Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Ett alltför långt liv?Dela
  1. Som en förberedelse inför dagen
    tittade jag lite på-

  2. -hur olika världsreligioner tänker
    kring döden och livet efter detta-

  3. -i den mån de har ett sånt begrepp.

  4. Man tycker ju att det vore trevligt.

  5. Till och med jag som är en väldigt
    sekulariserad kristen tycker det.

  6. Nu inser jag att man egentligen
    kan koka ner det till två modeller-

  7. -åtminstone inom världsreligionerna.

  8. Den ena är att man kommer till ett
    tillstånd som är avsaknad av lidande.

  9. Det beskrivs som vila eller belöning.

  10. Jag ser det som religion för trötta
    som har jobbat väldigt hårt.

  11. Sen får man pusta ut och vila.
    Det tycker jag är väldigt fint.

  12. Det andra, som också är fint,
    är att det är en fortgående resa.

  13. Man fortsätter i nya kroppar
    på olika sätt-

  14. -eller reser vidare
    genom andra länder.

  15. Vi kan kalla det Bröderna
    Lejonhjärta-modellen. Det fortsätter.

  16. Alla man känner och det onda och
    det goda fortsätter på olika sätt.

  17. Eller kombinationen att det är
    en resa, men aldrig jobbigt.

  18. Det kan vi kanske kalla
    "religion för de understimulerade"-

  19. -eller för "de mest nyfikna".

  20. Jag tänkte titta på det här-

  21. -och prata om vårt behov
    av andra förklaringsmodeller.

  22. Är man inte religiös är det ändå
    samma två menyer som står till buds.

  23. Antingen finns det ingenting
    och vi får acceptera att det är så.

  24. Det blir stillhet och avsaknad av
    lidande. Det stämmer vetenskapligt.

  25. Och - inte "eller" utan "och" -
    livet vi såg på frukttallriken...

  26. Det var mycket liv i slutet.

  27. Cellerna går vidare i kretsloppet.

  28. Våra atomer kommer från stjärnorna
    och ska återvända dit.

  29. Både resan och vilan-

  30. -finns i den vetenskapliga
    förklaringen av världen. Det är fint.

  31. Då funderar man på
    om det inte ändå är nåt vi saknar-

  32. -från det religiösa
    för oss som inte har det i våra liv.

  33. Det är ritualen.

  34. Det finns en stor betydelse
    i alla kulturer kring de sätt vi...

  35. Det här är också en ritual. Vi samlas
    här och förändras av informationen.

  36. Vi brukar signalera liv och död
    med nån form av ritual-

  37. -och det är inte för den som har dött
    utan för oss andra.

  38. Ritualen blir en plats
    för reflektion och förändring.

  39. Där uppstår lite intressanta frågor
    för ett sekulärt samhälle.

  40. Nånstans ska vi ju processa frågorna-

  41. -både våra individuella förluster
    och de stora, moraliska frågorna-

  42. -kring alla förändringar vi talat om.

  43. Under vår livstid tror vi ju tyvärr-

  44. -att det kommer att ske förluster
    av mänskligt liv på katastrofal nivå.

  45. Hur lever man i en sån samtid
    som en anständig människa?

  46. Hur lever man med sig själv?

  47. Men också - om vi kan leva till 150
    genom att ta ett piller...

  48. Vill vi det då? Vem ska få göra det?

  49. Vad händer med vår vardag
    om vi plötsligt lever till 150?

  50. Blir det inte väldigt trångt? Ska vi
    ha färre barn? Det verkar jobbigt.

  51. Det blir många frågor kring detta.

  52. En som ska få fundera på det här
    är vår nästa talare.

  53. Han är överläkare i psykiatri
    och medicinsk forskare vid KI.

  54. Han ska dela med sig av sina tankar.
    - Simon Kyaga, välkommen upp.

  55. Tack så mycket. Jag heter Simon Kyaga
    och är psykiatriker och forskare.

  56. Jag brukar prata om sambandet mellan
    kreativitet och psykisk sjukdom.

  57. I dag har jag fått förmånen att prata
    om psykologiska och sociala effekter-

  58. -av ett längre liv.

  59. Jag vill tacka organisatörerna
    för möjligheten att prata om det här.

  60. Det är lämpligt att börja med
    vad de gamla grekerna tänkte och sa.

  61. Det här hade Aristoteles
    att säga om äldre personer:

  62. "De har levt många år, har ofta
    misslyckats och ofta gjort misstag"-

  63. -"och livet är
    på det hela taget dåligt."

  64. "Resultatet är att de inte är säkra
    på någonting och inte gör någonting."

  65. "De 'tror', men de 'vet' aldrig"-

  66. -"och på grund av sin tvekan lägger
    de alltid till ett 'kanske'."

  67. "De är cyniska, de tenderar att se
    allt ur det sämsta perspektivet."

  68. "De är småsinta, inte generösa,
    eftersom pengar är nåt de måste ha."

  69. "De är fega. De är inte blyga,
    men snarare skamlösa."

  70. Mot den här ganska mörka bilden-

  71. -så är det faktiskt så att vi vet
    att det finns en stor variation.

  72. Några kanske är som Aristoteles
    beskriver, men många är inte så.

  73. Den fråga vi behöver ställa oss är-

  74. -vem av personerna på bilden
    vi vill vara när vi blir äldre.

  75. När vi blir 80, 100, 120
    och kanske ännu äldre.

  76. Och svaret kanske inte är så svårt.

  77. Vill vi ligga i solen vid havet
    eller vill vi sitta på en stol-

  78. -oförmögna att ens laga vår egen mat?

  79. Frågan har identifierats tidigare.
    John F. Kennedy säger:

  80. "It is not enough for a great nation
    to have added new years to life."

  81. "Our objective must also be
    to add new life to those years."

  82. En högaktuell fråga
    när vi tenderar att leva längre.

  83. Oscar Wilde sa: "To get back my youth
    I would do anything in the world"-

  84. -"except take up excercise,
    get up early, or be respectable."

  85. Det säger kanske nånting
    om oss som människor.

  86. Men det finns
    en stor variation i livslängden-

  87. -både bland djur och människor.

  88. Fladdermusen blir runt trettio år-

  89. -medan musen bara blir tre år.

  90. Sköldpaddan blir över hundra år
    och ödlan bara två till fem år.

  91. Det kanske är nåt med att skaffa
    vingar eller utveckla ett skal-

  92. -som kan förklara hur man blir äldre.

  93. Men om vi inte vill göra det, kan vi
    i stället titta på våra föräldrar.

  94. Om våra föräldrar blir riktigt gamla-

  95. -så är det stor sannolikhet
    att vi också blir det.

  96. Men i nuläget är det svårt
    att välja sina föräldrar retroaktivt-

  97. -och i synnerhet att ändra genetiken.

  98. Sigmund Freud
    pekar på det obönhörliga:

  99. "Nära femtio år och bland dem äldre
    än femtio år saknas elasticiteten"-

  100. -"i de mentala processer
    som behandlingen bygger på."

  101. "Gamla människor är inte längre
    formbara." Han var då 49 år.

  102. Men mot den här bleka bilden
    som målas upp har vi andra tänkare.

  103. Cicero säger: "Ålderdomen drar oss
    från mer aktiva sysselsättningar"-

  104. -"men man kan uppfylla
    rådgivande funktioner."

  105. "Minnet försämras
    om du inte tränar det."

  106. Det här är en bild som kanske mer
    illustrerar var vi står i dag.

  107. Den närmaste kvarten tänkte jag
    beskriva konkreta punkter-

  108. -som vi alla kan ta till oss
    för att skapa ett bättre åldrande.

  109. I takt med att vi lever allt längre-

  110. -har vi också börjat intressera oss
    för innehållet i vårt liv.

  111. I studien från 1987, Rowe och Kahn...

  112. Man ser att vid den här tidpunkten-

  113. -var man intresserad av
    patologiskt åldrande.

  114. Vilka sjukdomar drabbas äldre av?

  115. Möjligen hade man jämfört det med
    nåt slags genomsnittligt åldrande.

  116. Det här var inte deras intresse.

  117. De ville veta
    vad som karakteriserar de personer-

  118. -som har "successful aging"-

  119. -ett gott åldrande
    eller ett exceptionellt åldrande.

  120. När vi ska börja tänka på vårt
    åldrande? Svaret är "för länge sen".

  121. Hörseln peakar vid 5 års ålder,
    lukten och smaken vid 10.

  122. Vighet, balans och vävnadsläkning vid
    13, muskler och immunförsvar vid 18-

  123. -korttidsminne och lungkapacitet
    vid 20 och sen maler åldrandet på.

  124. 2006 började man intressera sig för
    området, inte minst inom psykiatrin.

  125. Man gjorde en ny sammanställning av
    forskningen kring "successful aging".

  126. Dilip Jest, ordförande för
    amerikanska psykiatriska förbundet-

  127. -presenterade just det här:

  128. Att bland de 28 studier som man
    kunde hitta om "successful aging"-

  129. -så fanns det 29 olika definitioner.

  130. Konsekvensen blev att andelen
    med ett gott åldrande-

  131. -ligger nånstans mellan 0,4 och 94 %
    av befolkningen.

  132. Det är bra att ha en flexibel syn-

  133. -men det blir lite svårt att forska
    på nånting vi inte kan definiera.

  134. Här är kommer Rowe och Kahn in.

  135. De definierade "successful aging"
    som tre olika komponenter-

  136. -som skulle vara på plats samtidigt.

  137. Frånvaro av sjukdom,
    att man har en aktiv livsstil-

  138. -och hög kognitiv
    och fysisk funktion.

  139. När dessa tre bitar fanns betraktades
    det som "successful aging".

  140. Ca 12 % av de amerikanska
    pensionärerna uppfyller kriterierna.

  141. Den här typen av forskning
    kritiseras.

  142. Det är lite elitistiskt, eller hur?

  143. Bara 12 % av oss. De andra har
    en sorts "unsuccessful aging".

  144. Det ska ställas mot det faktum att vi
    verkar ha två höjdpunkter i livet.

  145. Det ena är när vi är kring 20 år,
    och sen dalar det nedåt.

  146. Nånstans kring 40 är livet som sämst.

  147. För dem av er som är runt 40 -
    det kommer bara att bli bättre.

  148. Nånstans mellan 60-80 är livet
    på topp. Då är livet som bäst.

  149. Man undrar varför en sån liten andel
    har objektiv "successful aging"-

  150. -och ändå verkar trenden vara den
    att livet är prima runt 60-80.

  151. Kanske är det som Cicero beskriver.

  152. Åldrandet är ingen sjukdom,
    utan en konsekvens av vårt beteende.

  153. Framför allt är ett sätt att
    förhålla sig till det att adaptera-

  154. -när det gäller värderingar,
    intressen och så vidare.

  155. När det gäller kreativ förmåga,
    åtminstone vad gäller peakförmåga-

  156. -så är det olika beroende på område.

  157. Med respekt för undantag
    är peaken för kemi 26-30 år...

  158. ...romanförfattare kring 40-44
    och politiker kring 55-60.

  159. Det är förstås en stor variation
    när man tittar på hela materialet.

  160. Men vad är det då vi kan göra-

  161. -för att hamna i den lyckliga gruppen
    av "successful agers"?

  162. Det som har hänt är att vi har
    identifierat de saker vi kan göra-

  163. -och det är inga revolutionerande
    tankar men nu vet vi att det funkar-

  164. -och vi kan ana
    en underliggande mekanism.

  165. Motion, kost, kognitiv stimulering,
    stressreducering, optimism-

  166. -kognitiv flexibilitet, en positiv
    attityd och socialt umgänge.

  167. Det här är alla aspekter
    som bidrar till ett gott åldrande.

  168. Det är intressant då det finns
    ett vanligt psykiatriskt tillstånd-

  169. -som går med en försämring
    av alla de här komponenterna.

  170. Det är depression. Vid depression
    rör vi oss mindre, vi äter sämre-

  171. -den kognitiva stimuleringen minskar,
    vi blir stressade och pessimistiska-

  172. -vi blir rigida
    och får en kass framtidssyn-

  173. -och vi isolerar oss socialt.

  174. Därför är det viktigt att behandla
    depression aktivt bland äldre-

  175. -men också bland alla människor.

  176. Intressant nog kan det här ge oss en
    öppning för behandling av depression.

  177. Fysisk aktivitet, kognitiv
    stimulering och socialt umgänge-

  178. -kan användas
    för att behandla depression.

  179. Om depression gör det svårt att göra
    sånt som bidrar till gott åldrande-

  180. -så kan dessa saker också minska
    risken att drabbas av depression.

  181. När det gäller psykiska sjukdomar
    generellt så kan vi använda dem-

  182. -som ett experimentellt paradigm
    för att se vad som händer i hjärnan-

  183. -när vi blir patologiskt äldre.

  184. Många psykiatriska tillstånd utmärks
    av ett accelererat åldrande.

  185. Vi kan använda den kunskapen
    för att förstå hur vi ska hindra-

  186. -att drabbas
    av ett destruktivt åldrande.

  187. Vad är det då vi kan göra
    för att få ett gott åldrande?

  188. Fysisk aktivitet återkommer ofta.

  189. Det är väldigt liten text.
    Finns det nån som kan se siffrorna?

  190. Bra. Jag ser dem knappt själv.

  191. Studien visar att oavsett när vi
    kommer i gång med fysisk aktivitet-

  192. -så bidrar det till att minska risken
    för en försämring av tankeförmågan.

  193. Vi ska inte ha för låg aktivitet-

  194. -men inte heller för intensiv.

  195. Det ska ligga nånstans mitt emellan.

  196. Det här var en retrospektiv studie,
    och problemet med dessa är-

  197. -att de som har god hälsa
    kan vara de som tränar-

  198. -och tittar man retrospektivt så har
    de som tränar god funktion och hälsa.

  199. Men det finns nu prospektiva studier
    med lottning.

  200. Man lottade 60 personer till träning-

  201. -och 60 till stretching.

  202. Man gjorde det under ett år
    och följde upp med MR på hjärnan-

  203. -och det man såg var att den gruppen
    med aktiv fysisk aktivitet-

  204. -hade en förstoring av hippocampus-

  205. -som är en del av hjärnan som är
    relevant för att skapa nya minnen-

  206. -men också när det gäller depression.

  207. Nästa punkt är kognitiv stimulering.

  208. Det här kan man mäta på olika sätt.

  209. Den här studien tittade på
    om man använde datorer.

  210. Den visade att om man använder
    datorer och fysisk aktivitet-

  211. -minskar risken att drabbas
    av en kognitiv förändring radikalt.

  212. Nu börjar begynnande stöd komma
    för meditation.

  213. Tittar man på det begränsade material
    som gäller meditation bland äldre-

  214. -verkar det bidra till förbättrat
    minne, förbättrad uppmärksamhet-

  215. -och förbättrad exekutiv funktion-

  216. -alltså förmågan att planera
    och fullfölja det vi vill göra.

  217. Ulf nämnde att om vi vill leva längre
    ska vi äta lite mindre.

  218. De av oss som inte vill göra det
    har möjligheten att ändå byta diet.

  219. Vi pratar förstås om medelhavsdieten.

  220. Det finns stöd för att den dieten-

  221. -bidrar till en minskad
    kognitiv försämring över tid.

  222. Och allra sist - social interaktion.

  223. Det här är svårt att mäta-

  224. -men studien tittade över 20 års tid-

  225. -vad som händer om man har
    ett komplext socialt nätverk.

  226. Har man det så tappar man i mindre
    utsträckning kognitiv funktion-

  227. -jämfört med de personer som har
    begränsad social interaktion.

  228. Social interaktion är viktig.

  229. Ska man sammanfatta aspekterna fysisk
    aktivitet, kognitiv stimulering-

  230. -diet och social interaktion-

  231. -kan det beskrivas som "resilience".

  232. Det är nånting som intresserar
    psykiatrisk forskning allt mer.

  233. Vad är det som gör
    att vi kan hantera-

  234. -fysiologisk påfrestning
    i form av sjukdomar och skador-

  235. -och psykologisk påfrestning
    som stress-

  236. -eller mer livshotande situationer
    som marinsoldater ofta utsätts för?

  237. Mycket av forskningen bygger på
    amerikanska marinkårssoldater.

  238. Vad man kan se
    är att om man tränar "resilience"-

  239. -presterar man bättre under stress-

  240. -men man får också en större förmåga
    att prestera vid större stress.

  241. Vid en föreläsning i San Fransisco
    2013 presenterades tio punkter-

  242. -som identifierats
    efter decennier av forskning-

  243. -för att bli mer "resilient".

  244. Det här är tio punkter som vi alla
    kan öva för att bli mer "resilient".

  245. En positiv attityd, kognitiv
    flexibilitet, en stark moralkompass-

  246. -en förebild, att möta våra rädslor,
    utveckla aktiva copingfärdigheter-

  247. -socialt nätverk, satsa på fysiskt
    välbefinnande och träna på stress.

  248. Ta inte bort all stress.
    Lagom stress är bra.

  249. Dessutom att känna igen
    och arbeta på våra styrkor.

  250. Det goda åldrandet beror alltså på
    delvis påverkbara faktorer-

  251. -som fysisk aktivitet, diet, kognitiv
    stimulering, social interaktion-

  252. -och positiva psykologiska egenskaper
    som optimism och resilience.

  253. Med de här sakerna kan vi alla,
    var och en i det här rummet-

  254. -bevisa att Aristoteles hade fel.

  255. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett alltför långt liv?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Livskvalitet, Livslängd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.