Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : För pojkar i tidenDela
  1. Välkomna. Jag heter Cecilia Knutsson
    och är förläggare på Rabén & Sjögren-

  2. -bland annat för era böcker.

  3. Välkomna hit,
    Petrus Dahlin och Mårten Sandén.

  4. Vi ska prata om läsning,
    framförallt om pojkars läsning.

  5. Vi pratade om upprinnelsen
    till seminarieidén.

  6. Den kom när du fick ett litet utbrott
    apropå en av dina böcker.

  7. Vi återkommer till det.

  8. Ni är två av Sveriges
    mest produktiva-

  9. -och omtyckta
    barn- och ungdomsboksförfattare.

  10. Ni möter ofta elever ute i skolorna.

  11. Mårten, du är aktuell
    med "Sju förtrollade kvällar".

  12. Men du skriver också
    serien om Petrinideckarna.

  13. -Den sextonde delen kom ut i våras.
    -Ja.

  14. Petrus, du är aktuell
    med "Kurragömma"-

  15. -men skriver också böcker
    om Kalle Skavank.

  16. Stämmer det att killar inte läser?

  17. Det blev helt tyst, för nej.
    De läser såklart.

  18. Men inte lika mycket och de läser
    för mycket manualer och annat.

  19. Vad är läsning?
    Räknas bara bokläsning?

  20. Det är klart att all läsning är bra, men
    jag tycker ju-

  21. -att det är avgörande
    att få och förstå en hel historia.

  22. Till skillnad från brottstycken
    i dataspel eller manualer.

  23. Läsningen är i slutändan avgörande för
    att förstå världen.

  24. För att se hur allt sitter ihop.

  25. Jag håller med
    och tror att pojkar läser mindre.

  26. Det är så i princip i varenda klass.

  27. Sedan finns det undantag,
    men de är inte så hemskt många.

  28. -De syns kanske inte så tydligt?
    -Nej. Och de är ovanliga.

  29. Jag har träffat nån klass
    där pojkarna läste mer än flickorna-

  30. -men det är så sällan
    att man kommer ihåg det.

  31. Jag har stött på att det har blivit
    status bland killarna att läsa-

  32. -för att de medvetet har jobbat mot de
    killar som var högst i hierarkin.

  33. De har sett till att de killarna börjar
    läsa. Det var intressant.

  34. Det hade spridit sig i klassen och nu
    läste alla killar mer eller mindre.

  35. Man gick med en bok under armen.
    Men det händer inte ofta.

  36. Det gäller att hitta andra vägar
    in i det för att lyckas.

  37. Många gånger träffar man på lärare eller
    bibliotekarier som säger:

  38. "Petrus, när jag gav 'Kalle Skavank'
    till killarna"-

  39. -"knäckte de läskoden
    och tyckte om det!"

  40. Det har jag aldrig hört om tjejer
    på det sättet.

  41. Men det är alltid problem med killar och
    läsning, så det är en skillnad.

  42. Ni är mycket ute i mellanstadiet-

  43. -och där börjar det väl märkas
    vilka som gör vad?

  44. Det är otroligt tydligt
    i tvåan, trean, fyran, femman-

  45. -och där kan vi som författare
    göra en enorm skillnad.

  46. Dels börjar de med
    och fördjupar läsningen-

  47. -men där kan vi också påverka. Vi kan
    fortfarande tvinga dem att läsa.

  48. I sexan och sjuan
    dippar det ganska rejält.

  49. Men vi som författare, föräldrar,
    bibliotekarier och lärare-

  50. -kan säga att de ska läsa saker.

  51. Där har vi chansen
    med det öppna fönstret.

  52. När man pratar om att svenska barn
    läser sämre eller dåligt...

  53. De flesta knäcker läskoden.

  54. De flesta på högstadiet
    kan ta sig igenom en text.

  55. Men på mellanstadiet
    har man de 10 000 timmarna.

  56. Det som gör
    att man blir en van läsare-

  57. -som ser historien genom boksidan utan
    att stava sig igenom orden-

  58. -det är där det händer
    och det handlar om mycket tid.

  59. Man måste lägga många timmar,
    men om det är 10 000 vet jag inte.

  60. Men i de klasser där de har läsning på
    morgonen ser det bättre ut.

  61. Där läser de med större nöje
    och de läser bättre.

  62. Det handlar inte bara om att ta sig
    igenom texter utan om att förstå.

  63. Det är väl
    den svåra nöten att knäcka.

  64. Ja, för sen på högstadiet
    är det vanligt att de läser en bok-

  65. -och när man frågar
    vad de tyckte om huvudpersonen-

  66. -så har de
    inte ens upptäckt nån huvudperson.

  67. De har haft så mycket med enskilda ord
    att de inte sett sammanhanget.

  68. Det är tyvärr jättevanligt.

  69. De kan läsa, men det är ingen...

  70. Det ger dem inget.

  71. Då kan man förstå
    att det känns som ett tråkigt tvång.

  72. Ja, det måste vara jättetråkigt.

  73. Hur tänker ni som författare?
    Hur kan man locka till läsning?

  74. Tiotusenkronorsfrågan.

  75. Pratar vi om killar...
    Man kan aldrig generalisera.

  76. Jag har aldrig varit nån kill-kille-

  77. -men träffar man tusentals barn per år
    kan man se att det finns mönster.

  78. Jag kan känna att för killar
    ska det vara kortare, snabbare-

  79. -mer action, lite hjälp på vägen, gärna
    i form av bilder.

  80. Där kan man göra jättemycket
    när bild och text jobbar tillsammans.

  81. Det ser man tecken på nu
    med serierna.

  82. Man försöker få serierna
    att komma in i lässammanhang.

  83. När jag växte upp... Det låter som om
    jag är 350 år, men ta bort 300.

  84. Vi hade inte barnböcker hemma,
    men jag lärde mig läsa med serier.

  85. Där började det och det är ett makalöst
    bra sätt med bild och text.

  86. Det gäller att introducera drogen
    och få dem att gå vidare.

  87. Där tror jag
    att läsning varje dag är viktigt.

  88. Man vet själv att om man inte har läst
    på en vecka kommer man ur det.

  89. Men är du inne varje dag kommer du in i
    historien och vill veta mer.

  90. Jag tror inte att man kan göra
    så hemskt mycket med själva böckerna-

  91. -för en bra historia
    är en bra historia.

  92. Det måste förstås finnas böcker
    anpassade för dem som lär sig läsa-

  93. -och för dem som kanske har ett...

  94. Ja, har svårt att läsa.

  95. Men det finns ganska mycket
    lättlästa böcker i olika nivåer-

  96. -så att man kan träna.

  97. Jag tror att mycket handlar om köns-
    roller. Det är lite löjligt att läsa.

  98. -Är det så fortfarande?
    -Ja.

  99. Nu kanske jag som är från Lund-

  100. -inte hade
    en så representativ barndom.

  101. Det var alltid coolt att läsa
    eller alla läste bara.

  102. Men det var väl lite speciellt
    på en utbildningsort och så.

  103. Men jag tror nästan att det
    har blivit värre på sätt och vis.

  104. Man kanske inte tar öppet avstånd från
    läsning-

  105. -att nån hävdar med emfas
    att det är omanligt-

  106. -men däremot har det glidit ur
    många manliga sätt att vara.

  107. Läsning är inte alls aktuellt.
    Det är inget som förekommer-

  108. -i många sammanhang
    där pojkar växer upp.

  109. Det är sport, sociala saker
    och jättemycket med datorn.

  110. Du kanske också har varit
    på skolan på Åland där de hade-

  111. -de lokala, bästa fotbollsspelarna
    i laget på Åland.

  112. Kanske i division två. De hade
    bilder av dem där de stod med böcker.

  113. De bara plockade upp det där:
    "Jag läser och är stolt över det."

  114. Där är vi killar ganska lättlurade,
    måste man säga.

  115. Man skulle önska att Zlatan sagt
    att han läser och att det är coolt.

  116. Det hade gjort mycket mer
    än vad vi kan älta runt och slita-

  117. -och skriva kultursidor
    i tidningar om.

  118. Det hade gjort mycket för läsningen-

  119. -precis som boken om Zlatan
    som många killar faktiskt läste.

  120. Vi är ändå ganska löjliga vad vi än
    säger, men Zlatan lyssnar de på.

  121. Men det är en köns- och klassfråga med
    läsning. Det är uppenbart.

  122. Apropå sporten finns Kulturrådets
    satsning med idrottsrörelsen, Paus-

  123. -där man vill få fler unga
    som idrottar att också läsa.

  124. Det ena behöver inte utesluta
    det andra.

  125. Jag minns ett besök där jag berättade
    hur man bygger upp en historia.

  126. En lärare suckar sen. En jympalärare
    som vikarierade på svenskalektionen.

  127. Han sa: "Är det inte svårare än så?"

  128. Nej, på ett sätt inte. Men jag lär bara
    ut grunden för historiebyggande.

  129. Bara för att du kan grunden,
    reglerna i fotboll-

  130. -blir du inte automatiskt Zlatan.

  131. Man måste ju ta
    de där 10 000 timmarna också.

  132. Där kan man påverka mycket
    mellan tvåan och femman.

  133. Även om man som författare ibland inte
    vill åka ut bland skolorna...

  134. Det är rätt slitigt.

  135. Men vilken skillnad jag känner
    att jag gör när jag är där.

  136. Plötsligt händer det
    så mycket med barnen.

  137. De är väl inte bortskämda
    med författarbesök.

  138. Så det gör nån skillnad
    att ni kommer dit...

  139. -...tar er tid och tar dem på allvar.
    -Verkligen.

  140. Men du har väl också varit
    på högstadiet?

  141. -Jag försöker undvika det.
    -Det verkar alla författare göra.

  142. Det är så deprimerande.

  143. I tvåan-sexan och en bit in i sjuan-

  144. -har man en känsla av
    att vi kan göra en liten insats.

  145. Vi kan vända
    och puffa på lite i rätt riktning.

  146. Men i åttan och nian
    är det som att springa in i en vägg.

  147. Det är
    ett så kompakt motstånd ibland-

  148. -mot att överhuvudtaget
    intressera sig för en berättelse.

  149. Det är nästan så
    att de inte tittar på film ibland.

  150. Så perioden innan är väldigt viktig. Där
    har man chans att göra nåt.

  151. Som förälder kan man såklart tjata.

  152. Jag har en son
    som är femton och hatar böcker.

  153. Det är härligt att vara barnboks-
    författare då. Exfrun är lärare.

  154. Men jag har fortsatt att läsa böcker för
    honom varenda kväll.

  155. -Fortfarande?
    -Ja, det är jättemysigt.

  156. Jag ger inte upp,
    för jag tänker att det kommer.

  157. Min egen läsning kom inte
    förrän jag var i tonåren.

  158. Forskningen visar
    att ju mer man högläser-

  159. -desto bättre
    blir barnets läsning sen.

  160. Det är inte kört bara för att man hatar
    böcker i åttan och nian.

  161. Många upptäcker det senare.

  162. Jag har också två vuxna pojkar
    som läste mycket lite i tonåren.

  163. Jag läste också högt, men slutade
    när jag läste Kurt Vonnegut för dem-

  164. -vid godnattdags.
    Sen fick de läsa själva.

  165. De läste inte mycket då, men läser
    mycket nu när de är över 25.

  166. De har blivit storläsare som vuxna.

  167. Hur tänker ni kring
    vad man läser i skolan?

  168. Förra året hade vi ett samtal
    om gamla kontra nya böcker.

  169. Nån författarkollega var upprörd över
    alla gamla böcker i skolan.

  170. Det har såklart
    ekonomiska skäl också-

  171. -men att man kanske kan förstå
    att man tappar läslusten-

  172. -om man i högstadiet tvingas läsa
    "Tjänstekvinnans son"-

  173. -i stället för att läsa en bok
    av nån av er.

  174. Eller nåt som ändå är skrivet
    efter 1950.

  175. Min egen läsintroduktion var i sexan-

  176. -då vi första gången skulle läsa nåt-

  177. -och det var "Trägudars land"
    av Jan Fridegård. Vilken mjukstart!

  178. När jag är ute i skolorna
    är det så fokuserat på mina böcker-

  179. -så jag har svårt att se
    vad annat de har att läsa.

  180. Men min uppfattning är att det finns
    ganska mycket ny litteratur.

  181. Det är mer hemma som föräldrar eller
    morföräldrar tar fram gamla böcker.

  182. Det är en nostalgi
    över böcker man tyckte var bra.

  183. Det är ofta ett stort misstag.

  184. Jag tror att det handlar om
    mängden läsning. Lite som en brasa.

  185. Man börjar med torra kvistar
    som brinner lätt-

  186. -men sen kan man ta vad som helst.

  187. Jag läste min farfars gamla böcker, som
    "Mezzo Morto" om en sjörövare-

  188. -och "Pojkarna i gamla stan".

  189. Det var Mårten i Lund, medan jag läser
    Kalle Anka och Bamse i Umeå.

  190. Är man van att läsa
    slinker det mesta med, på nåt sätt.

  191. Men det är också ett sätt
    att markera status-

  192. -och att det är viktigt,
    att lägga pengar på nya böcker.

  193. Att det inte är gamla, skavda böcker-

  194. -som säkert har bra innehåll
    men inte ser så aptitliga ut.

  195. Det handlar också om
    hela frågan med skolbibliotek.

  196. Att det är viktigt att man inte bara har
    en lärare på halvtid-

  197. -för att fylla upp lite tid,
    utan att det är viktigare än så.

  198. Alla här inne vet säkert
    hur viktiga skolbibliotek är-

  199. -men det gäller att förmedla det
    till de som delar ut pengarna.

  200. För finns det skolbibliotek
    på en skola, så läser alla bättre.

  201. Och nån som kan hitta rätt bok
    för rätt barn.

  202. -Det är avgörande.
    -Ja, precis.

  203. Sen har vi bibliotekets roll som
    en plats, men det kan vi inte ta här.

  204. Mårten, du var i Norge
    på skolbesök häromveckan.

  205. Du skrev nåt så bra på Facebook
    om det här med tid för läsning.

  206. -Att de avsätter tid.
    -Ja, ganska mycket.

  207. Jag är ingen expert på Norge
    efter en vecka-

  208. -men som jag förstod det
    hade de en liknande Pisa-chock-

  209. -med ett väldigt tapp i läsningen
    och läsförmågan för femton år sen.

  210. Sen har de jobbat målmedvetet
    mot det-

  211. -så det såg ut
    som om det har lönat sig.

  212. Det är bra att bli rädd ibland
    och anstränga sig.

  213. Jag tyckte att de läste jättebra
    från fyran upp till gymnasiet.

  214. Efter den senaste
    Pisaundersökningen här-

  215. -fick föräldrarna
    och/eller skolorna en chock.

  216. Och sen dess har barn-
    och ungdomsboksförsäljningen ökat.

  217. Det måste bero på det,
    att det sammanföll.

  218. Förra året kom det statistik
    från Statistiska centralbyrån-

  219. -och då har plötsligt pojkars läsning
    faktiskt ökat.

  220. Samtidigt är det fortfarande
    36 procent av pojkarna i årskurs 4-6-

  221. -som öppnar sina böcker
    mindre än en gång i veckan.

  222. Det är en utmaning.

  223. Ja, och vi slåss ju stenhårt med allt,
    som alla andra gör också...

  224. Jag tänker att man behöver
    sätta boken i sammanhanget-

  225. -dataspel, idrott, kompisar.

  226. Det är mycket annat
    och då måste man ha vassa historier.

  227. Man måste våga och ibland,
    kanske inte gå över gränser...

  228. Man kan alltid häckla
    Sune-böcker och annat-

  229. -men sånt där är fantastiskt arbete som
    de har gjort då.

  230. Det behövs. Det är
    som de tunna pinnarna i brasan.

  231. Det är otroligt vad viktigt det är.

  232. Man måste ge dem historier som berör
    och handlar om deras verklighet.

  233. Det handlar om grupptryck i skolan,
    dataspel-

  234. -drömmar, visioner och galna upptåg.

  235. Vi pratade häromdagen
    om det här med YouTube.

  236. Alla konstiga grejer. Nån sätter sig i
    en vagn från Ica med en raket.

  237. De ska hoppa med den från taket
    och ska försöka landa bakom poolen.

  238. Det är nästan alltid killar
    som gör såna grejer.

  239. Vi måste försöka matcha det också
    i berättelserna.

  240. Försöka hitta det som berör
    på det sättet. Det finns ju nåt där.

  241. Vad vet jag inte.
    Det är nåt galet, sjukt.

  242. Men det där
    måste de kunna känna igen.

  243. Det får bli slutordet.
    Tack för att ni kom.

  244. Tack.

  245. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

För pojkar i tiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Petrus Dahlin och Mårten Sandén samtalar om svenska pojkars minskade läsförmåga. Båda författarna har som mission att skriva för alla de killar som riskerar att lämna skolan utan att kunna läsa. Något som fick många pojkar att öppna en bok var biografin om fotbollsspelaren Zlatan, men det hade varit ännu bättre om Zlatan själv hade sagt att han älskar att läsa böcker. Det skulle ha varit mer framgångsrikt än att två författare sitter här och propagerar, menar de. Moderator: Cecilia Knutsson. Inspelat den 23 september 2015 under Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Ämnen:
Svenska > Läsning
Ämnesord:
Läsning, Läsprocessen, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

När vi var unga

I Jan Guillous roman "Äkta amerikanska jeans" växer Erik upp i Saltsjöbaden på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs och en ny ungdomskultur föds. Tre decennier senare växer de två pojkarna i Johan Ripås debutroman "Forever young" upp i ett område inte långt från Saltsjöbaden. Folkhemmet håller successivt på att demonteras och nya ungdomskulturer växer fram. I detta samtal med journalisten Görrel Espelund berättar Guillou och Ripås om hur de förhåller sig till sina uppväxtminnen och gör fiktion av det. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 23 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangör: Piratförlaget.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Humor

Varför kommer de mest hängivna ordvitsarna från Göteborg? Vi träffar Henrik Kruusval som förutom att jobba på SVT är en av de mest drivande i att se till att Göteborg lever upp till sitt rykte som ledande ordvitsstad. En annan typ av humor är igenkänningshumorn. Om du är 80- eller 90-talist och har befunnit dig i storstadens nattliv kan du känna igen dig i serien Lilla Berlin. Vi träffar Ellen Ekman som är serietecknaren bakom denna humoristiska skildring av hipsterkulturen. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.