är kunder i skolan.
    Blir det käppar i hjulen-

  289. -för normkritikmaskinen,
    som vi vill ska gå framåt?

  290. -Matilda, varsågod.
    -Det är en stor och komplex fråga.

  291. Många saker spelar in:
    skolan är traditionstyngd-

  292. -skolan blir ofta en isolerad bubbla
    och det är stressigt i skolan.

  293. Det finns inte riktigt tid
    att stanna upp och reflektera.

  294. Vi måste visa på
    att det här området bör prioriteras.

  295. "Nu tar vi ett krafttag
    och jobbar målmedvetet."

  296. Jag tror
    att resultatfokuset är skadligt.

  297. Det som är konkret och mätbart hamnar
    i fokus och blir mått på framgång.

  298. Skolan har två uppdrag: värdegrunds-
    uppdraget och kunskapsuppdraget.

  299. Historiskt sett har det pendlat. Det
    var fokus på värdegrundsuppdraget-

  300. -och nu är det
    bara fokus på kunskapsuppdraget.

  301. Vi måste gå den gyllene medelvägen.
    De är varandras förutsättningar.

  302. Fokus på värdegrundsuppdraget, och
    mer forskning på de mjuka värdena.

  303. Då kan vi både höja resultaten
    och skapa en skola där alla mår bra.

  304. Ditte, du vill komma in.

  305. Jag tolkade det som
    att jag skulle börja.

  306. Det är jättebra
    att föräldrar är med på tåget-

  307. -men vi har en lag och en läroplan,
    och det är dem vi ska lyssna på.

  308. Då tycker jag... Det är lite pinsamt
    om skolan skyller det på föräldrarna.

  309. Det är skolans uppgift att jobba
    utifrån de styrdokument vi har.

  310. Sen vill jag bara haka i det här med-

  311. -att kunskapsskolan
    och värdegrundsdelen går i varandra.

  312. En mobbad elev kanske inte kommer
    till skolan. Vad ger det för kunskap?

  313. Vi kan inte bortse från det ena
    och liksom... Nu blev det svårt.

  314. Vi kan inte bortse från det ena
    och bara satsa på den andra delen.

  315. -Varsågod, Renita.
    -Ni har sagt väldigt bra saker.

  316. Man ska komma ihåg att normkritisk
    pedagogik är konfronterande.

  317. Den har sitt ursprung i queer,
    kritiska vithetsstudier-

  318. -postkoloniala teorier,
    antirasistisk pedagogik.

  319. Det är alltså en konfronterande idé.
    Vi ska ifrågasätta och kräva saker.

  320. Då är det inte så lätt, för det är
    inte så mysigt och gulligt.

  321. Man måste hålla i processen och bli
    lite jobbig - ganska rejält jobbig.

  322. Det skrämmer, och då kanske man gör
    lite lagom, i stället för att säga:

  323. "Så här jobbar man för att inkludera
    alla. Vi ser till eleverna."

  324. "Vi hoppas att eleverna går ut
    som medborgare som har ett bra liv."

  325. Men man ska komma ihåg
    att det utmanar så mångas positioner-

  326. -och det ställer sig i vägen lite.

  327. Nu tänker jag ställa en fråga.

  328. Ni har pratat om att alla ska må bra,
    inkludering och elevhälsa.

  329. Är det viktigt att jobba inkluderande
    i en klass eller i ett arbetslag-

  330. -om det inte finns nån där
    som definierar sig utanför normerna?

  331. Självklart. Vem säger att det inte
    finns nån? Har vi ställt en fråga?

  332. Eller är det mina normer som säger
    att alla i klassen är heterosexuella?

  333. Och så behöver vi ju ett samhälle
    som har de här värderingarna.

  334. Då kan vi inte säga
    att det bara gäller en viss grupp.

  335. Då har vi ju helt missförstått
    vad syftet är.

  336. Vi måste tänka större än att det bara
    gäller när elever är utanför normen.

  337. Vilken tur. - Varsågod, Matilda.

  338. Jag vill bygga vidare på det här.

  339. Det handlar ju både om de normer
    som är identifierade som dåliga-

  340. -de som finns
    i diskrimineringslagen...

  341. Men det finns mycket mer
    som trycker ner.

  342. Jag gick i skolan i Västerbotten
    - byaskola och hela faderullan.

  343. Skolorna la ner allt eftersom
    jag flyttade uppåt i åldrarna.

  344. På gymnasiet hade jag en kompis
    som gick fordonsprogrammet.

  345. Han hade hängbrallor och spottade
    snus och gick runt så där på skolan.

  346. Vilka fördomar fanns det mot honom?
    Jättemånga.

  347. Det syntes i bemötandet
    från lärare och elever.

  348. "Nu kommer det en sån där. Han bryr
    sig inte om skolan och kan inget."

  349. Han var hur smart som helst,
    ett riktigt snille-

  350. -men han fick inte förutsättningarna,
    för det fanns så mycket fördomar.

  351. Det finns alltså mycket mer, så vi
    måste se vilka normer vi vill ha-

  352. -vilka normer vi har och vad som är
    vägen till det önskade normsamhället.

  353. Det är inte bara de som avviker från
    normen som tjänar på att den utmanas.

  354. Många som lever heterosexuellt trivs
    inte heller i de trånga normerna.

  355. Man får inte förväxla hetero-
    normativitet med heterosexuellt liv.

  356. Det finns också såna som kan antas
    uppleva sig vara tjejer-

  357. -men som är
    jätteobekväma i tjejgrupper.

  358. Det är inte bara en liten grupp som
    avviker, utan det handlar om alla.

  359. Men det är vissa som förlorar,
    och det gäller att utmana dem mest.

  360. Jag vill passa på att säga-

  361. -att Lärarförbundet just nu arbetar
    fram material i samtalscirklar-

  362. -som vänder sig till HBT-personer-

  363. -som är lärare,
    skolledare eller lärarstudenter.

  364. Vill man vara med hör man av sig till
    Maria Karlsson på Lärarförbundet här.

  365. I morgon
    går Lärarförbundet i paraden.

  366. Vi har fått äran att avsluta paraden.
    Vi är bland de sista som går.

  367. Ni är alla
    hemskt välkomna att gå med oss.

  368. Vi ska avsluta nu, i god tid
    så att ljudpersonalen blir glad-

  369. -på ett lite "peppigt" sätt.

  370. Renita, vad är bäst
    med att arbeta normkritiskt?

  371. Att det är roligt och utmanande,
    även för en själv.

  372. Det gäller att hela tiden fråga sig
    om man gör rätt, hur man förbättras.

  373. Att det är roligt och utmanande
    ska man hålla fast vid.

  374. Det bästa är att gå från en värld som
    är svartvit till en som är färgglad.

  375. Det finns så mycket kompetens, och
    vi förlorar på att inte nyttja den.

  376. Att se alla som människor, utan
    att låta sig begränsas av fördomar-

  377. -eller måla hela världen svartvit.
    Se människor.

  378. Det bästa är att gå från den
    svartvita världen till en färgglad.

  379. Vad utvecklande och häftigt.

  380. Utvecklande för mig,
    men också för mina blivande elever-

  381. -som jag ska göra den här resan
    tillsammans med. Det ska bli roligt.

  382. Vad roligt. Tack, snälla. - Och tack,
    alla ni som kom och lyssnade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem vinner på normkritik?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om normkritik inom lärarutbildningarna. Skolan får ofta kritik för att vara konserverande och befästa normer. Stämmer det och vilka vinner på normkritik? Medverkande: Renita Sörensdotter, genusforskare vid Uppsala universitet; Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student och Matilda Hellström, ordförande för Sveriges elevråd (SVEA). Moderator: Susanna Stavling. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Lärarförbundet Student.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund
Ämnesord:
Lärarutbildning, Normer, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning, Värderingar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Transpersoners livsvillkor

Angelica Löwdin är medlem i Göteborgs stads hbtq-råd och berättar om rådets arbete med att uppmärksamma transpersoners livsvillkor. Hon berättar om sina egna erfarenheter av att leva med transidentitet, från att bara de närmaste visste till att hon nu lever helt öppet och känner sig accepterad av omgivningen. Cirka 1 procent av Sveriges befolkning är transpersoner. Det är fortfarande något som är stigmatiserande för många och väldigt många vågar och kan inte vara öppna med sin identitet. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Transföreningen FPES.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Hbtq-frågor för dig som chef

Panelsamtal om hur man kan skapa en öppen arbetsplats där ingen diskrimineras och om hur chefer kan bli trygga i sitt ledarskap när det gäller hbtq-frågor. Medverkande: Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision; Giovanni Palusa, förtroendevald i Stockholms stad och Martin Persson, arbetsmarknadschef i Botkyrka kommun. Moderator: Amanda Netscher. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Vision.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Queer kvinna i teknikbranschen

En av fem hbtq-personer i Sverige upplever diskriminering på sin arbetsplats. Samtal om att vara queer eller queer kvinna i teknikbranschen. Medverkande: Nadia Zabehi, teknologingenjör och Tilde Mattsson från Geek Girl Meetup. Moderator: Christine Sahlström. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: RFSL Stockholm.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Vem vinner på normkritik?

Panelsamtal om normkritik inom lärarutbildningarna. Skolan får ofta kritik för att vara konserverande och befästa normer. Stämmer det och vilka vinner på normkritik? Medverkande: Renita Sörensdotter, genusforskare vid Uppsala universitet; Ditte Karlsson, ordförande för Lärarförbundet Student och Matilda Hellström, ordförande för Sveriges elevråd (SVEA). Moderator: Susanna Stavling. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: Lärarförbundet Student.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stockholm Pride 2015

Samtal om glesbygd - landsbygd

Flyr hbtq-personer fortfarande från landsbygden i Sverige till Stockholm? Panelsamtal om hbtq-personers erfarenheter och förutsättningarna för att driva lokala Pride-föreningar. Medverkande: Sophie Gunnarsson, verksamhetsledare på RFSL Luleå; Anders Sjöberg, RFSL Kristianstad; Oscar Undervall Larsson, ordförande för RFSL Borås och Adrian Rossander, Roslagen Pride. Moderatorer: Anna Galin och Niclas Sandin. Inspelat den 31 juli 2015 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Arrangör: RFSL.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Döva barns språkutveckling

Lär av döva föräldrar

Carin Roos är docent i specialpedagogik och berättar om vikten av att som hörande förälder till döva barn hitta strategier. Hon framhåller hur man alltid måste vara synlig, visa och kommentera saker för barnet och aldrig skärma av det från omgivningen. Döva föräldrar som förutsätter att barn förstår tecken och mimik triggar igång barnets språkutveckling. Språkutvecklingen hos barn till döva föräldrar börjar tidigare än den hos barn till hörande föräldrar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

4 år som hemmasittare

När Tilda var 11 år ville hon gå i skolan och lära sig nya saker, men hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak och fick mest sitta och rita. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har hon varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år. Nu är det sista terminen i nian och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.