Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Det muntliga berättandes kraftDela
  1. En tidig morgon då alla sov,
    smög hon ut ur tipin-

  2. -och lyste med facklan-

  3. -och gick upp på det höga berget.

  4. Där tände hon en eld-

  5. -och så tog hon den älskade dockan som
    hon bar med sig-

  6. -dockan hon fått av sin mor och far
    innan de dog i hungersnöden-

  7. -och lade den på elden.

  8. Elden flammade upp-

  9. -för att snart falna.

  10. När det bara var aska kvar,
    tog hon askan i handen och...

  11. ...blåste i alla fyra väderstreck.

  12. Hon sjönk utmattad ner på marken,
    och somnade.

  13. Hon väcktes i gryningen-

  14. -av att regndropparna
    smekte hennes hud.

  15. Hon sträckte på sig
    och tackade den stora anden-

  16. -och gick nerför stigen,
    åter till byn.

  17. Där, just där på stigen,
    låg det en blå fjäder-

  18. -från nötskrikan.

  19. Människorna gav henne ett nytt namn:

  20. "Hon som älskar sitt folk."

  21. Tack, Per Gustavsson,
    professionell sagoberättare.

  22. Vi har fått uppleva
    det muntliga berättandets kraft-

  23. -som seminariet också heter.

  24. Du har skrivit en bok med Mikael
    Thomasson: "Värdefulla sagor".

  25. Berätta om den, Mikael.

  26. Det har varit en dröm för mig-

  27. -som har jobbat många år
    med berättande, berättarpedagogik-

  28. -att få göra en bok med folksagor
    och berättelser från hela världen-

  29. -som utgår från skolans värdegrund-

  30. -och som kan användas i den vardag
    som vi har i skolan i dag.

  31. Vi är väldigt glada
    över att den har blivit till-

  32. -och hoppas
    att den kommer till stor nytta-

  33. -i skolan
    och i många andra sammanhang.

  34. Det muntliga berättandets kraft är
    viktigt för dig, Micke Hermansson.

  35. Berätta om "grej of the day",
    som är din stora grej.

  36. "Grej of the day" startade i Umeå
    för snart sju år sen.

  37. Jag kände
    att jag måste hitta nåt nytt.

  38. Det var en frustrerad situation.

  39. Elever gick hem och svarade på frågan
    vad de lärt sig: "Inget särskilt."

  40. Så fick jag idén att starta dagen med en
    mikrolektion, åtta minuter lång.

  41. Den ska prägla hela dagen.
    Den ska vara kunskapsbaserad-

  42. -men den ska påminna om sagostunder
    jag hade som barn-

  43. -eller som jag hade med min dotter när
    hon var sex år.

  44. När jag inte kunde berätta
    en spännande saga-

  45. -kanske jag tog en story
    om Marie Curie för henne i stället.

  46. Det här överförde jag i klassrummet, och
    då började det hända saker.

  47. I sex år var jag ensam med det här.

  48. Nu är det närmare 20 000 lärare
    i Sverige som kör "grej of the day".

  49. Det har hänt saker nu, 2015,
    och berättandet är den stora delen.

  50. Det är inte tekniken eller kunskapen,
    utan att man berättar och fångar-

  51. -ett gäng sexåringar eller fjorton-
    åringar. Det är som det ni såg nyss.

  52. Så det är berättandet som är nyckeln?

  53. Det som inte gå att plocka bort?

  54. Om jag vill berätta om Dag
    Hammarskjöld för några elvaåringar-

  55. -kan jag göra det tråkigt och torrt.

  56. Om jag ger dem åtta minuter och lever
    mig in i det, så de riktigt känns...

  57. -Liknar sagan dramaturgin?
    -Ja, lite grann.

  58. Kunskapsdelen ska ha en stor del
    i det här, så jag försöker mixa det.

  59. När det blir som bäst
    går eleverna hem samma eftermiddag-

  60. -och vill berätta det vidare
    för syskon, pappor, mammor, farmor.

  61. Det blir en cirkel.
    Jag berättar och de för det vidare.

  62. Det är också en av sagans styrkor, att
    man fortsätter den.

  63. "Mamma, vet du vad jag har lärt mig
    i dag?" Och så vill man gå vidare.

  64. Vad händer hos den som lyssnar,
    Mikael?

  65. Filmen sätter i gång. Inne i huvudet går
    den film som man själv skapar.

  66. Det syns tydligt på barn,
    men ibland på vuxna också.

  67. Munnen blir öppen
    och ögonen blir stora som tefat.

  68. Det händer inte alltför sällan
    att yngre barn i 6-7-årsåldern-

  69. -tackar för filmen efteråt.
    De upplever det så.

  70. Det är få saker som skapar-

  71. -en sån samhörighet och ett sånt lugn i
    klassrummet som just berättandet.

  72. -Känner du samma, Micke?
    -Vissa elever kommer på morgonen...

  73. ...och är hängiga,
    och jag får en lapp i handen.

  74. "Min son har hög feber. Kan du skicka
    hem honom efter 'grej of the day'?"

  75. "Han vägrar missa det."

  76. Sen hostar han en stund
    och sen går han hem.

  77. Det kan bli rast,
    men man sitter och... "Ge mig mer."

  78. Då är det lätt att fortsätta.

  79. Vi pratar om Norden just nu,
    och kom in på Norge och Danmark.

  80. Jag är historieintresserad, så de nämner
    andra världskriget, smart nog.

  81. Jag fick berätta om en grannes farfar
    och gränsen där.

  82. Det blev rast, men ingen
    lade märke till det. Inte jag heller.

  83. Att man inte har en bok, eller inte ser
    på film i stället för i ögonen-

  84. -är det nån viktig del
    av det muntliga berättandet?

  85. Ja, att barnen skapar egna bilder-

  86. -har berättandet
    gemensamt med högläsning.

  87. Skillnaden är
    att det samtidigt är ett samtal.

  88. Jag tittar eleven i ögonen
    och är med hela tiden.

  89. Om Pelle plötsligt faller ner
    på golvet och tror att han är en orm-

  90. -kan jag säga: "Hjälten hade precis
    samma färg på tröjan som du har."

  91. Då är ju Pelle med igen. Det kan jag
    inte göra när jag har boken.

  92. Men högläsning är fantastiskt, det
    också. Det finns ingen motsättning.

  93. Att berätta fakta
    och att berätta sagor...

  94. Nu har vi pratat om likheterna.
    Finns det några skillnader, Micke?

  95. -Berättar du sagor ibland, också?
    -Min dotter är mycket äldre nu.

  96. Men sagan eller berättelsen, skrönan...

  97. I Tärnaby där jag växte upp
    satt jag gärna med gamlingarna-

  98. -och lyssnade på deras historier-

  99. -om älgjakt eller kungen eller vad det
    nu var. När kungen kom till byn.

  100. Jag har velat föra över det här
    till skolans värld.

  101. I perioder har både kunskapstänket och
    berättandet varit borta.

  102. Det var andra trender: grupparbeten och
    egenforskning och så.

  103. Jag kände
    när jag drog upp det här igen:

  104. Våga satsa på kunskap,
    men på ett annat sätt.

  105. Tekniken behövs inte,
    som många trodde ett tag.

  106. Det räcker med att man kliver in
    och levandegör det med berättandet.

  107. Det känns som nåt ursprungligt
    för läraryrket - berättandet.

  108. Innan böckerna fanns hade man skol-
    planscher. Läraren tvingades berätta.

  109. Det är ursprungligt också
    för mänskligheten, med berättelser.

  110. Ja, det är ju början till allting.

  111. Att man sitter mittemot varandra,
    och berättar en historia.

  112. Ur detta
    har sen många konstarter fötts.

  113. Jag tänkte på det här
    med fakta och fantasi.

  114. Jag är ju inte pedagog, utan
    en berättare som gästar i skolan.

  115. Men för mig är även sagorna-

  116. -som inte innehåller
    traditionell fakta-

  117. -ändå en krok att fånga upp elevens
    känslomässiga intresse på.

  118. Jag kan berätta en sägen
    om digerdöden under medeltiden-

  119. -som en introduktion till
    att man ska börja studera medeltiden.

  120. Jag kan berätta 1800-talssägner-

  121. -spännande historier
    där hela folklivet myllrar fram...

  122. Nu dog den, va?

  123. ...och den dagliga verksamheten...
    Får jag ta den här?

  124. Likaså kan jag ta med mig spinnrocken
    och sitta och spinna-

  125. -och berätta sagor och sägner
    och folktro om spånadsarbete-

  126. -när man pratar om självhushållning.

  127. Det finns många sätt
    att variera med fakta och fantasi.

  128. Just det känslomässiga
    är väldigt viktigt.

  129. Att göra en dramatisk historia.

  130. Jag tänkte på en sak till
    med muntligt berättande.

  131. Man kanske mer kan anpassa sagan
    efter den grupp man har framför sig.

  132. Det gäller även
    för "grej of the day".

  133. Du kan anpassa till dem framför dig,
    i stället för att läsa innantill-

  134. -och göra kopplingar till
    sånt ni haft innan, och så vidare.

  135. -Vill ni säga nåt om det?
    -Då fullföljer man bara en tradition.

  136. Inom den muntliga berättartraditionen så
    var det så man gjorde.

  137. Historierna fanns i folks huvuden-

  138. -och när man tog över en historia
    så formade man den efter eget huvud.

  139. När de sen tecknades ner, sagorna
    och sägnerna, i mitten på 1800-talet-

  140. -blev de i vissa fall konserverade-

  141. -som de inte blivit om de vandrat vidare
    muntligt och utvecklats.

  142. Så när vi nu tar hand om historierna
    som har vandrat i generationer-

  143. -så finns det ingen anledning
    att berätta 1865 års version.

  144. Berätta 2015 års version.
    Då måste man anpassa till här och nu.

  145. Sen finns det ingen anledning för er att
    berätta vår version.

  146. Om ni tycker att nån saga här...

  147. "Den där känner jag för.
    Den vill jag berätta."

  148. Läs bara igenom den, lägg undan boken
    och berätta med egna ord.

  149. Det är hemligheten i berättandet.

  150. Man gör historien till sin egen
    och man berättar på sitt eget sätt.

  151. En del är livliga berättare, andra
    är stilla och modulerar med rösten.

  152. Allt är rätt, inget är fel.

  153. Lite fler knep eller tips, om man
    vill börja berätta och inte är van?

  154. Precis som Per var inne på:

  155. Lita till dina egna ord.

  156. Det är omöjligt att memorera texterna.
    Det finns ingen anledning.

  157. Minns skelettet,
    och sen berättar du med egna ord.

  158. Ett annat... Jag vet inte om det är ett
    tips, men nåt att tänka på.

  159. Du är många gånger den
    bästa berättaren dina barn kan få.

  160. Din barngrupp. För du känner dem
    bättre än nån annan.

  161. Jag kommer gärna och berättar,
    och jag är nog tekniskt mer driven-

  162. -än många förskollärare och lärare är
    som berättare-

  163. -men jag känner ju inte era barn.
    Det gör ni.

  164. Anpassa historien till dina barn
    och använd dina egna ord.

  165. Micke, vad har du för tips
    om man ska börja berätta?

  166. Hur kommer du ihåg alla fakta?
    Du kan ju inte ändra, som i en saga.

  167. Du kan ju inte ändra
    hur högt Mount Everest är och så.

  168. Du måste ju komma ihåg fakta.

  169. På "grej of the day", som jag kört
    så länge, är jag en stor faktanörd.

  170. Många saker är kul
    och lätta att komma ihåg.

  171. Jag kör några stödord
    och testar hemma nån gång-

  172. -men när jag börjar står jag inte vid
    min smartboard, utan jag går runt.

  173. Jag hittar på eget.

  174. Sen ska vissa fakta förstås vara
    korrekta, men det är inte viktigast.

  175. Jag använder powerpoint som stöd, och
    eleverna antecknar och gör skisser-

  176. -men berättandet är viktigast.

  177. Är det svårt att anteckna, så lyssna i
    stället och anteckna efteråt.

  178. Du nämnde
    att eleverna ska återberätta.

  179. Det är ett mål i kursplanen
    i svenska, både i trean och sexan-

  180. -att man ska kunna berätta muntligt. Får
    eleverna berätta på nåt sätt?

  181. Det är en viktig del.
    Från tredje klass, ungefär-

  182. -jobbar vi på sagomuseet i Ljungby, där
    jag arbetar-

  183. -med att gå ut i klasser och inleda med
    att berättarpedagogerna berättar-

  184. -men sen
    är det eleverna som berättar.

  185. Jag brukar säga: "Jag skulle vilja att
    ni blev sagoberättare"-

  186. -"men det tror jag inte. Men det ni lär
    er när ni tränar på att berätta"-

  187. -"har ni nytta av när ni redovisar"-

  188. -"och i massvis av olika sammanhang
    i skolan och resten av livet."

  189. Nyckeln när man tränar
    på muntligt berättande-

  190. -är att arbeta i små grupper och
    fokusera väldigt hårt på lyssnandet.

  191. Vi sätter alltid regler
    för lyssnandet.

  192. Om inte lyssnandet fungerar
    så kan berättande i barngrupper-

  193. -göra mer skada än nytta,
    för då kan man sänka varandra.

  194. Det är som du säger.

  195. Efter att jag hade gjort 20-30 "grej of
    the day" ville mina barn testa.

  196. Vi följde samma mall,
    med powerpoint med fakta-

  197. -med samma anteckningsprincip
    och samma slags berättande.

  198. Efter att ha tränat
    i små grupper i fyran-

  199. -så gick man ut i årskurs 1
    och höll "grej of the day" för dem.

  200. I dag hann jag vara i Umeå mellan
    8 och 9 i morse och ha en lektion.

  201. Vi håller på med nyhetsbevakning
    rätt kraftigt just nu.

  202. Vi skulle ha små fyragrupper
    om veckans nyheter.

  203. Det var sånt tryck, för många ville
    berätta för klassen. "Får jag börja?"

  204. Vi tog några framme på scenen-

  205. -innan man körde
    i det lilla klustret.

  206. Om man tränar blir man duktig,
    och då måste vi vara bra förebilder.

  207. Det finns många tricks och knep
    som funkar.

  208. Tiden är slut, men innan vi går:

  209. Vilken är favoritsagan
    och favorit-"grej of the day:en"?

  210. Jag gillar ju...

  211. Jag gillar
    att sagan inte är nyduschad.

  212. Den har jord under naglarna
    och smutsiga skosulor.

  213. Min favoritsaga är av en småländsk
    sagoberättare, Mickel i Långhult-

  214. -och handlar om Funteliten-

  215. -en pojke som lyder sin mors goda råd
    på rätt sätt.

  216. Sagan slutar med att hon drunknar
    och han går ut i världen.

  217. Alla sagor slutar inte lyckligt.

  218. De annorlunda sagorna gör att
    man börjar tänka efter och diskutera.

  219. Det oväntade i sagorna,
    det är viktigt.

  220. Sagan som Per nämnde
    finns inte med här.

  221. Däremot finns den favoritsaga
    jag ska nämna nu med här-

  222. -nämligen "De tre proven".

  223. Den handlar om vänlighet, om hur man
    får vänner och om hur man samarbetar.

  224. Den öppnar upp, som vi vill att de här
    historierna ska göra, för samtal-

  225. -i klassrummet, kring värdegrunden.

  226. Min favorit-"grej of the day"
    efter sex år och sexhundra grejer...

  227. Den jag kommer ihåg bäst är när
    det knackade på dörren i fjol höst-

  228. -och där stod tre tjejer
    från årskurs ett.

  229. De är blyga, vi känner inte varann, men
    de vill prata med mig.

  230. Till sist drar en i klänningen och
    säger: "Min brorsa går i din klass."

  231. Ja, just det - Oskar.

  232. "Han har berättat hemma
    om nån tjej som hette Marie Curie."

  233. "Kan vi få höra om henne?"

  234. Klassen har idrott, jag planerings- tid.
    Marie Curie, radioaktivitet...

  235. Jag tog in dem och vi körde
    en "grej of the day" om Marie Curie-

  236. -och de ställde sig upp.
    "Får vi komma nästa fredag?"

  237. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det muntliga berättandes kraft

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Läraren Micke Hermansson, sagoberättaren Per Gustavsson och berättarpedagogen Mikael Thomasson samtalar kring det muntliga berättandets kraft och förmåga att suga in och förtrolla lyssnaren. De betonar vikten av att berätta för eleverna i klassrummet. Samtalsledare är Eva Postrup, redaktör. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Natur & kultur.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Litteraturvetenskap, Muntlig framställning, Muntligt berättande, Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En bok, en författare

Läxfritt

Med sin bok vänder sig läraren Pernilla Alm till dig som på något vis är involverad i barn och ungdomars skolvardag. "Läxfritt - för en likvärdig skola" vill väcka tankar och ge inspiration till nya vägar. I boken varvas röster från forskare, läxfria lärare och andra experter. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fartdåren från Öjebyn

Ungefär var femte elev hoppar av gymnasiet. Sjuttonåriga Riwer från Öjebyn utanför Piteå valde att avsluta sina studier. Det blev för mycket för honom och nu letar han efter något annat att göra. Samtidigt som hans kompisar är i skolan är han ute och åker moppe eller tittar på tv-serier. Men Riwer har större planer än så. I väntan på livet fyller han sin vardag med att mecka och drömma om sin EPA-traktor.