Titta

Forskare för framtiden

Forskare för framtiden

Om Forskare för framtiden

Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till. Säsong 1.

Till första programmet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Spindeln i hjärtat

Avsnitt 1 av 22

Spindeltråd är ett helt unikt material som är byggt av samma byggstenar som finns i oss människor. Nu vill docent My Hedhammar använda spindeltråd för att reparera saker i människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Jakten på galoppgenen

Avsnitt 2 av 22

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Uppsala universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har han upptäckt en gen som avgör om hästar råkar i galopp eller inte, något som är avgörande inom travsporten där en häst som galopperar inte har en chans att vinna. Men för Leif och hans team är det viktigaste att de har gjort en stor grundvetenskaplig upptäckt av en tidigare helt okänd biologisk mekanism kring hur rörelser styrs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Växterna som ska rädda oss

Avsnitt 3 av 22

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Och det är precis vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Här stoppas cancern

Avsnitt 4 av 22

Trots stora medicinska framsteg dör fortfarande 35 procent av dem som drabbas av cancer i Sverige. Marene Landström är professor i patologi vid Umeå universitet. Tillsammans med sitt forskarteam har hon upptäckt varför cancerceller överproducerar sitt eget tillväxtämne, blir aggressiva och sprider sig till intilliggande vävnader. Vi har något riktigt bra på gång. Det är det som är så spännande. Och man blir så otroligt glad när man lyckas och får positiva besked, säger Marene Landström.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Världens största karta - av dig

Avsnitt 5 av 22

Mattias Uhlén är professor i mikrobiologi vid KTH. Han driver Sveriges största vetenskapliga projekt någonsin för att kartlägga människans alla 20 000 proteiner. Med den kartan hoppas vi kunna skapa morgondagens läkemedel och morgondagens diagnostik, men vi vill också kunna hitta markörer som talar om att en patient kommer att få en sjukdom, säger han.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Nässpray mot depression

Avsnitt 6 av 22

Människan är starkt styrd av dofter. Forskare lär sig nu alltmer om hur de påverkar våra liv. Bland annat har de upptäckt att doftmolekyler från spädbarn får oss att bli mer harmoniska. Kanske går det då att konstruera en nässpray med spädbarnsdoft för att motverka depression? Det menar Johan Lundström som är forskare inom området multisensorisk neurovetenskap och luktperception vid Karolinska Institutet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Intelligensen i vaggan

Avsnitt 7 av 22

Hur mycket förstår ett litet spädbarn som utforskar sin omgivning? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet. Han driver ett stort projekt för att ta reda på hur spädbarnets tidiga erfarenheter påverkar livsutvecklingen ända upp i vuxen ålder.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Laserljus för ett bättre liv

Avsnitt 8 av 22

För de flesta av oss är det naturligt att kunna hålla saker i huvudet och utföra det vi har planerat. Men för den som lider av en kognitiv avvikelse kan det bli svårt att få vardagen att fungera. Marie Carlén är hjärnforskare vid Karolinska Institutet. Genom att identifiera de celler och områden i hjärnan som är centrala för kognition hoppas hon kunna hjälpa dem som lider av kognitiva nedsättningar. Metoden kallas optogenetik och innebär att laserljus används för att slå av och på utvalda nervceller som har med kognition att göra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Människokroppen i 3D

Avsnitt 9 av 22

Anders Ynnerman är professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet. Med hjälp av visualisering sätts tusentals snittbilder samman till en bild. Tekniken har bland annat lett till ett virtuellt obduktionsbord som kan användas vid olyckor eller mordutredningar för att säkerställa dödsorsak. - Om man kommer till sjukhuset någon gång i framtiden så kanske man scannar av kroppen och läkaren kan sen undersöka den virtuella kopian av dig. Den kanske rent av kan förutsäga vilka sjukdomar du kan få i framtiden, säger Anders Ynnerman.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Hon sätter stjärnorna på plats

Avsnitt 10 av 22

Sofia Feltzing är professor i astronomi vid Lunds universitet. Enligt henne kommer rymdsonden Gaia, som sköts upp i december 2013, att "förändra allting" för astronomerna. Gaia ska inom några år börja leverera exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Tillsammans med spektrografen 4MOST kommer Gaia kunna fånga in fler och noggrannare stjärnspektra än någonsin tidigare. Det kommer att ge Sofia Feltzing och hennes forskarkollegor helt nya möjligheter att förstå Vintergatans födelse.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Den energigivande solen

Avsnitt 11 av 22

I dagens tunna solceller används sällsynta och dyra ämnen som tellurium, indium och gallium. Men Charlotte Platzer Björkman och hennes forskargrupp vid Uppsala universitet arbetar med att utveckla solceller av vanligare ämnen som koppar, zink och tenn. Det gör att deras solceller blir billigare, mer hållbara och miljövänliga. De har redan kommit en bit på vägen, och om de lyckas kan det vara avgörande för jordens framtida energiförsörjning. Hon är övertygad om att solceller kommer att spela en avgörande roll i framtidens energisystem, och att vi ser början på en revolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Resan till Venus

Avsnitt 12 av 22

Venus har ett mycket varmt och ogästvänligt klimat och de rymdsonder som hittills har landat där har smält på grund av den extrema hettan. I projektet Working on Venus ska KTH-forskaren Mikael Östling och före detta astronauten Christer Fuglesang utveckla ny värmetålig teknik som ska klara Venus varma klimat.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Hur lär man sig ett språk?

Avsnitt 13 av 22

Många av oss tror att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg vid Lunds universitet menar att det inte stämmer. Med hjälp av en mängd tekniska mätinstrument, bland annat så kallad motion capture, försöker hon och hennes team att kartlägga hur vår omedvetna språkbearbetning går till. De har kommit fram till att språkinlärning har mycket lite att göra med hur vi behärskar olika språkregler. I stället vill hon poängtera hur oerhört viktigt det är med gester. - Språk är tal och gest och flerspråkighet är naturligt. Och om 20 år kommer fler än jag ha förstått det, säger Marianne Gullberg.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Kroppens egen vaccinationsfabrik

Avsnitt 14 av 22

Trots att de flesta bakterier lever i symbios med oss och skapar livsviktiga ämnen är många rädda för dem. Siv Andersson är professor i cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Hon kartlägger dessa goda bakteriers arvsmassa. Visionen är att ett läkemedelsbolag i framtiden ska kunna ringa upp och säga att de vill ha en bakterie som producerar ett visst ämne som kan användas mot en viss sjukdom. Då skulle exempelvis en person med diabetes kunna hjälpas av bakterier som producerar insulin. Siv Andersson tror att det kommer vara en möjlighet inom 15-20 år.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Diabetes och kroppen

Avsnitt 15 av 22

Bukspottskörteln producerar hormoner som ser till att reglera sockernivåerna i blodet. Hos människor som har diabetes fungerar inte regleringen av blodsockret, vilket i värsta fall kan leda till döden. Men exakt vad det beror på att bukspottkörteln slutar fungera är det fortfarande ingen som vet. Patrik Rorsman är professor i fysiologi och chef för ett världsledande diabeteslabb vid Churchill Hospital i Oxford. Nu bygger han upp ett nytt labb vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Tanken är att svenska och brittiska forskare tillsammans ska få fram ett botemedel mot diabetes.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Jakten på den mörka materian

Avsnitt 16 av 22

Forskarna är idag övertygande om att den mörka materian faktiskt finns och att den har format hela universum med sin enorma gravitationskraft. Men vad den egentligen består av är det ingen som vet. Astrofysikers hypotes är att den mörka materian består av svagt växelverkande massiva partiklar, WIMP-partiklar. Jan Conrad, professor i partikelfysik vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Atompyssel

Avsnitt 17 av 22

Vi står inför en revolution. Med nanoteknik tas helt nya material fram som kan förändra sjukvården, våra datorer och vår energiförbrukning. Vid Linköpings universitet är Johanna Rosén biträdande professor och leder ett team som tar fram nya, supertunna material. Materialen kan till exempel göra verktyg tåligare och hårddiskar mer effektiva och mindre. Första steget vid framtagande går ut på att simulera materialen i en dator. Om datorns beräkningar verkar lovande byggs sedan materialet i laboratoriet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Matte mot cancer

Avsnitt 18 av 22

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Tekniken har en enorm potential, men den är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att försöka få fram en effektiv cancerbehandling med joner. De ger ifrån sig nästan all sin energi där de stannar, istället för gradvis eller vid ytan där de tränger in, som vid traditionell cancerstrålning. Det gör att man kan komma åt djupt sittande tumörer utan att vävnaden omkring skadas.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Åldersbalansen

Avsnitt 19 av 22

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Färre unga kommer att behöva försörja fler äldre än tidigare. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop. Hon och hennes arbetsgrupp beskriver flera möjliga framtidsscenarier utifrån analyser av enorma mängder information. Med hjälp av scenarierna kan de se vad som händer om man ändrar olika funktioner i samhället. Trots stora utmaningar är Johanna Wallenius hoppfull inför framtiden.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

High-tech-trä

Avsnitt 20 av 22

Sverige har länge levt på sin skog. Den har gett timmer och papper för export, men för fortsatta framgångar måste träförädlingen ta nya steg. Forskare vill därför ta fram högteknologiska material som är starkare än kevlar ur tallar och granar. Daniel Söderberg som är docent vid KTH i Stockholm berättar om att kunna göra skottsäkra västar och bilar av trä. Det handlar om nanoteknik och att kunna forma nya material på atomnivå.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Den nya matematiken

Avsnitt 21 av 22

Matematik finns överallt, fast vi tänker kanske inte så mycket på det. Den behövs vid varje mobilsamtal eller mejl och på webben. I ny banbrytande forskning har matematik en stor betydelse. Professor Tobias Ekholm forskar om symplektisk geometri, matematik i fysikens närhet, och menar att då världen blir alltmer avancerad ökar behovet av både matematiker och matematik. Vi möter också professor Anna-Karin Tornberg som arbetar inom ett projekt där matematik kombineras med nanobioteknik. Det handlar om minimala vattendroppar som används som små testkammare för kemiska prover.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
Titta Forskare för framtiden

Att se det osynliga

Avsnitt 22 av 22

Nu byggs världens modernaste synkrotronljusanläggning utanför Lund. Här ska forskare kunna studera naturens allra minsta byggstenar. Maskinchef Mikael Eriksson visar runt i MAX IV-labbet som kan liknas vid ett supermikroskop. Här avger supersnabba elektroner ett intensivt ljus som riktas mot det material man vill undersöka. Det osynliga blir synligt. Hit väntas tvåtusen forskarbesök varje år. Förväntningarna är stora på vad det kommer att betyda för vår framtida miljö och för forskningen kring nya material och nya mediciner.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning