Titta

UR Samtiden - Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriär och hälsa

UR Samtiden - Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriär och hälsaDela
  1. Jag ska prata om
    kvinnliga chefers arbetsförhållanden-

  2. -karriär och hälsa.

  3. Jag ingår i en projektgrupp
    vid Stressforskningsinstitutet.

  4. Det är ett treårigt projekt.
    Vi har börjat få resultat.

  5. Jag ska prata om bakgrunden
    och ett par av projektets studier.

  6. Varför är det då intressant
    att studera kvinnliga chefer?

  7. En bakgrund till projektet är
    att arbetslivet inte är jämställt.

  8. Vi vet att kvinnor och män
    väljer olika yrken-

  9. -och hamnar inom olika sektorer
    på arbetsmarknaden.

  10. Arbetsmiljön i de olika sektorerna
    ser olika ut.

  11. Män och kvinnor arbetar
    på olika nivåer inom organisationer.

  12. Män tenderar att arbeta högre upp och
    kvinnor lägre ner i organisationer.

  13. Män och kvinnor delar inte lika
    på ansvaret för hem och familj.

  14. Kvinnor gör en timme mer
    hushållsarbete om dagen än män-

  15. -och tar mer ansvar
    för vård av sjukt barn-

  16. -och för föräldraledigheten.

  17. Kvinnor och män har olika förut-
    sättningar att delta i arbetslivet.

  18. Kvinnliga chefer är en grupp kvinnor-

  19. -som i någon bemärkelse
    har kommit en bit i karriären-

  20. -och kan lätt definieras som en grupp
    som har kommit långt i karriären-

  21. -även om
    det finns olika karriärvägar.

  22. Tittar man på representationen
    av kvinnor på högre befattningar...

  23. Tittar man på var kvinnor är chefer-

  24. -så ser vi att 67 % av cheferna
    inom kommuner är kvinnor.

  25. Inom landsting är 73 % kvinnor,
    inom staten 44 %-

  26. -och inom privat sektor
    är 29 % av cheferna kvinnor.

  27. Här ser vi
    var de kvinnliga cheferna arbetar.

  28. Detta ger en bild av andelen kvinnor
    på högre befattningar.

  29. Professorer styr mycket av den
    vetenskap som produceras i samhället.

  30. Där är 24 % kvinnor.
    I Högsta domstolen är siffran 37 %.

  31. Inom dagspressen
    är 22 % av vd:arna kvinnor.

  32. 30 % av chefredaktörerna är kvinnor.

  33. Inom aktiebolag
    innehar kvinnor 14 % av VD-posterna-

  34. -och 13 % av
    styrelseordförandeposterna.

  35. Inom börsnoterade företag
    är 6 % av vd:arna kvinnor-

  36. -respektive
    5 % av styrelseordförandena.

  37. Det lyfts fram i media.

  38. Samtidigt har vi i Sverige en bild
    av oss själva som ett jämställt land.

  39. Vi har ju
    en hög andel yrkesarbetande kvinnor.

  40. Vi har god barnomsorg.

  41. Sett till antalet kvinnor på högre
    befattningar är vi inte jämställda.

  42. Flera andra europeiska länder
    och USA ligger bättre till än vi.

  43. Jag går vidare
    till hälsa och välbefinnande.

  44. Generellt sett har kvinnor
    sämre välbefinnande än män.

  45. Dessa data är tagna
    från vår egen studie SLOSH.

  46. Det är data från 2014.

  47. Det är ett representativt urval ur
    den svenska arbetande befolkningen.

  48. Bland kvinnor rapporterar 5 %
    att de har symptom på depression.

  49. Bland män är det 3 %.

  50. 10 % av kvinnorna och 5 % av männen
    har symptom på utmattning.

  51. 23 % av kvinnorna och 15 % av männen
    har symptom på sömnstörning.

  52. När det gäller alkoholberoende
    har män däremot högre siffror.

  53. Om man ser till
    korttidssjukskrivningar-

  54. -vid minst två tillfällen
    under de senaste tolv månaderna-

  55. -är det 23 % av kvinnorna och 15 %
    av männen som rapporterar det.

  56. 4 % av kvinnorna och 2 % av männen
    har varit långtidssjukskrivna.

  57. Det här
    är en bild som vi ser i många länder.

  58. Kvinnors välbefinnande
    är alltså sämre än mäns.

  59. Vi vet inte säkert varför de har det.
    Det finns flera möjliga förklaringar.

  60. Biologiska och hormonella faktorer
    kan till viss del förklara det.

  61. Kvinnor riskerar psykisk sjukdom
    i högre grad än män-

  62. -på grund av saker som är relaterade
    till att de är kvinnor.

  63. Bland annat våld mot kvinnor,
    socioekonomisk utsatthet-

  64. -låg inkomst, låg social status och
    huvudansvaret för att vårda andra.

  65. I många delar världen är situationen
    för kvinnor värre än i Sverige-

  66. -men även i Sverige har det
    bäring på hur situationen ser ut.

  67. Frågan är om det finns något samband
    mellan kvinnors lägre inkomst-

  68. -och underordnade sociala status
    och deras välbefinnande.

  69. Vi vet inte, men en del forskning
    visar att det finns ett samband.

  70. Här är en bild över
    en organisationsstruktur.

  71. Den orangea individen
    är chef över nästa nivå-

  72. -som är chef över nästa nivå
    som är chef över lägsta nivån.

  73. En mängd forskning visar
    att det finns ett tydligt samband-

  74. -mellan plats i organisations-
    hierarkin och hälsa om du är man.

  75. För män finns det
    ett tydligt samband.

  76. Vi vet inte varför mannen längst upp
    har bättre hälsa än de längre ner.

  77. Det kan vara så
    att högre status ger bättre hälsa.

  78. Men det kan också vara så
    att folk med bättre hälsa-

  79. -har bättre chanser
    att avancera inom organisationer.

  80. Vi vet inte svaret.
    Det kanske går åt båda håll.

  81. Bland kvinnor
    finns inget tydligt samband.

  82. Arbetslösa kvinnor har sämre hälsa
    än arbetande kvinnor-

  83. -men någon tydlig koppling mellan
    position och hälsa är inte...

  84. Den finns inte
    på samma sätt för kvinnor.

  85. Vi ställer oss frågor
    om varför det är så.

  86. Hur ser dessa relationer ut,
    och åt vilket håll går de?

  87. Har män på högre nivåer bättre hälsa
    än de på lägre på grund av status-

  88. -eller har de hamnat på högre poster
    för att de har en god hälsa?

  89. Är kvinnors sämre hälsa
    en faktor som har betydelse-

  90. -för att kvinnor inte kommer lika
    långt upp i organisationer som män?

  91. Varför har kvinnor på högre nivåer
    inte bättre hälsa?

  92. Exponeras de i högre grad än män
    för stress på arbetet-

  93. -eller i skärningspunkten mellan
    arbete och familj-

  94. -som tar ut de goda hälsoeffekterna
    som kommer av högre status?

  95. Hamnar kvinnor med god hälsa
    någon annanstans i organisationer?

  96. Det är intressanta frågor
    som vi dessvärre inte kan besvara-

  97. -men som vi hoppas kunna beröra
    längre fram i projektet.

  98. Vad gäller kvinnliga chefer
    lyfter litteraturen ofta fram-

  99. -hindrande faktorer
    eller faktorer som påverkar hälsan.

  100. Kvinnor måste arbeta hårdare
    för att nå samma nivåer som män.

  101. Kvinnor kanske inte får samma stöd
    för att kunna avancera.

  102. Kvinnor kan bestraffas för bedrifter
    i traditionellt manliga sfärer.

  103. Jämför med att vara hög chef
    inom en traditionellt manlig sfär.

  104. Kvinnor i sådana positioner
    lyfts kanske inte upp så samma sätt.

  105. De kanske till och med blir socialt
    bestraffade eller trakasserade.

  106. Det kan påverka
    kvinnors möjligheter att avancera-

  107. -och förstås även
    deras stress och hälsa.

  108. Lägre lön lyfts fram
    liksom sexuella trakasserier-

  109. -där kvinnor
    utsätts i högre grad än män.

  110. Betydelsen av dubbelarbete
    lyfts också fram.

  111. Kvinnor lägger en timme mer om dagen
    på obetalt arbete-

  112. -vab, föräldraledighet
    och så vidare.

  113. Svenska kvinnor
    som är jämställda sina partners-

  114. -vad gäller
    inkomst- och yrkesmässig position...

  115. Man har tittat på 50 000 par som har
    fått barn ett visst år i Sverige.

  116. Kvinnor som är jämställda vad gäller
    inkomst och yrkesmässig position-

  117. -är inte jämställda i hemmasfären,
    alltså vad gäller att ta hand om...

  118. Vad gäller föräldraledighet
    och uttag av vab-dagar.

  119. Dessa kvinnor har sämre hälsa än de
    som inte är jämställda sina män-

  120. -vad gäller
    inkomst och yrkesposition.

  121. Dubbelarbete
    påverkar både män och kvinnor.

  122. Fler kvinnor dubbelarbetar, men även
    dubbelarbetande män påverkas.

  123. De blir i högre grad sjukskrivna.

  124. Åter till projektet.

  125. Vi ville få en bild av
    hur det ser ut i Sverige i dag.

  126. Hur är kvinnliga chefers
    arbetsförhållanden och hälsa ut-

  127. -jämfört med manliga chefer
    och kvinnor utan en chefsposition?

  128. Det är vår första deskriptiva studie.
    Vi har tittat på vad det är som gör-

  129. -att män och kvinnor
    får högre befattningar och högre lön.

  130. Är det samma faktorer för män och
    kvinnor, eller finns det skillnader?

  131. Jag ska visa några deskriptiva data
    över cheferna som ingår i projektet.

  132. Det här är alltså
    taget från vår studie SLOSH.

  133. Det är ett representativt urval
    ur den arbetande befolkningen.

  134. Det representerar alltså genomsnittet
    för kvinnliga och manliga chefer.

  135. Vi ska börja med
    att titta på taxerad inkomst.

  136. Där ser vi en stor skillnad
    mellan kvinnor och män.

  137. Inkomsten kan påverkas
    av vab-dagar och sjukskrivningar.

  138. Om vi tittar på de som arbetar
    mer än 50 timmar i veckan-

  139. -är det 12 % av de kvinnliga cheferna
    och 21 % av de manliga.

  140. Sett till hur många som lägger mer än
    tio timmar i veckan på hushållet-

  141. -är siffran 34 % för kvinnliga chefer
    och 18 % för män.

  142. Det visar hur den genomsnittliga
    manliga och kvinnliga chefen-

  143. -fördelar sin arbetstid
    och vad de tjänar.

  144. Det påverkas av att kvinnor
    jobbar mer i offentlig sektor-

  145. -medan män jobbar mer
    på högre nivåer i organisationer.

  146. Jag ska visa några skillnader-

  147. -mellan manliga
    och kvinnliga chefers arbetsmiljö.

  148. Kvinnliga chefer rapporterar högre
    krav och sämre påverkansmöjligheter-

  149. -att arbetet
    påverkar privatlivet negativt-

  150. -mer symptom
    på depression, sömnstörning-

  151. -och mer korttidssjukfrånvaro.

  152. Det här är alltså något som finns
    i hela den arbetande befolkningen.

  153. Det är inte specifikt för chefer-

  154. -utan det går igen
    när man tittar på hela befolkningen.

  155. Kvinnliga chefer är mer nöjda
    med livet än vad manliga chefer är-

  156. -vilket är ett intressant fynd.

  157. Manliga chefer upplever sämre stöd,
    mer konflikter med överordnade-

  158. -och mer konflikt
    från privatliv till arbetet.

  159. De tycker alltså att privatlivet
    inkräktar negativt på arbetet.

  160. Det är intressant att jämföra
    dessa fynd med dem på förra bilden.

  161. Män tillbringar ju mer tid
    på jobbet och mindre tid hemma.

  162. Ändå upplever de att privatlivet
    inkräktar negativt på arbetet.

  163. Det är tvärtom för kvinnorna.
    Det säger något om var-

  164. -manliga och kvinnliga chefer
    har sitt främsta engagemang-

  165. -eller känner det största ansvaret.

  166. Den här krav-kontroll-stöd-modellen
    har ni kanske sett tidigare.

  167. Den är väl undersökt i litteraturen.
    Därför tänkte jag visa den.

  168. Har man höga krav på sig
    och samtidigt stor kontroll-

  169. -så hamnar man i en aktiv kvadrant.
    Då har man en god arbetsmiljö.

  170. Höga krav och hög kontroll
    ger en aktiv arbetssituation.

  171. Där hamnar många manliga chefer
    och kanske även många kvinnliga.

  172. Men kvinnliga chefer
    med höga krav men lägre inflytande-

  173. -hamnar i en situation med högre risk
    för fysisk och psykisk ohälsa.

  174. Det här är inte specifikt för chefer-

  175. -utan vi ser det i hela
    den svenska arbetande befolkningen.

  176. Kvinnor har en högre risk
    att befinna sig i den kvadranten.

  177. Det som skyddar kvinnor är ett gott
    socialt stöd i arbetet och hemmet-

  178. -som utgör en buffert.

  179. En spänd arbetssituation med dåligt
    stöd ger den sämsta situationen.

  180. Där är kvinnor smarta
    och skaffar stöd i arbetet.

  181. Jag tänkte säga några ord
    om offentlig och privat sektor-

  182. -för det är stora skillnader mellan
    var kvinnor och män befinner sig.

  183. Kvinnliga chefer i offentlig sektor
    upplever högre krav i arbetet-

  184. -än kvinnliga chefer i privat sektor.

  185. De tycker att processerna
    i organisationen är mer orättvisa.

  186. De upplever att de inte får
    lika mycket för sin arbetsinsats-

  187. -vad gäller lön, utvecklings-
    möjligheter och uppmuntran.

  188. Vad hände nu? Vi ska se.

  189. Manliga chefer i offentlig sektor
    upplever också högre krav-

  190. -än manliga chefer i privat sektor,
    men inte alla sorters krav.

  191. De tycker också att den
    organisatoriska orättvisan är sämre.

  192. De har mer konflikter med överordnade
    men upplever bättre stöd.

  193. För manliga chefer i offentlig sektor
    är vissa förhållanden bättre-

  194. -än i privat sektor,
    vilket vi inte ser bland kvinnor.

  195. Det kan ha att göra med att män
    jobbar i en kvinnodominerad miljö.

  196. Även i offentlig sektor arbetar
    kvinnor och män med olika saker.

  197. Män arbetar
    i högre utsträckning inom staten-

  198. -medans kvinnor arbetar i vården
    eller inom utbildningsväsendet-

  199. -och närmare barn eller patienter.

  200. Jag har även jämfört
    chefers situation-

  201. -med personer som inte har
    en chefsbefattning.

  202. Jag har jämfört
    män och kvinnor separat.

  203. Resultaten är så lika att jag
    kan slå ihop dem i presentationen.

  204. Chefer har högre krav i arbetet
    och mer konflikter med medarbetare.

  205. De har mer konflikter
    mellan arbete och privatliv.

  206. De har mer inflytande-

  207. -och tycker att ledarskap och den
    organisatoriska rättvisan är bättre.

  208. De upplever en berikning
    mellan arbete och privatliv.

  209. De får energi av arbetet
    som de sen tar hem till privatlivet.

  210. De är mer tillfredsställda
    med arbetet och livet som helhet-

  211. -och är sjukskrivna mindre.

  212. Kvinnliga chefer har samma fördelar
    jämfört med kvinnor utan chefsposter-

  213. -som manliga chefer har i relation
    till män utan chefsposter.

  214. Vi har klumpat ihop
    de tre översta nivåerna.

  215. Man ser att det är samma förhållanden
    för män och kvinnor.

  216. Skillnader i arbetsförhållanden
    mellan kvinnliga och manliga chefer-

  217. -följer samma mönster
    som hos befolkningen som helhet.

  218. I den sista studien
    är resultaten preliminära.

  219. Vi har tittat på vilka som
    är befordrade mellan 2008 och 2010.

  220. Det ser vi ingen större skillnad
    mellan män och kvinnor.

  221. Däremot har fler män fått en stor
    inkomstökning mellan 2008 och 2010.

  222. Det som predicerar befordran
    för kvinnor mellan 2008 och 2010-

  223. -är att vara delaktig
    i beslutsfattandet.

  224. -att ta konflikter med chefer,
    att vara angelägen om att avancera-

  225. -och att arbeta
    många timmar i veckan.

  226. För män: att vara del av besluts-
    fattandet, konflikt med chefer-

  227. -att vara angelägen om att avancera
    och använda en öppen coping-strategi-

  228. -som handlar om
    att agera aktivt i konflikter-

  229. -snarare än att gå och älta eller
    ta ut frustrationen på någon annan.

  230. I den förra bilden såg vi inga
    skillnader mellan män och kvinnor.

  231. Skillnaden ligger i
    vad som predicerar en inkomstökning.

  232. För kvinnor lönar sig en hög
    utbildning och att vilja avancera.

  233. Män bör ha en universitetsutbildning
    och jobba 51-60 timmar.

  234. Varken mer än 60 timmar
    eller mindre än 51 timmar.

  235. Sen lönar det sig att vara del av
    beslutsfattandet på arbetsplatsen.

  236. Vi ser signifikanta könsskillnader
    vad gäller forskarutbildning.

  237. Kvinnor bör ha forskarutbildning
    och vara angelägna av att avancera.

  238. Det belönar kvinnor mer än män.

  239. Män bör använda en öppen
    coping-strategi vid konflikter.

  240. Det är viktigare för män
    än vad det är för kvinnor.

  241. Det var det jag tänkte säga.
    Projektet pågår i ett par år till.

  242. Är ni intresserade av ämnet får ni
    gärna höra av er på denna adress.

  243. Tack så mycket, Anna.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Kvinnliga chefers arbetsförhållanden, karriär och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnor i karriären och vilka olika prioriteringar kan man se? Stressforskaren Anna Nyberg har studerat kvinnliga chefer och kartlagt jämställdheten i Sverige, yrkesval utifrån kön och ansvarsfördelningen i hemmet mellan män och kvinnor. Inspelat den 26 mars 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Stressforskningsinstitutet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arbetspsykologi, Chefsarbete, Företagsekonomi, Företagsorganisation, Kvinnliga chefer, Ledarskap, Psykologi, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.