Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Ridintresserade läsare och läsintresserade ryttareDela
  1. Varmt välkomna hit
    till detta seminarium-

  2. -om ridintresserade läsare
    och läsintresserade ryttare.

  3. Varmt välkomna, panelen.

  4. Pia Hagmar, författare till
    över 70 böcker och en grym ryttare.

  5. Erika Palmquist, förlagsredaktör
    och författare till "Börja rida"-

  6. -en faktabok om ridning
    som är nyss utkommen, och ryttare.

  7. Petra Andersson, ryttare och forskare
    i filosofi. Vad forskar du om?

  8. Den del av min forskning
    som knyter an till hästverksamheten-

  9. -handlar om dels djurvälfärd,
    dels föreställningar om hästar-

  10. -och om hästar och tjejer -
    genusaspekter på ridsport.

  11. Intressant, det kommer vi nog in på.

  12. Vi ska prata om ridning som
    identitetsskapande och som livsstil-

  13. -och hur dess kulturella uttryck,
    främst litteraturen-

  14. -påverkar utövarnas självbild.

  15. Det är stora frågor
    som vi hade kunnat prata om länge.

  16. Jag börjar med ridning som livsstil.
    Finns det en speciell livsstil?

  17. Hur är den? Vad kännetecknar den?

  18. Ska vi börja med citatet från DN?
    Moa Matthis skrev om hästböcker.

  19. Hon skrev: "En avfallen ryttare
    som inte är medvetslös eller död"-

  20. -"har bara en absolut plikt:
    att sätta sin häst i första rummet."

  21. Där har man varit, halvt medvetslös
    och undrat var hästen tog vägen.

  22. Så att sätta nån annan
    i första rummet-

  23. -känns som en kännetecknande del
    av det här med att ha häst.

  24. -Håller ni med?
    -Ja, det håller jag absolut med om.

  25. Forskning visar att ansvarskänsla
    är en central egenskap-

  26. -som ryttare ofta lyfter fram.

  27. Det är ju så många som rider,
    så det är klart att det är disparat.

  28. Men för dem som ägnar mycket tid
    åt det och äger en häst-

  29. -så är det en livsföring som ofta
    är koncentrerad just kring hästen.

  30. Om man har egen häst blir det inte
    så mycket ytterligare fritid över-

  31. -så det blir ett liv
    som blir koncentrerat kring hästen.

  32. Man planerar sitt övriga liv
    utifrån hästen.

  33. Men det förutsätter att man har häst
    och är mycket i stallet.

  34. Rider man en ridlektion i veckan
    påverkas inte ens liv på samma sätt.

  35. En häst kostar mycket tid och pengar,
    så man har inte råd med nåt annat.

  36. Det är därför
    man låter det ta så lång tid.

  37. Man sparar in matkostnader också.

  38. Det handlar om ansvarstagande och
    om tid och resurser som läggs ner.

  39. Finns det nånting annat i
    den här livsstilen som man kan ta på?

  40. Sätt att agera eller hur man umgås?
    Är det nånting...?

  41. Det är väl det här
    som vi kanske kommer in på senare-

  42. -när vi pratar
    om litteratur och hästar.

  43. Hur man förväntas vara
    en ordningsam person-

  44. -med mycket mod och styrka
    och självdisciplin.

  45. Man ska åsidosätta sig själv.
    Det är ju mycket häst.

  46. Man kan ägna en halv eftermiddag
    åt att prata om ridhusets underlag.

  47. Ingen har frågat hur man mår,
    det är helt ointressant.

  48. Det kretsar kring de här djuren
    och deras behov.

  49. Sen försöker man... Det finns ju
    olika bilder av hur man...

  50. Det återkommer i hästböcker:
    stöddiga hästtjejer och samarbete.

  51. Såna kulturer finns i stall också,
    att man försöker vara...

  52. Man umgås ju med alla.
    Alla går omkring i sina uniformer:

  53. Ridkläder. - Ja?

  54. Jag tror kanske inte
    att livsstilen skapas av stallet-

  55. -men däremot kan man se
    i flertalet stallmiljöer-

  56. -att det är nästan uteslutande
    tjejer och kvinnor-

  57. -i ett brett åldersspann,
    även om många är unga.

  58. Man kan också se att den etniska
    segregationen har slagit igenom.

  59. Nästan alla är vita, helt enkelt.

  60. Det tyder på att det finns nånting
    i att vara vit medelklass-

  61. -den livsstilen, som matchar väl med
    den livsstil som stallmiljön innebär.

  62. Ridsporten har varit dålig på
    att nå personer utanför den kretsen.

  63. Det är ju tråkigt om det uppfattas
    som en exkluderande miljö.

  64. Det tänker man inte på i stallet:
    "Gud, vad jag exkluderar folk."

  65. Det tänker man ju inte på.
    Men det vore nog värt att tänka på.

  66. Det känner jag som författare,
    det var en jättebra...

  67. Man får idéer på alla möjliga sätt.
    Jag fick en jättebra idé.

  68. Fast inom ridsporten tävlar ju
    män och kvinnor på lika villkor.

  69. I eliten är det inte en gren för män
    och en gren för kvinnor-

  70. -utan man tävlar på olika nivåer.

  71. Men det är helt sant,
    det är en tydlig klassfråga-

  72. -även om Sverige har
    stor tillgänglighet med ridskolor.

  73. Det finns lite olika prisklasser
    för att barn ska kunna prova.

  74. Men högre upp kostar det mer,
    så det slår hårt mot den frågan.

  75. Ja, det är intressant,
    det vi har pratat om nu.

  76. Hur speglar sig detta i litteraturen?
    Är det främst kvinnor även i böcker?

  77. Är det främst medelklasskildringar?
    Vad tycker ni om det?

  78. -Ja... Är det jag som ska svara?
    -Vi väntar på dig, Pia.

  79. På nåt sätt är det här ett växelspel.

  80. Som författare...
    Hästböcker generellt sett tror jag-

  81. -är ganska vardagsnära skildringar,
    i Sverige åtminstone.

  82. Man försöker göra dem realistiska.
    Det kan hända spännande saker-

  83. -men på det stora hela
    är det vardagslivet med häst-

  84. -kanske avbrutet av en tävling,
    som är handlingen.

  85. Då blir det ett växelspel.
    Man försöker skildra verkligheten-

  86. -och när man gör det för man vidare
    den kultur som finns i stallet-

  87. -och visar på att det går till så,
    så nya läsare vet hur det är i stall.

  88. På det sättet genererar man...
    Det blir en växelverkan.

  89. -Håller ni med om det?
    -Ja, Penny-tidningar fostrade en.

  90. Man vet hur man ska vara
    för att vara en duktig hästtjej.

  91. Och även terminologin och så där.

  92. Jag vet både av egen erfarenhet
    och av studerade erfarenheter-

  93. -att hästböcker överlag är
    en realistisk genre, som Pia säger.

  94. Det gör att igenkänningen blir hög
    när unga tjejer läser hästböcker.

  95. Och tjejerna som det handlar om
    är ofta lite äldre än man själv.

  96. Då lär man sig också ridsportens
    terminologi genom hästböckerna.

  97. Det är inte bara rena fackuttryck
    utan också vanliga idiom i miljön-

  98. -så det är en tydlig växelverkan.

  99. Det ser man också
    i hur man skapar personer.

  100. Det är så enkelt att presentera nån
    som en dålig människa i en hästbok.

  101. Det räcker med att man säger att
    hon slarvar med att tvätta bettet.

  102. Då vet alla att det är en ond person
    som det inte kommer sluta bra för.

  103. Man kan inte ha en hjältinna
    som låter bli att tvätta bettet.

  104. Men man blir sugen på
    att ha en sån hjältinna i nästa bok.

  105. Jag känner det i hela kroppen.
    Men vi får se.

  106. Jag ser framför mig att tjejen
    också är rik och bortskämd.

  107. Det skapar direkt en bild av
    en person som inte tar sitt ansvar-

  108. -och som dessutom har vissa förmåner.

  109. Det är inte hennes förtjänst
    att hon är rik.

  110. Det är ju annars ganska uppskattat
    av många att vara bortskämda.

  111. Vi har tagit upp klassperspektivet
    och rik och bortskämd.

  112. Min upplevelse är att hästböcker
    ofta skildrar sociala olikheter.

  113. Det blir väldigt tydligt i stallet
    vem som har och inte har.

  114. Vissa har egen häst,
    andra får passa andras hästar-

  115. -för att ens få vara i närheten
    av en riktig häst.

  116. Känner ni igen den iakttagelsen?
    Håller ni med?

  117. Jag skriver ju många hästböcker.

  118. När jag ska välja
    hur min huvudperson ska vara...

  119. ...så känner jag att jag vill...
    Hästböcker kan ju handla om allt.

  120. Det är inte hästarna
    jag vill skiva om-

  121. -utan jag tycker om att skriva om
    tonårstjejer och deras livssituation.

  122. Om jag skulle ha en huvudperson som
    var bortskämd och såg ner på andra...

  123. Henne vill inte jag sätta mig in i.

  124. Det är inte en person...
    Jag älskar personerna jag skriver om!

  125. Och jag vill tycka om dem, så jag
    väljer att skriva om såna personer.

  126. Dessutom är det fler personer
    som inte har än personer som har-

  127. -så det är ju en majoritet
    som man väljer att skildra.

  128. Men jag håller med om att stallet
    är en miljö där det blir tydligt.

  129. Om vi tänker oss ett ridskolestall
    där det finns inackorderade hästar-

  130. -som då kallas privathästar,
    till skillnad från ridskolehästar-

  131. -så är det väldigt tydligt
    vilka som har egna hästar och inte.

  132. De som har det
    kan vara både unga och vuxna-

  133. -men framför allt mellan unga tjejer
    så blir det väldigt synligt.

  134. Jag vet inte hur mycket skillnaden
    skiljer sig från andra situationer.

  135. Stallet är inte den enda miljön
    där olika ekonomiska nivåer märks.

  136. Eftersom jag är mycket i stallet
    så ser jag ganska få andra miljöer.

  137. Det finns överallt.
    Hur bygger vi bort det?

  138. Det är samma sak i en skolklass.
    Man ser vilka som har det bra ställt.

  139. Samhället är ju så.
    Det borde vi i så fall göra nåt åt-

  140. -men det är
    en annan fråga än det här.

  141. Det är ju också
    en väldigt märkesfixerad sport.

  142. Det är stora logotyper
    och mycket bling-bling.

  143. Det blir stor skillnad
    på ridbyxor från en billig kedja-

  144. -och märkesridbyxor,
    och det är sånt man ser.

  145. Som liten red jag i sweatshirt,
    tygskor, ridbyxor och gummistövlar.

  146. Det vet jag inte om man ser i dag.
    Prylarna har nog blivit viktigare.

  147. Det är också ett mönster i samhället.
    Konsumtionsutrymmet har ökat.

  148. Ridning har genererat och genererar
    otroligt mycket litteratur.

  149. Naturligtvis handlar det alltid om
    ridning och hästar-

  150. -men finns det nåt annat
    som är signifikativt för hästböcker?

  151. Mycket den här moralen
    och hur man ska kämpa.

  152. Man är tjejen som inte har allt
    som är avundsjuk på den som har allt-

  153. -men så visar det sig
    att man är en bättre människa-

  154. -och man lär sig alla de här sakerna.

  155. Det är en ganska tydlig linje
    i att det handlar mycket om-

  156. -att ta ansvar för andra,
    vilket man upplever som hästägare-

  157. -att man förväntas göra.

  158. Fast å andra sidan är hästböcker
    precis som vilken genre som helst.

  159. Man kan använda genren
    till precis vad som helst.

  160. Jag tycker om att skildra människor
    som känner sig utanför.

  161. Det är ensamhet och utanförskap
    och egentligen inte så mycket hästar.

  162. Det är nog för att jag
    har dålig fantasi och rider-

  163. -som de hamnar i en hästmiljö.

  164. Jag kan skriva samma typ av böcker
    utan hästarna.

  165. Så fort det finns en häst
    är det en hästbok.

  166. Folk sparkar på bollar
    i alla möjliga typer av litteratur-

  167. -men det kallas inte
    för fotbollsböcker för det.

  168. En bok med en häst är en hästbok,
    speciellt om hästen är på framsidan.

  169. Vi har pratat mycket om ansvar, moral
    och omhändertagande.

  170. Man läser ofta att stalltjejer,
    för det är ju oftast just tjejer-

  171. -går långt i yrkeslivet tack vare
    sina erfarenheter från stallet.

  172. -Vad är era erfarenheter av det?
    -Det går väldigt bra för oss.

  173. Men det är väl det man pratar om
    när man pratar om ridsport.

  174. Man pratar om det du sa tidigare.

  175. Man kan beskriva sporten som att man
    ska samarbeta och vara lyhörd.

  176. Man ska vara en ledare
    men ändå se till andras behov.

  177. Det är ju egenskaper som är praktiska
    att ha i andra sammanhang också.

  178. Alla chefer är inte
    beskaffade på det sättet-

  179. -så kommer man ut och är så som chef
    blir ju personalen överlycklig.

  180. Nån av de här studierna
    försöker visa-

  181. -att man i stallet utvecklar det som
    kallas för entreprenörsegenskaper.

  182. Det har att göra med
    initiativkraft och handlingskraft.

  183. Det är typiska egenskaper som präglar
    många personer i hästböcker-

  184. -och det är också egenskaper som
    hästtjejer själva tycker är viktiga.

  185. Många känner att de blir
    starka och modiga i stallet.

  186. "Jag är inte rädd för att ta i,
    jag gick emellan hästar som bråkade."

  187. "Det gjorde lite ont,
    men det är inte hela världen."

  188. Det finns en sån självbild
    och en sån bild i hästlitteratur-

  189. -om än inte på så många andra håll,
    men jag tänker också...

  190. Det där med att gå långt
    tack vare ridningen...

  191. Många ryttare är duktiga tjejer
    från duktiga medelklassfamiljer-

  192. -så det hade kanske gått ganska bra
    för dem oavsett.

  193. Ridningen är snarare
    ett uttryck för ett visst sätt-

  194. -att forma femininitet eller tjejer.

  195. Dock en ganska aktiv femininitet,
    inte att vara en docka i bakgrunden-

  196. -utan aktiva, kompetenta tjejer-

  197. -men ändå ett tjejigt sätt att vara
    det på. Det kan ha med det att göra.

  198. -Vad säger du, Pia?
    -Jag håller med Petra.

  199. Kvinnor i ledande positioner har
    sällan den mest trasiga bakgrunden.

  200. De med den mest trasiga bakgrunden
    har kanske inte egna hästar heller.

  201. Men å andra sidan skadar det ju inte
    att man lär sig att ta ansvar-

  202. -att man lär sig att vara
    ganska tydlig med vad man vill.

  203. Sen kanske det inte alltid uppskattas
    att man knuffas med armbågen-

  204. -och smackar åt folk för att
    flytta på dem. Det kan vara känsligt.

  205. Studierna om tjejerna som har
    utvecklat entreprenörsegenskaper...

  206. De tjejerna ser sig som hästtjejer.
    De är inte nödvändigtvis hästägare.

  207. Oavsett om de äger en häst eller ej
    är de mycket i stallet.

  208. De trivs alltså i en miljö
    som utmanar dem på många olika sätt.

  209. Vi vet inte
    vad som hade hänt med dem annars.

  210. Jag hade inte varit orolig för dem
    om de inte hade ridit.

  211. Det är intressant, för trots att jag
    har häst och är i stallet mycket-

  212. -så kallar jag mig inte hästtjej,
    för jag tycker inte att jag är tuff.

  213. Jag har inte backat med släp än,
    och det måste jag kunna.

  214. -Det kan inte jag heller, som tröst.
    -Vad skönt att höra!

  215. Det finns en modell av en hästtjej
    som man gärna vill leva upp till.

  216. Jag har lite kvar att jobba på. Jag
    är mesig och går inte emellan hästar.

  217. Det finns en tydlig bild
    av hur hästtjejer ska vara.

  218. Det säger nåt om hur man socialiserar
    sig i miljön och försöker forma sig.

  219. Man tänker:
    "Jag bör vara en riktig hästtjej."

  220. En hästtjej vågar gå emellan hästar,
    vågar rida oavsett miljöstörningarna-

  221. -vågar hoppa över höga hinder
    och kan dessutom backa med släp.

  222. Jämfört med många... Vi pratar om
    släp där man inte ser bakom sig.

  223. Det är ett högt, tätt släp - man
    ser inte bakom sig när man backar.

  224. Även om man inte når måluppfyllelsen
    på alla de här målen-

  225. -så jämfört med andra ideal
    som finns för tjejer i vår kultur-

  226. -så är det ändå ganska konstruktivt,
    och det ger en oerhörd breddning-

  227. -jämfört med övriga ideal för tjejer,
    även om man inte lyckas med allt.

  228. -Så jag är en okej hästtjej ändå?
    -Det får gå.

  229. Jag har tänkt på mängden litteratur.

  230. Jag tittade i Libris
    efter böcker med ämnesord "hästar".

  231. Jag begränsade mig
    till de senaste femton åren.

  232. Då fick jag upp ungefär 600 titlar,
    alltså 40 böcker om året.

  233. Då är återutgivning inte inräknad.

  234. Jag jämförde det
    med vår andra stora sport: fotboll.

  235. Där fick jag det till 270 böcker,
    alltså 18 böcker per år.

  236. Så mer än dubbelt så många böcker
    handlar om ridning.

  237. Vad säger ni om det?

  238. Ja, jag kanske får jobba mindre.

  239. -Du får börja skriva fotbollsböcker.
    -Ja.

  240. Jag får väldigt stor lust att svara
    "Det är ju roligare med hästar!"-

  241. -och kräva att diskussionen avslutas.

  242. Men jag ska vara seriös. Förutom
    att det är roligare med hästar-

  243. -så tror jag
    att en del av det har att göra med-

  244. -de vita medelklasstjejerna
    i stallet-

  245. -och det socialt sett mycket bredare
    gänget som spelar fotboll.

  246. Det är mycket mer både killar
    och tjejer, i låga åldrar åtminstone.

  247. Olika sociala positioner gör
    att vi väljer olika aktiviteter-

  248. -och maskulinitet och femininitet
    konstitueras olika.

  249. För tjejerna som förväntas vara
    duktiga i stallet och i yrkeslivet-

  250. -så är naturligtvis läsning
    en uppmuntrad och självklar sak.

  251. Många av deras föräldrar läser nog,
    om än inte nödvändigtvis hästböcker.

  252. Så läsningen har säkert...
    Vi kan inte generalisera så hårt-

  253. -men läsning har i vissa familjer
    större plats än i andra familjer.

  254. Jag tänker också-

  255. -att ridsport inte hade
    så framträdande idoler och stjärnor-

  256. -eller nån att identifiera sig med.
    Det var John Whitaker och Milton.

  257. Det var en äldre brittisk man
    i röd kavaj med en fantastisk häst.

  258. Så jag konsumerade hästböcker för att
    hitta nån att identifiera mig med.

  259. Det kan vara därför
    det är så populärt.

  260. -Fotbollen har sina hjältar.
    -Ja, man ser dem och vet...

  261. Den funktionen hade absolut
    hästböcker för mig när jag var ung.

  262. Då hade ridsport
    en väldigt låg status bland sporter.

  263. De vanliga kommentarerna var
    "Ridning är ingen sport"-

  264. -eller "Hästar är bäst på smörgås",
    även från idrottslärare.

  265. Det har tyvärr inte försvunnit,
    mejlen jag får tyder på det.

  266. Hästtjejerna
    i en väsentlig del av litteraturen-

  267. -ägnade lika mycket tid åt hästarna
    som jag och mötte samma attityder.

  268. De hade inte bättre strategier
    för att hantera bemötandena-

  269. -men jag insåg att jag inte var
    ensam om att möta de här attityderna.

  270. Vi mötte samma problem. På 70-talet
    var ridsporten mycket mindre än nu-

  271. -så alla tjejer i klassen red inte.
    Det var liksom lite ensamt.

  272. Då blir hästbokstjejerna
    ett slags sällskap i anden.

  273. Så var det för mig också.
    Hästtjejer i böcker var outsiders.

  274. Det var jag också, så det kändes bra.

  275. Sammanfattningsvis:
    Ja, litteraturen har stor inverkan-

  276. -på identitetsskapande
    för både hästtjejer och hästkillar.

  277. Vi måste sluta. Tack för att ni kom.
    - Tack, panelen.

  278. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ridintresserade läsare och läsintresserade ryttare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ridsport är Sveriges näst största ungdomsidrott. Varför är det så vanligt med ridintresserade flickor och hur påverkar sporten flickornas identitet och livsstil? De båda författarna tillika ryttarna Pia Hagmar och Erika Palmquist diskuterar med filosofen Petra Andersson. Moderator: Marta Hedener Hagman. Inspelat den 24 september 2015 under Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: B Wahlströms.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Flickor, Hästsport, Idrott, Sport
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Idrottskonferensen 2018

Idrott för alla

Jonas Morin är den före detta elitbasketspelaren som startade en ny tävlingsform inom basket anpassad för barn - easy basket - när sonen med vänner ville börja spela. Klubben har arbetat mycket med inkludering och har nu över åttio olika nationaliteter. Här berättar Jonas Morin om sin passion för basket och om hur han arbetar för att göra idrott inkluderande för alla. Inspelat den 17 mars 2018 på Clarion Skanstull, Stockholm. Arrangörer: Stockholms idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Fotbollsdrömmen

11-åriga Emel i Malmö är grym på fotboll. Hon spelar i FC Rosengård, samma klubb som några av de bästa fotbollsspelarna på damsidan. När Emel blir stor vill hon bli proffs. Som Lisa Ek. Men vägen dit är inte helt enkel.