Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Svenska slavar i NordafrikaDela
  1. Jag heter Joachim Östlund
    och är historiker.

  2. Jag har skrivit en bok
    som heter "Saltets pris".

  3. "Svenska slavar i Nordafrika
    och handeln i Medelhavet 1650-1770".

  4. Boken är resultatet
    av ett femårigt forskningsprojekt-

  5. -och bygger på dokument
    från en rad olika arkiv i Sverige-

  6. -men också från arkiv i Danmark-

  7. -Tyskland, Nederländerna,
    Frankrike och även Algeriet.

  8. Boken handlar om Sveriges kontakter
    med den osmanska världen-

  9. -under 1600- och 1700-talen, men den
    skiljer sig från tidigare litteratur-

  10. -som oftast har utgått
    från Karl XII:s tid i Bender-

  11. -eller beskickningen
    i Konstantinopel.

  12. Jag lyfter fram en annan historia
    som går sjövägen till Medelhavet-

  13. -och de kontakter som uppstod där.

  14. Den här kontaktytan var längre,
    det var intensivare kontakter-

  15. -och den involverade långt fler
    människor än den landväga kontakten.

  16. Det här är en bortglömd historia,
    den svenska medelhavshistorien.

  17. Varför seglade svenska skepp
    till Medelhavet?

  18. Staten initierade en ny satsning
    på 1600-talet för att importera salt.

  19. Man hade tidigare varit beroende
    av mellanhänder.

  20. Nu ville man skicka svenska skepp
    till saltkällorna i Medelhavet.

  21. Salt var jätteviktigt för Sverige,
    för det användes för att förvara mat.

  22. Det var livsnödvändigt, helt enkelt.

  23. "Saltets pris",
    som jag kallar min bok för-

  24. -vill uppmärksamma
    salthandelns baksida.

  25. Saltet kostade inte bara pengar,
    utan också lidande.

  26. Det är handelns baksida. Salthandeln
    betalades också av mänskligt lidande.

  27. Framför allt hamnade
    sjömännen som fraktade saltet i kläm.

  28. De var utsatta för olika faror, inte
    bara väder, vind och skeppsbrott-

  29. -utan också muslimska korsarer
    från den nordafrikanska kusten-

  30. -från städer som Tripoli, Tunis,
    Alger och exempelvis Salé i Marocko.

  31. De tre första orterna var namn
    på provinser i Osmanska riket-

  32. -medan Marocko var
    ett fristående sultanat.

  33. När svenska och många andra
    europeiska skepp blev kapade-

  34. -ägde kaparkaptenen och finansiären
    bytet: skepp, last och besättningar.

  35. De togs till Nordafrika för att där
    säljas på marknadsplatser.

  36. De som såldes kunde hamna
    i olika former av slaveri: i galärer-

  37. -i olika tunga arbeten i hamnen
    eller som tjänstefolk i hushåll.

  38. Allt från vanliga rikare personers
    hem till palatsslavar.

  39. Kampen som pågick i Medelhavet-

  40. -stod lite förenklat
    mellan Osmanska riket och Marocko-

  41. -mot de europeiska sjömakterna.

  42. Båda var involverade i kapnings...
    Man kapade varandras skepp.

  43. Det var ett övergripande fenomen:
    Båda parterna kapade varandras skepp-

  44. -och förslavade
    de fientliga besättningarna.

  45. Det fanns slavmarknader på Malta,
    i Livorno, i Marseille och i Cadiz.

  46. Det förekom både på den muslimska
    sidan och på den kristna sidan.

  47. Där förekom slavauktioner.

  48. Det saknades en dominerande makt
    som kunde kontrollera politiken-

  49. -så det var
    en väldigt komplex situation.

  50. Det är fel att säga att
    Osmanska riket stod mot sjömakterna-

  51. -för Europa slogs också inbördes,
    precis som provinserna i Nordafrika.

  52. Det är den rörliga och komplexa
    världen som jag har undersökt.

  53. I boken intresserar jag mig för fyra
    aspekter, men främst vad som händer-

  54. -när svenska sjömän rapporteras vara
    slavar. Vilka effekter får det?

  55. Hur påverkade handelspolitiken
    människa och samhälle vid den tiden?

  56. Jag undersöker fyra saker.
    Den första handlar om slaveri.

  57. Vem blev slav egentligen och hur
    skiljer vi på en slav och en fånge?

  58. Jag har undersökt brev som skrevs
    från ofria svenska undersåtar-

  59. -och vittnesmål från agenter
    som försökte rädda dem-

  60. -och försökt få fram en definition
    på vad en slav är.

  61. De besättningar som såldes
    på marknader definieras som slavar.

  62. Många hölls också som gisslan. De
    såldes inte, utan kunde sen friköpas.

  63. Det kan ni läsa om sen.

  64. Den andra aspekten handlar om skyddet
    av individen och individens säkerhet.

  65. Vilket ansvar tog man egentligen
    i Sverige för de här undersåtarna?

  66. Vad gjorde familjerna,
    samhällena, staten och kungen?

  67. Brydde man sig om undersåtarna?

  68. Till min förvåning såg jag att man
    engagerade sig för att få loss dem.

  69. Man etablerade ett friköpningssystem,
    man införde försäkringar-

  70. -man hade konvojer
    ner till Medelhavet och så vidare.

  71. Den tredje aspekten handlar
    om samarbetet i Nordafrika-

  72. -mellan svenska aktörer
    och nordafrikanska elitgrupper.

  73. I arkiven hittade jag
    ett exempel på ett samarbete.

  74. Svenska skepp blev involverade
    i Osmanska rikets ekonomi och handel.

  75. Svenska fartyg fraktade
    afrikanska slavar-

  76. -från Tripoli till olika städer.

  77. Det är ett exempel på ett samarbete.

  78. Den fjärde aspekten är
    synen på Nordafrika i Sverige.

  79. Jag har lyckats spåra
    ganska mycket material.

  80. Texter som berättar om konflikten.
    Mängden information förvånade mig.

  81. Det fanns berättelser i tidningar-

  82. -sjömansvisor, akademisk text
    och äventyrsberättelser.

  83. Även fångarnas egna brev och en bok
    som publicerades av en fånge.

  84. Det fanns mycket information
    om Nordafrika.

  85. Det målas upp en väldigt komplex bild
    i de olika texterna.

  86. Man använde Nordafrika som en spegel-

  87. -och lyfte fram positiva och negativa
    sidor om Nordafrika.

  88. En positiv sida var
    att man argumenterade för-

  89. -att slaveriet i den osmanska världen
    var mildare än européernas slaveri-

  90. -i den transatlantiska slavhandeln.

  91. Det uppstod en debatt om slaveriet på
    grund av det som hände i Medelhavet.

  92. Folk debatterade detta.

  93. Den här bilden illustrerar på ett bra
    sätt vad jag vill berätta med boken.

  94. Den visar engelsmän som förs i land,
    "The going into slavery at Algiers".

  95. Man kan tolka bilden
    och vad som hände egentligen...

  96. På andra platser i världen gick
    europeiska stormakter segrande fram.

  97. De blev kolonialherrar
    och erövrade landområden.

  98. Men här fungerade inte den politiken.

  99. Här mötte man hårt motstånd
    från Alger.

  100. De tjocka murarna skyddade Alger.

  101. Europeiska undersåtar blev
    i viss mening offer-

  102. -för sina egna staters
    expansiva politik.

  103. Det här har debatterats. Hur ska vi
    se på maktrelationen i Medelhavet?

  104. På sent 1700-tal sker ett skifte
    när européer blir alltmer mäktiga.

  105. Men faktum är att européerna
    inte kunde vinna över kaparstaterna-

  106. -förrän 1830 när Frankrike
    till slut invaderade Alger-

  107. -och skapade en koloni i Algeriet.

  108. Europeiska makter fick betala
    tributer för att skydda sina skepp-

  109. -ända fram till 1830.

  110. Man diskuterar antalet
    tillfångatagna européer i Nordafrika.

  111. En forskare säger
    att en miljon blev fångar och slavar-

  112. -från tidigt 1600-tal
    till sent 1700-tal.

  113. Det har ifrågasatts. Andra forskare
    menar att max 250 000 blev ofria.

  114. Frågan är hur många som togs
    av svensk nationalitet.

  115. Mina beräkningar säger att ungefär
    tusen personer togs till Nordafrika-

  116. -fram till sent 1700-tal. Det kan
    tyckas vara en väldigt låg summa-

  117. -men det intressanta är reaktionerna
    som skapades på grund av detta.

  118. Man kan jämföra det med att det togs
    20 000 krigsfångar i Ryssland.

  119. Dessa tusen gubbar
    skapade enorma reaktioner.

  120. Man skrev om det, man startade stora
    kollektinsamlingar och hade konvojer.

  121. Man slöt fredsfördrag
    och betalade tributer.

  122. Det säger nånting om vilken typ
    av ofrihet eller lidande-

  123. -som staten går in och korrigerar
    eller försöker bekämpa, helt enkelt.

  124. Det var en viss typ av risk
    som fick ett särskilt understöd.

  125. Jag tänkte visa en kartbild
    lite kort.

  126. Här har vi Nordafrika och de fyra
    staterna som är i fokus i boken.

  127. Det är en karta från 1600-talet.
    Det står Barbaria där.

  128. Ibland säger man Barbareskstaten,
    men det är en 1800-talskonstruktion.

  129. På 1600-talet talade man
    om den barbariska kusten-

  130. -men man sa också republiken Alger,
    republiken Tunis, sultanatet Marocko.

  131. Det intressanta med regionen är
    att det var en internationell region.

  132. Här rörde sig människor
    från världens alla hörn.

  133. En brittisk forskare menar-

  134. -att fler engelsmän flyttade till
    Nordafrika än Amerika på 1600-talet.

  135. Här fann man inte bara
    ofria från Europa-

  136. -utan även renegater,
    européer som övergått till islam-

  137. -lycksökare, äventyrare, handelsmän
    och allt möjligt folk, egentligen-

  138. -i den här landsdelen.

  139. Som jag nämnde var Tripoli,
    Tunis och Alger osmanska provinser-

  140. -men de var samtidigt självstående
    gentemot Höga porten och sultanen.

  141. De europeiska makterna fick ju sluta
    fredsfördrag separat med provinserna.

  142. Den osmanska sultanen kunde inte
    gå in och påverka deras egen politik.

  143. Nu tänkte jag
    att vi skulle zooma in på Alger.

  144. Bilden kommer från en unik bok-

  145. -skriven av Sveriges första konsulat-
    sekreterare i Alger: Carl Reftelius.

  146. Sverige slöt fördrag med Alger 1729-

  147. -och placerade en konsul
    och en konsulatsekreterare i Alger.

  148. Boken har varit okänd
    i svensk historieskrivning.

  149. Den publicerades 1737
    och ett andra band 1739.

  150. Reftelius ägnar 600 sidor åt
    att beskriva den här stan i detalj.

  151. Det som jag tycker är lite kul är att
    han skriver en sorts dikt om stan-

  152. -och liknar Alger
    vid en väldig havsfru:

  153. "Överdådig och modig, fet och frodig,
    rik, förmäten, stark och stor."

  154. Det säger nåt om stans status.
    Det var en fruktad och välkänd stad.

  155. Ni kan också notera formen på hamnen.

  156. Det är en befäst pir där, lägg den
    på minnet. Ni ser också lutningen.

  157. Jag ville också åka till Alger-

  158. -så jag gjorde det
    i samband med en arkivresa.

  159. Här ser ni två bilder från stan.

  160. Till vänster ser ni att stan inte är
    riktigt så brant som Reftelius visar.

  161. Där ser ni också hamnen, och piren är
    kvar. Troligtvis är det samma pir.

  162. Det var här som svenska skepp fördes
    in och undersåtar fördes i land.

  163. Mest för att få en känsla för det.

  164. Reftelius gör också en stadsvandring
    i Alger och beskriver miljöerna.

  165. Det som är intressant är bland annat
    hur han beskriver gatorna i Alger.

  166. De är små och trånga.

  167. "Tvenne någorlunda, men trenne
    personer kunna inte följas i bredd"-

  168. -"vartill om svårt om fri passage."

  169. Varför är gatorna så smala? "Dels för
    solens värme, som husen utestänga."

  170. "Dels för jordbävningarnas skull, som
    ruinerade hus om de ej hade stadga"-

  171. -"samt kunde stödjas och hjälpas med
    sparrar som spännas över gatorna."

  172. Så skriver han
    om gatuarkitekturen i Alger.

  173. Det stämmer, han har ju helt rätt.

  174. Här är några bilder från dagens Alger
    som kallas kasbahn.

  175. Den hör faktiskt
    till Unescos världsarv.

  176. Längst till vänster ser vi de smala
    gatorna och sparrarna mellan husen.

  177. Mittenbilden visar också att de här
    trånga gränderna är överbyggda.

  178. De är som labyrinter
    som letar sig fram genom stan.

  179. Här gick Reftelius en gång i tiden.
    Titta på bilden längst till vänster.

  180. Om man följer gatan
    som ni ser mellan husen nedåt-

  181. -kommer man till ett torg som i dag
    har namnet Martyrernas torg.

  182. Det är ett vanligt torg
    som säljer vanliga varor.

  183. Det intressanta är att torget har
    fått namnet efter en modern händelse.

  184. Det var här som slutstriden stod 1962
    mot kolonialmakten Frankrike.

  185. Det var här många stupade och föll,
    så de har fått Martyrernas torg.

  186. Torgets tidigare historia
    finns inte alls omnämnd här.

  187. Det finns inga minnesplakat
    eller nånting-

  188. -som kan berätta om vad som hände här
    några hundra år tidigare.

  189. För att hitta information om vad som
    hände här får man gå till arkiven.

  190. Detta är samma torg i Alger,
    och det visas i en bok av Pierre Dan-

  191. -en fransk friköpningsmunk som också
    beskriver Alger i detalj med bilder.

  192. Det var här slavauktionerna hölls
    på 1600-talet och tidigt 1700-tal.

  193. Även vår guide Reftelius säger sig
    ha bevittnat en slavauktion.

  194. Han har varit på samma torg
    och beskriver det i detalj.

  195. Han ägnar faktiskt hundra sidor i sin
    bok till att beskriva slavsystemet.

  196. Det måste vara en av de tidigaste-

  197. -och mest detaljerade beskrivningarna
    på svenska om det osmanska slaveriet.

  198. Här illustrerar han hur han chockeras
    över det han ser på torget.

  199. Han skriver: "Dens lidande som jag
    icke utan rörelse kan beskriva."

  200. Han kan knappt beskriva det.
    "All försmädelse, bävan och skräck"-

  201. -"som slika olyckliga människor
    måste erfara medan auktionen påstår"-

  202. -"ty jag har sett dem skälva som
    asplöv." En kraftfull formulering.

  203. Men sen vill han korrigera skräcken
    som han ser i människorna.

  204. Han säger att de flesta är
    okunniga om sitt öde.

  205. "Ofta föreställer sig större
    svårigheter än dem sedermera övergå."

  206. Han är upplysningsmannen,
    han vill komma fram till sanningen.

  207. Han ifrågasätter också de överdrivna
    bilderna av slaveriet i Alger.

  208. Han för en kritisk diskussion
    om vad slaveriet innebär.

  209. Han menar att det inte är så illa
    som de här kan föreställa sig.

  210. Här har en svensk timmerman
    skrivit ett brev från samma torg.

  211. Tack för att ni har lyssnat.

  212. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svenska slavar i Nordafrika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför seglade svenska skepp till medelhavet under slutet av 1600-talet? En förklaring var att man behövde hämta salt - en livsnödvändig krydda. Saltet kostade inte bara pengar utan också liv. Många svenska sjömän utsatte sig för enorma faror och ett tusental blev tillfångatagna och såldes som slavar i Nordafrika, berättar historikern och författaren Joachim Östlund. Inspelat under Bokmässan den 24 september på i Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nordic Academic Press.

Ämnen:
Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1500-1648, Historia > Nya tiden - Europa och världen > 1648-1789, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Frihetstiden, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden > Stormaktstiden
Ämnesord:
1600-talet, 1700-talet, Historia, Nordafrika, Salthandel, Slavar, Slavhandel, Socialhistoria, Sverige
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Brott och oknytt i skogen

Hur påverkades människor av ett liv i mörker och närhet till skogen? Författaren Bo R Holmberg berättar här om riktiga brottsfall och sägner med både vittror och rövare i framförallt Ångmanland förr i tiden. Inspelat den 21 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.