Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Panelsamtal Människans natur 2015Dela
  1. Vi ska ha lite fritt samtal nu.

  2. Ni ska få prata med varandra,
    men jag har också frågor-

  3. -och folk i rummet, och vissa blyga
    personer har gett mig sina frågor-

  4. -så jag har mycket underlag. Vi har
    inte jättemycket tid, men vi hinner.

  5. Jag skulle vilja börja med en fråga
    som ställdes här ute i pausen.

  6. Finns det nån överhuvudtaget
    som skulle vilja ha evigt liv?

  7. Finns det nån här?
    Ni slipper förklara varför.

  8. Om evigt liv erbjöds
    och det inte handlade om...

  9. Om man skulle vara frisk och leva
    för evigt, skulle nån vilja det då?

  10. Ja, några personer faktiskt.

  11. Jag vet inte hur många procent,
    och lite halva händer.

  12. Jag glömde tänka efter själv.
    Jag är nog också en halv hand.

  13. Att vara 25-30 år i
    ett par hundra år, vore inte det bra?

  14. Vänta lite,
    vill nån av er leva för evigt?

  15. -Det är en svår fråga.
    -30 år skulle jag kunna vara länge.

  16. Men man kan ju vända på frågan
    och fråga: Vill du dö?

  17. På den frågan svarar jag:
    Nej, jag vill inte dö.

  18. Då blir konsekvensen
    att man vill leva oändligt.

  19. Kommer du aldrig att vilja dö?

  20. Nu vill jag inte dö-

  21. -och jag har svårt tro
    att jag kommer säga att jag vill dö-

  22. -under förutsättning
    att jag är frisk.

  23. Men det är klart
    att om man är sjuk och har ont-

  24. -då kommer man till en punkt
    när livet inte längre har värde.

  25. Evigt liv vill väl ingen ha,
    men evig ungdom möjligtvis.

  26. Jag går gärna hem från festen
    när det är som roligast.

  27. Vissa vill stanna tills det bara
    sitter några riktigt fulla i hörnet-

  28. -men jag tycker inte att det är kul,
    så jag hade kanske känt mig klar.

  29. Men det behöver inte vara nästa år,
    det kan vara vid 110 eller så.

  30. Jag tycker att man ser-

  31. -att väldigt gamla människor, även om
    de är friska, känner sig färdiga.

  32. Det är ganska vanligt, tror jag-

  33. -att man har kommit till en insikt
    att man gjort sitt liv.

  34. Så det finns nog inbyggt i oss-

  35. -att acceptera
    att vi inte har evigt liv.

  36. Men det är intressant -
    sen ska jag sluta prata-

  37. -att du säger att vi kanske
    lever till 130 år. Det är inte sant.

  38. Det är liksom 110
    som är nån slags gräns.

  39. Bland våra sju miljarder människor
    på den här planeten-

  40. -så är det bara två som är födda
    på 1800-talet, d.v.s. är 115 år.

  41. Men vet vi om alla? Okej, även om
    det finns tio till är det väldigt få.

  42. Ja, precis, men två har identifierats
    som är födda på 1800-talet-

  43. -så den här maxgränsen
    verkar ligga kvar.

  44. Det är medellivslängden som vi,
    som tur är, har lyckats öka.

  45. Och om du blir 100 år är chansen
    att bli 110 bara 1 på 10 000.

  46. Trots att man uppnått 100
    behöver man inte bli riktigt gammal-

  47. -för risken går upp så snabbt.

  48. Men tidningar säger att fler kommer
    att bli över 100. Är det struntprat?

  49. Vi läser ju mycket i tidningarna.
    Antalet 100-åringar ökar dramatiskt.

  50. Men sen är det nånting där.
    Det är svårare och svårare.

  51. -Vad beror det på?
    -Intressant nog vet vi inte riktigt.

  52. Det är programmerat i våra gener,
    men vi vet inte vad det är.

  53. Jag har två kontrollfrågor.
    Ett: Kan vi lägga på fler gener?

  54. Absolut, och det är
    ett säkert sätt att få cancer.

  55. Min andra kontrollfråga var:
    Har ni inte sagt i dag-

  56. -att det finns terapier med protein?
    Ska vi inte bota cancer?

  57. Jag tror
    att det skulle vara väldigt trevligt.

  58. Och det skulle också vara enormt bra
    om vi kunde bota demenssjukdomar.

  59. Om jag fick önska mig nåt
    inom medicin-

  60. -så är det nummer ett: demens.
    Och nummer två: cancer.

  61. Sen skulle vi nog antagligen dö
    i samma ålder ändå-

  62. -men vi skulle minska lidandet
    väldigt mycket.

  63. Med demenssjukdom
    kan det vara bra att säga-

  64. -att det finns vård i dag som är bra
    om man får en tidig diagnos.

  65. Tidig betyder i det här fallet
    innan man har problem.

  66. Det kan man göra med god praxis.

  67. Diagnostiseringsmetoder och sånt
    har vi ännu inte fått på plats.

  68. Det är nästan det som ökar mest -
    att screena och få reda på det-

  69. -långt innan sjukdomen bryter ut,
    för då är det oftast för sent.

  70. Jag har en fråga från publiken:
    Finns det ett dödsögonblick?

  71. Ni är inte säkra på vad liv är,
    vet vi vad död är?

  72. Vi vet ju när det är klart, men
    dödsögonblick måste man definiera.

  73. Det finns medicinskt definierat -
    hjärtdöd och hjärndöd-

  74. -och det har ju ändrats
    för inte så länge sen.

  75. Och vi har ju 4 000 miljarder celler.

  76. De är ju levande,
    och de lever långt efter att vi dör-

  77. -så det är, som Ulf sa,
    en fråga om definition.

  78. Den medicinska definitionen är
    rätt klar - hjärndöd och hjärtdöd.

  79. Du får inte i gång kroppen igen.

  80. Det är nånting med individen där.
    Det finns ju...

  81. Vi tänker ju att individen
    är medvetandet, på nåt sätt-

  82. -så ur det perspektivet tänker jag
    att det finns ett ganska stort...

  83. Jag funderade på konstverket vi
    hörde om, "Couldn't Capture Death".

  84. Det var svårt utifrån - och inifrån.
    Hon kanske var medvetslös, mamman.

  85. När dog hon, då? Jag vet inte.

  86. Vissa cancercellinjer
    har ju en gång suttit i en människa-

  87. -och de är ju odödliga
    och går att odla i 50-100 år-

  88. -men det är ju inte en individ.
    En cell är ju inte en individ.

  89. -Men en cell kan bli en individ.
    -Ja, men en ny individ.

  90. Jag tänkte, Simon, på det du sa
    om det goda åldrandet-

  91. -som friskhet, aktiv livsstil
    och "engagement with life"-

  92. -som är ett ännu starkare uttryck.
    Att man är... Jag har inget bra ord.

  93. Men det finns en interaktion med
    människor och liv som är starkare-

  94. -än att bara röra på sig
    och lösa korsord.

  95. Och sen den här fysiska och mentala
    styrkan, som också finns där.

  96. Det talas mycket om
    att vi ska fortsätta jobba-

  97. -när vi blir äldre. Är det bra?

  98. Det beror på
    vad vi menar med att jobba-

  99. -men det är nyttigt för oss
    att ha en mer aktiv sysselsättning.

  100. Hur den ter sig kan vara olika - ofta
    går man in i en rådgivande funktion-

  101. -och man kan finna ett syfte
    genom att ha den rollen.

  102. Men har man ett fysiskt arbete finns
    det väl bara så mycket rådgivning...?

  103. Ja, inom yrket, men man kan ju ge råd
    inom familjen och bland vänner-

  104. -så man kan nog hitta ett värde
    och en mening i att hjälpa andra.

  105. Just det. Och då blir det mindre
    kopplat till intellektuella yrken.

  106. Men det du sa är intressant.
    Jag håller med om att man kan se-

  107. -äldre människor
    som känner att livet är färdigt.

  108. Ofta är det
    för att ens bekanta har gått vidare-

  109. -och det som man värderade i livet
    kan man inte längre uppleva.

  110. Men det finns en fara i att vi som är
    yngre och har andra förutsättningar-

  111. -definierar meningsfullt liv
    som ett liv med de här delarna-

  112. -för det vi uppfattar som ett
    meningsfullt liv förändras över tid.

  113. -Har du några exempel på det?
    -Det är det jag sa i min föreläsning.

  114. Trots att få har ett framgångsrikt
    åldrande så trivs många med livet.

  115. Det var en person
    som var riktigt upprörd i publiken-

  116. -och inte ville ställa frågan direkt,
    så jag tar den nu.

  117. Kurvan över när man mår som bäst,
    det är vid 20 och vid 60-80.

  118. I snitt, ska man säga.

  119. Varför mår man så dåligt vid 30-40?

  120. Jag har hört att det är
    för att det är hemskt att ha barn.

  121. Jättejobbigt,
    hur mycket man än älskar dem.

  122. Finns det andra förklaringar? Varför
    mår vi så dåligt när vi är 30-40?

  123. Roligt att du tar upp den frågan,
    för jag funderade på-

  124. -om jag skulle ha med
    den sliden i presentationen.

  125. Jag har själv små barn, så jag är
    väl förtrogen med hur det är.

  126. Om man frågar människor
    när de mår som bäst säger alla:

  127. "Det är när jag
    får vara med mina barn."

  128. Men det gäller om man frågar folk
    efter att de varit med sina barn.

  129. Om man i stället skickar ut sms
    och frågar vad de gör och hur de mår-

  130. -visar det sig att av tio olika saker
    hamnar "vara med barn" på plats nio.

  131. De flesta känner
    stress och ångest då.

  132. -Vad hemskt! Åh, vad jobbigt.
    -Men det finns positiva aspekter.

  133. Ofta går man inte in i väggen
    för att man har för mycket att göra-

  134. -utan för att man inte
    hinner göra allt.

  135. Då är 40-årsåldern en fälla-

  136. -för då har man mycket man inte
    hinner göra, och då mår man dåligt.

  137. Det sammanfaller ofta med en punkt
    i karriären, som nån sa.

  138. Antingen märker man
    att man är på fel bana-

  139. -eller att man inte kommer att ha
    det liv man föreställt sig.

  140. Man inser att man inte blir
    rockstjärna eller fotbollsproffs.

  141. Många av oss har närt fotbollsproffs-
    drömmen tills vi är omkring 40 år-

  142. -och rätt överviktiga
    och aldrig nånsin har tränat-

  143. -och inser att det inte blir så.

  144. Men för många är drömmen mer konkret,
    och då blir det mycket att kämpa med.

  145. Ja, men en annan aspekt...
    Det kanske gör att man mår dåligt-

  146. -men varför fortsätter man inte
    må dåligt?

  147. En intressant aspekt
    som psykologer har börjat titta på-

  148. -är nåt kanske flummigt men relevant,
    nämligen hur vi utvecklar visdom.

  149. Visdom intresserar neurobiologer.
    Vad är förutsättningarna för visdom?

  150. Och nånstans vid 40-50 utvecklas
    förmågan till självreflektion.

  151. Man kan förhålla sig
    till upplevelser på andra sätt.

  152. Det bidrar nog till
    att man mår bättre.

  153. Hur definierar vi visdom?

  154. Man har satt samman konsensuspaneler,
    och man är rätt överens.

  155. Just självreflektion
    är en central aspekt av visdom.

  156. Om vi går åt andra hållet:
    Varför är man lycklig vid 20?

  157. Rätt nyligen insåg man att hjärnan
    inte är färdig förrän vid 25-

  158. -och sist kommer impulskontroll.
    Klart man är lycklig vid 20!

  159. Man förstår inte konsekvenserna
    av sina handlingar. Fantastiskt!

  160. Ja... Jag vill släppa in publiken,
    om ni har några frågor.

  161. Här borta finns en fråga.
    Vi släpper ut mikrofonen.

  162. Det gäller allt
    som vi har pratat om i dag.

  163. Det kan vi lyfta nu. - Varsågod.

  164. Jag har två frågor.
    Vi vill gärna bota cancer och demens-

  165. -men var kommer vi då att dö av?
    Vad tar sig döden då för uttryck-

  166. -om gränsen går nånstans vid 110?

  167. Den andra frågan är:
    Om vi får leva länge, till 90-

  168. -och tänker "Nu är jag färdig",
    ska vi då ha rätt att avsluta livet?

  169. Hur tänker ni kring det?

  170. Mycket intressant. Vem vill börja?
    - Ulf.

  171. -Första frågan...?
    -Vad dör vi av om det inte är cancer?

  172. Om vi tittar på Hendricke,
    som jag hade som exempel-

  173. -så hade hon bara en stamcell kvar
    som vita blodkroppar bildades från.

  174. Har vi inga vita blodkroppar
    så kan vi inte stå emot infektioner.

  175. Dessutom försämras
    vår hörsel, balans och syn-

  176. -och ganska många dör av fallskador-

  177. -för att vi inte kan hantera
    små, små grejer.

  178. Så nånting kommer vi att dö av,
    men infektionssjukdomar är troligt.

  179. -Och hjärt-kärlsjukdomar.
    -Ja, absolut.

  180. Vi kommer inte att öka maxlivet-

  181. -utan vi kommer dö av andra saker,
    men ur ett medicinskt perspektiv-

  182. -blir jag ändå gärna av
    med de här två.

  183. Ur ett utilitaristiskt perspektiv?
    För att minska lidandet.

  184. -Vad var den andra frågan?
    -Rätten att avsluta sitt liv.

  185. -Ja, den är svår.
    -Den bollas över till psykiatern.

  186. Det är en känslig fråga
    som talaren efter oss kanske berör.

  187. Men i mitt kliniska arbete möter jag
    den frågan relativt ofta faktiskt.

  188. En springande punkt är
    varför man vill avsluta sitt liv.

  189. Jag möter många deprimerade personer
    som känner att livet är meningslöst-

  190. -men det finns en diskrepans
    i hur det faktiskt ter sig.

  191. Då tycker jag inte att man ska ha
    rätten att avsluta sitt liv.

  192. Men man kommer ju till en punkt när
    det man värderar i livet är borta-

  193. -och då undrar man:
    Är det meningsfullt att leva?

  194. Ur ett pragmatiskt perspektiv
    vore det destruktivt-

  195. -att tillåta dödshjälp
    inom hälso- och sjukvården-

  196. -därför att läkare strävar efter
    att upprätthålla ett värdigt liv.

  197. Vi vet ju att rent pragmatiskt
    har vi alla rätten att ta vårt liv.

  198. Den här frågan uppstår ju först...

  199. Moraliskt kan det diskuteras,
    men ingen kan ju hindra oss-

  200. -förrän vi inte kan göra det själv.
    Då uppstår en ny etisk diskussion.

  201. Den diskussionen verkar ha
    aktualiserats de senaste årtiondena-

  202. -och det lär finnas en koppling
    till åldrande befolkningar.

  203. Det kommer vi säkert att höra mer om.

  204. Jag har ju en buddhistisk bakgrund-

  205. -och jag fick beskrivet för mig
    ur ett karmiskt perspektiv.

  206. Chansen att bli människa är lika stor
    som att hoppa i Indiska oceanen-

  207. -och nånstans där
    flyter en gyllene livboj runt.

  208. Du dyker ner
    och flyter precis upp i livbojen.

  209. Så liten är chansen att bli människa.
    Det känns tragiskt att avsluta det.

  210. Spännande. Underbart och vackert.
    Vi hade en fråga här.

  211. I gratulationssången sjunger man
    "Ja, må du leva uti hundrade år".

  212. Är det 100 år av en tillfällighet,
    och varför ska man sen skjutas?

  213. För det första
    rimmar det väl dåligt med 97.

  214. Och när den sången skrevs -
    den är ju inte helt ny-

  215. -så var nog 100 nästan
    en ouppnåelig ålder.

  216. -Och så är det ju jämnt!
    -Nu är det pinsamt.

  217. Ja. De får skriva om den till 150.

  218. -Det rimmar inte.
    -Nej, det är svårt att få in.

  219. Det är ju en ordvits
    att man ska skjutas på en skottkärra.

  220. Det är det fysiska förfallet,
    men man gottar sig ändå lite i det.

  221. "100 får väl ändå vara nog.
    Lever man över 100 får man skjutas."

  222. Fler?

  223. Längst bak, och sen här framme.

  224. Fantastisk dag
    och en parad med stjärnföreläsare-

  225. -som har fått alla
    att tänka till ganska rejält.

  226. En kort reflektion. Pensionssystemet
    i Sverige är designat för 67 år-

  227. -men vi lever ju i 20 år till,
    och det är inte så lätt att lösa.

  228. Man trodde inte att det skulle
    förändras så snabbt. Det är häftigt.

  229. Det jag tänker på
    och vill fråga om...

  230. Mycket av det här
    är fantastiska tekniker-

  231. -både när det gäller miljöfrågor
    och medicinska eller kemiska frågor.

  232. På förmiddagen
    satt jag och kände ett lätt obehag.

  233. Vi har "geoengineering"
    och "ecoengineering".

  234. Kina såg till
    att det inte regnade under OS.

  235. Ska vi fälla ut aluminium
    i Östersjön?

  236. Jag undrar om ni funderar över
    var tekniken blir bra-

  237. -och var den blir dålig
    i ert dagliga arbete?

  238. Ni har en upptäckarglädje -
    en forskarglädje-

  239. -som skiner igenom och
    som är fantastisk att få ta del av.

  240. Men hur blir det när försäkringsbolag
    kräver kartläggning av generna-

  241. -och vissa försäkras och andra inte?
    Såna tankar får jag. Hur tänker ni?

  242. -Mycket intressant.
    -Jag kan börja.

  243. Jag försöker undervisa mina studenter
    väldigt tydligt-

  244. -att när man jobbar med forskning
    måste man stå för konsekvenserna.

  245. Man kan absolut inte tänka
    "Konsekvenserna får nån annan ta"-

  246. -utan man bör, tycker jag,
    ta ställning.

  247. I medicinska sammanhang
    är det ganska ofta-

  248. -som man bör diskutera konsekvenser
    och vad det leder till långsiktigt.

  249. Jag håller med dig.

  250. Det finns hela tiden svåra lång-
    siktiga konsekvenser av det man gör-

  251. -men i det stora tror jag
    att man ändå försöker göra gott.

  252. Det är det som man
    i slutändan tror på. Men, ja...

  253. Det finns ju
    oöverskådliga konsekvenser.

  254. På väldigt många vetenskapsområden
    står vi precis och väger vid...

  255. Teknikerna för till exempel
    genmanipulerade barn finns ju.

  256. Det är bara en tidsfråga.

  257. Om vi i det här rummet skulle få
    bestämma hur hela världen ska agera-

  258. -så skulle det bli jättebra för oss,
    men andra kanske inte håller med.

  259. Det finns ju laboratorier där man
    av privata eller kommersiella skäl-

  260. -skulle ha agerat annorlunda.

  261. När de här metoderna finns kommer de
    att användas förr eller senare.

  262. Jag vänder mig ändå emot att forskare
    inte tänker på konsekvenserna.

  263. När gentekniken började komma
    redan på 70-talet-

  264. -gjorde man ett moratorium i två år,
    då ingen forskare fick jobba med det-

  265. -medan man undersökte konsekvenserna.
    Sen blev det fritt.

  266. Jag vill påstå att vår diskussion
    om GMO-grödor är nästan oändlig-

  267. -därför att man diskuterar,
    och Europa säger nåt annat än USA.

  268. Så jag tror att vi forskare
    måste delta i den här debatten-

  269. -men samtidigt är vi ibland inte
    trovärdiga därför att vi vill-

  270. -göra vår forskning, så det är svårt.

  271. Och de politiska beslutsfattarna
    förstår inte frågorna-

  272. -för enligt alla
    förstår ingen dem så väl som ni.

  273. Jag håller med Mathias, absolut-

  274. -men samtidigt kan vi inte förutsäga
    vart det landar.

  275. Om vi tar det värsta tänkbara -
    vi tar senapsgas.

  276. Den konstruerades
    för att plåga människor, i princip.

  277. Samtidigt lade den grunden
    för cancermedicin.

  278. Det kunde ingen förutsäga.
    Vi borde inte göra senapsgas-

  279. -men det är så fruktansvärt svårt
    att veta vart det landar.

  280. Gentekniken är lättare att förstå,
    men det är väldigt, väldigt svårt.

  281. Karin Bojs kommer ut med en ny bok,
    "Min europeiska familj"-

  282. -som handlar om
    vår genetiska historia.

  283. Om man om tusen år
    tittar på vår genetiska historia-

  284. -kommer vi att kunna se
    att det finns ett skifte här?

  285. Det började ske avsiktlig selektion
    som ger avtryck i nya generationer.

  286. -Absolut inte.
    -Tror ni inte?

  287. För att vi ska slå igenom
    en typ av egenskap-

  288. -måste den selekteras väldigt hårt.

  289. Vi selekterar inte riktigt
    den typen av egenskaper just nu.

  290. Vad säger du, Karin? - Det blir
    nog inte nån dramatisk förändring...

  291. ...om vi inte börjar använda
    nya tekniker, som CRISPR/Cas...

  292. ...där man selektivt går in
    och förändrar, men jag tror inte det.

  293. Men säg att man skulle kunna bota...

  294. Att det finns en demensriskgen,
    till exempel-

  295. -som man skulle kunna plocka bort.
    Skulle du vilja göra det då?

  296. Som Ulf sa så får nästan allt vi gör
    nånting annat som effekt.

  297. Naturen har varit väldigt smart-

  298. -genom att selektera
    balansen mellan gott och ont.

  299. Det där kan ju ge oss en försämrad
    överlevnadschans och nåt helt annat.

  300. I min familj finns bipolär sjukdom,
    skulle man välja bort det?

  301. -Det har en hög dödlighet, 10 %.
    -Beroende på ens kön, förstås.

  302. Ja, hög dödlighet,
    men det kommer ju andra egenskaper.

  303. Tycker du, Simon, om vi bara tittar
    krasst på hur länge folk lever...

  304. -Borde vi välja bort bipolaritet?
    -Jag är fel person att fråga.

  305. Hela min forskning handlar ju om
    fördelar med bipolär sjukdom.

  306. Det är därför jag frågar.
    Man lider, men vad får man i stället?

  307. Det beror på
    vad vi menar med "ta bort".

  308. Vi vill ju ha en behandling som gör
    att destruktiva konsekvenser-

  309. -av bipolär sjukdom
    och andra sjukdomar uteblir.

  310. Det vore märkligt annars.

  311. Men det är rätt uppenbart att många
    av de psykiatriska tillstånden-

  312. -också har, i teorin,
    positiva egenskaper.

  313. Jag vill hävda
    att vi i verkligheten kan se-

  314. -ett samband mellan kreativitet,
    ledarskapsförmåga och bipolaritet.

  315. Det är uppenbart att vi inte vill
    eliminera drag som bidrar till det.

  316. Här, Peter. - Förlåt.

  317. Vad kan man säga om kopplingen
    mellan utträde ur arbetslivet-

  318. -och hälsa eller "successful aging"?

  319. Jag har inte data på det i detalj-

  320. -men det är tydligt att när man inte
    har en yrkesmässig aktivitet-

  321. -som kompletteras av annan aktivitet
    så har man sämre förutsättningar-

  322. -för att få ett gott åldrande.

  323. Vi pratade tidigare
    om pensionssystemet-

  324. -och det här är en dimension
    som man kan ha med i diskussionen.

  325. Den här CRISPR/Cas9-tekniken
    som har diskuterats, Mathias-

  326. -skulle kunna vara ett otroligt
    kraftfullt och precist hjälpmedel-

  327. -till ditt hobbyprojekt.

  328. Men GMO-tekniken har ju fått-

  329. -sitt stora motstånd-

  330. -på grund av att den har gett oss
    en väldig makt över livet.

  331. Men med CRISPR/Cas9
    blir det ju ännu värre.

  332. Med den kan vi ännu mer leka Gud
    och interferera i livets mekanismer.

  333. Hur i all världen
    ska ni forskare bära er åt-

  334. -för att de här fantastiska
    nya teknikerna som kommer-

  335. -inte ska omfattas
    av nyhetsskräcken som alltid kommer-

  336. -rädsla för den nya makten ni får-

  337. -så att ni kan använda dem för att
    göra det som Mathias pratade om.

  338. Och i förlängningen av det,
    Mathias...

  339. Jag måste säga att Science
    for Life Lab är totalt missvisande-

  340. -eftersom ni, som du beskriver det,
    bara sysslar med biomedicin.

  341. Egentligen är det så
    att ditt hobbyprojekt-

  342. -är mycket viktigare
    än den biomedicinska forskningen-

  343. -för den berör klotets överlevnad.
    Människor klarar sig.

  344. Medicin behöver vi inte hålla på med,
    det är "peanuts".

  345. Klotets överlevnad är intressant,
    så ditt projekt är viktigare.

  346. Tack för det.

  347. När Science for Life
    kom till regeringen och föreslog-

  348. -att vi skulle satsa på
    ett stort strategiskt center-

  349. -som ska hitta morgondagens teknologi
    för att lösa livsvetenskap-

  350. -och vi fick pengar och har gått
    från 0 till 1 000 personer på tre år-

  351. -så sa vi till regeringen att det är
    hälsa och miljö som är vår grej.

  352. Så jag håller absolut med dig om
    att miljö och hälsa-

  353. -är våra stora utmaningar
    inom livsvetenskap framöver.

  354. I dag har vi pratat om döden, och
    därför har jag pratat om biomedicin.

  355. Det här med CRISPR/Cas är intressant
    men lite detaljerat att ta nu.

  356. Det är en svensk uppfinning
    som antagligen får nobelpriset.

  357. Fantastisk precision
    i att modifiera arvsmassa-

  358. -och att, så att säga,
    modifiera och ändra.

  359. Det är egentligen inte nånting nytt,
    utan bara ett mer precist instrument-

  360. -som gör det enklare.
    Det har fått ett enormt genomslag.

  361. Det finns dock en del publikationer
    som säger-

  362. -att man kan få in systemet i t.ex.
    malariamyggor för att utrota myggor-

  363. -genom att CRISPR/Cas får vandra
    och är sexuellt överförbart.

  364. Då börjar vi komma in på det som
    de som är emot GMO alltid har sagt-

  365. -att vi kan ställa till
    med ekologiska katastrofer.

  366. Ju mer teknologierna utvecklas-

  367. -desto varligare måste vi bli
    i hur vi använder dem.

  368. Man kan säga att alla etiska frågor
    kring nanorobotik-

  369. -också gäller
    de här biologiska maskinerna.

  370. Vi har några minuter kvar, så
    vi tar två frågor till. - Varsågod.

  371. Picasso sa
    när han fick en fråga om döden-

  372. -att det var så tråkigt att hans
    kompisar inte levde tills de dog.

  373. Jag tänker på det,
    att leva ända tills man dör-

  374. -när jag läser statistik
    om den tilltagande depressionen.

  375. Det finns en depressionstsunami
    som väller över oss-

  376. -och inte bara i Västeuropa.
    WHO har dokumenterat det tydligt.

  377. Det verkar som om vi blir friskare
    men mår sämre, i nån mening.

  378. Min fråga till er är
    hur man hanterar den här situationen-

  379. -att "må dåligt"-situationen
    tycks öka hos många-

  380. -samtidigt som vi mår mycket bättre
    fysiskt nu än nånsin.

  381. Bra fråga. - Simon.

  382. Det är ingen nyhet
    att det finns mycket att hämta-

  383. -i att utveckla den psykiatriska
    vården i västerlandet.

  384. Ett konkret exempel som jag brottas
    med i mitt kliniska arbete-

  385. -är att vi har psykoterapeutiska
    metoder som fungerar bra-

  386. -vid behandling av depression.

  387. Riktlinjer stipulerar att vi ska
    använda psykoterapi vid depression.

  388. Men till psykoterapi är det
    ett års väntetid. Det är orimligt.

  389. Det går att göra på ett annat sätt -
    i Storbritannien har man utvecklat-

  390. -små psykologiska mottagningar
    med god tillgänglighet.

  391. Jag förstår att man kan göra så,
    men varför uppstår det?

  392. -Frågan är varför det uppstår.
    -Det finns inte ett svar på det.

  393. Vi tenderar att behandla oss
    som objekt i större utsträckning-

  394. -och jämför oss
    på ett helt annat sätt än tidigare.

  395. Om det kan vi prata
    i fyra timmar till. - Varsågod.

  396. Jag ska fatta mig kort. Det är
    på samma tema som depressioner.

  397. Jag har nyligen träffat
    tre småskolelärarinnor-

  398. -som säger att barnen i klasserna
    är övertygade om-

  399. -att de kommer att få ett sämre liv
    än sina föräldrar.

  400. En professor på Chalmers
    säger samma sak.

  401. Studenterna är övertygade om
    att livet i Sverige blir sämre.

  402. Det är jättebra, Mathias,
    att forskarna ska ta sitt ansvar.

  403. Det har ju du gjort
    genom att framträda offentligt.

  404. Men där har ju också media ett ansvar
    som man borde ta-

  405. -för det har ju funnits
    några obefogade larm de senaste åren-

  406. -och det gör
    att människor blir väldigt rädda.

  407. Det finns saker att vara rädd för,
    men ofta ska man inte vara rädd.

  408. Det har en stor effekt på möjligheten
    att klara utmaningarna vi står inför.

  409. Vi kanske prioriterar fel.
    Har ni nån reflektion?

  410. Hur ska vi bli rädda för rätt saker?
    Och måttligt rädda, inte för rädda.

  411. Vetenskapen har just det syftet -
    att identifiera det som är viktigt-

  412. -och det vi ska vara rädda för.

  413. Och i frågan om larm
    så håller jag med dig.

  414. Det finns så många larm
    att folk nästan blir trötta på dem.

  415. Men det är oftast inte
    vetenskapsjournalisterna som larmar.

  416. Kanske ska man stärka
    vetenskapsjournalistiken i media.

  417. "Yes!"
    ropar vetenskapsjournalisterna här.

  418. Vi ska avrunda.
    Tack, Ulf Ellervik, Mathias Uhlén-

  419. -och Simon Kyaga. Tack så mycket!

  420. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panelsamtal Människans natur 2015

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Livet (biologi), Livskvalitet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Psykoterapi via internet

Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Hans forskning visar att psykoterapi via internet ger goda resultat. Idag finns det behandling mot bland annat ångest, depression och sömnsvårigheter. Man kan jämföra behandlingen med en distanskurs inom området och idag använder vi oss av internet med filmer, bilder och text. Vi har läxor där våra patienter får hemläxor att utföra. Ofta handlar det om övningar som du måste praktisera regelbundet, säger Gerhard Andersson. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.