Titta

UR Samtiden - Vi och de andra

UR Samtiden - Vi och de andraDela
  1. Jag tänkte börja med att prata
    om folkskolans barntidning-

  2. -och en speciell berättelse.

  3. Det är exempel på hur man
    kan analysera det vardagliga.

  4. Det som bara flyter förbi.

  5. Men stannar man upp och tittar på
    vad texterna och bilderna förmedlar-

  6. -så kan vi fundera på hur vi skapar
    föreställningar kring medborgarskap-

  7. -och hur vi ska vara tillsammans.

  8. En berättelse från 1935
    hette "Fyrväpplingens äventyr"-

  9. -och den var skriven av Ernst Jotson.

  10. Maja Synnergren har gjort teckningen
    som fanns publicerad i tidningen.

  11. Det är dessa
    jag kallar "majoritetsbarnen".

  12. Två syskonpar
    som är på väg till skolan.

  13. Vad är det som händer
    på den här färden till skolan?

  14. Det ska framstå som om det är
    vilka barn som helst, var som helst-

  15. -som är på väg till skolan
    vilket gör budskapet starkare.

  16. "Det här är inte fiktion utan nåt
    som verkligen kunde hända".

  17. Så framställs det.

  18. Det som händer är
    att pojkarna ganska snart utforskar-

  19. -en av dessa zigenarvagnar-

  20. -som kallas karavaner
    och som stod "borta på heden".

  21. Flickorna springer runt
    lite planlöst.

  22. De letar blommor och vet inte
    riktigt var de är nånstans.

  23. Det är skillnaden på flickorna
    och pojkarna.

  24. Sen upprepar man placeringen
    på "zigenarvagnen" igen i texten.

  25. Den säger: "Den står långt bort,
    den är ödsligt belägen"-

  26. -"den är nedsänkt och i utkanten."

  27. Det är stor skillnad
    på denna framställning-

  28. -och hur man framställde
    hur svenskar bodde på den tiden.

  29. Då var det modernt och
    en helt annan sorts beskrivningar.

  30. Då var man i centrum. Det här
    beskrivs som långt bort, utanför.

  31. När vi nu följer med de här
    majoritetsbarnen på den här resan-

  32. -så upplever vi det via författaren
    ur barnens perspektiv.

  33. Det är som att vi följer med barnen
    i den här berättelsen.

  34. Jag ska läsa upp det,
    så alla är med på vad som står.

  35. Det är viktigt att tänka på
    vad som står.

  36. "Bäst som de sutto där ryckte
    de alla till vid ett underligt ljud."

  37. "-Vad är det? frågade Tor,
    i det han såg sig omkring."

  38. -"Det låter som ett barns gråt."
    -"Det är ett barn, sa Linnea."

  39. "Gråten kommer bestämt
    från karavanen, inföll Birger."

  40. "Tänk om de har varit framme
    och stulit någons barn."

  41. "Som ni vet, göra de det,
    om de komma åt."

  42. "Det kan vara deras eget barn,
    sa Selma."

  43. "Låt oss gå dit och se, sa Tor."

  44. "De satte sig alla igång i riktning
    mot karavanen som stod i en sänka."

  45. "Marken sluttade ner till kanten
    av fördjupningen"–

  46. -"och dit ledde en knagglig stig."

  47. Vad är det som står egentligen?
    De pekar ju ut en minoritet.

  48. Majoritetsbarnen pekar ut
    en minoritet - zigenarna.

  49. De säger att de stjäl,
    till och med andras barn.

  50. Nåt av det viktigaste vi har,
    faktiskt.

  51. Flickan försöker ge
    en lite mer nyanserad bild-

  52. -men det är ändå berättelsen om
    att det är ett problem.

  53. Det har hänt nåt
    och det för berättelsen vidare.

  54. Det är själva misstanken som gör
    att berättelsen går vidare-

  55. -och det är den fortsatta handlingen.
    Sen eskaleras misstanken.

  56. Titta hur färg, natur och känslor
    används i eskalerandet.

  57. "Det vita bland buskarna befanns vara
    en klädkorg med ett litet barn i."

  58. "Barnet satt upprätt och grät.
    Flickornas hjärtan dunkade hårt."

  59. "Tänk om det vore
    en stulen barnunge!"

  60. "Och tänk, om zigenarna lurade
    bland ljungen och anföllo dem"-

  61. -"då de sågo,
    att barnet blivit upptäckt!"

  62. "Pojkarna kände sig också nervösa,
    ehuru de ej ville visa det."

  63. Det vita, ljusa används för barnet.

  64. En ganska stark
    och tydlig färgsymbolik.

  65. Flickorna är väldigt rädda för hotet
    som kommer från minoriteten.

  66. Pojkarna är också rädda,
    men det har skrivits på en annan rad-

  67. -och en bit ifrån flickorna.
    Men de beskrivs ändå som rädda.

  68. Så farligt är det här hotet.

  69. Skillnader skapas alltså via sättet
    att beskriva kläder, utseende-

  70. -och egenskaper.
    Jag visar ett till exempel.

  71. "Barnet var en riktig raring,
    ungefär ett år gammalt,"-

  72. -"med mycket blå ögon och ljust hår."

  73. "Det var säkert ingen zigenarunge."
    Ni ser vad tydligt det görs.

  74. "Det hade på sig en vit klänning,
    en liten guldmedaljong runt halsen"-

  75. -"och en skallra av silver och korall
    på ett band var fäst vid korgen."

  76. "Jag är övertygad om, att barnet är
    stulet, sa Birger. Titta på kläderna"

  77. "Jag undrar,
    var zigenarna kan hålla hus."

  78. Nu är det zigenarna och det är ett
    hot mot det vita, blå och ljushåriga.

  79. Han undrar
    var zigenarna kan hålla hus.

  80. Det fortsätter med
    hur minoriteten skapas.

  81. Det sägs att de ska se i en tidning
    och barnen använder medierna själva.

  82. De är medvetna om att det är en
    kunskapskälla för det som händer.

  83. De ska se i en tidning om
    "någon belöning har blivit utfäst"-

  84. -eller om de var "ute på tjuvskytte
    och sådant".

  85. Tor sa: "att han trodde, att zigenare
    alltid voro på rörlig fot"-

  86. -"i synnerhet när de hade goda skäl
    att gömma sig."

  87. Det är ett deckardrama och det är
    tydligt vem som görs till boven.

  88. Rörlighet framställdes annars
    vid den här tiden-

  89. -som nåt positivt. När man skulle
    flyga på de nya flygstambanorna-

  90. -eller andra saker
    som hade med rörlighet att göra-

  91. -så var det positivt, men
    i det här fallet blev det nåt dåligt.

  92. Här var det ett sätt
    att hålla sig undan rättvisan.

  93. Vad som händer sen är
    att syskonparet Tor och Selma-

  94. -försöker sätta barnet i säkerhet.
    Ni såg bilden i början-

  95. -när flickan höll i barnet
    och pojkarna skyddade runt om.

  96. De ska söka hjälp
    hos "förtroendeingivande folk".

  97. Vad dyker upp? Jo, en man i en bil.

  98. Barnets föräldrar dyker upp
    och sen kommer barnvakten.

  99. Det är en flicka,
    äldre än de andra barnen.

  100. Barnen tror att också hon är zigenare
    för att hon har mörkt hår.

  101. Hon är röd om kinderna
    och ser lite tufsig ut.

  102. Mamman dyker upp och frågar oroligt
    vad de gör med hennes barn.

  103. Hur vet vi att det är
    en majoritetsbarnsmamma?

  104. Jo, hon har en dräkt av tvinntyg
    och är utom sig av rädsla.

  105. Man använder kläder för
    att framställa det ena och det andra.

  106. Hur blir själva upplösningen?

  107. Det är då att...

  108. Upplösningen är
    att det inte var några zigenare.

  109. Det var ingen zigenarkaravan
    utan "vanliga svenskar".

  110. En vanlig mamma och pappa
    som åkte bil.

  111. Det var barnflickan som hade gått
    till grannen och träffat en pojke.

  112. Hon hade gjort nåt slags utsvävning
    och allt detta hade hänt.

  113. När det uppdagas att det inte är
    zigenare utan "vanliga svenskar"-

  114. -så blir det nåt slags inkludering
    och man blir sams.

  115. Barnen antog
    "med förtjusning" inbjudan-

  116. -"att se hur det såg ut
    i ett sådant kringfarande hotell."

  117. Ett nytt ord för zigenarvagn
    som blev "kringfarande hotell".

  118. Besöket blev
    "en mycket trevlig stund".

  119. "...och vid avskedet
    sade babyns föräldrar"-

  120. "-att de gärna skulle ha velat träffa
    fyrväpplingen än en gång"-

  121. -"men det kunde de tyvärr ej eftersom
    de skulle bryta upp nästa morgon."

  122. Man ville fortsätta kontakten. Man
    var ett "vi" från majoritetskulturen.

  123. Hade det varit minoritetskulturen
    hade det nog blivit ett annat slut.

  124. Vad som är intressant är
    att beskrivningarna av karavanen-

  125. -färgsymboliken, anspelning
    på hem och laglöshet är helt borta.

  126. De negativa beskrivningarna
    av zigenare lämnades oemotsagda.

  127. Det sas inte
    att zigenare inte stjäl barn.

  128. Det sas inte
    att zigenare inte är tjuvskyttar-

  129. -eller kringflackande för att gömma
    sig. Den bilden är fortfarande kvar.

  130. Varför heter det fyrväppling?

  131. Deras misstag bestod inte i
    att de misstrodde zigenare.

  132. Det är inte problemet.
    Misstaget var att de inte förstod-

  133. -att svenskar kunde fara omkring
    i "kringfarande hotell".

  134. Det var det som blev misstaget.

  135. När det uppdagas inkluderas alla
    i nåt slags positiv gemenskap.

  136. Motivet att kalla det fyrväppling
    är intressant.

  137. Vad är en fyrväppling?
    Det är en fyrklöver.

  138. I den svenska folktron,
    kanske också den nordiska-

  139. -handlar det om att oskadliggöra
    nåt främmande och hotfullt.

  140. Och det förstärks av namnet
    på den här berättelsen.

  141. Fyrväpplingen användes för
    att avslöja häxor.

  142. Man använde det
    som ett ontavvärjande medel.

  143. Kommer ni ihåg
    hur majoritetsbarnen såg ut?

  144. Nu ska jag växla över
    och prata om minoritetsbarnen.

  145. Då får ni en helt annan bild.
    Den är från ett skolradiohäfte.

  146. Det är ingen jättebra bild, men ni
    ser ett annat uttryck hos barnen-

  147. -jag har här nu
    kallar minoritetsbarn.

  148. Programmet heter...
    Oj, det har flyttats i texten.

  149. "En dag i en nomadskola"
    av Georg Bergfors.

  150. Det sändes i skolradion 1935,
    samma år som den andra berättelsen.

  151. Så här kunde dessa radiohäften se ut.

  152. Det var fotografier och texter.
    Barnen lyssnade inte enbart-

  153. -utan fick även visuellt
    ta till sig budskapen.

  154. Om ni tittar på kroppsspråket
    hos de förra barnen-

  155. -och dessa så ser man
    att dessa är minoritetsbarn.

  156. De ser väldigt underordnade ut
    och kan nästan inte möta blicken.

  157. Mycket sånt.

  158. Jag gör en liknande analys av platsen
    med barnen som lyssnade på radio.

  159. "Sen långt tillbaka har i norra
    Sverige bott en folkstam, lapparna"-

  160. -"som till härstamning, språk,
    försörjningssätt, seder och bruk"-

  161. -"i högsta grad skiljer sig
    från landets övriga inbyggare."

  162. "Själva kallar de sig samer."

  163. "De har invandrat från norr och öster
    och ingen vet med visshet"-

  164. -"var deras vagga stått."

  165. Här beskriver man då "lapparna"-

  166. -som folk med annorlunda språk,
    kultur och försörjningssätt.

  167. De har annan härstamning
    och är en annan sorts folk.

  168. De har invandrat.

  169. De delade inte det som
    vid den här tiden användes mycket...

  170. Man skapade föreställningen att
    befolkning och territorium hör ihop.

  171. Hade man en befolkning som varit
    i ett territorium i tusentals år-

  172. -så hade man rätt att vara där.
    Så skapades nationell identitet då.

  173. Här ser vi ett tydligt exempel på
    hur man skapar "de andra".

  174. De som kommer nån annanstans ifrån
    och inte har rätt till territoriet.

  175. "Inget vet med visshet
    var deras vagga har stått."

  176. Samerna själva ansågs alltså inte
    veta var de kom ifrån.

  177. Det rådde stor osäkerhet kring
    vad det här var. Man säger:

  178. "De bor i en fjällvärld
    som de tagit i besittning."

  179. Det låter
    som om de har annekterat området.

  180. Om man jämför med radioprogram
    från samma år om svenskar i USA-

  181. -och såna som hade emigrerat-

  182. -så pratade man inte om
    att ta nåt i besittning.

  183. Det fanns olika sätt att göra det på.

  184. Jag har kursiverat
    "själva kallar de sig samer".

  185. Det fanns en diskussion vid denna tid
    som fördes i bl.a. lärartidningarna-

  186. -där man sa att samer hette samer
    och inte lappar.

  187. Redan då sa man
    att samerna själva kallade sig det.

  188. Men sen vägrar man säga nåt annat
    än "lappar" under hela programmet.

  189. Man vägrar använda den benämning
    som samerna själva vill använda.

  190. Den vite västerländske mannen
    vid den här tiden-

  191. -var den som kontrollerade naturen
    och upptäckte ny natur och kultur.

  192. Samerna på den här tiden
    var kontrollerade av naturen.

  193. "inga andra än de har varit i stånd
    att finna sin utkomst där".

  194. Det finns ingen annan som kan leva
    där för ingen annan klarar av det.

  195. Man kan se det som en styrka,
    men också som nån-

  196. -som är väldigt annorlunda
    mot svenskarna vi såg i början.

  197. "renen, som i stort sett bestämmer,
    var lappen ska uppehålla sig."

  198. "Lappen måste följa sina renar,
    om han vill ha hjorden i sin hand".

  199. Det är alltså djuren
    som bestämmer åt samen.

  200. Det är fokus på det annorlunda
    och åtskiljande.

  201. Det är det som är genomgående
    i hela programmet.

  202. Programmet börjar så här:

  203. "Lärarinnan behöver bara
    ta ett steg ur skolsalen"-

  204. -"så står hon ute på skolgården."

  205. "Hon kastar en blick på armbandsuret
    för att se om tiden är inne."

  206. "Jo, klockan är kvart över åtta.
    'Uppställning', kommenderar hon."

  207. "'Komorron'! Flickorna niga
    och pojkarna bocka sig"-

  208. -"så de röda tofsarna i deras mössor
    slår dem i ansiktet. 'Marsch in!'"

  209. "Vi höra intet klapprande
    av skor mot trä- eller stengolv"-

  210. -"utan bara ett mjukt tassande
    och om ett ögonblick ett prassel"-

  211. -"som då man vandrar
    i lyng eller videsnår."

  212. "Att lyssnarna stod inför mötet med
    en annorlunda skola för 'lappbarn'"-

  213. -"stod troligtvis klart
    efter denna inledning."

  214. "Olikheterna presenterades:
    En annorlunda rumsavgränsning."

  215. "Sen följde ett annorlunda uttal,
    skillnader i kläddetaljer"-

  216. -"samt en hänvisning
    till rummet och dess klang."

  217. "Hela sekvensen avslutades
    med en referens till naturen."

  218. "Men olikheterna förhölls hela tiden
    till sin motsats."

  219. "I den normala skolverkligheten,
    där skolan utgjorde den ram"-

  220. -"i vilken verkligheten utspelade
    sig, där fanns lärarinnan."

  221. "De precisa tidsangivelserna,
    uppmaningarna och hälsningarna."

  222. "I meningen efter sa föredrags-
    hållaren vad det handlade om."

  223. "'Den skola jag just nu tänker på
    är en liten lappkåta av torv.'"

  224. "Han fortsatte att ge en detaljerad
    beskrivning av kåtans insida."

  225. "Förutom avvikande inslag i in-
    redningen som jordgolv med björkris"-

  226. -"en eldstad i form av en stenring,
    nämndes att det inte fanns fönster"-

  227. -"eller skolbänkar och
    att svarta tavlan är oansenlig."

  228. "Lärarinnans 'stå' blev 'bara' en
    resning till knästående ställning."

  229. "Och när barnen satte sig
    'så falla de på lapskt sätt'"-

  230. -"mjukt och behändigt ner på sin
    egen sits över de korslagda benen."

  231. "Genom hela programmet pågick
    en växling mellan det annorlunda"-

  232. -"och vad som var likt
    en traditionell skola i Sverige."

  233. "I programhäftet kunde lyssnarna se
    fotografier där detta förstärktes."

  234. Det finns fler exempel.
    De här minoritetsbarnen...

  235. ...hade inte så lätt
    för de teoretiska ämnena.

  236. Läsning och sånt var tråkigt.
    Men när de fick gå ut hände nåt.

  237. "Så där ja! Parvva, som längtade
    så intensivt efter rasten"–

  238. -"och inte räknades
    till de bästa i läsningskonsten"-

  239. -"han har redan infångat
    den ystra ungrenen."

  240. "Nu vart det fart på barnen,
    vill jag lova."

  241. "Lapparna äro såsom särskilt skapade
    för det liv de föra"-

  242. -"sega och spänstiga, rörliga
    och härdiga."

  243. Så beskrev man inte svenskar
    vid den här tiden. Inte nånstans.

  244. En kort summering.

  245. "Majoritetsbarn: blå ögon, laglydiga,
    hjälpsamma, sociala och ärliga."

  246. "Tillhör ett territorium." Hur plats
    beskrivs visar sig vara viktigt.

  247. "Minoritetsbarn: annorlunda språk,
    kläder, intressen."

  248. "Inte teoretiskt intresserade.
    Nära naturen."

  249. Inte bara nära naturen utan också
    till stor del styrda av den.

  250. "Tillhör inget territorium."
    Beskrivning av platsen var viktig.

  251. Vad kunde man läsa i en lärobok
    i medborgarkunskap?

  252. Den gjordes 1923 och hade varit
    i omlopp ganska länge.

  253. "De sydliga delarna av vårt land
    har varit bebodda i 10 000 år."

  254. "Under 6 000 år har denna 'jord,
    där vi nu bo'"-

  255. -"varit befolkad
    av 'vår folkstam, svenskarna'".

  256. Om man ser det jag har beskrivit
    om territoriet i ljuset av det här-

  257. -kanske ni förstår hur man skapade
    "vi och den andra" på många sätt-

  258. -i vardagslivet och med hänvisningar
    till vardagliga saker.

  259. Vera sa att vi kanske inte tänker på
    vad det handlar om i första hand-

  260. -men det är klart
    att vi påverkas av det hela tiden.

  261. Det är viktigt att också analysera
    såna här material.

  262. Det var sånt här
    som riktades direkt till barnen.

  263. Tack så mycket.

  264. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Vi och de andra

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I barnberättelser från 1930-talet gjordes en tydlig uppdelning mellan vi och de, mellan svenskarna och de andra. De andra var då samer och romer. Det berättar Anne-Li Lindgren som är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och har tittat på hur skolradion och folkskolans barntidning skildrade minoritetsbarn under 1930-talet. Inspelat den 20 januari 2015 på Linköpings universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Litteraturvetenskap, Minoriteter, Minoriteter i litteraturen, Nationella minoriteter, Romer, Samer i läromedel, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Svensk barn- och ungdomslitteratur, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.