Titta

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Om UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

På uppdrag av regeringen har Boverket och Movium tagit fram en nationell vägledning för planering, utformning och förvaltning av barns och ungas utemiljöer, med särskilt fokus på skolgårdar och förskolegårdar. Här får vi höra från olika talare inom detta område. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör plats för barn och unga : Den nyttiga utevistelsenDela
  1. Ja... Den nyttiga utevistelsen.

  2. Det börjar ganska tidigt i livet.

  3. Men man hör varje dag
    att sjukvårdskostnaderna skenar.

  4. Folk får hjärt-kärlsjukdomar,
    fast hjärtsjukligheten sjunker.

  5. Folk får cancer
    och allt möjligt annat elände-

  6. -och blir skröpliga
    innan livstiden är ute.

  7. Går livet sin naturliga gång-

  8. -så ska man vara frisk
    ända upp över åttioårsåldern.

  9. En vacker litterär figur
    är Skalle-Per.

  10. Men han motsvarar verkligheten-

  11. -om man under sin levnad
    utsätts för en bra miljö.

  12. För den mesta av sjukligheten
    som vi ser i samhället i dag-

  13. -beror på miljön, och bara en mindre
    del på extrem genetisk sårbarhet.

  14. Vi är alla mer eller mindre sårbara
    för sjukdomar-

  15. -men man kan säga
    att genetiken laddar geväret-

  16. -och miljön trycker av,
    så det är fråga om tillåtande anlag.

  17. Så när folk
    får cancer och annat elände-

  18. -och får en hjärtinfarkt
    och en propp i huvudet eller så-

  19. -beror det oftast på
    det man har varit utsatt för i livet.

  20. Det börjar väldigt tidigt,
    redan innan man är född-

  21. -och det börjar i förskoleåldern.

  22. I dag i västliga industrinationer
    tillbringar...

  23. I Sverige tillbringar 90 % av barnen
    lejonparten av sin tid på förskolan.

  24. Det säger sig självt att det inte är
    betydelselöst hur den miljön ser ut.

  25. Sen är det mycket...
    Svenska barn är ju generellt friska-

  26. -men vi har lite problem här.

  27. Ett av dessa problem är att
    många barn utsätts för strålskador.

  28. Det är inte joniserande strålning
    som är allvarligast-

  29. -utan det är solens ultravioletta
    strålning, eller för mycket av den.

  30. Sol är nyttigt -
    man får vitamin D av den-

  31. -men i lagom dos,
    och det är väldigt lite vi behöver.

  32. Det räcker med småduttar
    lite då och då.

  33. Får man för mycket
    blir det genetiska skador:

  34. Hudtumörer, som kan komma senare,
    och hudcancer, som ökar så här.

  35. Det är också så att 15-20 %
    av alla barn väger för mycket.

  36. Vad som händer då är
    att ämnesomsättningen kantrar.

  37. Kroppens celler blir slöa och inte
    mottagliga för maten som vi äter.

  38. I stället för att sugas in i cellerna
    och ge energi-

  39. -så sopar näringen runt i blodbanorna
    och blodsockret stiger.

  40. Åldersdiabetes
    är numera vardagsmat i USA-

  41. -och vi ser att åldersdiabetesen
    kryper ner i åldrarna.

  42. Yngre vuxna får det också i dag.

  43. Där kan man säga
    att det finns ett vitamin-

  44. -som är mycket, mycket viktigt.

  45. Detta vitamin stavas
    fysisk aktivitet.

  46. Får vi för lite av det
    så är det ren och skär vitaminbrist.

  47. Till och med nittioplussaren
    behöver minst 8 000 steg per dag.

  48. Hur mycket barnen får ska ni få se.

  49. Och barn i dag utsätts
    för extremt mycket stimuli.

  50. Det är neonljus
    från alla håll och kanter-

  51. -och tillfällena för hjärnan
    att vila och smälta alla intryck...

  52. Det utrymmet krymper.

  53. Den här typen av förskolemiljöer-

  54. -hjälper inte precis upp situationen,
    det kan man lugnt säga.

  55. Vad behövs då för att stärka hälsan?
    Vitamin fysisk aktivitet.

  56. Flickor behöver minst 12 000 steg
    per dag, pojkar minst 15 000.

  57. Varför pojkar behöver mer
    vet vi inte riktigt i dag.

  58. Det ifrågasätts mer och mer. Man tror
    nu att alla barn behöver 15 000 steg.

  59. Och sol behöver vi i lagom dos-

  60. -mer eller mindre beroende på
    vilken färg vi har på skinnet-

  61. -om man är ljus eller mörk.

  62. Och sen behöver vi ro -
    just den här återhämtningen.

  63. Och sen är det också så
    att budskapen-

  64. -tävlar om pengar och uppmärksamhet.
    Det vet all förskolepersonal.

  65. Alla har sina budskap och trattar ner
    dem på förskolepersonalen.

  66. "Hur ska vi hinna med allting?"

  67. Den gemensamma nämnaren
    ser ni själva.

  68. Den här bilden till vänster
    är lite "telltale".

  69. Den svarar nämligen mot
    små homo sapiens-ungars beteende-

  70. -att vilja utforska sin miljö.

  71. Man talar ofta om djurens habitat,
    speciellt när det är hotade arter.

  72. Människan är väl inte hotad-

  73. -men vi måste ändå se till
    människans habitat också.

  74. Vad är det för habitat
    människan och små barn kräver?

  75. Små barn föds med nyfikenhet -
    de vill utforska sin miljö-

  76. -och det fortsätter hela livet.

  77. Det börjar när vi har börjat krypa.

  78. På bilden tar det inte stopp där,
    utan barnet kan kila runt knuten-

  79. -och fortsätta utforska sin miljö.

  80. Fina, gröna skuggor reflekterar
    nästan ingen solstrålning alls.

  81. UV-indexet, brännkraften i solen,
    mer än halveras i gröna skuggor-

  82. -och då kan man springa ute hela dan
    helt naken utan att bränna sig.

  83. Man kan få problem
    med sedlighetspolisen-

  84. -men solen är inget problem.

  85. Och den här typen
    av miljöer bidrar till...

  86. De utvecklar ett lekmönster
    så att barnen, mellan viloperioderna-

  87. -spurtar och springer i gång snabbt.

  88. När de sätter ner fötterna
    och sätter sprutt-

  89. -komprimeras tillväxtzonerna
    i de långa benpiporna-

  90. -vilket främjar tillväxten.

  91. Det i kombination med lagom sol
    är en oslagbar mix.

  92. Vi studerade 400 förskolebarn,
    både i Sverige och i USA.

  93. Vi mätte allt möjligt - fysisk
    aktivitet, solexponering, stress-

  94. -koncentrationsförmåga, sömn,
    hälsotillstånd och arbetsmiljö.

  95. Sen gjorde vi en diagnos
    på utemiljön.

  96. Det är skillnad på vegetation
    och vegetation. Den ska vara lekbar.

  97. Nån med rabatter och prydnadsväxter
    som säger åt barnen-

  98. -"Lek inte här,
    ni kan bryta av kvistar"-

  99. -uppmuntrar inte
    till fysisk aktivitet.

  100. Men är det tålig, vild vegetation
    så sätter det sprutt.

  101. Sen kollade vi också
    på himmelsvyerna.

  102. Tittar man rakt upp i himlen-

  103. -från en favoritposition
    där barnen brukar vistas-

  104. -och ser mindre än hälften av himlen
    brukar det vara lugnt med solen.

  105. Vi använde svindyr utrustning
    för våra mätningar-

  106. -men det kan göras mycket billigare,
    som ni kommer att se.

  107. Ja,
    sen var det bara att sätta i gång-

  108. -med att mäta, utvärdera-

  109. -använda alla till buds stående
    statistiska metoder-

  110. -och granska allt för att se till
    att det gick rätt till.

  111. Och resultaten... Jo!

  112. Barn med fina, gröna miljöer tar,
    om de är sju timmar på förskolan-

  113. -mellan 1 500 och 2 000 steg extra
    per dag under sju timmar.

  114. Det för dem en bra bit närmare
    minimistegen som är erforderliga-

  115. -för att vitaminnivåerna
    ska upprätthållas.

  116. De kan vara ute hela dagen
    utan att få för mycket sol.

  117. Sen sover de längre på natten.

  118. De har färre koncentrationsstörningar
    liknande ADHD.

  119. De är smalare,
    det har vi också kollat.

  120. De har högre kortisolnivåer. Hoppsan!
    Jag ska kommentera det.

  121. De är mer aktiva ute än inne. Klart!

  122. Det är roligare ute. Alla vet
    att barn är mer aktiva ute än inne.

  123. Och det är roligare att vara ute
    om miljön är fin att vara ute i.

  124. Men det här med de
    högre kortisolnivåerna är spännande.

  125. Man skulle tro att det, som vissa
    studier säger, lägger sordin-

  126. -men fysisk aktivitet
    höjer kortisolnivån.

  127. Det kan också visa att barn
    är i samspel med sin omgivande miljö.

  128. Det finns en amerikansk forskare
    som har uttryckt det så här:

  129. "From neurons to neighborhood" -
    "från nervceller till grannskap".

  130. Det finns en relation mellan
    våra nervceller och grannskapet.

  131. Om man har låga kortisolnivåer så
    reagerar man till slut inte längre-

  132. -och samspelet uteblir.

  133. Detta är en sak som onekligen
    måste beforskas vidare.

  134. Men nu har vi
    några mäktiga fiender här:

  135. Förtätning är en sådan,
    ekonomi kan vara en annan-

  136. -men ibland är det billigare
    att låta det vara naturmark-

  137. -och så ängslan.

  138. Vi håller ju barnen inburade
    många gånger.

  139. En styggelse är t.ex.
    de här byggnaderna-

  140. -med staket som sluter an till väggen
    så att barnen inte kan komma runt.

  141. Det finns en dansk forskare,
    Line Grønholt Olesen-

  142. -som har visat att barn
    som kommer runt förskolebyggnaden-

  143. -har högre fysisk aktivitet
    än barn som inte gör det.

  144. Den här förskolan ser väl ut
    som en idyll? Det var den också.

  145. Skogen till vänster var barnens.
    Det var ljuvligt.

  146. De lekte Tarzan, upptäcktsresande
    och klängde i grenar och klättrade.

  147. De sa: "Det var tur att personalen
    inte alltid såg vad vi höll på med."

  148. De sprang runt byggnaden
    och lekte kull, och fantasin flödade.

  149. Sen kom en blottare dit
    och visade upp sitt garnityr-

  150. -och sen bröt helvetet ut.

  151. Barnen såg inte, men personalen såg.

  152. Vad hände? I stället för att dra
    en palissad runt hela området...

  153. Nä, nä, nä, man satte upp ett extra
    staket där, ett extra staket där-

  154. -och även ett extra staket där.
    Nu kan barnen inte komma runt.

  155. De sitter på framsidan och lodar.

  156. Två gånger i veckan
    har man en schemalagd grötlunk-

  157. -såvida man inte är en man kort,
    för då hinner man inte. Jättehärligt.

  158. Men det finns motbilder.

  159. Det är jättebra,
    och det börjar hända saker.

  160. Jag tror att lejonparten
    av er som sitter här är...

  161. Om man jämför
    det samhällsomdanande arbetet-

  162. -och det hälsofrämjande arbetet
    som det i sanning är här...

  163. Det är precis som forskarna som tar
    fram mediciner i sina laboratorier-

  164. -och behandlar sjuka patienter.

  165. Likadant är det i samhället. Vissa
    saker påverkar människor negativt-

  166. -och ni är det jag kallar för
    "samhällsklinikerna"-

  167. -som opererar ute i samhället.

  168. Och ett vackert exempel på några
    som har opererat ute i samhället-

  169. -det är en kommun utanför Stockholm,
    nämligen Nynäshamn.

  170. De har nästan gjort om
    sin inre administration-

  171. -och går nu in stenhårt för
    att bygga upp en databas-

  172. -som man gör för innemiljöer, och ha
    utemiljökriterier i skyddsronderna.

  173. "Tänk på att barnen är solskyddade,
    att barnen springer o.s.v."

  174. De projekterade
    en förskola med fronten mot sydväst-

  175. -platt yta
    och några fasta lekinstallationer.

  176. Men personalen
    suktade efter den där skogsbiten.

  177. Sen kom vår forskning, och se där!
    De sprang upp till högkvarteret-

  178. -och roterade ritningen
    med 180 grader.

  179. Men livet är komplicerat - det var
    en urskog med en huggormspopulation.

  180. Men faror är inte till för
    att undvikas, utan för att hanteras.

  181. Det finns ett sätt att undvika
    alla faror - att aldrig bli född.

  182. Så lite blir...

  183. Huggormarna begrep snart att det inte
    gick att vara där längre-

  184. -och de fick hjälp av en ormexpert
    att emigrera, helt enkelt.

  185. Men barnen drog på sig gummistövlarna
    och tittade på dem.

  186. Nyfikenhet och utforskande lek
    är lika med fri rörlighet.

  187. Och det enda sättet att aldrig skadas
    är att aldrig födas.

  188. Och helt ärligt
    kommer det att behövas-

  189. -lite mer sårsprit, Xylocainsalva
    och plåster ute på förskolorna.

  190. "So what", fördelarna är otroliga.
    Se bara upp med två kroppsdelar:

  191. Ögonen, för ett utstucket öga
    kan aldrig ersättas, och bakhuvudet.

  192. Men med fantasirikedom
    kan såna saker faktiskt pareras.

  193. Barn tänker: "Livet är roligt,
    för då ser man vad som händer."

  194. Efter uppgraderingen
    som just den här kommunen gjorde-

  195. -såg man fler träd och buskage
    och att lekmönstret ändrades.

  196. Det sjöd av mer kreativitet-

  197. -av mer lek under träd och buskar
    och av mer "rough-and-tumble play".

  198. Det gick vildare till, vilket man kan
    ha åsikter om, men barn klarar det.

  199. Så här kan man på ett billigt sätt
    bedöma en utemiljö:

  200. Gå till förskolan,
    fråga var barnen brukar vara-

  201. -och titta rätt upp,
    så ser ni oftast med en blick-

  202. -om mer eller mindre
    än hälften av himlen är synlig.

  203. Och finns det brist på plats,
    vilket det tyvärr ofta gör-

  204. -då är passager jätteviktiga -
    att man kan komma runt och förbi.

  205. Nivåskillnader
    och lektålig vegetation också.

  206. Men superbt är det naturligtvis också
    om det finns plats.

  207. Det här är vårt Kidscape-team.

  208. Oj, vänta, nu skulle jag visa upp...
    Det blev fel.

  209. "Sorry, mates!"
    Då gör jag så här att...

  210. Det här är en publikation-

  211. -som är ett vackert exempel
    på tvärsektorialitet.

  212. Det var strålsäkerhetsmyndigheten
    som plötsligt fick upp ögonen för-

  213. -att fysisk aktivitet också
    är viktigt.

  214. Vi har en rapport
    som ni har fått i era mappar.

  215. Den där rapporten är väldigt behändig
    - den är två sidor lång.

  216. Vi har kokat ner vår forskning
    på två sidor.

  217. Detta är det enda exemplar jag har,
    och det lämnar jag kvar här.

  218. Den kan beställas
    från Socialmedicinsk tidskrift.

  219. Det är en sorts uppslagsverk
    över allt jag har berättat om här.

  220. Och verktyget för en sund utemiljö...

  221. ...är ett enda blad.
    Detta är verktyget.

  222. Nedladdningsbart, men om ni mejlar
    mig så kan ni få verktyget på mejlen.

  223. Tack för mig!

  224. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Den nyttiga utevistelsen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har närmiljön för betydelse för barns och ungas lek, lärande och välmående? Docent Cecilia Boldemann talar i sin föreläsning om barns fysiska aktivitet och menar bland annat att alla barn behöver 5 000 steg per dag. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv
Ämnesord:
Barn och idrott, Förvaltning, Samhällsplanering, Samhällsvetenskap, Utemiljö
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Välkomna till Sundbyberg

Sundbyberg är en kommun med ett livligt nattliv och många mindre lägenheter. Hur gör kommunen för att få invånarna att stanna kvar även när de bildar familj? Jonas Nygren, socialdemokratiskt kommunalråd i Sundbybergs stad, berättar. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

En god bebyggd miljö för barn och unga

Sofie Adolfsson Jörby, enhetschef på Boverket, diskuterar i sin föreläsning uppdraget att möta urbaniseringen när allt fler väljer att bosätta sig i storstäderna. Det sägs ofta att en tät stad är resurseffektiv och hållbar, men hur påverkar det barns utemiljöer? Inspelat i Aktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Utemiljöns betydelse för barns och ungas hälsa och välbefinnande

Under de senaste trettio åren har rapporteringen av 15-åriga flickors hälsoproblem fördubblats. Hur är detta kopplat till barns utemiljöer? Greta Smedje, sakkunnig från Folkhälsomyndigheten, berättar om hur utemiljön påverkar barns och ungas hälsa. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Landskapsforskning som främjar lek och lärande

Att det är bra att vara ute och röra på sig är en god allmänkännedom. Men vilka faktorer är det som påverkar en bra utemiljö, och vad är rekommendationerna? Cecil Konijnendijk van den Bosch, prefekt på Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid SLU, berättar om den forskning som bedrivs inom detta område. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

De nationella riktlinjernas roll och möjligheter

Ulrika Åkerlund från Boverket och Petter Åkerblom från Movium berättar om arbetet med att ta fram en vägledning för barn och ungas utemiljö. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Utemiljöns betydelse i skolans värld

Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd från Skolverket, berättar om gårdsmiljön som resurs för ändamålsenlig verksamhet och ökad måluppfyllelse i skola, förskola och fritidshem. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Den nyttiga utevistelsen

Vad har närmiljön för betydelse för barns och ungas lek, lärande och välmående? Docent Cecilia Boldemann talar i sin föreläsning om barns fysiska aktivitet och menar bland annat att alla barn behöver 5 000 steg per dag. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Konkurrensen om marken

Bostadsbrist har lett till att flera nyproducerade bostadsområden dyker upp runt om landets storstäder. Men det finns stora brister i barns och ungas miljöer i dessa alltför tätbebyggda områden. Maria Engström och Emelie Brunge, landskapsarkitekter vid Nyréns arkitektkontor, berättar här om konsekvenserna för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Planera friyta för barn och unga

Anna Sohlberg, enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Malmö stad, berättar om hur man hanterar den kommunala servicens markbehov. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Kommunala riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar

Barnens plats i staden, som i grunden är en plats skapad för vuxna, är inget nytt ämne. Maria Kylin, universitetslektor vid SLU, berättar här om synen på barns utemiljöer, skolor och förskolegårdar och de riktlinjer som finns. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Internationellt perspektiv på barns och ungas utemiljöer

Hur hanterar man barn och ungas utemiljöer i Sverige och andra europeiska länder? Ulrika Åkerlund och Petter Åkerlund, från Boverket respektive Movium, berättar här om trender och tendenser jorden runt. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör plats för barn och unga

Barnens landskap

Helle Nebelong har tidigare påstått att vanliga trappor är farliga för barn. Detta eftersom det är exakt samma avstånd i stegen, vilket gör att barnen inte kan röra sig i naturen. Som landskapsarkitekt i Köpenhamn har Helle Nebelong designat flera lekplatser. Här berättar hon hur det ser ut runt om i världen och vad skillnaderna är jämfört med Skandinavien och Sverige. Inspelat i Allaktivitetshuset, Sundbyberg, den 3 juni 2015. Arrangör: Boverket och Movium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Puls och paus i klassen

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?