Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Döden i konstenDela
  1. Litteratur, konst, opera och teater
    skildrar döden på olika sätt.

  2. Kulturen hjälper oss att förhålla oss
    till döden och att bearbeta den.

  3. Genren "Memento mori" betyder "Kom
    ihåg att du är dödlig" på latin.

  4. Den växte fram med kristendomen och
    skulle påminna folk att skärpa sig-

  5. -eftersom det kommer en dom efteråt.

  6. För att ge oss fler exempel-

  7. -har vi bjudit in Elisabet Millqvist,
    konstnärlig ledare på Wanås slott.

  8. Ja...

  9. Konsten vid Wanås slott, Wanås konst-

  10. -finns i nordöstra Skåne.

  11. Ni har alla tagit er hit i dag
    och ni har tagit er olika långt.

  12. Tar vi oss långt så flyger vi gärna.

  13. Flyger vi så har vi med oss passet,
    och där finns den där lilla bilden.

  14. Den där bilden som vi inte
    vill ska representera oss.

  15. Kanske har ni till och med
    blivit jämförda med passbilden.

  16. Man har sett tvekan
    hos kontrollanten.

  17. Vi kan säga "det är inte likt mig"-

  18. -fast det föreställer oss själva.

  19. Därför har vi också lämnat andra
    avtryck på flygplatser i världen.

  20. Vi har lämnat våra fingeravtryck.

  21. Vi kan ha lämnat det som länge lät
    som science fiction: Iris-skanning.

  22. Det är avtryck som inte är lika oss-

  23. -men de fungerar för igenkänning.

  24. De är unika
    men värdelösa för hågkomst.

  25. Ett avtryck som fungerar för hågkomst
    är ansiktsmasken-

  26. -och jag tänker mest på dödsmasken.

  27. Ni kan se Tutanchamons mask
    framför er, den blå-guldiga masken.

  28. Den är sannolikt baserad på
    en avgjutning av hans ansikte.

  29. I antika Rom kunde man göra
    en dödsmask bara timmar efter döden.

  30. Den hade funktionen av hågkomst-

  31. -men var också ett sätt
    att ha den döde bland de levande.

  32. Att kunna placera personen-

  33. -i form av masken,
    vid festligheter, bland de anhöriga-

  34. -och till och med ta med sig masken
    ut i stadsrummet.

  35. Minnet är centralt när vi talar
    om döden i konsten, och vi är rädda.

  36. Rädda för att glömma
    den som stått oss nära.

  37. Vi är rädda för att glömma rösten,
    lukten, ansiktsuttrycken...

  38. Allt det där som gör en människa
    till just den människan.

  39. Att minnet vi har ska blekna.

  40. Minnet fortsätter stå i centrum med
    det Johanna nämnde, memento mori.

  41. Då handlade det inte att minnas
    personen, utan att minnas döden.

  42. Här dansar Döden i Michael Wolgemuts
    träsnitt från 1493.

  43. "Danse macabre"
    är ett memento mori-motiv.

  44. Ibland dansar Döden med de levande-

  45. -och gärna skildras också
    olika samhällsklasser.

  46. Man visste att Döden inte skonar
    någon. Det går inte att köpa sig fri.

  47. Vi ska tänka oss
    att memento mori uppstår som motiv...

  48. I mitten av 1300-talet...

  49. ...börjar vi se dessa avbildningar
    när pesten har drabbat många.

  50. På åtta år dog en tredjedel av
    Europas befolkning. Döden fanns där.

  51. Sätt er i en medeltida, svensk kyrka.
    Titta upp i taket.

  52. Kanske är det Albertus Pictors bilder
    ni ser. Här spelar Döden schack.

  53. Är det inte så att Döden-

  54. -nästan petar den levande i magen
    med armbågen?

  55. Ofta kan man se den levande,
    lite ovilligt-

  56. -böja sig bort från det oundvikliga.

  57. Vi möter memento mori på kistor
    i form av avbildningar av den döde.

  58. Men under kan det finnas ett skelett.

  59. Man är intresserad av kroppen
    i olika stadier av förfall.

  60. Det kan vara en ängel
    som blåser ut ett ljus-

  61. -eller paddor och ormar
    som äter på kroppen.

  62. Lite mer obehagligt.

  63. Det är ett frossande i dödskallar
    och i kroppen-

  64. -och dödskallen dyker här upp
    i en samtida version.

  65. Det är Damien Hirsts
    "For the Love of God".

  66. Han har gjort
    en avgjutning i platina-

  67. -täckt den med över 8 000 diamanter-

  68. -och placerat en stor,
    rosa diamant i pannan.

  69. Han har kombinerat
    den yttersta lyxen-

  70. -med döden.

  71. Egentligen är det många av motiven
    som vill påminna oss att besinna oss.

  72. Säga att "Du kan ingenting ta med dig
    den dagen du dör".

  73. "Besinna dig, för en dag är den
    yttersta och en dag är domedagen."

  74. Dödskallen finns
    i en speciell typ av stilleben.

  75. Stilleben dyker upp på tecknings-
    kurser och hos 1500-talsmästare.

  76. Vi har ett motiv
    som är komponerat och porträtterat.

  77. Ibland är det realistiskt men
    dödskallen kombineras med blommor.

  78. Det är tydligt - liv och död.

  79. Men är det bara en fruktskål
    hittar vi ofta en fluga någonstans.

  80. Fruktflugan, masken
    eller bara en fläck på frukten-

  81. -som berättar att förfallet börjat.

  82. I en annan tid än medeltiden,
    i vår tid och med vår teknik-

  83. -har Sam Taylor-Johnson
    fångat stillebenets hela cykel.

  84. Jag tänkte att vi skulle följa det-

  85. -i en film som är tre minuter
    och fyrtiofyra sekunder.

  86. Bic-pennan placerar oss i vår tid-

  87. -men visst har Sam Taylor-Johnson
    fångat det som målningen antyder?

  88. Det här förloppet - knopp, blomma,
    frukt och så småningom förruttnelse.

  89. Vi måste acceptera livets gång-

  90. -men när förloppet
    inte är det förväntade-

  91. -kan sorgen vara oöverstiglig.

  92. När till exempel ett barn dör.

  93. I samma tid som Wolgemut
    och Albertus Pictor-

  94. -så gör Michelangelo 1499
    sin "Pieta". Det var en beställning.

  95. Han skulle göra den mest enastående
    marmorskulpturen i Rom.

  96. Han gör bilden av föräldern
    som håller i sitt döda barn:

  97. Maria som har Jesus i knät.

  98. Den där bilden har fascinerat
    och fortsätter att fascinera.

  99. Så här ser den ut i Kudzanai Chiurais
    tappning, en konstnär från Zimbabwe.

  100. Han har ersatt karaktärerna med andra
    och visst känner vi igen bilden.

  101. Den är bekant,
    och det handlar inte om Michelangelo.

  102. Öppnar vi en tidning-

  103. -eller slår på teven
    så möter vi den här bilden.

  104. Föräldern som bär barnet ur
    ett bombat hus eller en bombad stad.

  105. En bild av yttersta förtvivlan
    som pågår hela tiden.

  106. Förälder och barn,
    den nära relationen, bra eller dålig-

  107. -har många konstnärer arbetat med.

  108. Sofie Calles mamma
    låg för döden 2006.

  109. Då monterade hon upp en videokamera
    i sjukhusrummet.

  110. Mamman ska ha sagt "Äntligen!" om
    att få bli motiv för dotterns konst.

  111. Det kan tyckas märkligt-

  112. -men Calle menar att mamman fortsatte
    prata när hon lämnade rummet.

  113. Man får inte visa några bilder
    om man inte ställer ut verket.

  114. Modern ligger i sängen och ibland
    ser man armar som rättar till täcket.

  115. De känner efter. Lever hon?

  116. Hundra timmar film blev sex minuter
    i det färdiga konstverket.

  117. Titeln är "Couldn't Capture Death".

  118. För även om Calle filmade förloppet -
    när inträffade egentligen döden?

  119. Det undgick henne.

  120. Konstnären Igshaan Adams
    har arbetat med sin pappa.

  121. Han bad honom förbereda honom
    för döden enligt islamsk tradition.

  122. Att tvätta, tvaga och torka,
    parfymera och svepa kroppen.

  123. Att röra är att vara nära-

  124. -och ibland, bakom svepningen,
    ser vi på grund av distansen bättre.

  125. Så småningom fick Adams signalera
    att han måste ut ur tygmassan-

  126. -för till skillnad från dödsmasken
    som får den döde att verka levande-

  127. -så är det här den levande
    som verkar död.

  128. Vi förflyttar oss till Skåne
    och Wanås.

  129. Dit kommer konstnärer
    och gör nya konstverk-

  130. -och vet ni vilken den vanligaste
    kommentaren är efter första besöket?

  131. "Det finns så mycket död här."

  132. Ofta kommer konstnärer
    på ett första besök under hösten.

  133. Naturens cykel
    påminner om livets förlopp-

  134. -men det finns de
    som arbetat med döden.

  135. Miroslaw Balka är en av dem.
    Här har vi en kista med ett bollhav.

  136. Död och liv, staplat på varandra-

  137. -och ännu mer surrealistiskt när nån
    lägger sig i bollhavet en stund.

  138. Robert Wilson är en amerikansk
    konstnär som har gjort ett porträtt-

  139. -ett hommage över Edwin Denby som
    begick självmord i åttioårsåldern.

  140. Hans liv hade förlängts tre gånger
    med hjälp av intensivvård-

  141. -och han tyckte att hans tid var ute.

  142. Huset har en dörr, men inget handtag.
    Där inne finns en stol och ett bord.

  143. Det berättar fragment
    om Edwins sista dag i livet.

  144. Edwin Denby satte punkt.

  145. Tid och död är snubblande nära ibland
    som ämne i konsten.

  146. Men nu tänker jag på tid konstnärer
    har använt för att markera livet.

  147. Det är nånting som sysselsatt många.

  148. Det här är Jacob Dahlgrens garderob.

  149. Likt en stiliserad dagbok-

  150. -likt årsringar markerar
    och mäter många konstnärer tiden.

  151. Jacob Dahlgren har varje år sedan
    2001 haft på sig randig överdel.

  152. Han har fotograferat sig.
    Det här är ett livsprojekt-

  153. -som han fortsätter resten av livet.

  154. En annan konstnär, On Kawara...
    Här är han mer på väg.

  155. On Kawara har sedan 1966
    målat datummålningar.

  156. Datumet, året...

  157. Han fortsatte tills han gick bort.

  158. En tredje stämplade ett stämpelkort
    varje timme i ett år.

  159. Vad gör de här konstnärerna?

  160. Visst har det funnits en genre
    som hetat "Memento vivere".

  161. En mer bekant fras i dag
    är "Carpe diem", "Fånga dagen".

  162. Kanske är det så att vi så väl vet
    att livet är flyktigt.

  163. Men vi måste påminna oss om
    att livet är mitt ibland oss. Tack.

  164. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Döden i konsten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Bild
Ämnesord:
Döden i konsten, Konst, Konsthistoria, Motiv i konsten
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Utifrån byggherrarnas perpektiv

Hur skapar vi en bättre arkitektur utifrån byggherrarnas perspektiv? Här får vi lyssna till makthavare inom byggbranschen som kommer med kreativa förslag. Medverkande: Sandra Falk, marknadschef på Folkhem, Magnus Källgren, AMF Fastigheter, Caroline Arehult, vd Skanska Fastigheter, Suzana Bossel, kommunikationschef Magnolia bostad och Daniel Markström, arkitekturchef Humlegården. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.