Titta

UR Samtiden - Människans natur 2015

UR Samtiden - Människans natur 2015 : Människans natur och det meningsfulla livetDela
  1. Vi ska avsluta seminariedelen
    med att reflektera-

  2. -över människans natur
    och det meningsfulla i livet.

  3. Till vår hjälp har vi Sofia Jeppsson
    vid Stockholm universitet.

  4. Hon inleder med några reflektioner
    och sen ska vi samtala.

  5. Jag kommer först och främst
    att fokusera på-

  6. -vad som gör livet meningsfullt.

  7. Jag kommer också att koppla det
    till hur man ser på döden.

  8. Jag gör det som en liten odyssé
    genom filosofihistorien.

  9. Jag och Antonia pratade om vikten
    av undervisning på universitetet.

  10. Det är tråkigt att allt fokus
    ligger på publikationer-

  11. -och så lite på undervisning,
    i Sverige, i alla fall.

  12. Undervisning är viktigt.

  13. Det som jag mest har undervisat i
    är filosofins historia.

  14. Det kan tyckas överflödigt för mig-

  15. -att diskutera
    vad som gör livet meningsfullt.

  16. Vi fick ju svaret vid Ulfs
    föreläsning - dopaminmolekylen.

  17. Men det kanske inte är
    fullt så enkelt.

  18. Aristoteles skulle inte
    ha hållit med om-

  19. -att vi har meningen med livet
    i molekylen.

  20. Inte bara för att han inte visste
    vad en molekyl var.

  21. Det är ju fullt tänkbart-

  22. -att vi har en person
    som funderar över sitt liv-

  23. -som konstaterar:
    "Ja, jag har ätit mat."

  24. "Det utsöndrades dopamin
    och det kändes bra."

  25. "Jag har haft sex
    och spridit mina gener."

  26. "Det kom lite mer dopamin,
    men vad var meningen med alltihop?"

  27. Vi förstår vad personen menar.

  28. Vi tycker inte
    att det är en nonsensfråga.

  29. De flesta av oss tycker inte det.

  30. Det måste finnas ytterligare svar på
    vad som gör livet meningsfullt-

  31. -mer än att det är kul
    och känns skönt ibland.

  32. Och Aristoteles...

  33. Jag kanske först måste nyansera
    Aristoteles syn på åldrande-

  34. -i förhållande till citatet
    som Simon tog upp.

  35. Alltså, Aristoteles menade-

  36. -att unga människor aldrig är kloka,
    visa eller dygdiga-

  37. -för att de saknar livserfarenhet.

  38. Men äldre kan vara allt detta.

  39. En äldre människa kan vara
    karaktärsfast, dygdig och vis-

  40. -om människan
    har gjort något av sitt liv-

  41. -vilket förstås många inte gör.

  42. Man kan uppnå det när man är äldre.

  43. När man är ung har man inte det,
    enligt Aristoteles.

  44. Vad innebär det att göra något
    av sitt liv enligt Aristoteles?

  45. Hur ska man leva? Vad är det goda,
    meningsfulla livet för en människa?

  46. Aristoteles ansåg att för att
    besvara det måste man fundera över-

  47. -vad är människans natur.

  48. Vad är typiskt för en människa?
    Vad är människans essens?

  49. Han säger att det inte kan vara
    att man äter-

  50. -växer och förökar sig.

  51. Allt det gör ju de här blommorna,
    träden och alla djuren.

  52. Det är inte speciellt för oss.

  53. Det kan inte heller vara
    att vi uppfattar omgivningen.

  54. Inte heller att vi får olika begär
    som bubblar upp.

  55. Det har vi ju gemensamt
    med nästan alla djur.

  56. Det måste vara något annat.

  57. Aristoteles fastande för förnuftet.

  58. Det är det unika
    och speciellt mänskliga.

  59. Det låter förlegat. Den synen på vad
    som skiljer människan från djuren-

  60. -har varit populär genom historien.

  61. Att djuren har ett känsloliv,
    men vi har dessutom ett förnuft.

  62. Forskning om djurs kognitiva förmågor
    visar att det inte är så enkelt.

  63. Men många filosofer är inspirerade
    av Aristoteles.

  64. Att förnuft skulle vara unikt för oss
    är inte så viktigt för resonemanget.

  65. Det kan fortfarande vara så
    att det är viktigt för oss-

  66. -och spelar stor del i våra liv.

  67. Aristoteles tänkte sig att för att få
    ett lyckligt och meningsfullt liv-

  68. -så räcker det inte att man är glad
    eller upplever en skön känsla-

  69. -eller att man gör det många gånger.

  70. Att man upprepade gånger
    gör något som känns bra.

  71. Utan man måste
    försöka utveckla sin karaktär-

  72. -och leva upp till sin potential.

  73. Det gör man dels genom att skaffa sig
    kunskap och lära sig mer.

  74. Inte nödvändigtvis om allting,
    men inom något man är intresserad av.

  75. Och dessutom
    försöka använda sitt förnuft-

  76. -i beslutssituationer och handlingar.

  77. För Aristoteles finns det
    ingen distinktion hos människan...

  78. Trots att han tar upp att vi har
    förnuft som skiljer oss från djuren-

  79. -så ser han ingen stark gräns
    mellan förnuft och känsla inom oss.

  80. Att fatta kloka beslut handlar om
    att öva upp sitt känsloliv.

  81. Om jag upprepade gånger
    anstränger mig-

  82. -för att tänka ut
    vad som är rättvist-

  83. -eller hur jag kan vara generös,
    så kommer det att gå allt lättare.

  84. Det kommer så småningom spontant
    och jag har övat upp en god karaktär.

  85. Om jag lever på det viset,
    jag övar upp en god karaktär-

  86. -jag skaffar kunskap och har projekt
    som engagerar mig på lång sikt-

  87. -snarare än att hoppa från det ena
    flyktiga nöjet till det andra...

  88. Här har, intressant nog
    för seminariets tema-

  89. -Aristoteles-inspirerade filosofen
    Rosalind Hursthouse pratat om miljön.

  90. I att öva upp en god karaktär
    ingår respekt för naturen.

  91. Att lära sig mer
    och leva miljövänligt.

  92. Man kan göra det
    till en stor del av livet-

  93. -till ett livsprojekt,
    som en del av talarna har gjort.

  94. Då kan man verkligen få ett lyckligt
    och meningsfullt liv.

  95. Det innebär
    att när man har blivit gammal-

  96. -så kan man helhetsbedöma livet.

  97. Titta tillbaka på det och säga:
    "Jag har levt lyckligt."

  98. Och det är ju, som sagt, något mer-

  99. -än att stapla trevliga upplevelser.
    Det är en helhetsbedömning.

  100. Det är viktigt i den här traditionen.
    Man ser lycka-

  101. -som något som referera
    till livet som helhet-

  102. -snarare än enskilda stunder.

  103. Panelen pratade lite grann
    om gamla människor-

  104. -som känner sig klara med livet.

  105. Jag har erfarenhet av det
    från när jag jobbade i hemtjänsten.

  106. Där träffade jag människor
    i 95-, 100-årsåldern.

  107. De var inte deprimerade.
    De lider inte av att leva-

  108. -men de är nöjda.
    "Jag är nöjd. Jag är klar."

  109. Det är inte så
    att de vill ta livet av sig-

  110. -men kommer döden, så är jag nöjd.

  111. Det är ett aristoteliskt ideal.
    Man gör något vettigt av sitt liv.

  112. Man utvecklas
    och engagerar sig i vettiga projekt.

  113. När livet går mot sitt slut,
    ser man tillbaka och är nöjd.

  114. Man kan göra helhetsbedömingen
    att man har haft ett lyckligt liv.

  115. Här blir döden
    på sätt och vis något positivt.

  116. Just att livet inte pågår oändligt.
    Att det inte bara fortsätter.

  117. Det är ett projekt som är möjligt
    att överblicka och avsluta.

  118. Det här är en debatt
    som pågår i filosofin.

  119. Vissa menar att har man ett gott liv-

  120. -så måste det vara bättre
    ju mer man får av detta goda.

  121. De håller det för en truism.
    Ju mer man får, desto bättre.

  122. Det finns även en Aristoteles-
    inspirerad syn som jag lutar åt.

  123. Jag är som Johanna. Till slut
    vill man gå hem från festen.

  124. Man vill ha något överblickbart.

  125. Därmed inte sagt
    att 110-gränsen är helig.

  126. Om man kan leva till 200,
    så hinner man med mer-

  127. -men det behöver vara överblickbart.

  128. Aristoteles idéer, som var populära
    genom hela medeltiden-

  129. -ifrågasattes under upplysningen.

  130. Det har att göra med att Aristoteles
    var en allfilosof.

  131. Han höll på med mycket som i dag
    hör till naturvetenskapen.

  132. Aristoteles system
    var vad man kallar teleologiskt.

  133. Det byggde på att allting strävar
    mot sitt naturliga mål.

  134. Vid upplysningen med Newtons mekanik
    började det låta utdaterat.

  135. Aristoteles teorier-

  136. -om människans natur läggs fram
    i teleologiska termer-

  137. -inom det här utdaterade
    vetenskapliga ramverket.

  138. Det gjorde att teorierna om vår natur
    och ett meningsfullt-

  139. -lyckligt liv började ifrågasättas
    mer än under medeltiden.

  140. Exempelvis tänkte Aristoteles
    att om jag lyfter den här lien-

  141. -och släpper den, så ramlar den.

  142. Efter Newton
    förklarar vi det med gravitationen.

  143. Den exakta förklaringen
    är säkert extremt komplicerad-

  144. -och ingenting jag skulle begripa,
    men det har med gravitation att göra.

  145. Aristoteles förklarade det med-

  146. -att materialet i lien
    kommer från jorden.

  147. Det är naturligt för lien
    att ligga på jorden.

  148. Det är den plats dit den strävar.
    Inte medvetet-

  149. -för det är bara djur och människor
    som har ett medvetande.

  150. Men trots det, har den en strävan
    mot sin naturliga plats på marken.

  151. Vi människor är ju medvetna,
    vilket gör det mer komplicerat.

  152. Men vi har en drift mot ett liv
    där vi använder vårt förnuft-

  153. -för att utvecklas
    och nå vår fulla potential.

  154. Därför är ett sånt liv naturligt
    för oss och gör oss lyckliga.

  155. Det går att beskriva hans tankar
    utan det teleologiska ramverket-

  156. -vilket många nutida filosofer gör.

  157. Men under upplysningen
    kom det här tänket under attack.

  158. Bland annat från David Hume som sa:

  159. "Aristoteles hävdar att vi ska leva
    dygdigt för att det är naturligt."

  160. "Men vad betyder 'naturligt'?"

  161. Det kan ha olika betydelser.

  162. Ibland sätter vi det i kontrast
    med övernaturligt.

  163. Då är det naturligt att vara dygdig-

  164. -men det är lika naturligt
    att vara dåraktig och lastbar.

  165. Ingetdera är övernaturligt.

  166. Ibland menar vi att "naturligt"
    är vanligt förekommande - standard.

  167. Då kanske det är mer naturligt
    att vara korkad och lastbar.

  168. Hume förkastade helt den idén-

  169. -att ett förnuftigt liv
    där man utvecklas är naturligt.

  170. Hume gick så långt att han sa:

  171. "Det går inte att bevisa
    med vetenskapliga metoder"-

  172. -"eller att resonera sig fram till
    med logiska resonemang"-

  173. -"vad som är det bästa livet
    för en människa."

  174. Vad han menade är att vi medicinskt
    kanske kan konstatera-

  175. -att vissa födoämnen
    är nyttiga för oss-

  176. -och andra ökar cancerrisken.

  177. Vi kan göra enkäter som undersöker
    vilken livsstil som gör oss lyckliga.

  178. Allt det görs ju.

  179. Men Hume sa att det inte är
    något svar på vad som är det bästa-

  180. -och mest meningsfulla livet.

  181. Om en livsstil
    gör folk friska och lyckliga-

  182. -så är man inte ologisk,
    irrationell eller ovetenskaplig-

  183. -om man frågar:
    "Vore det inte bättre att vara sjuk?"

  184. Däremot känner vi att det är bättre
    att vara glad än att vara ledsen.

  185. Vi känner ju
    att det är mer meningsfullt-

  186. -att ägna sig åt miljöarbete-

  187. -än att räkna grässtråna
    i sin gräsmatta.

  188. Vi känner ju sånt i hjärtat.
    Det är inget fel med det.

  189. Precis som vi kan lita på vår hjärna,
    kan vi lita på vårt hjärta.

  190. Han förnekar inte
    att vissa liv är bättre än andra-

  191. -vissa sätt att leva
    är bättre än andra.

  192. Det är inget vi kan tänka ut
    eller undersöka vetenskapligt.

  193. Det är något vi känner här inne.

  194. Men med Jeremy Bentham-

  195. -och utilitaristerna sedan
    så kom idén-

  196. -att allting i slutändan handlar om
    vad vi känner-

  197. -i bemärkelsen som Ulf pratade om.

  198. Bentham hade hållit med om att
    livets mening finns i molekylen.

  199. Han underkände resonemang om vad som
    är ett naturligt liv för människan.

  200. Han menade att allt handlar
    om sköna känslor-

  201. -och att ha så många av dem
    som möjligt.

  202. Det är ett svar som genom historien
    alltid har haft en viss popularitet-

  203. -men som många har uppfattat
    som otillfredsställande.

  204. Om vi tar exemplet med
    att räkna stråna i sin gräsmatta.

  205. Det kommer från början
    från John Rawls.

  206. Han menade att även om en person
    är väldigt intresserad-

  207. -av grässtråräkning-

  208. -ligger och räknar
    och själv säger att det är jättekul-

  209. -så är det ändå
    en meningslös sysselsättning.

  210. Där håller ju många med.

  211. Det är något otillfredsställande med
    att allt handlar om sköna känslor.

  212. Det kan inte vara samma sak att få
    en skön känsla av att räkna gräs-

  213. -som av att kanske måla en tavla.

  214. Det har inte heller en stor effekt
    på mänsklighetens överlevnad-

  215. -utan känns bara bra för mig,
    men det verkar mer meningsfullt.

  216. Om vi går till Immanuel Kant-

  217. -så betraktas han som antitesen
    mot utilitarister som Bentham.

  218. Kant argumenterade också mycket
    utifrån det här med-

  219. -vad som är typiskt för människor,
    vad som är unikt mänskligt.

  220. Vi behöver inte hänga upp oss på
    om det är unikt mänskligt.

  221. Oavsett om det delas med andra...
    Det här är kuriosa.

  222. Kant var öppen för att marsianer
    delade de här egenskaperna.

  223. Nu vet vi att de inte finns,
    men det kan delas av andra arter.

  224. Oavsett hur unikt det är, kan det
    vara en viktig del av vår identitet.

  225. Nämligen förmågan att inte bara
    använda förnuftet för att fråga sig-

  226. -hur man bäst uppnår en målsättning-

  227. -utan att också fråga sig
    vad som är värt att uppnå.

  228. Om jag återigen använder rekvisitan
    som så fint har lämnats här.

  229. Jag har inte med några egna,
    så jag får hålla till godo med lien.

  230. Man kan ju tänka sig först-

  231. -att jag vill hö. Jag bara vill det.

  232. Då kan jag använda förnuftet för
    att klura ut hur jag bäst skaffar hö.

  233. Är det bäst att ta lien
    och slå på ängen-

  234. -eller ska jag gå till en bonde
    och köpa hö?

  235. Eller ska jag göra
    på något tredje sätt, kanske?

  236. På så sätt kan jag använda förnuftet.

  237. Jag kan räkna ut
    det mest kostnadseffektiva sättet.

  238. Kant tänkte sig att det inte är
    så speciellt mänskligt.

  239. Det är inte
    så fruktansvärt märkvärdigt.

  240. Det intressanta är att vi kan
    ställa oss frågan: "Ska jag ha hö?"

  241. Jag kanske tänkte mig
    att jag ska ha höet till något.

  242. Jag kanske till exempel
    vill skaffa en häst.

  243. Då kan jag fråga mig:
    "Ska jag verkligen ha en häst?"

  244. Kant menade att det inte finns
    någon nödvändig slutpunkt här-

  245. -förrän vi kommer ner
    på grundläggande moralregler.

  246. Jag hinner inte redogöra
    för Kants filosofi-

  247. -men det som inte rationellt
    går att ifrågasätta-

  248. -är vikten av självrespekt
    och respekt för andra-

  249. -och allt det för med sig.

  250. Och Kant tänkte sig då också-

  251. -att omoral kommer sig av att
    människor inte tänker självständigt.

  252. Man kanske faller för grupptryck-

  253. -eller faller för frestelsen
    att följa sina egna begär.

  254. Men tänker man självständigt
    behandlar man alla med respekt.

  255. Vad har det för relevans för döden?

  256. Han tänkte sig att det respektfulla
    livet är meningsfullt.

  257. Det har en koppling till döden
    på så vis att Kant menade-

  258. -att en människa som är moralisk
    och respekterar sig själv och andra-

  259. -strävar efter
    att förbättra sig själv och världen.

  260. Att göra världen lycklig och rättvis.

  261. Men tyvärr tyder ingenting på
    att detta är möjligt-

  262. -i alla fall inte på lång sikt.

  263. De pratade om hur svårt det är att
    förutse konsekvenser av handlingar.

  264. Vi ska göra vårt bästa, men Kant
    menade att det är något irrationellt-

  265. -över att kämpa för
    att förbättra världen-

  266. -utan att veta
    om man kommer att lyckas.

  267. Man vet inte ens om det är möjligt.

  268. Och där, tänkte sig Kant,
    har vi en motivation.

  269. Trots att det inte finns bevis för
    att Gud finns och själen är odödlig-

  270. -så har vi skäl att tro på detta-

  271. -då kan vi kämpa på, göra vårt bästa
    och samtidigt tro-

  272. -att i förlängningen kommer min själ
    att uppnå godhet i livet efter detta.

  273. Här får jag kämpa på
    och världen kommer någonstans-

  274. -att bli god och rättvis.

  275. Men det här är ju lite spretigt.

  276. Så småningom kommer vi fram
    till Hegel och hegelianerna-

  277. -som tycker att ingen av filosoferna
    har varit helt ute och cyklat.

  278. Det finns ett korn av sanning i allt.

  279. För att få ett gott liv
    måste vi foga samman delarna.

  280. Vi behöver utveckla oss själva,
    få sköna känslor-

  281. -och också tänka självständigt
    och fatta våra egna beslut.

  282. Det hegelianerna lägger till
    är en stark tyngdpunkt-

  283. -på vad sociala vi är.

  284. Att vi inte är isolerade individer
    som själva ska fixa lyckoupplevelser-

  285. -eller fatta autonoma beslut.

  286. Vi ingår i en hel väv av människor,
    ett helt samhälle.

  287. Vi får uppfylla vår lott
    som en del av den större väven.

  288. När vi försvinner,
    finns den större väven kvar-

  289. -vilket också kan ge
    ett annat perspektiv på döden.

  290. Och...det var väl allt.

  291. Kom. Bravo!

  292. Så här i slutet av dagen
    blir man ett fan av Hegel.

  293. Välkommen tillbaka, Elisabeth.
    - Vi har lite tid kvar.

  294. Vi hinner inte ta in publikfrågor.

  295. Men jag känner oro
    på basen av det som du har sagt.

  296. Jag strök mina frågor
    och tänker adressera min oro.

  297. Om vi har det hegelianska målet-

  298. -eller om vi tar
    det aristoteliska idealet...

  299. Jag undrar,
    lever vi i en kultur som stöttar oss-

  300. -i vår ambition
    att leva ett meningsfullt liv.

  301. Att engagera oss i viktiga frågor...

  302. Om man tänker på
    vad som dominerar oss-

  303. -som Simon var inne på:
    Livspussel, "konsumtionshäst"...

  304. Hets! Konsumtionshets! Svårt.

  305. ...och en ökande objektifiering
    av oss själva.

  306. Det underlättar inte ett liv som gör
    att man kan känna att man är klar.

  307. Ja, Aristoteles, på den punkten,
    var en elitist.

  308. Få kan leva det livet.
    Det är de välbeställda männen.

  309. "Tough shit" för resten.

  310. Det är ju en väldigt krass syn
    på det hela.

  311. Kant har ju lite pessimism där.

  312. Han menar att det goda livet
    är att kämpa på-

  313. -men det kanske inte går bra.
    Man kanske har världen emot sig.

  314. Då får man ha sin religiösa tro-

  315. -som en sorts livboj och kämpa på-

  316. -även om man inte når någon framgång
    för att man har allt emot sig.

  317. Hegels efterföljare var konservativa.

  318. De tänkte sig att det viktiga är
    att uppfylla de plikter-

  319. -som man har blivit tilldelade
    på jobbet och i familjen.

  320. Det är så man förverkligar sig själv.

  321. Det är meningsfullt att uppfylla
    sin roll i den större väven.

  322. En del senare filosofer, som är
    sympatiskt inställda till Hegel-

  323. -säger att det är dumt att tro
    att alla kan uppnå meningsfullhet-

  324. -genom att uppfylla sina plikter.

  325. Tänk om man har en dysfunktionell
    familj eller ett fruktansvärt arbete.

  326. I stället borde man sätta upp det
    som ett ideal-

  327. -att vi bör kämpa för
    att skapa ett samhälle-

  328. -där folk har det meningsfullt
    på jobbet och har inflytande.

  329. Det behöver inte vara
    att rädda världen.

  330. Som vårdbiträde
    hade jag ett viktigt jobb.

  331. Om man kan fixa så att de får
    ordentligt med tid till patienterna-

  332. -så når man meningsfullhet.

  333. Men se det som ett ideal i stället
    för något som alla kan uppnå.

  334. -Elisabeth, vad tänker du på?
    -Tanken att öva upp känslolivet.

  335. För att även
    om vi vill överleva länge-

  336. -så att möta döden är något
    som ligger nära till hands för mig.

  337. Jag möter det i konsten.
    I det finns en övning av känslolivet.

  338. Det spåret tyckte jag var intressant.

  339. Ja, och här är ju...
    Aristoteles var väl länge...

  340. Alltså, inte ensam. En hel tradition
    följde ju efter honom.

  341. Konkurrerande filosofskolor
    tenderar att se förnuft och känsla-

  342. -som någon sorts motsatser.

  343. Man har vissa, som Hume,
    som uppvärderar känslolivet-

  344. -men andra menar
    att känslorna inte får ta överhand.

  345. Det är viktigt att tänka förnuftigt
    och inte låta sig styras av känslor.

  346. Men senare psykologisk forskning
    har gett Aristoteles ganska rätt.

  347. Man kan inte göra den distinktionen.

  348. Psykologin har ju väldigt sent
    knoppats av från filosofin-

  349. -och blivit empirisk.

  350. Senare tiders psykologi tyder på
    att det där är sammanflätat.

  351. Men Aristoteles tänkte sig
    att handling påverkar känslor.

  352. Det här är nog en finsk synpunkt-

  353. -men vi har missat att prata om
    att sorg har en viktig plats i livet.

  354. Det är väldigt svårt...
    Om man alltid är glad-

  355. -hur ska man veta att man är glad?

  356. Det måste finnas någon form av djup-

  357. -och dramaturgi i livet
    för att det ska vara överblickbart.

  358. Livet är ju...
    Är det Virginia Wolf som säger:

  359. "...one damn thing after another."

  360. Tills vi sätter ramar runt
    eller skapar ett konstverk-

  361. -eller skriver i vår dagbok
    eller läser tidningen.

  362. "Det här har hänt. I dag var
    en bra dag. I dag var en dålig dag."

  363. "I dag var jag ledsen.
    Sen kan jag vara inte ledsen."

  364. Det är något där som känns viktigt.

  365. En hårdnackad hedonist
    som Bentham skulle säga:

  366. "Om sorg är nödvändig för att
    vara glad, har den ett värde."

  367. Men jag tror
    att det är helt missriktat-

  368. -att reducera allt
    till att uppleva lust.

  369. Jag skulle väl mer säga-

  370. -och ha ganska många
    av de gamla, kända gubbarna med mig-

  371. -att det finns ett värde i
    att bli ledsen i en situation-

  372. -där man bör vara ledsen.

  373. Jag inser att tiden är slut.

  374. Du får det bisarra uppdraget
    att säga en sak-

  375. -som du har tänkt på
    som känns viktig.

  376. En fråga eller ett svar.

  377. Tack för den förvarningen.

  378. Ja...

  379. Jag tror att...

  380. Du nämnde att vi inte
    har pratat jättemycket om-

  381. -att möta döden, om sorgen
    och erfarenheter som kan ligga i det.

  382. Kanske är det så att det är
    erfarenheter som man lättare delar-

  383. -när man sitter bredvid någon.

  384. Jag kan inte tänka mig
    en bättre avstamp-

  385. -än att ha lyssnat på alla i dag
    och att sitta bredvid någon i kväll.

  386. Tusen tack. Tack för i dag.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Människans natur och det meningsfulla livet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Filosofisk antropologi, Livets mening, Människans väsen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Människans natur 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

När alla dör

Enligt vetenskapen upplever vi just nu den sjätte perioden i planetens historia när många arter dör ut under en relativt kort period. En viktig skillnad mot tidigare perioder är dock att den här gången är det en enskild art som orsakar många av de andra arternas undergång. Vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs berättar. Föredraget avslutas med ett samtal lett av moderatorn Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Återuppståndelse

Det är mer än tjugo år sedan filmen "Jurassic park" fascinerade en hel värld. Tanken på att återskapa något förlorat är både lockande och skrämmande. Just nu står vi inför en verklighet som lovar att göra just det. Genetiker runt om i världen arbetar som bäst med att återskapa mängder av utdöda djurarter. Bra eller dåligt? Vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt berättar. Efter föredraget samtalar Torill Kornfeldt med moderatorn Johanna Koljonen kring ämnet. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Döden i konsten

En dödskalle i centrum för ett stilleben är sinnebilden för memento mori-rörelsen i konsten. Är det möjligt att lära sig något om att leva genom att studera den roll som döden spelar i konsten? Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare och verksamhetschef på Wanås konst, tror det. Här berättar hon om döden i konsten. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Evigt liv

De senaste fem decennierna har även saker som omger oss börjat dö. Prylarnas livslängd är utstakad redan från början för att få oss att köpa mer. En motrörelse är igång, då allt fler efterfrågar produkter som kan leva länge och sedan återfödas. Douglas Mulhall, Business developer vid Epea, berättar hur vi bör tänka för att främja denna utveckling. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Den svåra konsten att leva

Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola, talar om den svåra konsten att leva. Teologin och filosofin har under årtusenden undersökt dödens alla upptänkliga vinklar och vrår. Men från kemiskt håll är det nästan jungfruligt territorium vilket öppnar upp för nya tankar - tänk om vi inte behöver dö? Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Livets byggstenar

Förutsättningen för döden är livet. Förutsättningen för livet är proteiner. De flesta läkemedel på marknaden idag fungerar genom att påverka just de här små gynnarna, och vi börjar precis lära känna dem och förstå hur de fungerar. Mathias Uhlén är professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan. Här berättar han om sitt arbete som syftar till att systematiskt kartlägga livets byggstenar, proteinerna. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Ett alltför långt liv?

Simon Kyaga är specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. Här berättar han om hur det i laboratorier arbetas intensivt med att förlänga vårt bäst-före-datum. Men vad händer med våra relationer, vår syn på arbete och i samhället när det blir vanligt att fira sin 150-årsdag? Hur gamla vill vi egentligen bli när vi själva får bestämma? Moderatorn Johanna Koljonen inleder. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Panelsamtal Människans natur 2015

Ett samtal om liv, död och livskvalitet. Medverkande: Simon Kyaga, specialist i psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi vid Kungliga tekniska högskolan och Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds tekniska högskola. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Människans natur 2015

Människans natur och det meningsfulla livet

Vad är viktigast för att vi ska må bra medan vi lever? Sofia Jeppsson, filosofie doktor i praktisk filosofi, berättar om människans natur. Aristoteles talade om människan som det förnuftiga djuret, medan hedonismen liksom kantianska och hegelianska teorier understryker vikten av frihet respektive att ingå i sociala sammanhang. Föreläsningen avslutas med ett samtal med Sofia Jeppsson och Elisabeth Millqvist. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat i Apelrydsskolans konsertsal, Båstad, den 5 augusti 2015. Arrangör: Axfoundation.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.