Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Livets byggstenarDela
  1. Utvecklandet av
    kunskapsområdet "life science"-

  2. -har ändrat synen på sjukdom
    och människokroppen.

  3. Genom att använda kroppens egna
    resurser för att bekämpa sjukdomar-

  4. -flyttar life science fokus
    från den traditionella medicinen-

  5. -som mest handlade om
    att behandla symtom-

  6. -till att också, och hellre,
    förebygga problemen innan de sker.

  7. Vi ska nu se hur vi kan fördubbla
    livslängden och undvika sjukdomar-

  8. -precis som vi pratade om innan.

  9. Vi ska få reda på hur långt
    forskningen är från den verkligheten.

  10. Svaren ger Mathias Uhlén,
    professor i mikrobiologi-

  11. -forskare vid KTH och director för
    Science for Life Laboratory vid KI.

  12. Han ansvarar också för projektet
    "The Human Protein Atlas"-

  13. -som är en kartläggning av livets
    byggstenar, alltså kroppens protein.

  14. De flesta läkemedel i dag
    fungerar genom att påverka proteiner-

  15. -så det här är fruktansvärt viktigt.

  16. -Välkommen, Mathias Uhlén.
    -Tack.

  17. Det är jätteroligt att vara här
    och komma efter Ulf-

  18. -som jag tror kompletterar
    mycket av det jag säger.

  19. Jag börjar med ett avstamp
    för ungefär femton år sen.

  20. Då hölls en presskonferens
    i Vita huset.

  21. President Clinton som just
    skulle kliva av som president-

  22. -annonserade på presskonferensen-

  23. -att människans första arvsmassa hade
    blivit sekvenserad, alltså bestämd.

  24. Han kallade det
    "Decoding the book of life".

  25. En milstolpe för mänskligheten.

  26. Det här var länge ett månlandar-
    projekt för oss livsvetenskapare.

  27. Man har beräknat att den direkta
    kostnaden var cirka 20 000 personår.

  28. Som man hade jobbat med projektet.
    Det kostade 25 miljarder kronor.

  29. Det var bara de direkta kostnaderna.

  30. Det som sen har hänt är att
    teknologierna har utvecklats.

  31. Det här kanske kom lite tidigt.

  32. De nya teknologierna var
    en konsekvens av det här projektet.

  33. Det här med att bestämma
    människans arvsmassa har exploderat-

  34. -både i kostnader
    och hur fort man kan göra det.

  35. Jag leder SciLifeLab
    på Karolinska Institutet.

  36. I år ska vi kunna bestämma era
    arvsmassor för ungefär 10 000 kronor.

  37. Det ska förhoppningsvis ta två dagar.
    Inte riktigt än, men om nåt år.

  38. Då förstår ni
    vilken otrolig utveckling det är.

  39. Som jag ser det har det lett till...

  40. Människan har alltid strävat efter
    att systematisera naturen.

  41. För mig var 1700-talet
    biologins århundrade.

  42. Där hade vi vår egen Linné
    som systematiserade biologin.

  43. 1800-talet var på sätt och vis
    kemins århundrade.

  44. Ursäkta Ulf,
    men då systematiserades kemin.

  45. Där var svenskarna aktiva.

  46. Cirka en fjärdedel av alla grundämnen
    upptäcktes i Sverige.

  47. Väldigt många
    på ön Resarö utanför Stockholm.

  48. Berselius och hans kollegor
    jobbade med det.

  49. 1900-talet var mycket fysikens
    århundrade, då den systematiserades-

  50. -med olika typer av kvarkar
    och allt vad det är.

  51. Där var dansken Bohr väldigt aktiv.

  52. Jag tror att 2000-talet blir...

  53. När man läser historieböcker
    om nåt århundrade-

  54. -kommer 2000-talet att vara det
    då man systematiserade medicinen-

  55. -och våra grundämnen, osv.
    Det startade alltså år 2000.

  56. Precis som Ulf sa, kan man säga att
    kroppen byggs upp av två byggstenar.

  57. Det är DNA,
    som är den digitala informationen-

  58. -och som står för
    det ärftliga, genetiska minnet-

  59. -och har de fyra komponenterna
    som Ulf pratade om.

  60. Vi får ungefär två cd-skivor
    med minne från våra föräldrar.

  61. Man får en från mamma och en från
    pappa. Därför är man den man är.

  62. Det som kanske är intressant är att
    det bara är två-tre procent av det-

  63. -som kodar för proteiner.
    Resten är väl inte skräp-

  64. -men det är inte sånt som kodar
    för nästa byggsten.

  65. Det betyder att det som gör oss till
    människa är mindre än en Abbalåt.

  66. Det är väl ganska fantastiskt
    att vi som är så komplexa organismer-

  67. -och det underverk
    som faktiskt alla är-

  68. -är det med information
    som är mindre än en Abbalåt.

  69. Men det jag har ägnat mest tid åt
    är det här med proteiner.

  70. Vi har alltså det här minnet
    för att det läses av-

  71. -precis som när man stoppar in
    en cd-skiva i en spelare.

  72. Då får man ut en slags analog
    information: proteinerna.

  73. Alla har 20 000 proteiner,
    alltså 20 000 gener.

  74. Det är då livets kemi.

  75. Vi har olika saker för olika saker.
    Enzymer, katalys som sker i cellerna.

  76. Vi har olika signalsystem
    som används i kroppen.

  77. Vi har strukturer som hår och naglar.

  78. Vi reglerar på olika sätt och har
    försvarsmolekyler, som antikroppar.

  79. Det intressanta för oss
    som jobbar med tillämpad biokemi-

  80. -är att kanske 99 procent av alla
    läkemedel som finns på ett apotek-

  81. -är riktade mot proteiner,
    direkt eller indirekt.

  82. Att förstå proteiner är också
    att förstå läkemedel i framtiden.

  83. Att systematiskt ta sig i mål
    är lite som att köra bil i Paris.

  84. Hur många har sett
    hur man skyltar i Frankrike?

  85. Men när vi startade projektet
    för femton år sen-

  86. -så visste vi vart vi ville komma
    men inte hur man tog sig dit.

  87. Men vi startade ett konsortium.

  88. Wallenbergsstiftelsen gav oss senare
    fantastiska en miljard kronor.

  89. Med dem skapade vi ett konsortium.

  90. Ett nätverk av nästan 250 forskare
    över hela världen.

  91. Sex universitet i Sverige
    har varit centrala.

  92. Och sen har vi olika typer av center,
    mest i Asien-

  93. -men också med forskargrupper
    i USA och Europa.

  94. Vi har då försökt kartlägga
    alla människans proteiner.

  95. Alla har alltså 20 000 proteiner.

  96. Vi analyserade tio om dagen
    och höll på i tolv år.

  97. Och för ett år sen började vi
    beskriva det i tidskriften Nature.

  98. Men det slutgiltiga var
    i januari i år då vi var klara.

  99. Vi har kartlagt var i kroppen
    alla proteiner finns.

  100. För att bevisa det har vi publicerat
    en databas med 13 miljoner bilder-

  101. -där vi visar hur proteinerna finns
    i lever, njurar, osv.

  102. Det här svenskledda projektet
    har lett till massor av fina bilder.

  103. Här är en mikroskopbild
    på en bit tarm.

  104. Trodde ni att tarmar kan vara
    så här vackra?

  105. Det brunfärgade är ett speciellt
    protein som vi tittade på.

  106. Vi kan då konstatera
    var det finns i tarmen.

  107. Här är ett annat protein. Det bruna
    visar var det finns i hjärnan.

  108. Det finns purkinjeceller
    som här är brunfärgade-

  109. -och proteinet finns även i trådarna.

  110. Det är ett sätt att titta på det.

  111. Man kan titta på det ännu mer
    finfördelat i konfokalmikroskop.

  112. Den här cellen
    råkade precis dela på sig-

  113. -och det grönfärgade
    är det protein som vi tittar på.

  114. De binder till kromosomerna och då
    kan man se det på det här sättet.

  115. Alla kan gå in och titta på
    de 13 miljoner bilderna.

  116. Det är en databas med öppen källkod.

  117. Nästan 100 000 forskare
    tittar i den varje månad.

  118. Ihop med tidskriften Science har vi
    gjort en poster till gymnasier.

  119. Där beskrivs vilka molekylära
    proteiner vi har kroppen.

  120. Vi ville titta på vad som gör en
    njure perfekt för att filtrera blod-

  121. -och varför vi har en hjärna som är
    fantastisk på att komma i håg saker.

  122. Det vi omedelbart såg var hur många
    unika proteiner hjärnan har, osv.

  123. Förvånande nog är testiklarna
    den vävnad med flest unika proteiner.

  124. Alltså ungefär tre gånger fler
    än hjärnan.

  125. Det var lite förvånande.
    Vi hittade 999 proteiner.

  126. Vi hade gärna hittat en till.

  127. Med hjälp av proteinatlasen kan man
    också se om de finns i stamcellerna-

  128. -som heter spermatogonier, eller
    om de finns i de mogna spermierna.

  129. Det här tyckte internationell press
    var väldigt lustigt.

  130. Drömmen för oss forskare
    är att få ett visst erkännande-

  131. -och det fick vi verkligen
    i över 200 artiklar.

  132. Även affärstidskrifter
    som The Economist-

  133. -tyckte att det var spännande
    med "balls and brains", osv.

  134. Men mer intressant är att förstå
    hur hjärnan, njurarna, osv. ser ut.

  135. Då kommer vi in på cellen,
    som Ulf pratade om.

  136. Jag har ju mest pratat om livet
    än så länge-

  137. -men ska försöka komma in mer
    på döden.

  138. Cellen är, som Ulf sa,
    en balans mellan liv och död.

  139. Vi har alla
    ungefär 40 000 miljarder celler.

  140. Vi har ungefär 200 olika celltyper.

  141. Det är egentligen många fler
    beroende på definitionen.

  142. Det fina med hur vår kropp fungerar
    är hur de hela tiden byts ut.

  143. Det kallas programmerad celldöd.

  144. Om cellen är lite sjuk
    begår den självmord.

  145. Det sker enormt frekvent.

  146. Man räknar med att det varje sekund
    dör en miljon celler i kroppen.

  147. Det betyder då att man måste få in
    en miljon nya celler.

  148. Då behöver man kroppens reserv,
    stamcellerna.

  149. En intressant sak
    som vi pratade lite om tidigare-

  150. -är att det verkar finnas
    en strikt kontroll av delning.

  151. Det pratar Hayflick om.

  152. Tar man ut en cell
    och delar den utanför kroppen-

  153. -delar den sig 50 gånger
    och slutar sen.

  154. Så det finns helt klart
    en slags programmerad celldöd.

  155. Då kommer vi också in på
    det här med cancer.

  156. Cancer är ju en cell som löper amok.

  157. Man kan säga att det är nånting
    som sker. Man har otur.

  158. Men bara man går ut på en badstrand-

  159. -får man en precancercell
    på varje kvadratcentimeter av huden.

  160. Så i de allra flesta fall
    klarar kroppen av att ta bort dem-

  161. -med hjälp av apoptosen.

  162. Men det hemska är att cellen
    inte bara börjar dela sig ohämmat-

  163. -utan också förlorar respekten
    för celler omkring den.

  164. Den växer in och ger metastaser.

  165. Som tur är händer det mycket
    på läkemedelsfronten.

  166. Väldigt många nya metoder
    håller på att tas fram.

  167. Väldigt många av dem
    är biologiska läkemedel.

  168. Det är alltså oftast proteiner
    man behandlar med.

  169. Det här har skett
    de senaste tio åren-

  170. -och har blivit betydelsefullt
    även kommersiellt.

  171. Sju av de åtta mest säljande
    läkemedlen i dag är proteiner.

  172. För tio år sen fanns inte
    ett enda protein på listan.

  173. Så det sker väldigt snabbt.

  174. En annan sak som händer är
    att vi faktiskt börjar förstå-

  175. -en del av sakerna där...
    Jag kommer till det.

  176. Innan jag kommer till alzheimer
    ska jag prata lite om åldrande.

  177. Det finns en spännande sajt
    som heter www.livingto100.com.

  178. Där har ett läkarlag
    gått igenom statistiskt-

  179. -med vilken sannolikhet man överlever
    om man lever på ett visst sätt.

  180. Jag gjorde testet i går-

  181. -och kom fram till att jag
    statistiskt sett ska leva till 94 år.

  182. Men man har också tittat på-

  183. -hur många som lever till 100 år
    i olika delar av världen.

  184. Man konstaterar att det är bra
    att leva i Okinawa i Japan-

  185. -i Sardinien, Kaukasus och Småland.

  186. Finns det några från Småland här?
    Grattis.

  187. Speciellt om ni kommer från Markaryd.
    Där finns många 100-åringar.

  188. Det som är intressant också
    är att man får råd.

  189. Om jag slutar dricka kaffe
    kommer jag att leva tre månader till.

  190. Då säger jag som Ulf,
    att jag nog fortsätter med kaffe.

  191. Men det kan vara bra att få
    en påminnelse om vad vi åldras av.

  192. Man kan säga att vi forskare jobbar
    med två teorier för åldrande.

  193. Vi har redan varit inne lite på det.

  194. Den ena teorin är vad man
    brukar kalla "wear and tear".

  195. Alltså att man ackumulerar skador
    och till slut får en systemkollaps.

  196. Man ackumulerar skador på cellnivå
    och dör.

  197. Det finns en annan teori som man
    kan kalla programmerat åldrande.

  198. Där är åldern ärftligt betingad-

  199. -och vi har bara en utmätt ålder.

  200. Det är den som gör
    att vi blir si eller så gamla.

  201. Jag tycker att det är ganska klart
    och okontroversiellt att säga-

  202. -att det är en blandning
    av de här två.

  203. Tittar man på varje species
    är det helt uppenbart-

  204. -att vi har en slags maxgräns
    som illustrerades tydligt tidigare.

  205. Vi har en del gnagare, våra möss
    och råttor som lever tre-fyra år-

  206. -men så har vi mullvadar som lever
    i 30 år. De är nästan identiska-

  207. -men av nån anledning lever den ena
    tio gånger längre än den andra.

  208. Vi har en del intressanta mutationer.
    En av dem kallas progeria.

  209. Det är en hemsk sjukdom
    som uppstår spontant.

  210. Då har man ett enda fel på DNA-basen-

  211. -som gör att ett protein
    inte riktigt fungerar-

  212. -och då åldras man ungefär
    tio gånger snabbare än alla andra.

  213. Man lever sällan
    mer än till fjorton-femton år.

  214. Redan vid sju-åtta års ålder
    ser man ut att vara sjuttio.

  215. Då förstår man att just den typen
    av åldrande är genetiskt betingad.

  216. Det som ändå är fascinerande-

  217. -är att vi vet otroligt mycket
    om människans biokemi-

  218. -och har kartlagt alla proteiner, men
    ändå är åldrandet lite av en gåta.

  219. Vi vet inte riktigt vad som händer.
    Vad är den här programmeringen?

  220. Och vad är det med "wear and tear"
    som egentligen gör att vi åldras?

  221. Vi har också
    en del hemska ålderssjukdomar.

  222. Demenssjukdomar, alzheimer.

  223. Jag visar det här
    för att ge lite hopp.

  224. Precis nu i början av sommaren-

  225. -har det kommit en klinisk prövning
    på en molekyl, en antikropp-

  226. -som har tagits fram
    av amerikanska forskare-

  227. -och som ser ut att visa
    att man kan bromsa-

  228. -och kanske även förhindra
    sjukdomens utbrott.

  229. Det blir spännande att se.

  230. Vi har också jobbat ganska mycket
    med den här typen av sjukdom-

  231. -och har bra resultat med proteiner
    riktade mot proteinet amyloid.

  232. Jag har nu försökt göra en liten
    exposé över livets byggstenar-

  233. -och det projekt
    som kartlägger alla våra proteiner.

  234. Jag är stolt och tacksam
    över Wallenbergsstiftelsen-

  235. -som har gjort det möjligt att satsa
    ungefär 1 000 personår på projektet.

  236. Det är viktigt att Sverige är med
    när proteiner är mål för läkemedel.

  237. Och vi är otroligt glada över-

  238. -att vi har fått det här, inte så
    medialt uppmärksammade, genombrottet-

  239. -för biologiska läkemedel,
    mot cancer-

  240. -men även inom autoimmunitet och MS.

  241. Men också förhoppningsvis
    även för demens i framtiden.

  242. Det jag inte riktigt har pratat om
    är vår likhet på molekylär nivå.

  243. Alla de bilder som vi har tagit fram
    har vi analyserat.

  244. Vi tog patienter från Akademiska
    sjukhuset. En man, en kvinna-

  245. -och en lite äldre person,
    antingen man eller kvinna.

  246. Vi skickade bilderna till Indien där
    tio patologer tittade på bilderna-

  247. -och skickade information.

  248. Från början sa vi åt dem
    att de måste titta på och annotera-

  249. -alltså skriva om både man, kvinna
    och åldersdifferentieringen.

  250. Men när träffade dem i Mumbai
    för några år sen-

  251. -sa de att de vägrade göra det,
    för de är alltid lika.

  252. I nästan alla proteiner
    ser vi nästan identiska ut.

  253. Åtminstone med den upplösning
    som vi kan titta på.

  254. Då är vi otroligt lika
    på molekylär nivå.

  255. Därför är det märkligt när man ser
    hur den tokiga grannen beter sig.

  256. Men det är nog en del av kaosteorin.

  257. Det finns små skillnader-

  258. -som gör att vi blir
    så pass olika i vårt beteende.

  259. Tillsammans med föregående talare-

  260. -tror jag att vi har samma syn.

  261. Att den balans mellan liv och död
    som vi har i kroppen är så spännande.

  262. Vi måste förhindra cancer och det gör
    att vi inte kan leva för evigt.

  263. Men det finns en rättvisa i det.

  264. Alla människor
    blir en dag äldre varje dag.

  265. Det är väl ganska rättvist?

  266. Det är då ganska spännande
    att åldrande fortfarande är en gåta.

  267. Då kanske jag ska avsluta...
    Eftersom vi pratar om livet-

  268. -tänkte jag avsluta med min absoluta
    favorit, Shakespeares "Macbeth":

  269. "Life is but a walking shadow"

  270. "A poor player that struts and frets
    his hour upon the stage"

  271. "And then is heard no more:
    A tale told by an idiot"

  272. "Full of sound and fury,
    signifying nothing"

  273. Vill du också berätta
    om ditt hobbyprojekt?

  274. Det har en koppling
    till det vi talat om tidigare.

  275. Som ni vet
    har vi ett problem med koldioxid.

  276. Och vi tror att det finns en lösning.

  277. Det är smörjan av grönalger
    som vi framförallt ser i Östersjön-

  278. -som heter cyanobakterier.

  279. Det vi och andra forskare i världen
    håller på med nu-

  280. -är att försöka programmera om
    algerna.

  281. Det fina med dem är att man
    kan svälta dem när de har växt upp-

  282. -och bara ge dem två saker:
    solljus och koldioxid från luften.

  283. Med det kan de fortsätta
    producera produkter.

  284. Det man kan göra med de nya tekniker
    som de pratade om tidigare i dag-

  285. -är att programmera dem
    till att göra bensin.

  286. Så i kolvarna på KTH
    har vi nu faktiskt cyanobakterier.

  287. Det enda vi behöver ge dem är luft,
    koldioxid, och lite solljus.

  288. Då producerar de bensin.

  289. Det fina är att om vi eller andra
    lyckas med det här-

  290. -kan man ta koldioxid
    från atmosfären-

  291. -göra bensin,
    stoppa den i våra bilar, åka i väg-

  292. -och så återförs koldioxiden
    i atmosfären i ett hållbart system.

  293. Om det lyckas väldigt bra
    kan man kanske tänka sig-

  294. -att det blir så billigt
    att energi blir nästan gratis.

  295. Det skulle få enorma konsekvenser
    för hela den här planeten.

  296. Man kan börja vattna öknar, osv.

  297. Men vi skulle också undvika
    uppvärmning, försurning och allt.

  298. Det är ett litet hobbyprojekt.
    Att försöka rädda planeten.

  299. Tusen tack.

  300. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Livets byggstenar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Biologi
Ämnesord:
Biologi, Fysiologi, Naturvetenskap, Proteiner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.