Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Mexiko, våldet och litteraturenDela
  1. Jag är glad över att vara här med dig,
    för jag gillar ditt författarskap.

  2. Jag tror att inte bara jag,
    utan de flesta i Latinamerika-

  3. -betraktar Guadalupe Nettel
    som en av de mest...

  4. Inte lovande författarna,
    för du är etablerad nu.

  5. Men du har verkligen slagit igenom,
    och den här boken-

  6. -som har översatts till svenska
    med titeln "Kroppen jag föddes i"-

  7. -har naturligtvis fått
    väldigt fina recensioner överallt.

  8. Jag vill börja med att fråga dig om...

  9. Varför utgår du från den kvinnliga
    kroppen eller din egen kropp-

  10. -när du skriver?

  11. Tack, Erik. - Och tack för att ni kom.

  12. För att svara på din fråga,
    den här romanen handlar om...

  13. Romanens titel kommer från en dikt
    av beatpoeten Allen Ginsberg.

  14. Vid ett visst skede i sitt liv,
    innan han bestämde sig för att bli poet-

  15. -var han gift
    och jobbade i reklambranschen.

  16. Han pratade med sin psykoanalytiker.

  17. Han berättade för henne: "Jag är
    homosexuell och kär i Peter Orlovsky."

  18. "Jag vill inte ha det här dumma jobbet
    i reklambranschen. Jag vill bli poet."

  19. Psykoanalytikern sa:
    "Varför gör du inte det?"

  20. Han kom ut från sessionen som om
    nån hade låtit honom vara den han var-

  21. -och sen skrev han
    en vacker dikt som heter "Song".

  22. Jag rekommenderar den, för det är
    en av de vackraste dikter jag har läst.

  23. Den slutar: "Ja, ja, det ville jag."

  24. "Jag ville alltid återvända
    till kroppen jag föddes i."

  25. Det utmärker ögonblicket
    när en person erkänner det här:

  26. "Jag är den här personen.
    Jag har alltid låtsats vara nån annan."

  27. "Jag är inte den jag har låtsats vara.
    Jag vill bara vara mig själv."

  28. "Jag vill bara slappna av
    och acceptera det."

  29. Som barn
    hade jag problem med ögonen.

  30. Mina föräldrar försökte länge
    avhjälpa det-

  31. -med övningar
    och besök hos ögonläkare.

  32. Det var nästan som om familjens
    hela mål var att läka mina ögon.

  33. När jag var tonåring sa jag till slut:

  34. "Jag vill inte avhjälpa det.
    Jag är den jag är."

  35. Men det tog lång tid,
    och det är det jag berättar om i boken:

  36. Tiden innan jag accepterade mig
    som den jag var.

  37. Jag låtsades
    och försökte vara nån annan.

  38. Jag försökte ge intryck av att vara
    en "normal" person.

  39. Boken handlar främst om det normala,
    avvikelser från det normala-

  40. -och vilka värderingar
    man vill ha i livet.

  41. Tydligen har läsarna sagt, även om jag
    aldrig tänkte på det när jag skrev-

  42. -att de känner igen sig i den.

  43. De är inte födda med fysiska problem.
    Hur kan de känna igen sig i den?

  44. Men senare har jag fått veta
    att de flesta tror-

  45. -att det är nåt fel på dem. De passar
    inte in i samhället eller i familjen.

  46. De vill dölja det och tillbringar hela
    livet med att låtsas vara nån annan.

  47. Det är som...
    Det är en berättelse om en person-

  48. -som verkligen vill vara
    den han eller hon är.

  49. Berättelsens bakgrund är
    till stor del Mexico City.

  50. Vad betyder den staden för dig?

  51. Vi ska också nämna att berättelsen
    utspelar sig i början av 80-talet.

  52. Hur viktig är staden
    för ditt författarskap?

  53. Jag föddes där.

  54. Jag skriver om monsters skönhet.
    Monster är vackra.

  55. Det är budskapet i allt som jag skriver,
    antingen bakomliggande eller tydligt.

  56. Mexico City är ett monster som jag
    ibland avskyr och ibland älskar.

  57. Det är definitivt
    ett av mina viktigaste monster.

  58. Titeln på det här seminariet är...

  59. Vi ska prata om våldet i Mexiko,
    drogvåldet och dylikt.

  60. I din bok är det inte så tydligt.
    Du skriver inte om det.

  61. Ibland, till exempel
    när du besöker Ciudad Juárez-

  62. -blir den här verkligheten verkligare.

  63. Du hör berättelser och sånt,
    men det är alltid i bakgrunden.

  64. Man vet aldrig vad som händer.

  65. Är det ett medvetet val eller beror det
    på att det var annorlunda på 80-talet?

  66. I den här boken berättar jag
    om 70-talet och sen 80-talet.

  67. Jag berättar även
    om jordbävningen i Mexico City-

  68. -och hur den påverkade min familj,
    även om vi inte var där just då.

  69. Vi undrade om vår familj hade dött.

  70. Det var inte så,
    men vi trodde det ett tag.

  71. Den handlar mest
    om 70-talet och 80-talet.

  72. Det riktiga Mexiko fanns där,
    men det var fortfarande bara ett frö.

  73. Det var inte det som det har blivit.

  74. Vi lyssnade på prat om pengatvätt.

  75. När en av mina kusiner var fem år
    beslöt han att tvätta sina sparpengar-

  76. -för han hade hört talas om pengatvätt
    och ville rengöra sina pengar.

  77. -Bokstavligt talat?
    -Ja.

  78. Såna saker finns i bakgrunden i boken,
    men situationen har förändrats mycket.

  79. Nu är den mycket värre
    än vi hade kunnat föreställa oss då.

  80. Hur känner du som författare...
    Du får säkert ofta den här frågan:

  81. Hur skriver man
    om den hemska situationen-

  82. -där 100 000 människor har dött
    på sju eller åtta år?

  83. Är det möjligt att skriva om det
    och hur skriver man om det?

  84. Det är svårt. När man bor i Mexico City
    ställs man också inför våld.

  85. Man hör berättelser
    om grannar och folk man känner-

  86. -som har kidnappats
    eller till och med dödats i sina hem.

  87. Men jämfört med berättelserna
    från gränsen är vi på Disneyland-

  88. -för det som pågår där är mycket värre
    än det vi möter dagligen.

  89. Våldet är närvarande i Mexiko
    på många olika nivåer.

  90. En av fem gifta kvinnor-

  91. -blir slagen i sitt hem, i familjen.

  92. Våldet finns inte bara i samhället-

  93. -eller bland kartellerna som slåss
    sinsemellan, utan även i familjen.

  94. Det är ett frö till våld.

  95. När man släpper in och accepterar våld
    i sitt eget hem-

  96. -kan man acceptera det överallt.

  97. Det finns en jämförelse som man gör
    väldigt ofta när man pratar om våld.

  98. När man stoppar en groda
    i kokande vatten-

  99. -hoppar grodan omedelbart upp
    ur vattnet-

  100. -men om man stoppar den
    i varmt vatten-

  101. -och häller i mer och mer hett vatten,
    kan man faktiskt koka grodan.

  102. Det här händer med människorna
    i mitt land.

  103. Vi har vant oss vid våld, för våldet
    började inte plötsligt, som i ett krig.

  104. Det har långsamt spritt sig överallt-

  105. -och vi kan leva med det och tycka
    att det som händer inte är så hemskt.

  106. Jag har en kusin som bor vid gränsen
    i en stad som heter Reynosa.

  107. Ibland skriver hon
    till de andra kusinerna.

  108. "Jag väntar på min man och min son."

  109. "För tillfället sitter de fast i korseld
    med bilen, och jag lagar mat."

  110. Hon berättar om sin vardag.

  111. Jag sa: "Du borde flytta till Mexico
    City. Varför stannar du? Du är galen."

  112. Hon sa: "Nej, mitt jobb och mitt liv
    är här. Varför skulle jag flytta?"

  113. Vi vänjer oss vid det, och jag tycker
    att det är det värsta som händer.

  114. Folk vänjer sig
    och tror att det är normalt.

  115. Hur kan en författare skriva om det?

  116. Jag har aldrig stöttat
    engagerad litteratur-

  117. -för litteratur måste komma
    ur en nödvändighet eller ett behov av-

  118. -att berätta om nåt personligt.

  119. Om man säger att det är ens ansvar
    att berätta om en sak-

  120. -och börjar skriva romaner om det
    blir romanerna antagligen inte bra.

  121. Det är som att säga
    att ens familj har en viss historia.

  122. Om mina föräldrar
    och far- och morföräldrar-

  123. -väntar sig att jag ska skriva om en sak
    måste jag göra det.

  124. Man måste aldrig skriva om det
    man tycker att man borde skriva om.

  125. Det ska falla sig naturligt.

  126. Men om det faller sig naturligt
    att skriva om våld-

  127. -blir det troligtvis en bra roman.
    Det beror på författaren.

  128. Det finns många författare som tycker
    att de borde skriva om våld.

  129. Många av dem är inte så bra,
    men några av dem är bra.

  130. Bland författarna i din generation
    i Mexiko-

  131. -finns det några som har skrivit om det,
    som till exempel Yuri Herrera.

  132. Men samtidigt har jag lagt märke till
    en sak hos andra författare i Mexiko.

  133. De gör motstånd
    mot att bli kategoriserade.

  134. "Ingen ska säga
    att vi skriver om samma saker."

  135. Vad tror du att det beror på?

  136. Det är nästan en individualistisk syn
    på författarskap.

  137. Jag har ett behov av att prata om våld,
    korruption och allt som pågår i Mexiko-

  138. -men jag gör det...

  139. Jag är mer engagerad
    som medborgare än som författare.

  140. Jag känner för det som medborgare,
    så jag jobbar även med journalistik.

  141. Jag krönikerar en gång i veckan
    och klagar på saker som händer-

  142. -eller fördömer andra saker,
    och jag läser nyheterna varje dag.

  143. Jag är medveten om det som händer.

  144. Men när det handlar om kreativt
    skrivande, fiktion och såna saker-

  145. -är det en mycket intimare process.

  146. Det sker
    utan att man själv bestämmer det.

  147. Det kommer av sig självt, känner jag.

  148. Dessutom är det just nu trendigt
    att skriva om våldet i Mexiko-

  149. -och jag gillar inte trender.

  150. I din bok...

  151. Aspekterna som du nämnde om våld
    i hemmet finns också med i boken.

  152. Som jag nämnde är bakgrunden
    Juárez och andra ställen.

  153. Tror du
    att det här sättet att nämna det...

  154. Isbergstekniken, kan man säga.

  155. Om man bara nämner det
    blir det kanske starkare-

  156. -för man har inte pratat
    så målande om det-

  157. -som man gör om man bara skriver
    om det. Du fokuserar på vardagen.

  158. Är det ditt sätt att skriva
    om den här problematiken?

  159. Ja, jag håller med om det du säger.

  160. I litteraturen finns det som man säger
    och det som man inte säger.

  161. Det som är underförstått. Ibland är
    det underförstådda mycket starkare-

  162. -än det som man säger,
    så man måste leka med de sakerna.

  163. Jag skriver om våld. Jag har
    framför allt skrivit om våld inom par.

  164. När jag beslöt att skriva om det, ville
    jag skriva på ett metaforiskt sätt-

  165. -inte på ett särskilt...
    uttryckligt sätt.

  166. Jag tycker att det är mycket mer... Hur
    säger man perturbador? Skrämmande.

  167. Det är mer skrämmande.

  168. Kan du säga nåt om din upplevelse av
    att flytta till Frankrike från Mexiko-

  169. -och att bli invandrare i Frankrike?

  170. Hur påverkade det dig? Tror du
    att det har påverkat ditt författarskap?

  171. Ja, väldigt mycket.

  172. När jag var liten bodde jag
    i en stadsdel i Mexico City-

  173. -där alla grannarna kom
    från Latinamerika. De var exiliados.

  174. De levde i exil.

  175. De var från Chile, Argentina,
    Brasilien och Uruguay.

  176. Alla diktaturer på 70-talet.

  177. De flyttade till Mexiko,
    som välkomnade dem.

  178. Jag växte upp med barn
    vars föräldrar hade kidnappats-

  179. -försvunnit eller mördats av diktaturen.

  180. Jag blir tokig när jag tänker på-

  181. -att det som pågår i Mexiko nu för tiden
    nästan är värre än det som hände då.

  182. Nu pratar vi om 200 000 människor-

  183. -som har dödats sen 2006.

  184. Det är mycket värre
    än under Irakkriget.

  185. Om man lägger ihop alla människor
    som dödades under diktaturerna-

  186. -under 70-talet i Latinamerika-

  187. -blir det inte 200 000 människor
    som dödades.

  188. Jag blir tokig när jag jämför siffrorna.

  189. Jag kan nästan inte tro det.

  190. Men efter det... Jag växte upp
    med alla de här invandrarbarnen.

  191. Sen åkte min mamma till Frankrike-

  192. -för hon hade fått ett stipendium
    för att studera i Frankrike.

  193. Min pappa var försvunnen just då.
    Jag visste inte var han var.

  194. Det visade sig att han satt i fängelse.

  195. Vi åkte till Frankrike, och där
    upptäckte jag ett annat samhälle.

  196. Det fanns ett franskt samhälle
    i Aix-en-Provence-

  197. -som är en medelklasstad-

  198. -men det fanns även ett ytterområde
    där alla araber bodde.

  199. De var från Marocko och Tunisien.

  200. Ibland från Egypten och Libanon, men
    oftast Marocko, Algeriet och Tunisien.

  201. De var mina grannar. Precis som förut
    hade jag utlänningar som grannar.

  202. Det var annorlunda,
    men samtidigt kändes det ganska likt.

  203. Jag identifierade mig med invandrarna.

  204. Jag var en outsider som tittade på
    det huvudsakliga samhället, de andra.

  205. Nån som inte passade in nånstans.

  206. Det fick stor inverkan
    på det jag skriver-

  207. -för jag skriver
    utifrån outsiderns perspektiv.

  208. Det återkommer
    i nästan allt som jag skriver.

  209. Du skriver även om...
    Du nämnde barnen i Mexico City-

  210. -från Chile, Argentina och så vidare.

  211. Kan du berätta om Ximena,
    den chilenska flickan?

  212. Ibland sker sammanträffanden
    som inte kan förklaras i litteraturen.

  213. Ibland är verkligheten mycket mer
    otrolig än litteraturen. Ofta, faktiskt.

  214. Om man tänker på läsaren, tänker man
    att ingen kommer att tro på det.

  215. Det som hände var att jag hade
    en väldigt märklig vänskap-

  216. -med en flicka i Mexico City. Hon var
    min granne, och hon kom från Chile.

  217. Hon hade blivit diagnostiserad
    som schizofren-

  218. -men hon var normal för mig,
    hennes beteende var normalt för mig.

  219. Hon var ledsen, som jag. Hennes
    föräldrar var inte där, som mina.

  220. När jag träffade henne bodde
    varken mamma eller pappa med mig.

  221. Vi var ensamma barn.

  222. Det var därför
    bandet mellan oss blev så starkt.

  223. Men jag beundrade henne,
    för hon var äldre än jag.

  224. En dag satte hon eld på sig själv
    framför mitt hus.

  225. Det var väldigt jobbigt.

  226. Många människor minns det,
    för hon var en person som strålade.

  227. Hon var en duktig konstnär för sin
    ålder. Hon var bara femton år gammal.

  228. Sen var jag i Chile.

  229. -Dog hon?
    -Ja, hon dog vid femton års ålder.

  230. När jag var i Santiago i Chile
    i tre dagar-

  231. -tänkte jag mycket på henne.

  232. Det var första gången jag var i hennes
    land, och det var inspirerande för mig.

  233. Under de tre dagarna bestämde jag
    mig för att åka till ett ställe-

  234. -där Pablo Neruda bott, Isla Negra.

  235. Det är ett vackert hus,
    verkligen speciellt.

  236. Där träffade jag en kille
    som hade bott i Mexiko.

  237. Han frågade vilken stadsdel
    jag kom från, så jag berättade det.

  238. Han sa att hans syskonbarn
    bodde där.

  239. Plötsligt insåg jag att han var Ximenas
    morbror, och jag kunde inte tro det.

  240. Han sa att hennes mamma bodde
    i Santiago. Jag kunde besöka henne.

  241. Det gjorde jag så klart, och där såg jag
    målningen som hon hade gjort-

  242. -av trädet som vi brukade klättra i.

  243. Det var så vackert.
    Jag berättar den här historien i boken.

  244. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mexiko, våldet och litteraturen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den mexikanska författaren Guadalupe Nettel föddes med ett synfel som starkt präglat hennes uppväxt. Här samtalar hon med journalisten Erik de la Reguera om sin roman "Kroppen jag föddes i", som utgår från hennes liv. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författare, Litteraturvetenskap, Mexikanska författare, Mexikanska romaner , Nettel, Guadalupe,1973-
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Läslust som bränsle för kunskapssamhället

Att barn och unga känner sig trygga med det skrivna ordet är en förutsättning för att de aktivt ska kunna delta i samhällslivet, men vad behövs för att det ska ske? Ett samtal om hur vi väcker läslust och gör litteraturen tillgänglig för alla. Medverkande: Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet, Petter Askergren, artist, och Johan Unenge, författare. Moderator: Daniel Sjölin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Bonnierförlagen och Berättarministeriet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Politikerspråk

Politiken har sitt eget språk och sin egen retorik. Men varför är det så många som har svårt att hänga med i det som politiker säger? Är det inte de folkvaldas skyldighet att uttrycka sig både i tal och skrift så att medborgarna förstår? Sveriges yngsta minister någonsin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic, svarar. Vi följer med till ett möte med lokalpolitiker i Angered och försöker hänga med i vad som sägs. Marcus Oscarsson, politisk kommentator på TV4, berättar hur han lyckas förklara de mest komplicerade politiska händelserna så att folk faktiskt förstår. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.