Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Rim som rockar, leker och lockarDela
  1. Vi börjar med att presentera
    era böcker kort.

  2. Vi börjar med Grethes bok
    om tio vilda hästar.

  3. Det här är den tredje boken
    om de vilda hästarna.

  4. Här ser vi alla de tio,
    som har väldigt speciella namn.

  5. Det kommer sig av att du bor
    nära ett stall.

  6. Jag bor nära Hovstallarna
    i Stockholm.

  7. Jag ville ha med deras hästar
    i boken, så jag frågade vad de hette.

  8. Samma hästar har haft fantastiska
    mässingsskyltar i flera hundra år.

  9. Rataplan har bott där i 300 år.

  10. När Rataplan dog ville de inte slänga
    mässingsskylten-

  11. -så då fick nästa häst också heta
    Rataplan. Det var lite roligt.

  12. I den här berättelsen ska hästarna
    ta sig upp till toppen.

  13. Kan du berätta kort om intrigen
    i den här boken.

  14. Jag tänkte att barnen
    skulle lära sig lite...

  15. De kan ju ett, två, tre, fyra, fem.

  16. Nu är det dags för ordningstalen.
    På första plats, på andra plats...

  17. Så då var det kul
    att de skulle tävla.

  18. Man får se vem som är
    på första plats.

  19. "På första plats låg Plus de första
    milen, för hon valde racerbilen"

  20. Den tänker man är bäst. Man kan även
    ta kamelen, tåget, linbanan.

  21. Men det händer saker som gör att det
    inte fungerar som de hade tänkt sig.

  22. Ni ser, han fastnar.

  23. Och han kör på en igelkott
    och får punka, och så vidare.

  24. Där står några kor
    och hindrar vägen till toppen.

  25. Bilderna är gjorda av Lisen Adbåge.

  26. Berätta kort om hur ni samarbetar.

  27. Hade jag kunnat rita såna bilder
    hade jag gärna gjort det.

  28. Jag har tur som har henne som
    illustratör. Hon älskar hästar.

  29. De är både fula och roliga.
    Alla har sin personlighet.

  30. På slutet finns ett härligt uppslag
    där man kan se ställningen.

  31. Det kan vi prata mer om
    när vi pratar om rimmen.

  32. -Hur slutar boken?
    -Det blir en väldig snöstorm.

  33. Alla rullar ner istället,
    med väldig fart.

  34. Alla kommer tillbaka ner till start.

  35. "Så vem vann? Oj, det var inte lätt"

  36. "Alla hästar som damp ner
    fick varsin prisrosett"

  37. Sen till nåt helt annat.
    Boken om Äskil som äter träd.

  38. -Berätta om den, Åsa.
    -Titeln avslöjar allt om boken.

  39. "Äskil äter träd"
    är exakt vad boken handlar om.

  40. Hans enorma lust och glädje i
    att vara en trädätare.

  41. Han gillar träd genom hela boken.
    Det finns ingen moral.

  42. Inga synpunkter annat än
    understödjande synpunkter från alla-

  43. -utom mamman,
    som bekymrar sig över trädätandet.

  44. Här försöker hon gräva...

  45. Det där är kanske upprinnelsen till
    hans beslut att börja äta träd.

  46. Han smakar på en björk en dag
    när han fyller två år.

  47. Ni ser vad ljuvligt det är.
    Man vill ha björkbladen.

  48. Han sträcker sig, lyckas få ett blad
    och äter det.

  49. Då säger mamma att han ska spotta ut.

  50. Hon stoppar in fingrarna i munnen
    och börjar gräva, så som man gör.

  51. Det är så fruktansvärt sorgligt
    för barnen-

  52. -när man erövrar nåt man vill äta,
    och så gräver ett vuxenfinger ut det.

  53. Jag älskar den här bilden, för jag
    känner hur arg man kan bli där.

  54. Äskil avundas älgarna
    som får äta träd hela tiden.

  55. -Så han börjar käka träd.
    -Helt resolut.

  56. -Mamma skickar honom till doktorn.
    -Hon är lite bekymrad.

  57. Doktorn hittar inget fel på Äskil.

  58. Han tycker att Äskil
    är frisk och stark.

  59. "Ja, det blir man
    när man äter blad och bark"

  60. Älgarna höll med. Han har sanktion
    från högsta trädätarort-

  61. -för sin fäbless.

  62. De här berättelserna har ni båda valt
    att skriva på rim.

  63. Hur bestämmer man sig för att det
    ska bli just en rimmad berättelse?

  64. Den våren tyckte jag
    att det gick så trögt att skriva.

  65. Då funderade jag på
    vad jag tycker är roligt.

  66. Jag landade i att jag älskar rim.

  67. Meningen med julen är
    att skriva julklappsrim.

  68. Det får bli en rimmad bok.
    Titeln hade jag haft i huvudet länge.

  69. "Äskil äter träd".
    Varför gör han det? Vad hände?

  70. -Rimmet är enbart lust och glädje.
    -Det känns genom hela boken.

  71. Men du har en rimmad början-

  72. -och sen avslutar du varje rimparti
    med en knorr.

  73. Jag ville ha en stopprad,
    för rimmet flyter så snabbt.

  74. Risken finns att det blir
    för mycket bladvändare i rimflödet.

  75. Jag ville ha en stoppmening, så att
    man fick vila på uppslaget-

  76. -och vila i bilderbokens
    stora möjligheter-

  77. -att kombinera texten med bilden.

  78. -En bromskloss på slutet.
    -Det är effektivt.

  79. Grethe, dina böcker om hästarna
    började i en gammal ramsa.

  80. Det var "Tio små negerpojkar".

  81. De försvann ju en efter en.
    De blev mördade på olika sätt.

  82. Den historien blev allt mer tragisk.

  83. Det är konstigt
    hur man kommer på en bok.

  84. Jag satt och ritade tio hästar
    i ett träd-

  85. -och tänkte att det här
    måste bli en barnbok.

  86. Då kom jag att tänka på ramsan,
    att de råkade ut för olika saker.

  87. Det är en traditionell berättelse-

  88. -men det är inte kul
    att bli ensam kvar.

  89. Därför hämtar hästarna
    tillbaka varandra.

  90. De hjälper varandra upp ur gropen
    och på slutet sitter alla i trädet.

  91. Då är de "...varandras vän. Det
    kallas kärlek och varar säkert än"

  92. Då fick den gamla traditionen
    en ny vändning.

  93. Rim är mycket berättartradition.

  94. Jag tänkte på "Icke Picke Pö".
    Den sa vi när vi var små.

  95. Barnen säger den nu,
    och den är oförvanskad.

  96. Vartenda ord är likt det vi sa.

  97. Rim är fantastiskt på det sättet,
    att de håller sig.

  98. Eller så traderas de om lite grann.

  99. Men det här rimmet har behållits
    helt oförvanskat genom åren.

  100. När ni själva var barn, då?

  101. Höll ni på med rim?
    Rim är ju besläktat med sång.

  102. Var det så att ni läste
    rimmad vers hemma?

  103. Min mamma kunde massor
    av rim och dikter utantill.

  104. Hela "Hattstugan" fick jag traderad
    innan jag visste att det var en bok.

  105. Jag blev häpen när jag såg bilderna.

  106. Jag hade helt lärt mig den,
    och mött den, som en berättelse.

  107. Den, blandat med "Bonden Paavo"
    - med textanalys.

  108. Mamma utökade berättelserna.
    Och mycket, mycket sång.

  109. En av mina favoritsånger som liten
    var "När skönheten kom till byn".

  110. Jag kunde lyssna på den varje kväll,
    kväll efter kväll.

  111. Fortfarande har jag starka bilder
    till de orden, som jag inte förstod.

  112. Men genom sången, rytmen och rimmet-

  113. -kan man bära en oförståelse.

  114. Det lyfter fram själva glädjen
    i språket-

  115. -och dramatiken, väldigt starkt.

  116. Jag har liknande upplevelser.

  117. Alltid när jag skulle lägga mig,
    när jag var liten, sjöng vi.

  118. Mamma tog fram sångböckerna.

  119. Som femåring gick jag i söndagsskola-

  120. -och då kunde jag deklamera
    långa dikter.

  121. Det hade ju att göra med att jag fick
    stå på avslutningar inför publik.

  122. Dikt är inte bara läsning och språk,
    utan man framför en dikt.

  123. Det har nog betytt mycket att det är
    roligt att stå och läsa en dikt.

  124. Rent publikt är det ju kul
    med uppläsning av dikter.

  125. Det är både att framträda med dikten
    och att rimma.

  126. Sen ligger det i språkinlärningens
    natur att vi prövar ord.

  127. Barn rimmar.

  128. Man testar hur språket hänger ihop,
    hittar sina ramsor.

  129. Man hittar på egna ord.

  130. Lennart Hellsing uppfinner ord
    eller använder ganska knepiga ord.

  131. Men det blir ordens magi,
    på nåt sätt.

  132. Det har även ni förvaltat
    i era böcker.

  133. Åsa berättade vid nåt tidigare
    tillfälle om nåt roligt.

  134. Ni hade en topplista i skolan.

  135. Från första klass,
    upp till trean, fyran-

  136. -hade vår lärare varje vecka
    en slags dikternas svensktopp.

  137. Vi hade tre dikter på listan,
    och sen två, tre bubblare.

  138. Och så fick vi rösta om dikterna.

  139. Utan att nämna att det var poesi-

  140. -eller en annan skriv-, läs- eller
    litteraturart än andra texter.

  141. Vi fick rösta fram våra favoriter.

  142. Jag var den enda som ville ha upp
    "Gråbergssång" av Fröding.

  143. Envetet försökte jag få med den, men
    jag var ensam om att rösta på den.

  144. Och just recitera
    fick vi göra jättemycket i skolan.

  145. Det var nåt som också gav status.

  146. Att kunna en lång dikt.

  147. Man tänker ju på rappen nu.
    Det har verkligen utvecklats.

  148. -Det är just rimmande.
    -De är ekvilibrister, rapparna.

  149. Lite om det här med nonsensvers.

  150. Lennart Hellsing
    förvaltar ju det pundet.

  151. Det är också väldigt tillåtande.

  152. Det behöver inte betyda nånting, man
    kan bara leka med orden i rimmen.

  153. De manifesterar språkglädjen
    och är tillåtande.

  154. Man får vrida, vända, bända på språk.
    Dekonstruera och bygga ihop igen.

  155. Sliter man sitt hår
    och måste kolla rimlexikon på nätet?

  156. Jag tycker att det här är underbart.

  157. För mig är det så att jag
    börjar rimma, och det blir uselt.

  158. Min förläggare sa: "Måste du rimma
    som Albert Engström?"

  159. Jag kommer med nån pangbra idé, som
    inte blir så bra i första utkastet.

  160. Då förstår jag att jag måste försöka
    rimma som Grethe Rottböll.

  161. Men efter några dagar
    börjar hjärnan rimma igång sig.

  162. Det kan alla här prova.
    Sen kan man inte sluta rimma.

  163. Ibland har jag skrivit en rimbok,
    och sen bara fortsatt med en till.

  164. Man kommer in på ett spår.
    Det blir som en förlösning.

  165. Man blir lite besatt.

  166. Man kan inte göra en köttgryta
    utan att rimma den.

  167. Jag måste också röra mig
    när jag skriver rim.

  168. Eller ha det
    som en stödjande mentometer.

  169. Gå och rimma. Gå på olika sätt
    och rimma. Prova olika dialekter.

  170. På olika sätt ta det här materialet-

  171. -och hitta den här perfekta rytmen.

  172. Den är väldigt fysisk.
    Sång är också fysik.

  173. Rimmet sitter i kroppen,
    så som ingen annan textform gör.

  174. Det andra är att gå till ett lexikon.
    Det har jag aldrig gjort.

  175. Det som är utmaningen
    är att just vrida det lite grann.

  176. Det får aldrig bli förutbestämt.

  177. Att läsaren vet vad som ska komma.

  178. Förutsägbart, heter det.

  179. Man vill skapa vridningen
    som gör att det blir oväntat.

  180. Det har inget med rimlexikon
    att göra. Det är utmaningen.

  181. Och att göra det enkelt,
    så att barnen hänger med-

  182. -men också göra så att även den vuxna
    tycker att det är roligt.

  183. Ett oväntat inslag
    som gör det värt att läsa vidare.

  184. I din bok älskar jag just
    den här stoppmeningen.

  185. Det är det oväntade,
    och den rimmar inte.

  186. Man letar hela tiden efter...
    Det får inte bli ta-ta-ta, ta-ta-ta.

  187. Då blir det som ett sömnpiller,
    och då måste man vakna till.

  188. Just det oväntade tycker jag är
    den stora utmaningen.

  189. Ja, och det är en svårighet
    med rimmet.

  190. Det kan bli så förföriskt lättuggat.

  191. Det blir för snyggt, för soft.

  192. Om man inte vill att de riktigt små
    ska känna sig duktiga.

  193. Ja, i såna fylla i-böcker, där man är
    medskapande. Då går man ner i ålder.

  194. Men det gör de ändå. När de har hört
    sagan en gång kan de den på ett sätt.

  195. Man förlorar inte den läsningen.

  196. Jag använde ett referensverk när jag
    skrev "Äskil", och det var en flora-

  197. -för att kolla
    vilka trädarter det finns.

  198. Men också för att se till att inga
    av träden i boken är giftiga.

  199. Det var en viktig aspekt.

  200. Så alla de träden går att äta,
    kanske i begränsad omfattning.

  201. Rim är väldigt tillåtande.
    Vi har pratat om allt man får göra.

  202. -Är det nåt man inte får göra?
    -Skriva dåligt.

  203. Inte får göra? Nej, vad säger du?
    Finns det nåt?

  204. Jag har inget bra svar på det.
    Vad man inte får göra med rim.

  205. Det beror så mycket på textens art,
    på ämnet-

  206. -på vem man tänker som läsare.

  207. Det är där man får se till att hitta
    rätt nivå och rätt ingång.

  208. Låt oss lyssna på hur det låter
    när det blir bra.

  209. Det vore roligt om ni kunde läsa lite
    kort ur era böcker som avslutning.

  210. Ska jag börja, eller du?

  211. Jag kan börja.

  212. Avbryt mig, för jag har inte
    så bra koll på tiden.

  213. Jag stötte på ett problem
    när jag skulle skriva-

  214. -därför att hästarna har olika långa
    namn, alltså olika många stavelser.

  215. Jag ville skriva:
    "På första plats låg Dandy."

  216. "På andra plats låg..."
    Så det blev rytmiskt. Men då valde...

  217. Och man kan vara orytmisk-

  218. -beroende på vad det är
    för rimprojekt man har.

  219. Det blev så här: "På första plats
    låg Plus, de allra första milen"

  220. "för hon var klok och valde
    den snabba racerbilen"

  221. "Men stopp och hej och hopp,
    för all bensin tog slut"

  222. "och inte var det toppen hon såg
    när hon steg ut"

  223. Sen går det vidare:
    "På tredje plats låg"...

  224. Men sen blir det "På femte Rataplan".

  225. Underförstått "På femte plats låg
    Rataplan". Såna problem kan man ha.

  226. "På femte Rataplan
    som cyklade så kul"

  227. "Han stajlade i backarna
    och körde på ett hjul"

  228. "Men visst låg det nåt på marken?
    Det pyste, han fick punka"

  229. "Vad var det han kört på
    för taggig, liten grunka?"

  230. Det var en igelkott förstås.
    Jag kanske ska sluta där?

  231. Jag tar de tre första uppslagen,
    som en teaser.

  232. Så får ni rusa ut
    och läsa slutet sen.

  233. "Det finns folk som gillar bullar
    och korv och revbensspjäll"

  234. "och säkert finns det nån
    som vill ha gröt varenda kväll"

  235. "Men Äskil äter träd"

  236. "Det började en vårdag när Äskil
    fyllde två"

  237. "Alla gick på utflykt
    och himlen lyste blå"

  238. "Och mitt i allt, ett träd"

  239. "Det var vitt och svart på stammen,
    med små gröna blad"

  240. "Och Äskil såg på trädet
    och blev helt ljuvligt glad"

  241. "Och plötsligt väldigt hungrig"

  242. Tack ska ni ha, Grethe och Åsa.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Rim som rockar, leker och lockar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att skriva en bok på rim kräver att man kan leka med ord, men också att man kan sätta stopp så att det inte blir forcerande. Författarna Åsa Lind och Grethe Rottböll samtalar med Suzanne Öhman. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Rabén & Sjögren.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Rim, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella seriefestivalen 2016

Feminism, radiomagi och sci-fi

Jessica Abel och Matt Madden är ett hyllat amerikanskt serietidningspar och Abels serie om hur man skapar radio är redan en modern klassiker. Samtalet med Fredrik Strömberg, ordförande för Seriefrämjandet, rör sig från hur man skapar konst som ett par, till feminism och science fiction. Inspelat den 7 maj 2016 på Klarabiografen, Stockholm. Arrangör: Kulturhuset Stadsteatern Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Bokstavstrogen läsare eller inte?

Hur ska man egentligen läsa bibeln? Är den 2000 år gamla texten ens läsbar för dagens unga läsare? Vi möter en komiker och en kyrkoherde som ger sin syn på saken. Komikern Marika Carlsson är uppvuxen i Pingströrelsen. När hon i tonåren blev kär i en tjej bröt hon med kyrkan eftersom de fördömde homosexualitet. Hon skriver nu manus till en föreställning som handlar om hennes uppväxt och läser bibeln från pärm till pärm under arbetets gång. Louise Linder är kyrkoherde i Florida och ger sin syn på bibeln som läsupplevelse och berättar hur hon förhåller sig till olika tolkningar av texten. Programledare:Tara Moshizi och Karin Andersson.