Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Mitt i bynDela
  1. Godmorgon och välkomna
    till det här tidiga seminariet-

  2. -som utgår från boken "Mitt i byn"
    skriven av Carin Bergström.

  3. Välkommen.
    - Jag själv heter Eric Schüldt.

  4. Jag går direkt på sak.

  5. Varför ville du skriva den här boken-

  6. -om de svenska kyrkobyggnaderna?

  7. Vi vet alla att färre och färre
    besöker kyrkorna.

  8. Man är nu orolig för vad man
    ska göra med alla kyrkobyggnader.

  9. Den här boken
    handlar bara om landsortskyrkorna-

  10. -som är de som är mest hotade.

  11. Vi har ett enormt kulturarv
    i de svenska kyrkorna-

  12. -både i byggnaden, inredningen
    och miljön omkring.

  13. Egentligen skulle boken heta:
    "Vad berättar en kyrka?"

  14. Man får uppleva det också
    som kulturmiljö-

  15. -och inte bara med tro.

  16. Mina barn är 40-50 år.

  17. De tror nog att man bara döps,
    gifter sig och begravs i kyrkan-

  18. -men det finns mycket mer
    att berätta.

  19. Boken inleds ganska dramatiskt-

  20. -med berättelsen om rivningen
    av Maglarps nya kyrka.

  21. En klassisk landsortskyrka
    byggd 1907.

  22. En tegelbyggnad.
    Den var väldigt vacker på utsidan.

  23. Men den valde församlingen
    att riva 2007.

  24. Vad...

  25. Vad säger den historien
    om Maglarps nya kyrka?

  26. Att en svensk kyrka i en
    fullt fungerande församling rivs...

  27. Det är inte många kyrkor inom svenska
    statskyrkan som har rivits.

  28. Det är tre-fyra stycken.
    Det väckte ett enormt uppseende.

  29. Sydsvenskan var fylld av "Gud har
    flyttat från Maglarp" o.s.v.

  30. Men över huvud taget har kyrkans
    och kyrkobyggnadens historia-

  31. -med folkmängden
    och förflyttningarna att göra.

  32. När denna stora kyrka byggdes
    i Maglarp nära Trelleborg-

  33. -behövde man en så stor kyrka.
    Sen skedde en befolkningsminskning.

  34. Man flyttade in till Malmö
    och vi hade även emigrationen.

  35. Då flyttade man tillbaka till den
    gamla medeltida kyrkan i Maglarp-

  36. -med alla de föremål som man en gång
    hade flyttat ut till stora kyrkan.

  37. Sen lät man kyrkan stå i 70 år
    utan att man gjorde nåt åt den.

  38. Sen gick den inte att rädda.

  39. Antikvarier... Jag har jobbat
    på Riksantikvarieämbetet.

  40. ...är upprörda över
    att man river den kyrkan.

  41. Det är också så... Jag tror
    många av er här upplever det.

  42. ...att det finns
    väldigt stora kyrkor.

  43. "Varför har de byggt
    så dyrt och högt?"

  44. Men på nåt sätt är de lika värdefulla
    som en medeltida kyrka.

  45. Det är ofta en arkitekt
    runt förra sekelskiftet-

  46. -som har ritat den och byggt den
    med församlingen.

  47. Hur fler kyrkor tror du
    kommer att rivas i framtiden?

  48. Svenska folket har visat att man
    inte vill att kyrkor ska rivas.

  49. Jag vill inte svara på det.

  50. Jag har inte skrivit boken
    för att diskutera rivningen-

  51. -utan för att man ska veta
    vad man river, innan man gör nåt.

  52. Men utomlands har man rivit och byggt
    om kyrkor till garage och hotell.

  53. Skeppsholmskyrkan
    är också avkristnad.

  54. Den är konserthall.

  55. Folk säger: "Då kan vi göra om kyrkor
    för konserter och teater."

  56. Men ta då en landsortskyrka
    där det bor 300 personer nära...

  57. ...med tre mil till närmsta stad.
    Vilka åker så långt för en konsert?

  58. Då ska man hålla kyrkan uppvärmd
    och reparera. Det är ett problem.

  59. Det kanske blir svårt med
    åtta konserthallar i en liten socken.

  60. Men hur hotade är
    de svenska kyrkobyggnaderna?

  61. Jag tror att de är väldigt hotade för
    det finns inte ekonomiska resurser.

  62. Det är alltid lika svårt.

  63. Jag fick reda på
    att många går ur svenska kyrkan-

  64. -inte p.g.a. religion
    utan för att de tycker det är dyrt.

  65. Men en del av kyrkoskatten
    går faktiskt till antikvariska medel-

  66. -för att stötta den fysiska kyrkan.

  67. Om man tycker om kyrkor
    som kulturhistoriska miljöer-

  68. -så är man med och betalar.

  69. Jag tror att de är hotade,
    för det finns inte resurser.

  70. Vilken typ av kyrka är mest hotad?

  71. Antagligen såna som den i Maglarp.

  72. Vi tycker att det som är äldst är
    bäst, men det är inte så säkert.

  73. Om man vänder på det...

  74. Varför är det kulturhistoriskt
    viktigt att kyrkorna finns kvar?

  75. Om ni läser boken så förstår ni det.

  76. Socknarna och församlingarna
    bildades-

  77. -framförallt i Skåne, Östergötland
    och Västergötland-

  78. -redan på 1000- eller 1100-talet.

  79. Sen går sockenbildningen uppåt.

  80. Överallt i Sverige har vi en kyrka-

  81. -som berättar om den lokala miljön.

  82. Sätter man alla kyrkor
    i ett sammanhang-

  83. -så berättar den även
    hela Sveriges historia.

  84. Det låter kanske fel
    att kalla kyrkor för museum-

  85. -men vi har museer i hela Sverige,
    från norr till söder.

  86. Jag tycker mer att man
    ska försöka öppna kyrkorna-

  87. -så att de som bor runtom,
    om de vill, kan guida i kyrkorna-

  88. -och berätta vad den står för.

  89. Vi river tusenårig historia
    när vi river en kyrka.

  90. Hur ska man bevara kunskapen
    om den lokala kyrkan?

  91. Ja, det är skrivet enormt mycket
    om kyrkan-

  92. -så jag ska inte låtsas som
    att jag på något sätt är ensam.

  93. Jag vet att det pågår såna projekt.

  94. Jag skulle vilja att prästerna som
    arbetar i kyrkan...

  95. I dag har de fem eller sex kyrkor
    i församlingen.

  96. ...att de vet vad som hänger på
    väggen och hur gammal dopfunten är.

  97. Vad är det för målare
    som har utformat altaret?

  98. De skulle vara mer utbildade
    på kulturhistoria.

  99. Och en annan viktig sak...

  100. Flera av er har säkert träffat
    intresserade kyrkvaktmästare...

  101. De som jobbar på kyrkogården-

  102. -skulle få kurser
    i kyrkomiljökunskapen.

  103. Om en sådan präst eller
    kyrkovaktmästare läser din bok-

  104. -vad kommer den då att lära sig
    om den svenska kyrkohistorien?

  105. Den är väldigt lättläst med bilder.

  106. Man lär sig om vilka föremål som
    kommer från den katolska tiden.

  107. Jag har försökt visa hur människorna,
    t.ex. på 1400-talet...

  108. Då kan vi börja fånga
    den medeltida människan bättre.

  109. ...hur de upplever
    en katolsk gudstjänst.

  110. Man kan gå in i
    välbevarade 1400-talskyrkor...

  111. ...med målningar
    av Albertus Pictor...

  112. ...och föreställa sig en mässa.

  113. Det är små fönster i kyrkan.

  114. Dagsljuset sipprar in
    men inte särskilt mycket.

  115. Det doftar av myrra och olja.

  116. Man hör klockan
    som prästen svingar så här.

  117. Man hör ett mumlande
    och vaxljus brinner.

  118. Det måste ha varit
    en fantastisk upplevelse-

  119. -både estetiskt, sensuellt
    och mystiskt-

  120. -att få uppleva detta. Där har du den
    biten när det är gudstjänst.

  121. Sen användes kyrkan
    till många andra saker.

  122. Jag älskar faktiskt svenska kyrkor.

  123. Jag älskar de kyrkor
    som är lite bortglömda-

  124. -som ligger vemodigt ensamma
    i ett jordbrukslandskap.

  125. Där det för 100 år sen bodde en massa
    människor finns nu bara ett jordbruk.

  126. Kyrkan står där
    som ett övergivet utropstecken.

  127. De kyrkorna går jag gärna in i.

  128. -Ibland är de öppna på somrarna.
    -Vägkyrkor...

  129. Men det finns även såna
    som inte är vägkyrkor.

  130. Har man tur så tycker en lokal
    entusiast att kyrkan ska vara öppen-

  131. -och kanske sitter där
    eller går dit och låser upp.

  132. Jag känner, när jag går in i
    en liten kyrka av äldre sort...

  133. Även om jag kan ha mina
    tro- och tvivelperioder-

  134. -när religion blir för intellektuellt
    och svårförståeligt-

  135. -så känner jag i det rummet
    historiens alla människor.

  136. Deras tillbedjan, sorg, glädje
    och längtan...

  137. Det här sammanfattas av en intensiv
    känsla av en stor helighet.

  138. Det är svårt att få på nån annan
    plats än just i den här kyrkan.

  139. Då tänker jag: "Kommer inte det här
    att få finnas kvar?"

  140. Kyrkorna kanske inte rivs
    men kommer att användas till annat.

  141. Jag får en väldigt stark religiös
    upplevelse av att gå in i kyrkan.

  142. Ljuset faller in,
    ibland bara från ett håll.

  143. Hur reagerar du, rent personligen-

  144. -när du går in i kyrkan?

  145. Jag reagerar nog inte
    så starkt som du-

  146. -men nog känner man en andlighet
    och en innerlighet.

  147. Jag går ju in som historiker
    och ser om jag har lärt mig nåt.

  148. När man skriver en bok, är en av de
    roligaste sakerna allt man lär sig.

  149. Jag sitter ofta i kyrkbänken
    en stund-

  150. -och tänder gärna ett ljus-

  151. -för nån som har gått bort och så.

  152. Man får väl inte säga
    "historiens vingslag"-

  153. -men det kanske är
    historiens vingslag-

  154. -som gör
    att man känner mer andlighet-

  155. -och de här generationerna bakåt.

  156. Sen läser jag på
    minnesmärken över adelsmän-

  157. -och på gravarna.

  158. "Dog han när han var så ung?"

  159. Och sen går jag alltid omkring
    på kyrkogårdarna.

  160. Det är tydlig personhistoria
    över vilka som bodde där.

  161. Det var roligt förr i världen
    när man skrev yrkestitlar.

  162. Utanför Mariakyrkan i Sigtuna
    ligger det en detektiv.

  163. Det står "detektiven" i stället för
    "hemmansägare" eller så.

  164. Har du nån favoritkyrka i Sverige?

  165. Ni kanske hör
    att jag kommer från Värmland.

  166. Det är nog Alsters kyrka.

  167. Där hade vi sommarställe.
    Det är Gustaf Frödings Alster.

  168. Det är en röd värmländsk träkyrka.

  169. Det är precis i kanten av Bergslagen.

  170. Det är bruksherrar som har byggt
    koret och skänkt saker.

  171. Hur är stämningen i den kyrkan?

  172. Träkyrkorna kanske har en annorlunda
    stämning. Det blir varmare i dem.

  173. Sen är det läget också,
    vid Alstersjön...

  174. Kyrkornas läge
    tror jag har betytt mycket.

  175. När man skulle bygga en kyrka
    valde man nog väldigt noga.

  176. Den skulle ligga mitt i byn
    och den skulle synas på håll.

  177. Den kanske låg vid vattnet,
    som också var en kyrkväg.

  178. Då kunde man ro till kyrkan.

  179. Sen en tid tillbaka är svenska kyrkan
    en fristående organisation-

  180. -och medlemsantalet sjunker
    för varje år.

  181. Vissa tycker att det är alarmerande,
    andra tror att det löser sig på sikt.

  182. Samtidigt så flyttar många människor
    till Sverige.

  183. Många är inte kristna och få av dem
    går med i svenska kyrkan.

  184. Vad har kyrkobyggnaden för funktion
    i ett mångkulturellt Sverige?

  185. Det är en för svår fråga för mig
    att svara på-

  186. -men jag tänker på dem
    som kommer till Sverige.

  187. Det är svårt att dra likheter.
    Om man tittar under tusen år...

  188. ...på olika seder och bruk
    vi hade i Sverige...

  189. Om man får en sån här bok-

  190. -eller skriver om den så att den
    kanske blir lite enklare-

  191. -så tror jag
    att de som kommer till Sverige-

  192. -skulle trivas bättre
    då de förstår historien bakåt.

  193. De skulle också få en förståelse för-

  194. -att vi har levt relativt lika
    och att det finns jämförelser.

  195. Jag tycker det här med
    könsuppdelningen är intressant.

  196. Visste ni att man i kyrkan
    har en kvinnosida och en manssida?

  197. Kvinnorna satt på norra sidan-

  198. -och tillbad
    under den katolska tiden Maria.

  199. Ofta finns det ett Mariaaltare.

  200. Männen satt på södra sidan,
    som var den varmare.

  201. Kyrkbänkarna säger mycket.

  202. Det var väldigt mycket bråk
    om kyrkbänkar.

  203. Bondhustrun skulle få sitta bland
    bönderna och inte bland fattighjonen.

  204. Nåde det fattighjon som trängde sig
    in bland bondhustrurna.

  205. Det finns så mycket
    som kyrkorna berättar, än i dag.

  206. Jag har jobbat med radio
    en stor del av mitt liv.

  207. Ett tag försökte jag mig på tv.

  208. Då fick jag uppdraget att göra
    en pilot om svenska kyrkor.

  209. Piloten hade faktiskt titeln
    "Mitt i byn".

  210. Programmet blev fantastiskt
    men SVT tyckte det var för obskyrt.

  211. Programmet handlade om Söderbärke
    i södra Dalarna.

  212. Det är en liten ort med en gigantisk
    kyrka som tar över tusen personer.

  213. En ensam präst står där,
    söndag efter söndag.

  214. Det kanske är två-tre stycken
    i denna jätteekande katedral.

  215. Intresset för gudstjänster
    var minimalt.

  216. Vi pratade med folk på puben,
    i skolan och i mataffären-

  217. -och frågade: "Hur skulle det kännas
    om de rev kyrkan?"

  218. "Nej, det får inte hända.
    Då skulle jag protestera."

  219. "Jag skulle kedja fast mig vid kyrkan
    om ens tanken kom upp."

  220. "Den är otroligt viktig för vår ort."

  221. "Vill du gå dit?"
    "Nej, jag känner mig inte hemma där.

  222. "Hur skulle du kunna
    känna dig hemma där?"

  223. Jag hundra olika förslag på vad man
    skulle kunna använda den till.

  224. Men det fanns en sån enorm kärlek
    till kyrkobyggnaden.

  225. Den står mitt i byn
    och måste få finnas där.

  226. Varför tror du
    den kärleken är så stark?

  227. Det är historien. Många hade säkert
    bott där i flera generationer-

  228. -och tyckte att den tillhörde dem.

  229. Det är ett problem i dag.
    Flera av er kanske är släktforskare.

  230. Socken- och församlingsbegreppet
    håller på att försvinna.

  231. Man lägger ihop...

  232. Kyrkoherdarna får större och större
    och fler och fler församlingar.

  233. Jag tänker på Alsters kyrka.
    Min mamma begravdes i Alsters kyrka.

  234. Hon var 100 när hon dog
    så det var inte så tragiskt.

  235. Mina barn skulle komma dit.
    Det var under stormen Sven.

  236. Då försökte de hitta dit med GPS.

  237. Det gick inte att slå in
    Alsters kyrka. "Det är ingen adress."

  238. Alsters församling
    finns i princip inte.

  239. Nu upplever jag att varje kyrka
    har ett namn men inget mer.

  240. Det är inte samma sak
    som socknen och församlingen.

  241. Hela den historien försvinner.

  242. Människorna i Söderbärke
    tillhör inte Söderbärke längre-

  243. -men gudskelov står kyrkan kvar.
    Så tror jag människor känner.

  244. Det har de med sig.

  245. Vi börjar komma mot slutet
    av vårt samtal.

  246. En sista kort fråga:

  247. I arbetet med boken,
    vad har förvånat dig mest?

  248. Att det finns...

  249. ...så enormt mycket kulturhistoria
    i kyrkan som man inte har lyft fram.

  250. På nåt sätt är det mest konstvetare-

  251. -som har ägnat sig åt arkitekturen
    och föremålen.

  252. Men det etnologiska
    och kulturhistoriska-

  253. -är minst lika mycket.

  254. Vi slutar där. Tack för att ni kom.

  255. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mitt i byn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal med författaren Carin Bergström som skrivit en bok om kyrkor i Sverige. Vad har kyrkorna runt om i landet att berätta? Hon menar att det är mycket kulturhistoria och arv i dessa byggnader. Hon intervjuas av journalisten Eric Schüldt. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur.

Ämnen:
Historia, Samhällskunskap
Ämnesord:
Arkitektur, Kyrkohistoria, Kyrkor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

De finska krigsbarnen

De två finska krigsbarnen Kielo och Pentti skickades till Sverige från Finland under andra världskriget. Mellan 70 000 och 80 000 finska barn delade samma öde. Hur var det att komma ensam till Sverige, och hur har resan påverkat dem som vuxna? För Kielo och Pentti var det en upplevelse i barndomen som satte djupa spår.