Titta

UR Samtiden - Ett hekto socker om dagen

UR Samtiden - Ett hekto socker om dagenDela
  1. Jag jobbar på institutionen
    för kost- och idrottsvetenskap-

  2. -på Göteborgs universitet.

  3. Där bedriver vi framför allt
    utbildning i hälsopromotion-

  4. -d.v.s. förbättring av levnadsvanorna
    genom kost och fysisk aktivitet.

  5. I dag är jag här
    för att prata om barns sockerintag.

  6. Vi har gjort en studie
    med forskare på Sahlgrenska akademin.

  7. En europeisk studie
    om barns kostintag-

  8. -där vi har tittat närmare på
    deras sockerintag.

  9. Att äta socker är ju inget ovanligt.
    Det har vi gjort mycket länge.

  10. Men ibland tenderar det
    att skena i väg.

  11. Skiljer det sig mellan barn
    i olika europeiska länder?

  12. Studien gjordes
    i åtta europeiska länder-

  13. -och barnen
    var mellan två och nio år.

  14. Sammanlagt ingick 9 500 barn,
    så det var rätt många.

  15. Det gjordes ett slags intervju
    under 24 timmar.

  16. Man gick tillbaka och tittade på
    vad de ätit det senaste dygnet.

  17. Föräldrarna hjälpte barnen
    att rapportera in det via dator.

  18. Hur stort blir då sockerintaget
    för barn i europeiska länder?

  19. Om man tittar på det i genomsnitt,
    för alla 9 500 barnen-

  20. -blev det totalt sett
    motsvarande 26 energiprocent.

  21. Det vill säga: 26 procent av energin
    kom från socker.

  22. Det motsvarar mer konkret
    29 stycken sockerbitar.

  23. Så här många sockerbitar per dag
    åt barnen i Europa.

  24. Det motsvarar 97 gram,
    eller 1 hekto, socker.

  25. Nu rekommenderas man ju inte
    att äta socker. Socker ger energi-

  26. -men inte nödvändigtvis
    några näringsämnen.

  27. Det är inget man behöver äta, men vi
    får i oss det naturligt via maten-

  28. -och ibland är det också tillsatt
    i olika produkter.

  29. Cirkeln motsvarar
    det totala energiintaget för barnet.

  30. Då motsvarar de livsmedel
    som bidrar med mycket socker-

  31. -de som har hög andel socker,
    26 energiprocent.

  32. Mer än en fjärdedel kommer från
    livsmedel med hög sockerandel.

  33. Det är ganska mycket.

  34. Men troligtvis är det faktiskt
    ännu högre än så här.

  35. Undersökningen gick ju ut på
    att titta på deras kostintag-

  36. -men det var föräldrarna
    som rapporterade in det-

  37. -och de vet ju inte alltid
    vad barnen äter.

  38. Ibland äter barn saker i smyg,
    eller så kanske man inte minns allt.

  39. En annan anledning
    till att det nog var högre-

  40. -var att det ingick
    många fler vardagar i studien-

  41. -än helgdagar.

  42. Och vi kunde se att sockerintaget
    var mycket högre på helgdagarna.

  43. Det är ju ganska vanligt
    och ganska naturligt i Sverige också.

  44. Ibland tycks det vara lördag
    hela veckan lång-

  45. -men framför allt på fredag, lördag,
    söndag blev sockerintaget högt.

  46. Den här figuren visar sockerintaget
    på fredagar, lördagar och söndagar.

  47. Vi såg att det inte var nån skillnad
    mellan fredag och lördag-

  48. -utan det var lika högt
    som på en helgdag.

  49. Även under veckan
    fick barnen i sig rätt mycket socker.

  50. De sockerrika produkterna hade
    ett högt intag även under veckan-

  51. -och det var ingen skillnad
    mellan förskolebarn och skolbarn.

  52. Det var
    ingen större skillnad i åldrarna.

  53. Det är intressant att notera att
    det här är ett genomsnittsvärde.

  54. Man kunde också titta på
    specifika grupper eller individer.

  55. Då var sockerintaget mycket högre.

  56. Av barnen som vi undersökte
    hade 30 procent-

  57. -hela 24 energiprocent socker
    på vardagar i sitt kostintag.

  58. Hela 34 procent av energiintaget
    kom från socker på helgdagarna.

  59. Nära en tredjedel av barnen-

  60. -åt faktiskt väldigt höga andelar.

  61. Hur står sig då de svenska barnen
    jämfört med de europeiska barnen?

  62. De tyska barnen
    var de med högst sockerintag.

  63. I deras kost
    kom 30 energiprocent från socker.

  64. De svenska barnen
    låg på 22 energiprocent.

  65. Det land som låg lägst
    var Estland med 19 energiprocent.

  66. Sverige kan vara ett föregångsland
    i många avseenden-

  67. -men när det gäller sockerintag
    har vi en del att jobba på.

  68. Sveriges smågodis gör också
    att vi får i oss mycket socker.

  69. Varför bör man inte äta socker, då?

  70. Det finns anledningar till att man
    sätter en maxrekommendation.

  71. Den är 10 energiprocent
    av tillsatt socker.

  72. Siffrorna som jag visade
    utgör total andel socker-

  73. -både naturligt förekommande
    och tillsatt.

  74. Men maxrekommendationen
    är på 10 energiprocent.

  75. Det är sånt socker som är tillsatt,
    i t.ex. bakverk, godis eller läsk.

  76. Man får titta på olika livsmedel-

  77. -och se om det är
    naturligt förekommande eller inte.

  78. I frukt finns det bara
    naturligt förekommande socker.

  79. Det sockret är helt okej att äta.
    Även det ger energi-

  80. -men även vitaminer, mineraler
    och fibrer, som är positivt.

  81. Om vi däremot tittar på
    en sån här produkt, en glass-

  82. -kan den ge sex sockerbitar
    i tillsatt socker.

  83. Inget är naturligt förekommande,
    förutom om det är en mejeriglass.

  84. Då finns det laktos,
    som är naturligt förekommande.

  85. Annars ger den
    sex sockerbitar av tillsatt socker.

  86. En läskedryck
    innehåller åtta sockerbitar-

  87. -och det är bara tillsatt socker
    i den.

  88. En chokladkaka
    innehåller tolv sockerbitar.

  89. Det är alltså inte svårt
    att komma upp i en hög sockernivå.

  90. Om man är sju till tio år-

  91. -bör man äta motsvarande
    max 15 sockerbitar per dag-

  92. -av tillsatt socker.

  93. Om man äter en chokladkaka har man
    fått i sig 12 av 15 sockerbitar.

  94. Likaså om man äter två glassar.
    Och en glass och en chokladkaka-

  95. -ger verkligen de mängderna.

  96. Så det är inte så svårt att
    komma upp i maxrekommendationen.

  97. Anledningen till maxrekommendationen
    är att man-

  98. -inte vill att näringstätheten
    ska bli försämrad.

  99. Ju mer energi från socker vi äter,
    desto högre andel energi får vi-

  100. -men inga vitaminer och mineraler,
    och då minskar näringstätheten.

  101. Och barn behöver ju näring
    för att kunna växa och utvecklas.

  102. En annan anledning
    till maxrekommendationen-

  103. -är att kariesrisken ökar
    om man äter mycket socker.

  104. Man har i senare studier också sett-

  105. -att tendensen att få
    för högt energiintag ökar-

  106. -om man har
    en hög andel socker i sin kost.

  107. Det kan på längre sikt
    leda till fetma och övervikt-

  108. -som i sin tur kan leda till
    ökad risk för folkhälsosjukdomar.

  109. I den senaste svenska undersökningen
    av barns matvanor-

  110. -tittade man på vilka mellanmål
    som var vanligast i olika åldrar.

  111. Frukt och bär låg i topp
    hos de yngre barnen.

  112. Alltså 4-åringar och årskurs två.

  113. Men redan i årskurs fem,
    alltså i elvaårsåldern-

  114. -blev godis
    det vanligaste mellanmålet.

  115. Ju äldre barnen blir, desto högre
    blir andelen sockerrika mellanmål.

  116. Saft och läsk var också vanligt.
    Det kom på andra eller tredje plats.

  117. Bullar och kakor
    var också vanligt förekommande.

  118. Det är ganska vanligt förekommande-

  119. -och om man äter det som mellanmål
    är risken att det blir för mycket.

  120. I genomsnitt visar studien att-

  121. -barn äter godis, läsk, glass, snacks
    och bakverk tre gånger per dag.

  122. Fruktintaget motsvarade
    två gånger per dag.

  123. Så i stället för att äta frukt
    fem gånger per dag-

  124. -har de söta mellanmålen
    tagit mer plats.

  125. Mer än hälften av platsen
    för de här mellanmålen.

  126. Hur lätt eller svårt är det då
    att förändra sitt kostintag?

  127. Jag ska visa ett exempel
    på hur man kan göra små förändringar.

  128. Det är ett exempel på ett dagsintag.

  129. Här äter ett barn i tioårsåldern
    en frukost med kalaspuffar och mjölk.

  130. En middag med läsk till, det är
    potatis, korv, tomat och majs.

  131. Lunchen var spaghetti, köttfärssås,
    ketchup och morötter.

  132. Mellanmålet var chokladdryck,
    bröd med pålägg och frukt.

  133. Det dagsintaget ger 2055 kcal.

  134. Det motsvarar 18 sockerbitar.

  135. D.v.s. fler än de 15 som var
    det rekommenderade maxintaget.

  136. Vi gör tre förändringar
    i barnets dagsintag.

  137. Vi byter ut flingorna mot cornflakes
    och lägger till en banan i frukosten.

  138. Vi byter ut läsken till middagen
    mot en osötad dryck, som vatten.

  139. Och i stället för chokladdrycken
    dricker vi bara mjölk.

  140. Genom att byta ut
    frukostflingorna, en måltidsdryck-

  141. -och en mellanmålsdryck,
    blir det faktiskt en förändring.

  142. Inte i energiintaget. Det ligger
    på samma nivå, 2050 kcal.

  143. Men antalet sockerbitar
    har minskat från 18 till 8,5.

  144. Vi håller oss inom maxgränsen.

  145. Så ganska små förändringar kan ge
    en minskning av antalet sockerbitar.

  146. Allt handlar egentligen om
    vilket utbud vi har runtomkring oss.

  147. Föräldrar har ansvar för att det
    finns tillgång till bra produkter-

  148. -men det har även förskolan, skolan
    och samhället i övrigt.

  149. Livsmedelsproducenterna
    har också ett ansvar.

  150. Att stödja barn och ge dem
    tillgång till bra produkter-

  151. -är en utgångspunkt.

  152. Sammanfattningsvis kan man säga
    att ett högt sockerintag bland barn-

  153. -fortfarande är ett stort problem,
    nutritionellt sett.

  154. Det bästa är att fokusera på
    att få ner andelen tillsatt socker-

  155. -framför allt under helgdagarna-

  156. -då vi har sett
    att det största intaget sker.

  157. Därmed tänkte jag avsluta
    och öppna upp för frågor.

  158. Textning: Katarina Lundqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Ett hekto socker om dagen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn i Europa äter för mycket socker, i genomsnitt 29 sockerbitar per dag vilket motsvarar ett hekto. Detta visar en undersökning gjord i åtta europeiska länder. Föredraget framförs av Christel Larsson, professor i kostvetenskap vid Göteborgs universitet. Inspelat den 23 mars 2015 på Göteborgs universitet. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hälsa, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Medicin, Socker, Teknik, Ämnesomsättningssjukdomar
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Att skära i det allra känsligaste

Kvinnlig omskärelse är ett laddat ämne, både bland utövare och bland motståndare. Socialantropologen Sara Johnsdotter tycker att svenskar har en onyanserad bild. Hör mer om forskning, myter och fördomsfullt bemötande.