Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Två sorters släktforskningDela
  1. Det är inte bara
    skönlitteratur på Bokmässan-

  2. -utan både fack- och brukslitteratur.

  3. En populär genre
    är släktforskning och bygdehistoria.

  4. Välkommen Back-Lena Holm,
    som jobbar med Släktforskarnas hus.

  5. Hur märks det
    att det är en trend att släktforska?

  6. Materialet för släktforskning
    har nu blivit tillgängligt för alla.

  7. Kyrkböckerna
    kan du ha hemma på datorn.

  8. Du har ett abonnemang
    och kan leta den vägen.

  9. Du behöver inte åka till arkiv i dag.

  10. Sen har du också alla de här
    tv-programmen som har gått.

  11. -"Vem tror du att du är?"
    -De bygger på släktforskning.

  12. Vi bor kanske inte i dag
    där vi är födda och har våra rötter.

  13. Vi flyttar mer än tidigare
    och då söker vi våra rötter.

  14. Vi undrar vilka vi är
    och vad vi har för bakgrund.

  15. Vilka är det som släktforskar i dag?

  16. Det är fler yngre som släktforskar
    i dag mot vad det var tidigare.

  17. Det är jätteroligt.

  18. -Varför är det så?
    -Det är tillgängligheten, tror jag.

  19. Vi brukar säga fråga dem som lever nu
    och ta reda på så mycket du kan så.

  20. -Vad vill man veta?
    -Var man kommer ifrån helt enkelt.

  21. Redaktionen frågade mig en del saker
    när vi hade bokat in dig som gäst.

  22. De frågade "var är din mormor född?"
    Vissa av dem släktforskar.

  23. -Nu kommer du med ett släktträd.
    -Jag har forskat.

  24. Jag börjar förstå varför
    de har frågat. Har du kartlagt mig?

  25. Lite har vi gjort det.
    Vi jobbar många med det här.

  26. -Du är ju född i Örebro.
    -Ja, i Almby. Kan du visa upp den?

  27. Så här ser Natanaels släktträd ut.

  28. Din mor är född på Gotland
    och din far i Eskilstuna.

  29. Så långt visste du också.

  30. Men du kanske inte visste
    att din mormors mor var född i...

  31. Där har vi dig.
    Hilda Margareta var född i Gällivare.

  32. Jag visste inte
    att Hilda Margareta fanns i släkten.

  33. Carl Rickard Axelsson
    var gruvarbetare.

  34. Han åkte upp 1902 till Malmberget
    och arbetade där i några år.

  35. Hon föddes där och
    sen flyttade de tillbaka till Kolsva.

  36. Där blev han slakteriarbetare.

  37. Sen flyttade de till Eskilstuna
    och fick utökad familj där-

  38. -och stannade där ett bra tag.

  39. -Är det lätt att ta reda på det här?
    -Allt är lätt när man kan det.

  40. Man kan gå genvägar.

  41. Det finns
    cd-skivor med folkräkningar-

  42. -som du kan gå in i och söka på namn.

  43. Kyrkböckerna
    bör man veta hur man ska söka i.

  44. Att gå en släktforskningskurs är bra.

  45. Då slipper man gå fel vägar.

  46. Att kanske få en far här...

  47. Clara Gustafva
    gifte sig när hon hade fått tre barn.

  48. Linnea Sabina heter Karlsson-

  49. -men det var efter
    Claras senare make.

  50. Han hade barn innan äktenskapet
    och Linnea Sabina har en okänd far.

  51. Okänd far.
    Men då kan man ju inte gå vidare.

  52. -Då kanske man får ta en annan väg.
    -Du sneglar på nästa gäst Karin Bojs.

  53. Du har skrivit "Min europeiska
    familj, de senaste 54 000 åren".

  54. Det är också en typ av släktforskning
    kan man säga.

  55. Det är en bok om Europas historia
    med utgångspunkt i ditt dna.

  56. Men du stannar för 54 000 år sen.

  57. Jag hade kunnat stanna i Afrika
    för 200 000 år sen eller i urcellen.

  58. Men jag valde att koncentrera mig
    på Europa och Europas historia-

  59. -utifrån den senaste forskningen
    och inte minst dna-forskningen.

  60. För att göra det mer spännande
    och lätt att ta till sig-

  61. -har jag utgått från min familjs dna.

  62. Varför då?

  63. Dna-tekniken har utvecklats
    väldigt starkt de senaste åren.

  64. Den är billig och effektiv och
    används av historiker och arkeologer.

  65. Även privata släktforskare
    har börjat använda den.

  66. Den traditionella forskningen i arkiv
    kan man kombinera med dna-prover-

  67. -och sy ihop mycket större
    och detaljerade träd.

  68. Man kan se hur vi vandrade
    genom Europa från Afrika-

  69. -och tog oss fram under istiden.

  70. Hur viktigt var ditt eget dna
    för boken? Var det bara en trigger?

  71. Jag använder det
    för att berätta mer personligt.

  72. Jag hade kunnat ta ditt dna, men
    det hade inte varit lika kul för mig.

  73. Alla läsare kan identifiera sig, för
    de hade kunnat göra samma sak själva.

  74. Mitt dna är lika bra som nån annans
    för att berätta om Europas historia.

  75. Om man ser till
    mer traditionell släktforskning-

  76. -finns det nåt här
    som man kan använda sig av?

  77. Vad som driver en släktforskare
    är framför allt nyfikenhet.

  78. Om man är nyfiken
    går man alla vägar som man kan.

  79. Det är jättestort.
    Det ökar med 10 procent i månaden.

  80. Svenska släktforskare
    skickar in dna-prover.

  81. -Vad kostar det?
    -Från 800 kr och uppåt.

  82. Dna-tekniken har blivit mycket
    kraftfullare och samtidigt billigare.

  83. Både professionella forskare
    och medborgarforskare-

  84. -har nytta av teknikutvecklingen.

  85. En känsla man får när man sätts in i
    ett sammanhang... "Man" säger jag...

  86. Jag känner mig inte lika ensam i nuet
    och med tanken på döden-

  87. -när jag ser att jag har en historia.

  88. Och hur vi hänger ihop allihopa.

  89. Hur vi i Sverige är blandningar av
    folkvågor som har kommit i omgångar.

  90. Känner du nu att du är
    del av ett större sammanhang?

  91. Absolut.
    Jag upplever det mycket starkare nu-

  92. -att hänga ihop med mänskligheten.

  93. Det hoppas jag att läsarna
    också känner när de läser boken.

  94. När man har fått den här tavlan
    och historien-

  95. -då vill man se lite mer
    hur de här människorna levde.

  96. Då finns det ju andra vägar att gå.

  97. Om vi ser på Clara Gustafva, så var
    hon född i en by som heter Stråken-

  98. -i Kristinebergs församling
    i Östergötland.

  99. Då finns det kopplingar
    till nåt som heter bygdeband.

  100. -Där har vi Clara Gustafva.
    -Då hamnar vi i Bygdeband.

  101. Sveriges hembygdsförbund
    har databasen Bygdeband-

  102. -som är öppen för alla. Det krävs
    ingen inlogg och det kostar inget.

  103. Här kan man söka på
    personer, platser, gårdar-

  104. -och hitta sina rötter.

  105. Man kan se var de bodde och vad de
    arbetade med. Det finns många bilder.

  106. Jag gissar att den där
    hänger ihop med Clara Gustafva.

  107. Ja, hon är född i Stråken.

  108. En herrgård?
    Det känns inte som min släkt.

  109. Hon bodde på ett torp som tillhörde
    den här gården där familjen arbetade.

  110. Där har man verkligen
    en skattkista att gräva i-

  111. -som släktforskare och bygdeforskare.

  112. De delarna går mer och mer ihop.

  113. Det här kan verkligen
    tillföra ens liv nånting.

  114. Men om ens dna kommer på villovägar
    i samhället, till försäkringsbolag...

  115. Är du på Facebook, Twitter...
    Det mesta kan missbrukas.

  116. Traditionell arkeologi
    kan också missbrukas.

  117. De här dna-proverna
    är skräddarsydda för släktforskning.

  118. Risken för missbruk är liten.

  119. Men det kan dyka upp okända faderskap
    från när du var ung och vild.

  120. Sånt kan hända.

  121. Är inte du orolig för att nån
    ska lägga vantarna på ditt dna?

  122. Inte ett dugg. Det är värre för män
    där det kan dyka upp okända barn.

  123. -Kan du tänka dig att topsa dig?
    -Ja, av ren nyfikenhet.

  124. -Finns det nåt okänt du kan få fram?
    -Det finns det säkert.

  125. -Hur långt bak då?
    -Jag har inte kommit så långt bak.

  126. Det är inte heller målet. Man kan gå
    bakåt, på bredden och framåt.

  127. Om man går på bredden och framåt-

  128. -kan man hitta nu levande släktingar
    som man kan ha släktträffar med.

  129. Det är trevligt!

  130. För att matcha dna bakåt
    måste man gräva upp skelett då?

  131. Det finns olika kategorier. Läs boken
    så får du svar på alla frågor!

  132. Med de billigaste testen får du reda
    på kusiner, sysslingar, bryllingar-

  133. -om du vill umgås med
    nutida släktingar.

  134. Med testen i min bok
    kan du söka släktträdet bakåt-

  135. -för att jämföra det med historien
    och skelett analyserade av forskare.

  136. Tack för att ni kom båda två.

  137. Textning: Maria Taubert
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Två sorters släktforskning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Släktforskaren Back Lena Holm berättar om traditionell släktforskning, och Karin Bojs berättar om sin bok "Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren" och om att släktforska med dna. Natanael Derwinger intervjuar. Inspelat under Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg den 24 september 2015. Arrangör: UR.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Genealogi, Släktforskning
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

En samisk befolkning i Mellansverige

Ingvar Svanberg berättar om upptäckten av en relativt okänd samisk befolkning långt söderut i Mellansverige, bland annat i Dalarna. Med hjälp av kyrkoarkiv kunde gruppen följas tillbaka till 1600-talet som en kringvandrande skogssamisk befolkning som assimilerades först i slutet av 1800-talet. Kungamakten ville vid flera tillfällen tvångsförflytta den samiska gruppen norrut, men bönderna protesterade och samerna fick stanna. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.