Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Vem har makten över ditt kylskåp?Dela
  1. Vi är Anders Ingvarsson
    och Ann-Helen Meyer von Bremen.

  2. Vi är journalister.
    Lantbruks- och matjournalister-

  3. -som började intressera oss för
    hur lantbruk och mat hänger ihop.

  4. Det resulterade i boken
    "Makten över matkassen".

  5. Det pågår just nu faktiskt
    en revolution i det tysta.

  6. Det pratas inte mycket om det, men
    kommer att påverka våra mattallrikar-

  7. -mycket mer än alla dieter
    och krogtrender.

  8. Nämligen det som sker
    i lantbruket just nu.

  9. En jättestor strukturrationalisering-

  10. -där allt färre blir allt större.

  11. Ytterst handlar det om vem
    som ska ha makten över vår matkasse.

  12. Trots det har vi aldrig varit
    så intresserade av mat som nu.

  13. I alla fall teoretiskt sett. Vi
    stoppar korv och bakar surdegslimpor-

  14. -och intresserar oss för närprodu-
    cerat och närodlat och odlar själva.

  15. Men det stora intresset för maten
    på det sättet-

  16. -följs tyvärr inte
    av matlagning i verkligheten.

  17. Vi lämnar mer till industrin.

  18. Det är lite det
    vi vill råda bot på med boken.

  19. Det är ingen kokbok, men den kanske
    kan inspirera till matlagning.

  20. För samtidigt som vi säger att vi är
    väldigt intresserade av mat-

  21. -så kan dagens lunch se ut så här.

  22. En tråkig nasi goreng
    färdigmikrad i plastlåda.

  23. Den är från matmässan i Milano.

  24. Ja, där hade man
    det stora temat "Föda världen".

  25. Där kunde man äta så här bra mat.

  26. Alla mikrar väl nån gång
    nåt sånt här färdigt.

  27. Jennys kåldolmar har 20 % potatis
    och vitkål, 9 % gris- och nötkött.

  28. Vad resten, 70 procent, är
    har vi ingen aning om.

  29. Det kanske är Jenny.

  30. Varifrån köttet kommer har vi
    ingen aning om. Bulgarien, Rumänien?

  31. Det kan vara svenskt, men knappast.

  32. Vegobitar kan man tro
    att man vet mer om.

  33. -Det är lite mer råvara i dem.
    -Vad är det i vegobitarna?

  34. Det är 70 procent
    soja- och veteprotein.

  35. Om det är soja som har påverkat
    Brasiliens regnskogar vet vi inte.

  36. Vi vet så lite om maten.

  37. Vi vill laga mat från grunden.
    Det tror jag att många vill.

  38. Men i själva verket äter vi
    allt mer hel- och halvfabrikat.

  39. Vi äter mer chips och pommes frites
    än kokt och stekt potatis.

  40. Vi äter mer färdiga kakor
    än bakar själva.

  41. Poängen med det här är att
    ju mer sammansatt ett livsmedel är-

  42. -ju mer förädlat, desto svårare
    är det att ha koll på innehållet.

  43. Vem är det då
    som har makten över matkassen?

  44. Det är inte du och jag.
    Och utan att veta vad ni jobbar med-

  45. -påstår jag att de flesta här har
    väldigt lite makt över sin matkasse.

  46. Det är faktiskt livsmedelsindustrin
    och handeln-

  47. -som har mer att säga till om
    vad vi handlar.

  48. Vi har ett stort utbud i butikerna.

  49. Men det kommer faktiskt
    från allt färre och större företag.

  50. Nån har dessutom redan valt åt oss.

  51. Nyligen skulle jag fotograferas
    i en mathandel i Malmö-

  52. -och tänkte ta bilden
    där det fanns nåt som var lokalt.

  53. I Skåne produceras ju ändå
    en tredjedel av vår mat.

  54. Men det var svårt att hitta nåt. Det
    var ett salladshuvud eller potatis.

  55. Men inte mycket mer.

  56. Makten över maten
    ligger hos de stora företagen.

  57. Som Nestlé som förra året omsatte
    330 miljarder. Kronor eller dollar?

  58. Det är mycket och de har verksamhet
    i hela världen.

  59. Nestlé omsätter 330 miljarder kronor.
    Det är mer än många länders BNP.

  60. Så stort är det.

  61. Mycket av det vi uppfattar
    som svenska varumärken-

  62. -är det i själva verket
    utländska ägare bakom.

  63. Det gäller Gevalias kaffe och
    Skånemejeriers mjölk, till exempel.

  64. Makten har flyttat.
    Även handeln växer sig allt större.

  65. Walmart är den största livsmedels-
    kedjan med verksamhet i hela världen.

  66. Engelska Tesco också,
    som nu är aktiva nere i Asien.

  67. Det här innebär
    att de riktigt stora företagen-

  68. -vill ha riktigt stora leverantörer
    av råvarorna.

  69. De vill kunna pressa priserna
    gentemot bönderna-

  70. -men ta ut mer betalt
    av konsumenterna.

  71. Vi har fått ett matsystem-

  72. -där livsmedelsindustrin jobbar för
    att plocka råvaror över hela världen.

  73. Och där världens alla bönder
    konkurrerar med varann-

  74. -för att kunna leverera råvarorna.

  75. I den kampen
    kan förstås alla inte vara med.

  76. En hel del kan inte vara billigast.
    De får göra nåt annat.

  77. Då kan man fundera på
    hur det här kommer att fortsätta.

  78. Som det ser ut just nu
    fortsätter det.

  79. Vi har ett handelsavtal
    som förhandlas fram med USA-

  80. -där det verkar som om den röda
    tråden är fortsatt billig mat.

  81. Det vi ser där är en matindustri
    som bygger på antibiotikaanvändning-

  82. -en hög sån för djuren.

  83. Hormonanvändning för att djuren
    ska mjölka mer och ge mer kött.

  84. Vi ser även det som varit i media,
    klordoppad kyckling.

  85. Det är också ett sätt för industrin-

  86. -att hantera många sjukdomar
    bland djuren i en hård industri.

  87. Följer man amerikansk debatt
    kan man konstatera-

  88. -att ett väldigt tydligt budskap är
    att vi får betala mer för mat.

  89. Det kostar
    att inte ha antibiotika i maten.

  90. Det genomsyrar hela debatten.

  91. Kommer ni ihåg hästlasagnen?
    Den var ju ganska på tapeten.

  92. Inte långt efter den skandalen hölls
    den stora charkmässan i Frankfurt.

  93. Ett av temana där var hur vi
    kan ersätta köttet med nåt annat.

  94. Olika företag lanserar olika
    emulsioner som ska kännas som kött-

  95. -smaka lite som kött,
    men sänka kostnaderna.

  96. Hur kan du göra en färdigrätt med
    mindre kött, så att det inte märks?

  97. Hur kan du göra en burk tonfisk med
    mindre tonfisk som känns naturlig?

  98. Det var en stor grej
    på Frankfurtmässan.

  99. Det intressanta var att debatten
    utåt, den som konsumenterna läste-

  100. -var att det var förskräckligt och vi
    ska bli bättre och satsa på kvalitet.

  101. Det sa alla i hela kedjan,
    men det man sa internt på mässan-

  102. -var hur man skulle göra köttet ännu
    billigare. Genom att inte ha kött.

  103. Vad kan vi konsumenter göra?
    Det är inte så lätt för oss.

  104. -Du har ju handlat.
    -Det här är en klassisk, svensk ost.

  105. En typisk hushållsost.
    Åseda är ett samhälle i Småland.

  106. De hade ett mejeri som gjorde osten.

  107. Hushållsosten
    har månghundraåriga anor.

  108. Den tillverkades på större bondgårdar
    i såna här små klossar.

  109. Det tråkiga är att den är Arlas.
    Ett svenskklingande varumärke-

  110. -men den är tillverkad
    i Norra Vium på Jylland.

  111. Det är i stort sett all hushållost
    vi har i Sverige i dag.

  112. Det vi tror är en svensk produkt
    tillverkas i Danmark eller Polen-

  113. -eller i Tyskland eller var nu
    den billigaste leverantören finns.

  114. Ett undantag är Gäsene mejeri
    i Västergötland.

  115. De har inte många bönder kvar
    men har överlevt.

  116. De har hushållsosten kvar
    i en 50 år gammal maskin.

  117. Det finns en pikant detalj
    med det här.

  118. Man vill inte skylta med
    att det är så här-

  119. -så Arla pratar om att hushållsosten
    har anor från 1200-talet.

  120. Spelar då nationaliteten nån roll?

  121. Det är inte säkert
    att svenskt alltid är bäst.

  122. Men vi är bra på
    att hålla nere antibiotikan.

  123. -Du hade också läst en artikel.
    -Det var faktiskt på text-tv.

  124. Man skrev
    att en opinionsundersökning visat-

  125. -att den viktigaste frågan
    för konsumenterna var ursprunget.

  126. Man ville handla svenskt.
    För 48 procent var det viktigast.

  127. Näst viktigaste frågan
    fick 43 procent.

  128. Men en Åsedaost som inte är
    från Åseda gör det svårt för oss.

  129. Precis som du sa är kanske inte
    svenskt alltid det bästa.

  130. Fransmännen tycker att deras mat är
    den bästa, tyskarna tycker om sin.

  131. Så man kanske inte bara
    ska nörda in i det.

  132. Men vad det här också handlar om-

  133. -är att vi inte vet
    varifrån maten kommer.

  134. Och vi vet inte heller
    hur den produceras.

  135. -Du har handlat mer.
    -En "coppa", italiensk skinka.

  136. Den är som ursprunget antyder
    från Italien.

  137. Jag tycker om sån skinka,
    men det finns ett problem.

  138. -Ja, det finns en hake.
    -Antibiotikan.

  139. Det man ser är att Sverige har
    en väldigt låg antibiotikaanvändning-

  140. -när det gäller lantbrukets djur.

  141. Norge och Island har lägre,
    ska vi erkänna.

  142. Men när det gäller flera av
    de andra stora livsmedelsländerna-

  143. -så har man väldigt hög
    antibiotikaanvändning.

  144. Vad är då problemet med det?

  145. Jo, antibiotikaresistensen
    är redan nu ett problem-

  146. -och riskerar att bli
    ett av de största hälsoproblemen.

  147. Kan vi inte bota sjukdomar
    med antibiotika...

  148. Det drabbar ju även bakterier
    och virus som går på människor-

  149. -och då är vi i knipa.

  150. Människors hälsa hänger ihop med
    djurs, bland annat genom det här.

  151. Spelar det nån roll om grisen hade
    knorren kvar när den gick till slakt?

  152. Ja, därför att grisen kan bara ha
    knorren kvar om den har utrymme nog.

  153. Danska bönder knipsar knorren,
    annars biter de varandra i svansen.

  154. Det gör de för att de bor för trångt-

  155. -och då ökar risken för
    att behöva ge antibiotika.

  156. Det är ett system som hänger ihop,
    fast vi tittar på en massa smådelar.

  157. Det vill vi bland annat
    beskriva i boken.

  158. Knorr och hög antibiotikaanvändning
    hänger alltså ihop.

  159. Hur mycket ansvar har vi då?

  160. Du sa just att det är förskräckligt
    med antibiotikan-

  161. -men du gick ändå och köpte coppan
    för att du tycker det är så gott.

  162. Hur mycket ansvar har vi konsumenter?

  163. Vi har ett ansvar och kan ställa
    frågor eller krav till handeln.

  164. Men är vi sugna på parmaskinka
    är det knepigt att tacka nej-

  165. -eller hitta ett alternativ.

  166. Klart att vi har ett ansvar-

  167. -men industrin och handeln
    har ju ett betydligt större ansvar.

  168. När de säger att det är upp till
    konsumenten att välja, smiter de.

  169. Hur mycket bekämpningsmedel
    fick arbetarna på kaffeplantagen?

  170. Eller hur mycket antibiotika
    fick grisen eller kossan?

  171. Det är svårt för oss att påverka-

  172. -men de som sitter närmare den
    källan till problem kan påverka det.

  173. Det här kan vara ett lokalt problem,
    kanske här i utkanten av Göteborg-

  174. -uppe i Västergötland eller Norrland-

  175. -därför att bönderna
    tvingas lägga ner i konkurrensen-

  176. -men det är också
    ett globalt problem.

  177. Bilden över det här majsfältet tog du
    i Brasilien. Eller fält och fält...

  178. Det är ett gigantiskt fält.
    Bilden kan se manipulerad ut-

  179. -men det var värre i verkligheten.
    Det tar aldrig slut.

  180. Det är Mato Grosso i Brasilien
    där man odlar soja och majs.

  181. Dels för sin egen köttproduktion,
    men även för vår köttkonsumtion.

  182. Den här majsen kommer att resultera i
    billigt kött som kommer hit-

  183. -och sojan
    kommer att resultera i djurfoder-

  184. -till våra grisar, kossor och höns.

  185. Det är billigare att köpa foder från
    Brasilien än att odla det själv.

  186. Det här är då
    ett allvarligt miljöproblem.

  187. I stället för ett kretslopp
    får vi bekämpningsmedel i Brasilien.

  188. Man får lägga på gödsel
    eller konstgödning.

  189. Och de näringsämnena slutar nånstans,
    vanligen i Östersjön eller Nordsjön.

  190. I stället för lokala kretslopp
    får vi väldigt stora globala avlopp.

  191. Precis.

  192. Jakten på billig mat
    får effekter även i Sverige.

  193. Det här är ett diagram-

  194. -som visar hur antalet mjölkgårdar
    i Sverige har minskat på 25 år.

  195. För 25 år sedan
    hade vi drygt 25 000 mjölkgårdar-

  196. -idag har vi 4 200 ungefär.

  197. Det har inte skett av en slump.

  198. Det drivs till stor del
    just av jakten på billig mat.

  199. Än så länge är 4 000 gårdar
    kanske inte så allvarligt-

  200. -men med en halveringstid på åtta år
    är vi nere på hälften-

  201. -och sedan på tusen.

  202. Då kommer vi bara ha gårdar
    i nära slättbygderna.

  203. Vi kommer inte ha så många mjölk-
    gårdar där landskapet behöver vårdas.

  204. Det vi ser är en utveckling
    där större blir större hela tiden.

  205. Det gäller allt från bönder
    till handelskedjor.

  206. Om inte nåt händer. Det kan det göra.

  207. Redan nu är det så
    att mjölkgårdarna har försvunnit-

  208. -till väldigt stor del från
    skogsbygder och mellanbygder.

  209. I boken beskriver vi en gård, eller
    det är några bröder med två gårdar.

  210. De har över tusen kor på varje gård.
    Det är enormt mycket.

  211. Det blir enorma mängder kobajs där.

  212. Det motsvarar 25-30 gårdar-

  213. -för inte så länge sedan.
    - Ska vi ta nästa bild?

  214. Det är en sak med den koncentration
    som blir på de stora gårdarna-

  215. -men även när gårdarna försvinner.

  216. Det blir inte bara sly, skog
    och lite tråkigt...

  217. Det blir inte så kul
    att turista på vischan.

  218. Utan det försvinner även en massa
    rikedom i floran och faunan.

  219. Det man sällan pratar om är
    att ett lantbruk som sköts rätt-

  220. -genererar enormt mycket
    biologisk mångfald.

  221. När gården läggs ner
    försvinner den möjligheten.

  222. -Här har vi Per Andersson.
    -På Uppsalaslätten.

  223. Han odlar bara spannmål
    och står här i ett höstvetefält.

  224. Det året odlade han 800 hektar,
    vilket är väldigt mycket i Sverige.

  225. Han säger själv att han inte
    använder marken optimalt.

  226. Han använder marken optimalt för sina
    maskiner. Den utvecklingen ser vi.

  227. Lantbruket är maskinoptimerat och vi
    utgår inte från var jorden är bäst.

  228. Han sa att han borde odla potatis men
    då måste han köpa maskiner för det.

  229. -Det blir enklare med stora maskiner.
    -Han är typisk.

  230. Det han brukar nu,
    brukade 10 gårdar för 25 år sedan.

  231. För 25 år sedan fanns det 10 gårdar
    där det nu finns en.

  232. -Tiden börjar rinna i väg.
    -På alla sätt, även för oss.

  233. -Finns det nåt hopp, då?
    -Här hoppar några omkring.

  234. Det är kalvar av rasen rödkulla
    som är släkt med fjällkon.

  235. Den ansågs vara utrotningshotad
    men har kommit tillbaka-

  236. -bland annat till en gård
    i Sinarpsdalen i Skåne.

  237. Där har en entusiast börjat bygga upp
    ett företag med många betande djur.

  238. Det är fantastiskt vackert. Här har
    vi det klassiska betade landskapet-

  239. -i en dalgång. De ger dessutom
    ett mycket speciellt och gott kött.

  240. Biologisk mångfald handlar inte bara
    om konstiga blommor och spindlar-

  241. -utan om en gastronomisk mångfald.

  242. Det vi börjar gå mot är två sorters
    grisar och kycklingar i hela världen.

  243. Och i Sverige är alla mjölkkor
    i princip av två olika raser.

  244. På den här gården föds de upp
    för kött och går ute året runt.

  245. Det visar att vi börjar
    intressera oss för maten.

  246. Och vi börjar ana
    en eventuell brytningstid.

  247. Man pratar ofta om
    det enorma utbudet som finns-

  248. -men sällan om att man
    i jakten på billig mat även slimmar.

  249. Vi har två kycklingraser
    och två mjölkkoraser-

  250. -och två grisraser
    som dominerar vårt svenska utbud.

  251. Hoppet, då? Vi ser bönder och
    konsumenter som närmar sig varann-

  252. -och hittar andra modeller
    än Ica och Konsum.

  253. De handlar direkt hos bonden
    eller har konsumentstödda jordbruk-

  254. -där konsumenterna är med
    och bestämmer vad som ska odlas.

  255. Eller man leasar en gris eller köper
    in sig i en ko. Det är rätt väg.

  256. Man måste luckra upp de givna
    rollerna för konsument och producent.

  257. Har vi gått åt ett enda håll
    de senaste 100 åren-

  258. -öppnar också ny teknik,
    som internet, för nya möjligheter.

  259. Så som man kan öppna upp för
    politiska frågor på sociala medier-

  260. -skulle man kunna öppna
    för konsumentfrågor.

  261. Hitta nya vägar till distribution.
    Vi har redan matkassebilarna.

  262. De skulle kanske kunna plocka
    närproducerad mat-

  263. -och inte bara det från centrallager.

  264. Vi tror att det finns möjligheter
    och hopp.

  265. Om vi konsumenter agerar
    och får lantbrukarna med oss-

  266. -så kan vi nog ta tillbaka
    en del av makten över matkassen.

  267. Därför att matintresset
    är jättestort-

  268. -och vi har faktiskt en stark fördel.

  269. En sak förenar oss: Vi äter alla mat.

  270. Och vi kommer att äta mat
    även i morgon.

  271. Det innebär att vi är
    i vår fulla rätt att ställa krav på-

  272. -hur maten ska produceras.

  273. Det är inte bara i butiken som man
    ska använda sin konsumentmakt-

  274. -utan använd även medborgarmakten.

  275. Börja diskutera vilket lantbruk
    och vilken mat vi vill ha.

  276. Vi pratar med varann
    och ställer krav på politikerna.

  277. Det här är ingen kokbok men tanken är
    att inspirera till matlagning.

  278. Man ska få en känsla för att det är
    lönt att ta en halvtimme i köket-

  279. -i stället för en kåldolme
    vi inte vet vad den innehåller.

  280. Mat från grunden
    behöver inte bli dyrare.

  281. Det är inte billigt
    att köpa färdigmat-

  282. -och man behöver inte alltid ha dyrt
    kött i utan kan laga på andra sätt.

  283. Intresserar man sig för vad som
    händer i jordbruket tar man makten.

  284. Tack för oss. Vi signerar böcker
    där ute nu. Tack för att ni lyssnade.

  285. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vem har makten över ditt kylskåp?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Intresset för mat ökar, men samtidigt ökar också inköp av färdigmat där innehållet i förpackningen är ganska ovisst. Samtal mellan matjournalisterna Ann-Helen Meyer von Bremen och Anders Ingvarsson. De har tillsammans skrivit en bok om vem det är som har makten över maten som vi köper. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Bokförlaget Arena.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Jordbruk, Konsumentfrågor, Livsmedelsförsörjning, Livsmedelskonsumtion, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Barn och mat

Mat kan vara både komplicerat och känsloladdat, men också glädjeskapande och lustfyllt. Vad barn äter och inte äter är ett ämne som lätt väcker diskussion. Hur mycket bör barn äta, vad är lämplig kost och hur viktigt är det med regler kring mat? Vi tar reda på vad barnen själva tänker kring det de äter; vi träffar Signe, vars största intresse är matlagning, Selma, som har ett selektivt ätande och så besöker vi familjen Berg som bara äter veganskt.