Titta

UR Samtiden - Readme 2015

UR Samtiden - Readme 2015

Om UR Samtiden - Readme 2015

Föreläsningar och samtal från Readme 2015, om läsandet och läsandets framtid. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2015 : Bilden av läsning under 2000 årDela
  1. Med den här konferensen vill vi
    ge verktyg att förstå vår samtid.

  2. Om man ska göra det, är det
    nog vettigt att titta tillbaka-

  3. -och försöka att dra ut nån kunskap
    ur det förflutna.

  4. Som första talare på Readme 2015-

  5. -ska därför konsthistorikern
    Linda Fagerström berätta för oss-

  6. -hur bilden av läsning har sett ut
    under 2 000 år.

  7. Välkommen, Linda!

  8. Hej! Vad kul att vara här. Jag ska
    börja med att prata om historien.

  9. Linda Fagerström heter jag.
    Jag är konstvetare, konsthistoriker-

  10. -och lektor
    vid Linnéuniversitetet i Växjö.

  11. Jag ska göra en snabb genomgång
    av bilden av läsandet under 2 000 år-

  12. -och visa några bilder ur
    konsthistorien och landa i samtiden.

  13. Om man trollar sig tillbaka 2 000 år
    hamnar man i romarriket.

  14. Den här genomgången blir bara för
    vårt lilla hörn av världen, Europa.

  15. Det är där jag gör min genomgång.

  16. I romarriket
    kunde man läsa och skriva.

  17. Den här bilden har säkert många sett.
    Den är hämtad från Pompeji-

  18. -och föreställer en kvinna
    med en bok och en stylus, en penna.

  19. Det är oklart
    om hon läser eller skriver.

  20. I Pompeji fanns det,
    precis som i resten av romarriket-

  21. -en utbredd förmåga
    att kunna läsa och skriva.

  22. Jag vet inte om ni, som mina barn,
    spelar datorspelet "Civilization".

  23. Man ska bygga sin civilisation,
    erövra världen och erövra kunskaper.

  24. Är det bättre så?

  25. Jag spelar "Civilization".

  26. Om ni spelar det vet ni
    att man ska uppfinna en massa saker.

  27. En viktig sak
    är när man uppfinner "literacy"-

  28. -förmågan att läsa och skriva.

  29. När man uppfinner det
    tar spelet ett stort språng framåt.

  30. Människorna blir lyckligare,
    och man får höga poäng.

  31. Så var det i romarriket.

  32. I Pompeji finns de bilderna och många
    bevis för att folk kunde skriva.

  33. På väggarna i Pompeji
    har man ju hittat klotter.

  34. Man kan läsa "Jag skulle inte sälja
    min man för allt guld i världen".

  35. Man kan också läsa "Gladiatorn
    Celadus gör alla flickorna lyckliga."

  36. Det finns många grövre inskriptioner,
    graffiti och klotter i Pompeji-

  37. -men det är nåt av det
    man kan läsa på väggarna.

  38. Människor läste och skrev både på
    en intellektuellt komplex nivå-

  39. -men också på klotter-
    och sprida ryktesnivån-

  40. -om vem som är snyggast bland
    gladiatorerna och annat viktigt.

  41. Om vi tar ett steg framåt
    hamnar vi i medeltiden.

  42. Det är en period i Europa
    då förmågan att läsa och skriva-

  43. -i allt högre grad
    koncentrerades till religionen-

  44. -som ni ser i den här bilden
    ur en bibel, ett evangelarium.

  45. Det säger nåt
    om att förmågan att läsa och skriva-

  46. -främst kopplades
    till ett övre skikt i samhället.

  47. Det var en klassfråga tidigare,
    men det förstärks nu.

  48. Många manuskript tillverkas i kloster
    i en religiös kontext.

  49. Många av de texter
    som skrivs och läses är religiösa.

  50. Kristendomen har kopplat sitt grepp
    om Europa.

  51. Tittar man på bilder från
    den tiden får man en känsla av-

  52. -att mest gamla och skäggiga män
    ägnar sig åt att läsa och skriva.

  53. Det fanns ännu ingen tryckpress
    under medeltiden-

  54. -och manuskript och böcker kopierades
    för hand och spreds på det sättet.

  55. Böcker var en lyxprodukt
    och existerade i få exemplar.

  56. Ett nytt exemplar
    fick man skriva av för hand.

  57. Det ägnade man sig åt i klostren.

  58. När sen tryckpressen uppfinns
    och börjar spridas under 1400-talet-

  59. -ger det en stor boost
    för läsandet som demokratiseras-

  60. -och kommunikation
    via bokstäver och text-

  61. -blir viktigt på ett sätt
    som man inte tidigare hade sett.

  62. Det finns centra i Europa där man
    trycker böcker och annat material.

  63. Venedig är en sån viktig plats.

  64. Det är inte bara böcker som trycks
    utan allt material-

  65. -reklamblad, informationsblad
    och andra dokument.

  66. Genom att man kan sprida tryckt text
    blir läsandet nåt som är viktigt.

  67. Jag visar en bild av
    Giuseppe Arcimboldo, Bibliotekarien-

  68. -en man av böcker.

  69. Det visar på förekomsten
    av bibliotek.

  70. Det finns boksamlingar.
    Människor samlar på böcker.

  71. Det är en fortfarande
    en exklusiv vara.

  72. Bibliotek började finnas-

  73. -under den sena medeltiden,
    under renässansen.

  74. Nu märker man att läsandet
    inte bara handlar om att bilda sig-

  75. -eller att det är
    ett intellektuellt fält.

  76. Att läsa och skriva handlar
    också om framgång i civilsamhället.

  77. Det här är en köpman som poserar
    när han läser och skriver.

  78. Det är en del av hans verksamhet.

  79. Det var viktigt för att göra karriär
    i civilsamhället-

  80. -utanför kyrkan
    och den religiösa kontexten.

  81. Från 1500-talet börjar
    det finnas bilder av privat läsande-

  82. -läsande som en sak
    man gör i enskildhet.

  83. Ofta är det kvinnor som läser brev.

  84. Man kan anta
    att det är ett kärleksbrev.

  85. Det handlar om en kommunikation
    som är baserad på text.

  86. Man kan skicka meddelanden
    till varandra privat och kommunicera.

  87. Det är från 1600-talet och framåt som
    böcker allt mer laddas med bildning.

  88. Under 1700-talet, upplysningstiden,
    är det ett ideal att sprida kunskap.

  89. Det är encyklopediernas tid, när man
    försöker samla mänskligt vetande.

  90. Det här är Madame de Pompadour-

  91. -som var
    en inflytelserik person i Paris.

  92. Hon är avbildad i ett avslappnat
    ögonblick tillsammans med en bok.

  93. Det signalerar nåt om upplysningen-

  94. -då boken blir en viktig accessoar.

  95. Det handlar
    om den privata situationen.

  96. Det är nåt njutningsfullt att
    befinna sig i avskildhet och läsa.

  97. Böcker och förmågan att läsa
    och skriva kopplades ihop med makten.

  98. Här är det Gustav III och hans bröder
    som poserar med stora ark papper.

  99. Under medeltiden hade man
    använt pergament att skriva på-

  100. -men under sen medeltid uppfinner man
    förmågan att snabbt göra papper.

  101. Det gör att man kan sprida böcker
    mer effektivt.

  102. Under upplysningstiden
    är det här förknippat med makt.

  103. Om man var en maktens man,
    som de tre var-

  104. -poserar men gärna med saker som rör
    förmågan att uttrycka sig i skrift-

  105. -eller förmågan att kunna läsa
    vilket vi ser här.

  106. Det är gyllene kläder, kraschaner,
    sammetsrockar och vitpudrade peruker.

  107. Det här är maktspråk och dit hör
    böckerna som kungen håller i handen-

  108. -och det här pappret och pennan.

  109. Under slutet av 1800-talet, kommer
    bilder med det privata läsandet igen-

  110. -inte sällan med kvinnor
    som läser brev i en privat miljö.

  111. Det är en tid då läsandet kopplas
    till en viss klass i samhället.

  112. Det är intellektuella
    som läser och skriver brev-

  113. -som skickar biljetter till varandra,
    alltså brev eller meddelanden.

  114. Det handlar också om en privat sfär.

  115. Det är därför bilderna
    ofta visar kvinnor.

  116. Att läsa betraktades som en lämplig
    syssla för kvinnor i medelklassen-

  117. -som behövde nåt att göra-

  118. -för att vara attraktiv
    på äktenskapsmarknaden.

  119. Unga kvinnor uppmuntrades
    att läsa och handarbeta.

  120. Det skulle man föra vidare och läsa
    med sina barn, framför allt döttrar.

  121. Det ledde till
    att kvinnor blev författare-

  122. -och uttryckte sig skönlitterärt
    för första gången under 1800-talet.

  123. För att tala till andra kvinnor.

  124. På den här målningen
    kan man fråga sig om det var så kul.

  125. Förmodligen var det
    en påtvingad syssla-

  126. -men det var nåt som kodades
    som en lämplig aktivitet för kvinnor-

  127. -speciellt unga kvinnor
    i den övre medelklassen.

  128. Det här en bild från Paris
    av Berthe Morisot.

  129. Kvinnor var också konstnärer
    och kunde skildra de här scenerna.

  130. Berthe Morisot var själv
    kvinna i den övre medelklassen-

  131. -som hade lyckats som konstnär
    med tillåtelse av sina föräldrar-

  132. -som tyckte att det gick fint
    också för en kvinna.

  133. Hon hade tillgång till de miljöerna.

  134. Hon skildrade systrarna,
    sina kusiner och vänner-

  135. -som ägnade sig åt handarbete
    eller läsande i hemmets trygga vrå.

  136. Alla uppskattade det kanske
    inte lika mycket.

  137. Det är fortfarande en intellektuell
    syssla att kunna nåt om litteratur.

  138. Den här tiden i Paris är
    de stora litteraturdebatternas tid.

  139. Här är ett porträtt av Emile Zola-

  140. -en av tidens främsta intellektuella-

  141. -som gärna gjorde sin
    röst hörd i det offentliga rummet.

  142. Läsandet kodas,
    med början i mitten av 1800-talet-

  143. -som nåt lämpligt att utföra
    i det privata för kvinnor-

  144. -men är i offentligheten
    nåt som män ägnar sig åt.

  145. Emile Zola skrev också i tidningen-

  146. -och debatterade litteratur
    och politik-

  147. -vilket också blir viktigare
    under slutet av 1800-talet.

  148. Det här är en målning
    som heter "Vänner".

  149. Den är 100 år gammal
    och visar en slags läsecirkel.

  150. I mitten sitter Ellen Key
    och läser högt för en grupp vänner.

  151. Ellen Key
    var en viktig person-

  152. -i den intellektuella
    debatten för 100 år sen.

  153. Hon skrev "Barnets århundrade"
    som blev en viktig bok för pedagogik.

  154. Här sitter hon och läser högt.

  155. Det är ett intellektuellt möte
    där alla lyssnar till Ellen Key.

  156. I gruppen finns Karl-Otto Bonnier
    som hade blivit chef för Bonniers-

  157. -med författare som Strindberg.

  158. Här finns också Richard Bergh
    som blev chef för Nationalmuseum.

  159. Det är en viktig krets av människor-

  160. -som på ett nästan programmatiskt
    sätt ägnar sig åt läsande-

  161. -och att intressera sig för det
    som Ellen Key läser upp.

  162. Läsandet skedde i hemmet
    i privata läsecirklar-

  163. -men även i det offentliga rummet.

  164. Det är nästan en standardbild-

  165. -av den intellektuella konstnären
    på kafé som poserar med sin bok.

  166. Det är många
    som upplever såna herrar än i dag.

  167. Det är inte alls originellt, impulsen
    att ta med sin bok till kaféet-

  168. -kanske för att locka till sig
    spännande möten-

  169. -men också för att posera
    med sin läskunnighet.

  170. Man ska inte bara skämta om det där.

  171. Böcker har flera gånger i historien-

  172. -betraktats som en subversiv och
    potentiellt omvälvande verksamhet-

  173. -som man ibland har velat stoppa-

  174. -som i det här exemplet med
    ett bokbål 1933 i Berlin den 10 maj.

  175. Böcker, läsande och det som läsande
    kan inspirera till-

  176. -har ofta uppfattats som nåt farligt
    som man måste stoppa till varje pris.

  177. Det är inte alls bara skoj.

  178. Tillbaka till de läsande damerna
    i Paris under 1800-talet!

  179. Den här kvinnan läser en tidning,
    Le Figaro-

  180. -fortfarande en av de viktigaste
    dagstidningarna i Frankrike.

  181. Det är ett slags läsande
    som vi är vana vid i dag. Minns ni?

  182. Man sitter med ett stort
    pappersark i handen och läser.

  183. Nyheter spreds för 100 år sen
    via de här papperstidningarna.

  184. Det här är en färglagd bild-

  185. -på en pojke med en löpsedel i London
    1912 när Titanic hade sjunkit.

  186. Det står: "Titanic disaster.
    Great loss of life."

  187. Titanic-katastrofen känner ni till.

  188. Det var en stor olycka, men ibland
    menar man att den har blivit så stor-

  189. -dels för att den var hemskt, dels
    för att tidningarna kunde rapportera.

  190. Olyckan sammanföll med expansionen
    för tidningar i England.

  191. Man kunde med tryckpressarna
    snabbt skriva om nyheten-

  192. -och trycka material, intervjuer-

  193. -och till och med foton som visade
    skeppet, och nyheten spreds snabbt.

  194. Det var så klart en katastrof-

  195. -men vi känner till den för att det
    rapporterades så snabbt om det.

  196. Jag ska runda av med att säga nåt
    om nutida läsande.

  197. Det här föreställer sekreteraren
    för Svenska Akademien, Peter Englund.

  198. Han och många manliga professorer
    fotograferas ofta framför bokhyllan.

  199. Det är ett vanligt motiv.

  200. Jag funderar på hur
    bilden av läsande ser ut i dag.

  201. Det pendlar mellan
    den extremt belästa personen-

  202. -historiker och akademiledamot
    framför bokhyllan med en egen bok...

  203. Det är den ena polen. Den andra polen
    är det extremt nöjeskodade.

  204. Den nöjeskodade bilden av läsandet
    som nåt man gör på ett lyxigt sätt-

  205. -med sidenlakan och designmöbler-

  206. -i samband med ett kärleksmöte-

  207. -eller på en lyxig semester
    på stranden då man ska ha det bra.

  208. Då ska man läsa och ha sin solstol
    och en tropisk omgivning-

  209. -för att komma till ro.

  210. Läsandet som nåt lyxigt
    eller extraordinärt-

  211. -nåt man gör
    när man är långt från sin vardag.

  212. Vi vet ju att det inte är så.
    Vi läser ju överallt.

  213. Man läser inte alltid med solhatt
    i en bok av papper.

  214. Man läser på alla möjliga ställen.

  215. I dag är skärmarna den vanligaste
    platsen att möta text på.

  216. Det ser ut så när jag tittar ut här.
    Det är många skärmar på gång.

  217. En snabbrusch alltså,
    en 2000-årig bild av läsandet-

  218. -från Pompeji till i dag.

  219. Tack ska ni ha!

  220. Tusen tack, Linda. Tack!
    Tack så mycket.

  221. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bilden av läsning under 2000 år

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Konst, Konsthistoria, Läsning i konsten, Motiv i konsten, Skrivande i konsten
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vad innebär egentligen mediekrisen?

Det inte är journalistiken som är i kris utan medieföretagens affärsmodeller, säger Jonas Nordling, förbundsordförande i Journalistförbundet. Han förklarar vad mediekrisen innebär och vad man kan göra åt den. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Biblioteken blir kritiker

Alice Thorburn är bibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek. Här talar hon om bibliotekens eventuella ökade roll i samhället. Kan de ersätta kritikernas roll och i så fall hur? Frågan diskuteras även i ett panelsamtal. Då deltar också författaren Patrik Lundberg och konstkritikern Linda Fagerström. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Vem tipsar barnen om litteratur?

Stefan Mählqvist berättar om tankarna och ambitionerna bakom barnprogrammet "Boktipset", som sändes på tv under 1970-talet och ett par årtionden framåt. I samtalet med Anders Mildner, moderator, berör han också dagens barnlitteraturkritik. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Spelifierad!

Vad är spelifiering eller gamification? Karin Ryding och Bobbi Augustine Sand från Ozma Games samt Marita Ljungqvist, lektor och pedagogisk utvecklare, Lunds universitet diskuterar fenomenet. De visar exempel på spel och pratar om hur man kan använda spel i undervisning. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Serier i undervisningen

Föreläsningar om tecknade serier och läsande. Jimmy Wallin, serietecknare som bland annat tecknar Bamse, ger handfasta tips för den som vill bli serietecknare. Jonas Lidheimer och Charlotta Borelius, Egmont, pratar om hur serier kan användas i undervisningen. Fredrik Strömberg, ordförande Seriefrämjandet, berättar om den tecknade seriens brokiga historia. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Högerextremisters läsvärldar

Annika Hamrud, journalist och författare guidar genom de högerextremas litterära inspiration idag och genom historien. Med sociala medier som ständigt växer blir det allt viktigare att få inblick i högerextremisternas läsvärld, menar hon. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2015

Texter blir ljud

Hur skriver man ett ljud? Möt föreläsare som talar om hur text blir ljud och ljud blir text och röstens betydelse. Medverkande: Louise Wassdahl, översättare, Pelle Sten, Ziggy Creative Colony, Anne Wootton, Audiosearch, Pop Up Archive, Julia Essell, debattör, Veronica Elofsson, lärare och Henrik Widegren, röstläkare, artist. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Arkitekturgalan 2015

Engelsk designbyrå med prestigeuppdrag

Designföretaget Squint Opera har specialiserat sig på animation, datagrafik, bilder och interaktiva installationer för arkitekturbranschen. Bland annat har man arbetat med presentationsfilmer för Storbritanniens paviljong på världsutställningen i Milano och grafik för lanseringen av Londons infrastrukturplan 2050. Nick Taylor, konstnärlig ledare, och Jan Bunge, vd, berättar om företaget och uppdragen. Inspelat den 19 november 2015 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Sveriges arkitekter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.