Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Att släktforska sig till istidenDela
  1. Hej! Att ha ett eget seminarium
    på bokmässan i Göteborg-

  2. -är ju snäppet under att få
    en spårvagn uppkallad efter sig.

  3. Jag är härifrån, men i tjugo år har
    jag arbetat i Stockholm...

  4. ...och varit chef för vetenskaps-
    redaktionen på Dagens Nyheter.

  5. Under den tiden har jag bevakat
    professionella forskare.

  6. Många nobelpristagare,
    bland annat-

  7. -och olika typer av forskning,
    däribland DNA-forskning-

  8. -som ju har utvecklats väldigt
    explosivt under tjugo år.

  9. Ni kanske har hört talas om
    den så kallade "Moores lag".

  10. Den säger att datorernas kapacitet
    fördubblas var artonde månad.

  11. DNA-forskningen
    går mycket snabbare.

  12. Det som kostade många miljarder-

  13. -och krävde hundratals forskare för
    femton år sen-

  14. -går nu på mindre än en vecka
    och kan göras i Stockholm.

  15. Det finns många billigare
    och enklare DNA-test.

  16. Flera branscher
    har revolutionerats.

  17. Polisen. Ni har säkert hört om
    DNA-analyser inom kriminalteknik.

  18. Det står ofta i tidningen.
    Och medicinen, biologin...

  19. Och historia och arkeologi börjar
    kunna utnyttja den här metoden-

  20. -och få svar på frågor som
    tidigare inte gått att besvara.

  21. En dag för lite drygt två år sen
    insåg jag-

  22. -att jag måste sluta
    jobba på Dagens Nyheter.

  23. Jag måste skriva den här boken.

  24. Den sa:
    "Jag kräver att få bli skriven".

  25. Jag sa upp mig, och har ägnat
    två år åt att skriva boken.

  26. "Min europeiska familj
    de senaste 54 000 åren".

  27. Den bygger på forskning
    som jag har bevakat-

  28. -men jag har också läst
    hundratals studier.

  29. Jag har rest i tio länder och
    intervjuat tjogtals med forskare.

  30. Jag var van
    vid att bevaka forskning-

  31. -men jag har kombinerat det
    med släktforskare.

  32. Såna som kollar i arkiv och sånt.

  33. De har hjälpt mig att härleda
    min farmors och farfars linjer.

  34. Det här är min mor, som bodde här
    tvärs över gatan tills hon avled.

  35. Anita hette hon. Anita Bojs.

  36. Ett ord måste ni känna till
    för att kunna läsa boken:

  37. "Mitokondrie". Det är det enda
    svåra ordet i hela boken.

  38. Där är fyra generationer.
    Min farmors mor sitter längst bak.

  39. Min faster sitter mitt emot,
    och där är min kusin-

  40. -som numera har en dotterdotter som
    nyss började skolan.

  41. Mitokondrie-DNA
    går bara genom mödernelinjen-

  42. -från generation till generation.
    Tack vare detta speciella DNA-

  43. -kan vi härleda vår mödernelinje ända
    till Eva. Inte den bibliska-

  44. -utan den vetenskapliga, som
    levde i Afrika för 200 000 år sen.

  45. Vi kan följa hur linjerna går,
    hur ett litet gäng i gruppen L3-

  46. -tog steget ut ur Afrika för
    ca 55 000 eller 60 000 år sen.

  47. Och vad hände där?
    Jo, där bodde ju redan folk.

  48. Det förlovade landet var upptaget.

  49. Neandertalarna hade funnits där
    i hundratusentals år.

  50. Neandertalarna hade utvecklats
    i Europa och delar av Asien.

  51. Grupperna verkar inte ha tyckt
    speciellt mycket om varandra.

  52. De hade sina revir
    men tvingades samexistera.

  53. Vi vet, utifrån väldigt nya fynd-

  54. -att det i nuvarande Israel
    fanns människor för 55 000 år sen.

  55. Samtidigt fanns det neandertalare.

  56. Det var bara ett par mil
    mellan deras bostadsorter.

  57. Även om de inte tyckte om varandra
    så umgicks de i alla fall-

  58. -och resultatet blev små babies, små
    blandbarn.

  59. De flesta här
    har nog europeiskt ursprung.

  60. Då är i genomsnitt två procent
    av ert DNA från de här personerna-

  61. -för att den här blandningen
    försiggick för 54 000 år sen.

  62. Så var tillvaron utanför Afrika. Sen
    gick ett gäng mot Asien-

  63. -medan ett gäng så småningom
    drog sig mot Europa.

  64. Den första europén, "Ust'-Ishim".

  65. Han påträffades redan på 50-talet av
    ryska forskare.

  66. De gjorde den här fina modellen.

  67. De var pionjärer på att bygga upp
    kroppar utifrån benknotor.

  68. Han såg nog ut så där.
    Ganska afrikansk.

  69. Hans linje hade ju kommit
    från Afrika ganska nyligen.

  70. De senaste åren har forskare
    DNA-analyserat benknotorna.

  71. Nej, förlåt! "Kostenki 14"
    kallas den här personen.

  72. Han är nu DNA-analyserad.

  73. Man pratar om U2, popgruppen.

  74. Men gruppen som han hade
    kallas för U8.

  75. Själv är jag U5. Det
    är olika sätt att klassificera.

  76. Den här Kostenki 14-mannen...

  77. Hans linje, hans avkomlingar,
    har funnits i Europa sen dess.

  78. Det här är alltså
    nästan 40 000 år sen.

  79. Han tillhörde nog
    en arkeologisk kultur-

  80. -som kallas Aurignacian
    efter en fransk by.

  81. Och de kunde inte bara
    göra konstföremål, som de här-

  82. -utan också spela flöjt.
    Världens äldsta musikinstrument-

  83. -hittades i en grotta i Tyskland. Det
    var ett fantastiskt ställe.

  84. Som en katedral. Högt, högt i tak.
    Stenväggar.

  85. Där fick jag höra en inspelning
    av en rekonstruktion av flöjterna-

  86. -som våra anmödrar och anfäder
    konstruerade.

  87. Att bygga en flöjt av elfenben
    är svårt.

  88. Det kräver mycket hög teknisk
    och musikalisk kompetens.

  89. De kunde det
    redan för 40 000 år sen.

  90. Så musiken fanns.

  91. Konsten fanns.

  92. Grottmålningarna fanns.

  93. I sydvästra Frankrike tittade jag på
    ett antal grottmålningar.

  94. Fantastiska. De tidigaste har
    troligen målats av Aurignacian.

  95. De första jägarna som klarade sig
    i Europa. Varför klarade de sig?

  96. Visserligen hade vi lite sex
    med neandertalarna-

  97. -men ganska snabbt försvann de.

  98. För 37 000 år sen finns det
    inte ett enda spår av dem.

  99. Men vi sitter här i dag. Moderna
    människor, inte neandertalare.

  100. Nåt hände. De dog, vi klarade oss.
    Många forskare tror-

  101. -att konsten och kreativiteten-

  102. -var ett viktigt skäl
    till att vi klarade oss.

  103. Vi hade en större förmåga
    att hålla ihop större nätverk-

  104. -och mycket större flexibilitet.

  105. Neandertalarna kunde härma oss-

  106. -men de kunde inte
    rita figurativ konst-

  107. -och inte utveckla tekniken
    på samma sätt.

  108. Baksidan finns i våra gener än
    i dag. Det finns en samvariation.

  109. I familjer där det
    finns mycket kreativ begåvning-

  110. -finns det också extra mycket
    psykossjukdom. Det är baksidan.

  111. Men troligtvis var det såna anlag som
    gjorde att vi kunde överleva.

  112. Jag reste
    och bodde i självaste Cro-Magnon.

  113. "Cromagnonmänniskor"-

  114. -var på 1800-talet forskarnas sätt
    att beskriva moderna människor.

  115. Där får man croissanter
    till frukost.

  116. Det fick de nog inte
    för 30 000 år sen.

  117. Men kvällssolen är nog densamma, och
    utsikten över floden.

  118. De valde sina boplatser
    mycket väl.

  119. Här är en rekonstruktion
    av en tidig istidsjägare.

  120. På DNA:t ser de att personen med stor
    sannolikhet hade blå ögon.

  121. Det finns ett antal analyser
    av istidsjägare nu.

  122. Många av dem hade blå ögon
    i västra och norra Europa.

  123. Men de verkar ha haft mörk hud.
    De hade flera genetiska varianter-

  124. -som bara finns
    hos mörkhyade folk-

  125. -och inte hos ljushyade européer.

  126. Det finns stor anledning att tro att
    de var blåögda och mörkhyade.

  127. Många av Europas istidsjägare
    såg nog ut så.

  128. I Sverige
    var det lite mer blandat.

  129. Det finns DNA-analyser av 8 000 år
    gamla jägare hittade i Motala.

  130. Där förekom blå ögon.

  131. Några hade anlag för mörk hud, andra
    hade ljusare.

  132. Folk såg olika ut i nuvarande Sverige
    för 8 000 år sen.

  133. För 14 000 år sen såg Europa
    lite annorlunda ut.

  134. Sverige var inget jaktcentrum, för
    merparten av det täcktes av is.

  135. Det fanns nåt som vi nu
    kallar för Doggerland.

  136. Det var säkert kärnområdet,
    ett rikt område.

  137. Det sträckte sig nästan hela vägen
    mellan Norge och Danmark.

  138. Där levde vi nog till stor del-

  139. -medan nuvarande Sverige var ett
    ställe där man jagade tillfälligt.

  140. Istidsjägarna kom från Afrika,
    troligen via Mellanöstern.

  141. De bredde ut sig i Europa
    med start för över 40 000 år sen.

  142. De slog ihjäl neandertalarna
    eller konkurrerade ut dem.

  143. Efter 30 000 år kom ett nytt gäng.

  144. De utgick från samma grupp
    i Mellanöstern-

  145. -som tidigare hade lämnat Afrika.

  146. Det nya gänget
    hade utvecklat jordbruket.

  147. Det har varit en av de största
    tvistefrågorna i arkeologin.

  148. Hur kom jordbruket hit? Var det
    européerna som omskolade sig?

  149. Var det jägarna som plötsligt började
    bruka jorden?

  150. Nej, ny DNA-forskning visar att
    de nya förde med sig ny teknik.

  151. De rekryterade ju lokala jägare
    under resans gång.

  152. Grupper smälte ihop,
    men det kunde ta sin tid.

  153. De kunde leva parallellt i tusen år.
    Mycket olika människor.

  154. I dag säger vi att finnar och
    italienare är de grupper i Europa-

  155. -som är mest olika genetiskt.
    Stenåldersjägarna och bönderna-

  156. -var mycket mer olika. Ni såg en
    typisk jägare - mörkhyad, blåögd.

  157. Bönderna var ganska lika befolkningen
    på Sardinien.

  158. Mörkt hår, bruna ögon,
    ganska blek hud.

  159. De åt mat med mindre D-vitamin,
    så de behövde blek hud.

  160. Här är jag på Cypern,
    ett utmärkt ställe-

  161. -för att studera
    det tidiga jordbruket.

  162. Det bästa är kanske Syrien,
    men det är ju inte lämpligt-

  163. -att åka dit
    på nån arkeologiturism.

  164. En annan typisk bonde: Ötzi.

  165. Den första forntida människa
    som blev DNA-analyserad.

  166. Hans DNA visar
    att han var en typisk bonde.

  167. Hans närmaste nutida släktningar
    är de som bor på Sardinien.

  168. De är troligtvis en rest.
    Vad forskningen börjar peka åt-

  169. -är att den gåtfulla baskiskan är en
    rest från ett jordbrukarspråk.

  170. En flicka från Falbygdens museum. Vi
    vet inte om hon var jägare.

  171. Hon blev troligtvis dränkt
    i en sjö, som nåt slags offer.

  172. Jag har pratat med modellmakaren som
    gjorde det här.

  173. När han gjorde det hade vi inte
    informationen om pigment.

  174. Men i dag kanske modellerna
    blir lite olika.

  175. Avslutningsvis
    kom ett tredje gäng.

  176. Däribland min anfaders
    farfars farfars farfars...

  177. Ungefär för 4 800 år sen. Det var
    antagligen de som tämjde hästarna.

  178. De var duktiga på metallurgi och
    talade ett indoeuropeiskt språk.

  179. Av nån orsak drog de sig
    i stora skaror till västra Europa-

  180. -och söderut mot Iran och Indien där
    de talar indoeuropeiska språk.

  181. Männen i de här klanerna
    blev framgångsrika rent genetiskt.

  182. I dag kan man se att hälften av
    Europas och Sveriges befolkning-

  183. -kanske t.o.m. två tredjedelar, brås
    i rakt nedstigande led-

  184. -på män
    som ingick i de här kulturerna.

  185. Så nånting radikalt hände
    för 4 000, 4 800 år sen.

  186. Det började komma ny kultur,
    nya människor, ett nytt språk-

  187. -och kanske ett nytt,
    mer hierarkiskt samhällssystem-

  188. -som vi ännu lever i.
    Och vi pratar svenska.

  189. Det är också en rest
    från den här migrationen.

  190. Den här bilden hann jag inte få
    med i boken. Det är väldigt nytt.

  191. Rönen om invandringen från stäpperna
    kom så sent som i år.

  192. Jag hann få med det i texten,
    men bilden, som visar en herde-

  193. -en jamnaja-herde från den ryska
    stäppen, den hann vi inte få med.

  194. Det finns myter om att arierna kom
    och var blonda och blåögda.

  195. Det är fel. Blå ögon har funnits
    länge, istidsjägarna hade det.

  196. Bönderna hade ljus hy,
    och herdarna var ganska mörka.

  197. De var långa - det är korrekt - men
    de var mörka.

  198. Här är en familj
    av de här herdarna-

  199. -som blev ihjälslagen
    i nån stridighet.

  200. Här är en karta,
    och här är Sverige.

  201. Där är min pappa,
    min farfar och min bror.

  202. Man kan följa oss
    hela vägen från jamnaja-herdarna.

  203. Hur vi tog steget över
    till Sverige för 3 800 år sen-

  204. -spred oss över Sydsverige
    och blev kvar tills i dag.

  205. Så avancerad är forskningen. Män kan
    analysera sina Y-kromosomer.

  206. Man kan sy ihop släktforskningen
    och DNA-forskningen.

  207. Därmed var jag färdig.
    Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att släktforska sig till istiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Slavhandel och slaveri under svensk flagg

Samtal om Sveriges aktiva deltagande i slavhandel under 1700- och 1800-talet. Frågan är varför det har dröjt så länge innan mer omfattande forskning gjorts kring slaveriet i Norden. Samtal mellan historieprofessorerna Holger Weiss och Karl-Göran Karlsson. Inspelat den 23 september 2016 på Bokmässan. Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.