Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Vem kan man lita på?Dela
  1. Välkomna till det här miniseminariet
    om min nyutkomna bok-

  2. -"Vem kan man lita på?".

  3. En titel som man kan läsa
    åt två håll. Vem kan lita på vem?

  4. Det är en bok som handlar om,
    eller utgår ifrån, det material-

  5. -som blev offentligt känt med Edward
    Snowdens avhopp och materialläckaget-

  6. -från den amerikanska och
    brittiska signalspaningen till media.

  7. Jag började läsa materialet,
    som till stora delar-

  8. -finns tillgängligt elektroniskt.

  9. Jag har försökt läsa
    vad som egentligen står i dokumenten.

  10. Vilket inte är alldeles enkelt.

  11. Det jag har försökt göra är att-

  12. -skriva om ett sammanhang.

  13. Alltså, i vilket sammanhang
    ska man förstå hela materialet-

  14. -och det som avslöjades
    genom Edward Snowden?

  15. Det är ingenting som tillkom
    plötsligt. Det finns en förhistoria.

  16. Den är avgörande för att man
    ska förstå innebörden av materialet.

  17. Det är det tredje syftet med boken.

  18. Att förstå dynamiken i framväxten-

  19. -av ett globalt
    avlyssningsövervakningssystem.

  20. Hur uppstod det?
    Vad driver det framåt?

  21. Vilken roll har
    ett litet välkammat land som Sverige-

  22. -i de här sammanhangen?

  23. Jag kan börja från två olika platser,
    Hong Kong och Malmskillnadsgatan 26.

  24. Först Hong Kong,
    sen Malmskillnadsgatan.

  25. Det kommer att uppenbara sig
    varför jag ska dit.

  26. Allt börjar här.
    Hotell Mira i Hong Kong.

  27. 3 juni 2013 träffar två journalister-

  28. -en person som de inte vet
    vem det är. Det är Edward Snowden.

  29. Snowden har avvikit från sitt arbete-

  30. -och är på drift.
    Han är inte eftersökt på något sätt.

  31. Han har sökt kontakt med media.
    Han har material att lämna över.

  32. Det är ett material som
    han delvis ger de här journalisterna.

  33. Han låter sig också intervjuas.

  34. 6 juni 2013-

  35. -publiceras den första artikeln
    i The Guardian-

  36. -baserad på Snowden-materialet.
    Det blir början på en medial lavin-

  37. -under framför allt
    sommaren och hösten 2013-

  38. -med ständigt nya avslöjanden
    om det globala övervakningssystemet.

  39. Under det första året, alltså 2013-

  40. -kommer det ut
    sammanlagt 1 400 sidor-

  41. -hemligstämplade dokument via media.

  42. Inte bara The Guardian,
    utan också media i andra länder.

  43. Der Spiegel i Tyskland
    publicerar mycket som gäller-

  44. -NSA:s övervakning i Tyskland.

  45. Det är en växande siffra av dokument.

  46. I januari i år har det stigit
    till 3 800 sidor dokument.

  47. Låter det mycket?
    Det är lite i förhållande till-

  48. -hur mycket Snowden egentligen
    hade med sig och tillgång till.

  49. Enligt The Guardian fick de
    58 000 hemliga dokument från Snowden.

  50. Inte i pappersform,
    utan i elektronisk form.

  51. NSA själva,
    som har gjort sin skadeundersökning-

  52. -har kommit fram till att Snowden
    hade, under sin tjänstgöring-

  53. -tillgång
    till 1,8 miljoner hemliga dokument.

  54. Som potentiellt kan vara på driven
    på nätet, eller ligga på servrar.

  55. Vi kan konstatera
    att av dessa 1,8 miljoner-

  56. -är det mindre än 0,2 %-

  57. -som har blivit offentliga
    och finns på den offentliga domänen.

  58. Detta för att illustrera
    hur jättestort det här materialet är-

  59. -och hur små bitar av det
    som vi egentligen känner till.

  60. I kärnan av avslöjandet är,
    förutom Edward Snowden själv-

  61. -den här myndigheten,
    National Security Agency, NSA.

  62. Fram till 2013 relativt okänd,
    särskilt utanför USA.

  63. NSA, National Security Agency, kan
    också läsas ut Never Say Anything.

  64. Myndigheten
    har hållit extremt låg profil.

  65. Nästan lika låg som en svensk dito
    vars förkortning är på tre bokstäver.

  66. Man håller sig utanför den mediala
    och politiska uppmärksamheten-

  67. -i mycket högre grad än sin
    olycksaliga systerorganisation CIA-

  68. -som genom historien
    har dragits in i olika skandaler.

  69. 2013 är det dags för NSA. Den slutna
    världen brister bokstavligt talat.

  70. Det är som en blöt wellpappkartong.
    Botten går ur den.

  71. Vad är det då
    som ramlar ur wellpappkartongen?

  72. Det kommer
    i en ganska ostrukturerad form.

  73. Eller strukturerad och utplockad
    av journalister.

  74. Journalisterna
    är förmedlare av Snowden-materialet.

  75. Det som vi som utomstående
    har att tillgå-

  76. -är det som har gått via journalister
    och redaktioner.

  77. Det viktigaste
    som materialet säger...

  78. Det är inte Snowden som säger det,
    det är materialet.

  79. Den distinktionen är viktig.

  80. Det första och viktigaste
    är att beskriva-

  81. -att det finns en världsomspännande
    signalspaningsallians.

  82. Om man tänker sig
    att världens kommunikationssystem...

  83. ...i takt med den tekniska
    utvecklingen har knutits ihop...

  84. Först med tråd,
    sen med satellitkommunikation-

  85. -och sen med fiberkablar.
    Då kan man säga att ovanpå-

  86. -eller under den här strukturen, har
    en avlyssningsstruktur installerats.

  87. Det är två lager. Det ena är synligt,
    det andra osynligt.

  88. Förekomsten av den här strukturen-

  89. -den hemliga strukturen,
    har varit känd men alltid förnekats.

  90. Inga detaljer har getts.

  91. I Snowden-materialet
    framgår det tydligt hur den ser ut-

  92. -och hur nära
    olika länder är hopknutna-

  93. -på ett sätt som jag återkommer till.
    Det är inte helt symmetriskt.

  94. Det är väldigt asymmetriskt snarare.

  95. Det andra som Snowden avslöjade,
    och som gav mest eko i media-

  96. -både i USA och Storbritannien, men
    också i andra länder och i Sverige-

  97. -var att it-jättarna,
    de stora it-företagen-

  98. -och underrättelsetjänsterna
    var sammanlänkade.

  99. Eller rättare sagt, it-företagen
    hade blivit underleverantörer-

  100. -till underrättelsemyndigheterna.

  101. Fångat i den här skämtbilden.
    Ingenting är säkert här.

  102. Många hade svårt att smälta det. Det
    var en artikel i Sydsvenskan 2013-

  103. -där deras datareporter,
    eller dataskribent...

  104. ...sa: "Det här kan inte vara sant.
    Det kan inte vara sant."

  105. Google, Yahoo och andra
    förnekade det inledningsvis.

  106. "Detta kan inte vara sant. Företagens
    trovärdighet bygger ju på att"-

  107. -"de skyddar användarnas data.
    Det kan inte stämma."

  108. Men det stämde. Varför ljög de, då?

  109. Ja, vad skulle de stackarna göra?
    Det saknades kunskap om-

  110. -hur den amerikanska, brittiska
    och svenska lagstiftningen ser ut.

  111. Teleoperatörerna och it-företagen
    är ålagda att samarbeta-

  112. -med underrättelsemyndigheterna. Och
    de har tystnadsplikt om samarbetet.

  113. Media kommer till dem efter
    avslöjandet: "Samarbetar ni med NSA?"

  114. Då säger de:
    "Vi kan inte kommentera det här."

  115. Därför att de är bundna
    av tystnadsplikt.

  116. Vad kommer ut ur de här hålen?

  117. Det är framför allt
    nåt som heter metadata.

  118. Vad är metadata? Det är uppgifter
    om signalkommunikation.

  119. Det är inte
    att a talar med b i mobiltelefon.

  120. Det är när a talar med b i
    mobiltelefon, hur långt samtalet är-

  121. -via vilka länkar samtalet går,
    och så vidare.

  122. När det gäller dataöverföring,
    innehåller metadata-

  123. -upp till 200 parametrar av
    vad en datakommunikation innehåller.

  124. Ska vi oroa oss för det här?

  125. Ja, chefen för NSA säger
    vid nåt sammanhang före Snowden-

  126. -att om man har tillräckligt
    med metadata-

  127. -behöver man inte ha innehållet.

  128. Metadata är underrättelsemässigt
    mer värdefullt och mer avslöjande-

  129. -än innehållet i kommunikationen.

  130. Det tredje och mest deprimerande
    av Snowden-avslöjandena-

  131. -fast det borde inte
    ha kommit överraskande, det är...

  132. ...relationen medborgare
    och styrande.

  133. Att medborgarkontroll
    och insyn i det här systemet-

  134. -är obefintligt i princip.

  135. Visst, det finns en domstol i USA
    sen 1970-talet-

  136. -som ska ge tillstånd till den
    här typen av avlyssningsoperationer:

  137. Foreign Intelligence
    Surveillance Court.

  138. Den har i princip en gummistämpel
    som den stämplar godkänt på.

  139. Det framgår av Snowden-dokumenten
    att de aldrig säger nej.

  140. Om man har en domstol
    som alltid säger ja-

  141. -har man ingen reell prövning-

  142. -av den här övervakningen.

  143. Det finns översynsorgan i kongressen.

  144. De har ingen som helst insyn
    i de här förhållandena.

  145. I USA är det en följd
    av en 11 september-effekt.

  146. Efter det tog sig presidenten
    extraordinära maktbefogenheter-

  147. -inte minst på underrättelseområdet.
    Kongressen godkände-

  148. -och legitimerade detta
    med Patriot Act.

  149. En lag som består av ett virrvarr
    av förändrade lagregler-

  150. -som ingen kan överblicka effekterna
    av, men som öppnade dörren-

  151. -för en övervakning,
    också av amerikanska medborgare-

  152. -på ett sätt som de själva
    inte var medvetna om-

  153. -och inte
    hade gett sitt godkännande till.

  154. Snowden är inte en oomstridd person-

  155. -även om det
    är en bifråga i sammanhanget.

  156. Snowden-materialet
    har sin egen innebörd-

  157. -helt oberoende
    av Snowdens person och motiv.

  158. Vi ska ändå notera att det finns
    en stark debatt mot Snowden.

  159. Här har vi den tidigare chefen för
    den brittiska signalspaningen GCHQ-

  160. -Government
    Communications Headquarters.

  161. Obegripliga namn. Man ska inte förstå
    vad de sysslar med.

  162. Han säger att man måste skilja
    mellan en legitim visselblåsare-

  163. -och en person som stjäl 58 000
    hemliga brittiska säkerhetsdokument.

  164. Underförstått, det är en skurk.

  165. Man jämför ofta Snowden,
    och försöker vikta Snowden-

  166. -mot Cambridge-ringen
    av sovjetiska spioner.

  167. Vem var egentligen farligast?
    Slutsatsen är att Snowden var det.

  168. Han hade tillgång
    till ett större material.

  169. Det finns en motsättning
    kring underrättelseverksamhet-

  170. -där dess företrädare ser
    dess övergripande syfte som bärande-

  171. -och medborgarkontroll som nåt
    man möjligen kan ha med på kanten-

  172. -men som egentligen
    inte är så centralt.

  173. Framför allt får man inte läcka ut
    hemligheter som skadar verksamheten-

  174. -även om man har hemlighållit nåt
    för medborgarna.

  175. Två intressen står mot varandra.

  176. Nu närmar vi oss Malmskillnadsgatan.

  177. Vilket är hög tid,
    vi har bara sju minuter kvar.

  178. Här har vi en oväldig tjänsteman.

  179. Eric Hallgren utses 1938 till chef-

  180. -för Allmänna säkerhetstjänsten
    i Sverige.

  181. Det är en övervakningsorganisation-

  182. -som är avsedd att trygga Sverige
    i en otrygg tid.

  183. Ungefär som USA efter 11 september.

  184. Till sitt förfogande får han en stor
    organisation med kontrollavdelningar.

  185. En av de viktigaste
    håller till på den här adressen.

  186. Nu är vi på Malmskillnadsgatan 26
    i Stockholm.

  187. Det så kallade telefontornet. Under
    det ligger Stockholms telefoncentral.

  188. Tre trappor ner i källaren
    ligger avlyssningscentralen M26.

  189. Inte märkvärdigare
    än att det är Malmskillnadsgatan 26.

  190. Här och i annexen omkring bygger man
    ut den så kallade telefonkontrollen.

  191. Den är i verksamhet
    från 1940 och framåt.

  192. Den är beskriven av några av
    de som arbetade i telefonkontrollen-

  193. -och som avlyssnade teletrafik.

  194. Det gjorde man utan någon
    domstolsprövning eller liknande.

  195. Det rådde extraordinära förhållanden.

  196. En av dem
    var författarinnan Eva Alexanderson.

  197. Hon har gjort följande reflektion:

  198. "Ärliga personer lät ohederliga när
    de ringde efter mjölk och Ramlösa."

  199. När man avlyssnar folk,
    så händer nånting.

  200. Avlyssnade personer verkar suspekta.

  201. Även triviala samtal blir suspekta.
    Men också det att förhållandet-

  202. -mellan de som avlyssnar
    och de som avlyssnas förändras.

  203. Eva Alexanderson skriver om
    hur den här avlyssningspersonalen-

  204. -hamnar i ett överläge
    gentemot dem som de lyssnar på-

  205. -och som de kommer att se ner på.

  206. Det var nåt som man hade klart
    för sig på olika håll-

  207. -när systemet diskuterades
    på 1930-talet.

  208. En som var emot massavlyssning-

  209. -var Postverkets generaldirektör
    Anders Örne.

  210. Han var emot att de skulle sprätta
    upp brev och kolla vad folk skrev.

  211. Han sa att det skulle förstöra
    Postverkets goda namn och rykte.

  212. Sen kommer ändå kontrollen. Örne vet
    att en vars brev man sprättar upp-

  213. -är antinazisten Amelie Posse.

  214. Säkerhetspolisen arbetar enligt
    en enkel schablonmässig metodik-

  215. -som alla övervakare använder sig av.

  216. Man registrerar alla extremister,
    såväl nazister som antinazister.

  217. Det påminner om en Puss-teckning-

  218. -med polisen som kastar sig över en
    man på en bänk och bankar på honom.

  219. Mannen försöker försvara sig.
    "Snälla, slå mig inte."

  220. "Jag är ju antikommunist."

  221. "Jag skiter i vad för slags kommunist
    du är, din jävel."

  222. På samma sätt opererade man här.
    Alla hamnade i övervakningsnätet.

  223. Örne varnar Amelie Posse
    för att hennes brev kontrolleras.

  224. Oturligt nog gör han det per telefon.

  225. Han hamnar i telefonkontrollen, M26.
    Nu är det rökt för honom.

  226. Det vet vi därför
    att nu får Örne en Säpoakt på sig.

  227. Eftersom han dels umgås med
    suspekta element som Amelie Posse-

  228. -och dels har talat om att det finns
    en postkontroll, vilket är hemligt.

  229. Han ligger illa till, men det går bra
    eftersom kriget slutar som det gör.

  230. Vi går vidare.
    Jag har några minuter kvar.

  231. Det första som Snowden avslöjade
    var att det finns en global allians.

  232. Det här är dokumentet som är
    grundakten för denna globala allians.

  233. British-U.S. Communication
    Intelligence Agreement från 1946.

  234. Det är inget som Snowden avslöjade.
    Det avhemligades 2010.

  235. Det låg oupptäckt i det brittiska
    nationalarkivet fram till 2013-

  236. -då Snowden-avslöjandet kom.

  237. Det står att det finns en global
    allians bestående av två lager.

  238. Ett lager A som handlar om USA,
    som samarbetar-

  239. -med Australien, Kanada, Nya Zeeland
    och Storbritannien. "Five Eyes".

  240. De delar allt avlyssnat material
    med varandra.

  241. De spionerar inte på varandra.

  242. Medlemmarna av klubben i klass A
    har det privilegiet.

  243. Sen har man klass B, de länder med
    vilka man har "fokuserat samarbete".

  244. Ett bilateralt samarbete.

  245. Notera två länder i listan.

  246. Ett är Sverige,
    och det andra är Tyskland.

  247. Tyskarna blir upprörda när
    de upptäcker att NSA har avlyssnat-

  248. -Angela Merkels mobil.

  249. De har bedrivit underrättelse-
    verksamhet mot tyska objekt.

  250. Så är det om man tillhör b-laget
    i det globala samarbetet.

  251. Då har man ingen immunitet.
    Man är ett legalt underrättelsemål.

  252. Sverige, då?
    Ja, vad gör vi i de här sammanhangen?

  253. Jag ska gå vidare till ett
    Snowden-dokument. Så här ser de ut.

  254. Det är till synes trivialt. Det är
    en agenda för ett möte på NSA.

  255. Det intressanta är datumet
    och vilka som ska mötas.

  256. Det är nämligen 25-26 april 2013.

  257. Det är pinfärskt
    i Snowden-materialet.

  258. Vilka är det som träffar vilka?
    Det är den här herren.

  259. Kejsaren av Rom, general Alexander.
    Chefen för NSA, för det här bygget.

  260. Som träffar sin partner
    från kategori B-

  261. -Ingvar Åkesson.
    Han är chef för det här bygget.

  262. Arkitekturen säger ändå något
    om de inbördes styrkeförhållandena-

  263. -i de här sammanhangen.

  264. Ni kan inte läsa hela, men det är en
    illustration av ett Snowden-dokument.

  265. Jag läser den sista raden för er.

  266. Vad är det förväntade resultatet
    av det här mötet?

  267. Det står: "Another year
    of close expanded cooperation"-

  268. -"on a number of fronts, with
    one of our most trusted partners."

  269. Det här "most trusted partners"
    ska vi stanna till vid.

  270. Det är ingen vänlighet. Det är den
    tekniska termen för en tredje part-

  271. -som man har en speciell relation
    till. Man utvinner tillsammans-

  272. -i en gemensam operation, information
    som kommer via fiberoptiska kablar.

  273. Amerikanerna installerar utrustning
    i Sverige-

  274. -och svenskar och amerikaner utvinner
    den här informationen tillsammans.

  275. Det för oss tillbaka till nåt
    som de flesta har hunnit glömma bort-

  276. -nämligen FRA-lagen
    och FRA-lagsdebatten.

  277. Varför var det så viktigt för
    regeringen att driva igenom lagen?

  278. Med tillgång till Snowden-dokumenten
    ser vi vad det handlade om.

  279. Det var det här nära samarbetet
    som skulle etableras-

  280. -kring avtappningen av fiberoptiska
    kablar som leder genom Sverige.

  281. Om detta fick vi ingenting veta.
    Ni kan läsa mer om saken i boken.

  282. Tack för att ni kom!

  283. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem kan man lita på?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor i underrättelseanalys Wilhelm Agrell berättar om sin bok där han analyserar och beskriver hur myndigheter kan övervaka medborgare. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media.

Ämnen:
Samhällskunskap, Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Underrättelseverksamhet, Övervakning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Om film

Varför ser man nästan aldrig personer med funktionsnedsättning på film? Och när man gör det så brukar inte skådespelaren ha någon funktionsnedsättning. Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.