Titta

UR Samtiden - Filosofiska perspektiv på hatbrott

UR Samtiden - Filosofiska perspektiv på hatbrott : Filosofiska perspektiv på hatbrottDela
  1. Jag ska prata om min forskning om
    filosofiska perspektiv på hatbrott.

  2. Jag heter David Brax, och jag forskar
    vid institutionen för filosofi.

  3. Jag är också postdok
    och har ett postdok-projekt-

  4. -som baserar sig på
    Centrum för Europaforskning, CERGU.

  5. Projektets titel är "Hatbrott
    och hatbrottslagstiftning i Europa".

  6. Det jag tittar på i projektet
    är lagstiftning kring hatbrott-

  7. -forskningsåtgärder och statistik
    kring hatbrott-

  8. -och olika policyåtgärder.

  9. Det finns policyåtgärder som handlar
    om hur man förebygger, motverkar-

  10. -förstår och bekämpar hatbrott.

  11. Det är de här fenomenen
    som jag granskar i min forskning.

  12. Jag tittar på
    nationella lagar i europeiska länder.

  13. Hur de är formulerade, tillämpade och
    vilka åtgärder som implementerats.

  14. Jag tittar på relevanta rättsfall
    i de olika länderna-

  15. -och på europeiska överenskommelser,
    för det finns såna på detta område-

  16. -som handlar om hur man ska
    bekämpa hatbrott och samla in data.

  17. Framför allt handlar det om
    ett "framework decision".

  18. Det kallas nu direktiv, men förr
    kallades det "framework decision".

  19. Ett sånt som fattades 2008 hette-

  20. -"on combating racism
    by means of criminal law".

  21. Här slår man fast att alla EU-länder
    ska ha en särskild lagstiftning-

  22. -för att bekämpa
    rasistisk och xenofob brottslighet.

  23. Det här beslutet har implementerats
    och utvärderas nu.

  24. Jag tittar på
    hur de olika länderna har lyckats-

  25. -och vilket tolkningsutrymme de har
    för att implementera såna här beslut.

  26. Rent allmänt kan man säga att
    hatbrott i Europa och västvärlden-

  27. -betraktas som
    särskilt allvarlig brottslighet.

  28. En brottslighet
    som kräver särskilda åtgärder.

  29. Hatbrott ses
    som det tydligaste uttrycket-

  30. -för ett samhällsproblem,
    nämligen rasism och xenofobi.

  31. Ett tydligt exempel
    vad gäller bekämpning-

  32. -är att man kan använda
    straffrättsliga åtgärder.

  33. Man är överens om att hatbrott för-
    tjänar hårdare straff än andra brott-

  34. -d.v.s. samma typ av brott
    som saknar hatkomponenten.

  35. Det här är en av sakerna jag granskar
    i mitt pågående projekt.

  36. Då kan man undra varför en filosof
    sysslar med de här frågorna.

  37. Det låter som ett projekt för nån som
    jobbar med jämförande rättsvetenskap.

  38. Man måste närma sig problemen
    också från rättsvetenskapligt håll.

  39. Men det finns ett antal frågor
    som filosofer är väl lämpade för.

  40. Framför allt är det två frågor.

  41. Den första är en begreppslig fråga:
    Vad är ett hatbrott egentligen?

  42. Hur ska hatbrott räknas? Hur vet vi
    vad som ska räknas som hatbrott-

  43. -och därför införas i statistiken och
    härröras till rasism och xenofobi?

  44. Den andra frågan är normativ: Vad gör
    hatbrott allvarligare än andra brott?

  45. Vad gör att hatbrott
    förtjänar hårdare straff?

  46. De två frågorna passar filosofer-

  47. -för att de berör begreppsanalys
    och normativa frågeställningar.

  48. Okej.

  49. Den första frågan är begreppslig.
    Vad är ett hatbrott egentligen?

  50. Ett hatbrott är en brottslig handling
    som är oberoende-

  51. -den är brottslig
    även utan koppling till hatmotiv-

  52. -eller till negativa inställningar
    till en grupp.

  53. En oberoende brottslig gärning
    som har en viss koppling-

  54. -till gärningsmannens negativa
    inställning till en skyddad grupp-

  55. -till vilken offret är knuten.

  56. Det är den mest allmänna formulering
    jag har kommit fram till.

  57. Men det finns olika tolkningar
    av innehållet i det här begreppet.

  58. Det är viktigt vilka tolkningar man
    använder i lagtext och i rättspraxis.

  59. Det är avgörande för
    vilka brott som uppfyller rekvisiten-

  60. -för vad som är ett hatbrott,
    vilka ska hanteras på ett visst sätt.

  61. Den första och mest bokstavliga
    tolkningen har att göra med motiv:

  62. Hatbrott är brott
    vars motiv eller skäl-

  63. -är gärningsmannens inställning
    till en viss grupp.

  64. När gärningsmannen har en
    viss inställning till offrets grupp-

  65. -blir brottet till ett hatbrott.
    Det är ett begrepp.

  66. Det andra begreppet
    är mer baserat på innehållet-

  67. -eller det uttryck
    som de här brotten har.

  68. Hatbrott uttrycker hat mot en grupp.

  69. Hets mot folkgrupp är ett yttrande
    som uttrycker förakt mot en grupp.

  70. På samma sätt uttrycker hatbrott
    förakt mot en särskild grupp.

  71. Är det vad ett hatbrott är? Då kan
    man begå ett hatbrott utan motiv.

  72. Det här är alltså olika begrepp.

  73. Begrepp tre
    handlar om diskriminering.

  74. Hatbrott är ett brott som innehåller
    ett val av offer ur en skyddad grupp.

  75. Jag väljer offer av vilket skäl
    som helst. Jag kan ge mig på-

  76. -en tiggare av romskt ursprung
    till exempel.

  77. Inte p.g.a. en attityd mot romer,
    utan för att de kanske inte anmäler-

  78. -därför att de kanske inte har
    ett högt förtroende för polisen.

  79. Om det är ett hatbrott behöver jag
    inte det här särskilda motivet-

  80. -en negativ inställning till gruppen.

  81. Jag har andra skäl,
    men det räknas som ett hatbrott.

  82. Det fjärde begreppet handlar om
    min avsikt när jag begår brottet.

  83. Ett hatbrott är ett brott som begås
    med en avsikt att kränka gruppen.

  84. Jag gick på nån
    för att jag vill att personens grupp-

  85. -ska bli rädd och känna sig utsatt.

  86. Om det här är avgörande kan det vara
    irrelevant vilket motiv jag har-

  87. -hur jag uttrycker mig
    eller hur jag väljer offer.

  88. Så avsikten
    är ytterligare ett begrepp.

  89. Det sista hatbrottsbegreppet
    handlar om brottets konsekvenser.

  90. Hatbrott
    är brott som gör särskild skada.

  91. Det är välbelagt att hatbrottslighet
    skapar större psykologisk skada-

  92. -för det primära offret
    och för offrets grupp.

  93. Kanske är det den här skadan
    som utgör hatbrottets natur-

  94. -och gör dem värre än andra brott.

  95. Det är fem begrepp. Det är otydligt
    i många länders lagstiftning-

  96. -och i överenskommelserna-

  97. -vilket av de här begreppen
    som avses med hatbrottsbegreppet.

  98. Det är viktigt i enskilda fall.

  99. Och brott som passar in
    på alla beskrivningarna-

  100. -är överrepresenterade
    bland fällande domar.

  101. Det var den begreppsliga frågan.
    Den andra frågan är normativ.

  102. Straffskärpningsregeln säger
    att hatbrott ska straffas hårdare-

  103. -så vi måste veta varför.
    Varför är det rättfärdigat?

  104. Det är den normativa frågan:
    Vad gör brotten särskilt allvarliga?

  105. Hatbrott betraktas som särskilt
    allvarliga. Det är fastslaget i lag.

  106. De ska straffas hårdare
    än andra brott.

  107. Det finns olika grunder
    att basera det på.

  108. Den första grunden är skadeprincipen.

  109. Om hatbrott gör en särskild,
    mer omfattande skada än andra brott-

  110. -har vi en sund bas
    för straffskärpning.

  111. Dels skada på primära offer,
    dels skada på offrens grupp-

  112. -men kanske också på samhället.

  113. Hatbrott sker ofta
    mellan grupper i samhället-

  114. -och relationer mellan grupper
    påverkar samhällets kvalitet.

  115. Så det kanske är den skadan
    som är avgörande.

  116. Den andra grunden
    handlar om diskriminering.

  117. Hatbrott bryter
    mot principen om allas lika värde.

  118. Att ge sig på nån ur en grupp
    är att betrakta dem som mindre värda-

  119. -och det strider
    mot likabehandlingsprincipen.

  120. Det kanske gör
    de här brotten värre än andra.

  121. Det tredje skälet har att göra med
    budskapet de här brotten uttrycker.

  122. Det är en ganska vanlig formulering
    i policydokument.

  123. Hatbrott skickar ett budskap om
    att alla inte är lika mycket värda.

  124. Straffskärpningsregeln
    ska då skicka ett motbudskap-

  125. -som säger att detta
    är ett förkastligt budskap.

  126. Hatbrott riktar ofta in sig
    på mer utsatta offer.

  127. Det är utsatta grupper som sällan
    har förtroende för rättsväsendet.

  128. De kan ha svårt att klara sig
    på bostads- och arbetsmarknaden.

  129. De har inte samma skyddsnät
    som majoritetsbefolkningen.

  130. Det är det som gör brotten värre.
    Man sparkar på den som ligger.

  131. Den femte grunden-

  132. -som är en mer bokstavlig tolkning
    av vad som förvärrar hatbrotts natur-

  133. -handlar om motiv.
    Hatbrott begås av klandervärda motiv.

  134. Att betrakta nån som mindre värd,
    och därför som ett lämpligt offer-

  135. -är att ha ett särskilt klandervärt
    motiv, och det bestraffas.

  136. Grund sex handlar om onda avsikter.
    Om jag vill skrämma offrets grupp-

  137. -försöker jag begå ett
    större moraliskt fel i nån mening.

  138. Jag vill orsaka förändring
    i gruppens tillstånd.

  139. Hatbrott blir då
    en typ av terrorbrott.

  140. Den sista normativa grunden
    har att göra med dålig karaktär.

  141. Hatbrott är uttryck
    för en särskilt dålig karaktär-

  142. -och ett personlighetsdrag
    man inte bör ge uttryck för.

  143. Det är det som bestraffas
    om det är den grunden vi anför-

  144. -som det som
    rättfärdigar straffskärpningen.

  145. Det finns en uppsjö av svar
    på de två frågorna.

  146. Den normativa frågan är inte heller
    klarlagd vad gäller lagstiftning-

  147. -eller rättspraxis.
    Det är ett problem för tillämpningen.

  148. Då kommer frågan:
    Varför är detta viktigt?

  149. Varför är de filosofiska frågorna
    viktiga för tillämpningen-

  150. -och för
    hur hatbrottsbegreppet används?

  151. Den begreppsliga frågan avgör vad som
    räknas som hatbrott i statistiken.

  152. Ett klargörande är viktigt-

  153. -för att veta t.ex.
    om det blir vanligare eller inte.

  154. Vi måste veta
    att vi räknar samma sak nu som förr.

  155. Det är också viktigt för rättskedjan-

  156. -att polisen använder samma begrepp
    som domarna-

  157. -så att polisen samlar in just
    den bevisning som krävs i domstolen.

  158. Man vet att det finns problem med
    olika begrepp inom olika myndigheter.

  159. Den normativa frågan avgör
    straffskärpningens rättfärdigande.

  160. Är det acceptabelt att
    straffa människor för deras motiv?

  161. Eller vad man nu säger
    är den normativa grunden.

  162. Man måste avgöra
    om det människor straffas för-

  163. -stämmer överens
    med rättsliga grundprinciper-

  164. -och med den allmänna rättskänslan -
    om vi betraktar brotten som värre.

  165. Det är viktigt att samma principer
    gäller i alla länder.

  166. När vi harmonierar lagstiftningen
    mellan länderna-

  167. -är det viktigt
    att vi harmonierar samma principer-

  168. -så att länderna har samma skäl
    att särskilt straffa hatbrott-

  169. -och att vi rättfärdigar det
    på samma sätt.

  170. Annars ser tillämpningen olika ut
    i de olika sammanhangen.

  171. Min forskning har fyra delprojekt
    inom området.

  172. Jag gör en teoretisk översikt
    av europeiska hatbrottslagar.

  173. Jag tittar på de normativa grunderna
    för de lagar som finns.

  174. Jag tittar på vilka grupper
    som bör omfattas av lagstiftningen-

  175. -och på förhållandet mellan lag-
    stiftning, policy och monitorering.

  176. Tack så mycket för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Filosofiska perspektiv på hatbrott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man bekämpa och bemöta hatbrott? Hatbrott ses som det mest extrema uttrycket för ett samhälsproblem - nämligen rasism och främlingsfientlighet. David Brax forskar om de filosofiska frågor som berörs av hatbrottslagstiftningen i Sverige och i Europa. Här talar han om vad ett hatbrott är och vad som gör hatbrott allvarligare än andra brott. Inspelat den 2 mars 2015 på Stadsbiblioteket, Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi, Samhällskunskap > Lag och rätt
Ämnesord:
Brott, Hatbrott, Juridik, Kriminologi, Lagar, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.