Titta

UR Samtiden - Bokmässan 2015

UR Samtiden - Bokmässan 2015

Om UR Samtiden - Bokmässan 2015

Seminarier och intervjuer från Bokmässan i Göteborg. Inspelat 24-27 september 2015. Plats: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Bokmässan 2015 : Det filmiska berättandetDela
  1. Välkomna till seminariet
    med Xiaolu Guo-

  2. -en välkänd författare och filmmakare
    från Kina.

  3. Jag heter Yukiko Duke och är
    redaktör för tidskriften Vi Läser-

  4. -men nu har jag nöjet att få prata
    med Xiaolu-

  5. -vars andra roman
    nyss har utgivits på svenska.

  6. Den heter "Jag är Kina".

  7. Många av er har kanske läst
    hennes första bok:

  8. "Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok
    för älskande."

  9. Xiaolu, du är uppvuxen i en fiskeby
    i södra Kina-

  10. -och det första...

  11. Du använder
    både filmer och litteratur-

  12. -som kommunikationsmedel-

  13. -men det första du själv mötte
    var litteraturen.

  14. -Ja.
    -Om man är fördomsfull...

  15. ...undrar man nog
    vad ni läser i fiskebyar i Kina.

  16. I själva verket läste du mycket
    redan som litet barn.

  17. Jag föddes 1973, mot slutet av
    den kulturella revolutionen.

  18. När jag var nio eller tio
    var vi inne i 1980-talet-

  19. -och 1980-talet
    var viktigt för kineser.

  20. Den nya ledaren Deng Xiaoping ville
    införliva västerländsk kultur i Kina.

  21. Han försökte förändra samhället
    relativt hur det sett ut under Mao.

  22. Det var en stor förändring.

  23. Jag hör till den första generationen
    som hade fördelen eller förmånen-

  24. -att få läsa västerländsk litteratur.

  25. Under 1980-talet lät staten översätta
    mycket utländsk litteratur:

  26. Beat-författarna, tysk litteratur,
    fransk litteratur...

  27. Även böcker med politiskt känsligt
    eller sexuellt innehåll.

  28. Det var en tid då västerländsk
    litteratur och film nådde Kina.

  29. Därför var 1980-talet verkligen...

  30. Jag minns tre västerländska poeter
    som inspirerade mitt skrivande-

  31. -när jag bodde i en liten provins.

  32. En kvinnlig poet som jag tyckte
    var oerhört intressant-

  33. -även om jag inte förstod henne,
    var Sylvia Plath.

  34. Jag minns än i dag första gången
    jag läste översättningarna.

  35. På baksidan av boken fanns
    en kommentar från redaktören:

  36. "En kvinnlig poet från USA"-

  37. -"som var mot kapitalistiskt förtryck
    av individer och kvinnor."

  38. Som om hon sjöng socialismens lov.

  39. Jag tänkte "varför inte?"
    och läste lite-

  40. -och tyckte dikterna om döden
    var intressanta, men obegripliga.

  41. Det fanns två andra poeter från USA
    som jag inte riktigt förstod heller.

  42. En av dem var Allen Ginsburg.
    Jag föredrog honom framför Plath.

  43. En annan var från New York,
    Frank O'Hara.

  44. Han är inte
    den mest kända författaren-

  45. -men jag minns hans dikter,
    särskilt en med titeln "Orange".

  46. Den kinesiska översättningen
    var lite dunkel.

  47. Översättningen stämmer inte riktigt
    med originalet.

  48. "Orange" är en färg,
    men också en frukt på engelska.

  49. Han lekte med språket.

  50. Jag älskade hans dikter,
    för att de var så opolitiska-

  51. -icke-ideologiska och historielösa.
    De handlade om ingenting!

  52. De var liksom "vanliga" dikter.

  53. Jag älskade dem,
    för sånt saknades i 80-talets Kina.

  54. Vårt språk var politiskt.

  55. Målningar och filmer...
    Allt var laddat.

  56. Som tonåring ville jag ha
    nånting menlöst, enkelt och platt.

  57. Nånting om ett bord eller en ridå.
    Det kändes väldigt modernt.

  58. Det var början på
    min kärlek till litteraturen-

  59. -att hitta en västerlänning
    som kändes samtida.

  60. Nånting helt historielöst.
    En motkultur.

  61. Det formade mig också som författare.
    Jag är inte som Shakespeare.

  62. Jag är motsatsen
    till klassisk litteratur.

  63. Dessutom blir jag uttråkad
    av konventionell berättarteknik.

  64. Det kan förklara...
    Jag gör nya experiment i varje bok.

  65. Jag har förstås bara två böcker
    på svenska-

  66. -men i Kina har jag åtta böcker,
    plus fyra eller fem på engelska-

  67. -och de är väldigt olika varann.

  68. Min ångest vill utforska
    litterära format.

  69. I Sverige gavs den här boken,
    "Jag är Kina", ut nyligen.

  70. -Egentligen är den är din debutroman.
    -Nå, ja. Jag önskar att den var det.

  71. För min del ser jag boken...

  72. Jag borde inte själv säga nåt,
    utan kritikerna får avgöra saken-

  73. -men enligt mig
    är det min viktigaste bok-

  74. -åtminstone under de senaste 13 åren,
    sen jag lämnade Kina.

  75. Jag kom till västvärlden som 29-åring
    och kände plötsligt-

  76. -smärta och ensamhet
    när jag bodde i London.

  77. Att skriva
    på ett andraspråk, engelska-

  78. -försatte mig
    i en sorts identitetskris.

  79. Under åren jag bodde i Europa
    skrev jag fem böcker på engelska-

  80. -men de var förberedelser
    inför den här romanen.

  81. Jag har aldrig velat skriva
    en enkel kärlekshistoria-

  82. -eller en rent politisk bok
    om verkligheten i Kina.

  83. Jag tog västerländsk berättarteknik
    och kinesiska traditioner-

  84. -för att jämföra öst och väst.
    Jag ville beskriva kulturkrockar.

  85. Västerländsk och kinesisk
    kommunikation och ideologi.

  86. Jag uppfostrades som kommunist,
    men väst har påverkat min konst mer.

  87. Det är intellektuella idéer.
    Hur använder man dem i berättande?

  88. I och med den här romanen
    lyckades jag förena dem i en bok.

  89. Därför känner jag att den här romanen
    är mer sann än de andra-

  90. -men å andra sidan
    är mina andra romaner enklare.

  91. De är mer som självbiografier.

  92. Den här talar mycket om döden,
    vilket är djupt personligt.

  93. Mina föräldrar dog,
    men jag åkte inte till Kina-

  94. -för jag bodde i London och Berlin.
    Det var politiska förvecklingar.

  95. Nu är båda mina föräldrar döda
    och de blev figurer i boken.

  96. Självklart känner jag
    personliga band till boken.

  97. Det är en bok om en översättare
    som plötsligt får en massa brev-

  98. -som hon ska översätta.

  99. Hon lever ett liv i relativ ensamhet
    och översätter från kinesiska.

  100. -Hon är brittiska.
    -Ja.

  101. Hon börjar översätta kärleksbrev
    mellan två kineser.

  102. En man som är rockmusiker-

  103. -och hans älskare,
    som till en början stannar i Kina-

  104. -och sen försöker
    återförenas med honom.

  105. De reser till olika ställen
    och kan inte alltid nå varann-

  106. -och sen plötsligt lyckas
    den ena skicka ett brev.

  107. Då har motparten rest vidare.

  108. Det är ett pågående projekt,
    att försöka nå varann.

  109. Det knyter an till din första fråga
    om filmiska inspirationskällor-

  110. -för jag skrev romanerna
    med grund i min filmvetarutbildning.

  111. Jag gick på filmskola i Beijing
    när jag var tjugo år gammal-

  112. -men läste inte litteraturvetenskap.

  113. Att gå från byn till filmskolan
    var ett stort intellektuellt steg.

  114. Jag stannade vid filmskolan i tio år.

  115. Filmskolan i Beijing är i linje med
    La Fémis eller Moskvas filmskola-

  116. -så mina influenser är
    den franska nya vågen-

  117. -som Jean-Luc Godard,
    Chris Marker, Jean Rouch...

  118. Den franska filmen på 50-talet,
    som kallades avantgarde-

  119. -och tidigare Hollywoodskapare,
    som Billy Wilder och Hitchcock-

  120. -har fortfarande, i mitt tycke-

  121. -ett experimentellt filmspråk-

  122. -jämfört med
    dagens konventionella Hollywoodstil.

  123. Sån berättarteknik lärde jag mig.

  124. Varför blev det film?

  125. Du valde att flytta till Beijing-

  126. -men varför inte
    läsa litteraturvetenskap?

  127. Jag fick självförtroende
    som författare vid 13 års ålder.

  128. I 1980-talets Kina
    fanns många litteraturtidskrifter.

  129. Det var inte som i USA,
    att man skulle vara publicerad.

  130. I Kina publicerades man
    i tidskrifter-

  131. -och det fanns
    många litteraturtidskrifter.

  132. Det var aldrig romaner,
    utan korta essäer eller noveller.

  133. Det var alla format,
    utom kommersiella romaner.

  134. En roman
    är en riktig handelsvara nuförtiden.

  135. Jag känner en hatkärlek till romanen.

  136. För det mesta avskyr jag romanen
    som kommersiell produkt-

  137. -för vi måste inte skriva 300 sidor.

  138. Jag skriver gärna tio sidor,
    som dikt eller som essä.

  139. Hur som helst,
    jag fick många dikter utgivna tidigt-

  140. -och fortsatte att ge ut saker
    fram tills jag började på filmskolan.

  141. Därför kände jag att jag inte behövde
    lära mig mer om skrivande-

  142. -eftersom jag var utgiven.
    Jag hade det självförtroendet.

  143. Jag var ambitiös.
    Byborna är alltid mer ambitiösa-

  144. -än storstadsbarnen,
    som har sett världen.

  145. Byborna vill desperat bli nånting.

  146. Jag tyckte mig veta hur man skriver-

  147. -men inte hur man gör film.
    Det ville jag gärna lära mig.

  148. Jag ville vara modern.

  149. Det moderna är att spela in film.

  150. På tidigt 1990-tal i Kina
    var filmskapande-

  151. -oerhört fashionabelt
    i politiska kretsar.

  152. Folk som jag
    vill höra till den gruppen.

  153. Därför sökte jag till filmskolan,
    som är fantastiskt bra.

  154. Jag fick se svenska filmmakare,
    som Roy Andersson, som jag älskar.

  155. Jag lärde mig om såna filmmakare
    i Beijing, när jag var tjugo.

  156. Det var 1993
    och jag såg "En kärlekshistoria".

  157. Jag vill inte nämna stora namn-

  158. -som Pasolini eller Fellini.

  159. Pasolini är mer i min smak.
    Fellini är för klassisk för mig.

  160. Och Fassbinder.
    Jag älskade honom när jag var i Kina.

  161. Sen har vi
    hela den franska nya vågen.

  162. Mitt livsmål var
    att bli intellektuell-

  163. -men genom visuellt berättande.
    Annars kunde jag alltid skriva.

  164. Nu gör du båda delar.

  165. När blir en historia en film
    och när blir den en bok?

  166. Jag är väldigt noga med det-

  167. -och väldigt kritisk och snobbig
    gentemot folk som inte ser skillnad.

  168. På sätt och vis hör jag
    till Robert Bressons tankeskola.

  169. Han tycker att vi borde skilja
    teatralt berättande från film.

  170. Det är två olika tekniker.
    Jag håller med om det.

  171. Litteratur har en egen värdighet,
    som är helt inåtriktad.

  172. Den rör ordens skönhet
    och utveckling.

  173. Filmen har ett visuellt språk,
    som är helt annorlunda.

  174. Jag blir väldigt uttråkad
    av Hollywoods filmmakare.

  175. De skriver aldrig egna manus,
    utan köper kända romaner-

  176. -och gör om dem som filmer.
    Deras identiteter kommer aldrig fram.

  177. Jag är negativ till det.

  178. När jag gör filmer
    ser de ganska hemgjorda ut.

  179. Det betyder låg budget,
    ödmjukhet och enkelhet.

  180. Samtidigt är de visuellt drivna,
    särskilt mina dokumentärer.

  181. De är mer som höglästa essäer
    där sinnena får en resa.

  182. Det är föga berättande
    och ganska fult.

  183. Jag tror att video
    har en egen värdighet-

  184. -åtskild från 35-millimetersfilmen.

  185. Jag är väldigt intresserad av det
    i mitt filmskapande.

  186. Därför vägrar jag
    att göra film av mina böcker.

  187. -Mina romaner är mer inåtvända.
    -De rör ett inre landskap.

  188. Särskilt mina tidiga romaner.
    De är mer som monologer.

  189. Förr skrev jag romaner
    där figurerna inte interagerade.

  190. De är mer som monologer
    från en ensam personlighet.

  191. Visst kan man göra film av det-

  192. -men jag ville hellre göra nåt
    med episka visuella inslag.

  193. Med det sagt...
    Jag skrev en roman-

  194. -som jag ville göra film av,
    "UFO in Her Eyes".

  195. I morse visade jag min film på
    Göteborgs universitet och nämnde...

  196. Jag vill göra en film
    om Kinas moderna historia.

  197. Förändringen från kommunism
    till kapitalism.

  198. Jag behövde stora ytor
    och många skådisar...

  199. Förändringen från jordbrukslandskap
    till ett kapitalistiskt landskap...

  200. Då behöver jag en stor budget.
    Jag får aldrig en miljon euro-

  201. -om jag inte skriver romanen först
    och får den översatt.

  202. Då kan jag få uppmärksamhet
    och stöd inom Europa...

  203. -...så jag får pengarna...
    -Och äntligen kan göra din film!

  204. Mitt sätt att göra film är märkligt.
    Jag tänker:

  205. "Jag skriver en roman,
    så jag får en budget."

  206. Jag skrev romanen på två månader
    och jag skrev den på engelska-

  207. -om en kinesisk by som såg ett ufo
    och utredningen som följde på det.

  208. Jag skrev den i Frankrike
    medan jag läste franska.

  209. Men jag skrev på engelska
    om en kinesisk historia.

  210. Min hjärna är kinesisk-

  211. -så jag översatte
    mellan språken hela tiden.

  212. Det var
    en utmanande och förvirrande tid-

  213. -men jag skrev klart romanen
    på två månader.

  214. Sen gavs den ut på engelska, tyska
    och franska.

  215. Det gjorde att jag fick pengar
    från mina läsare och förläggare-

  216. -så jag kunde göra filmen.

  217. Det var en film där jag skrev romanen
    för att kunna göra filmen.

  218. Det var som en övning
    inför det visuella formatet.

  219. Annars ser jag dem som helt åtskilda.
    Jag vill inte blanda ihop dem.

  220. I filmskapande respekterar jag
    dokumentärt språk mer än drama.

  221. Jag beundrar inte
    vackra skådespelare.

  222. Jag har svårt för
    vackra skådespelare-

  223. -för de flesta av mina filmer
    handlar om bönder.

  224. Varför be en vacker skådespelare
    spela en gammal gråtande bonde?

  225. Jag litar inte på dem,
    utan använder riktiga människor.

  226. Folk från gatan. Riktiga bönder.

  227. Jag blandar
    dokumentär och drama-

  228. -för jag håller
    det dokumentära högre.

  229. Dramaindustrin är mycket konservativ
    och Hollywoodcentrerad.

  230. Hollywood är min fiende.

  231. När du skriver eller filmar-

  232. -brukar dina filmer och böcker
    handla om identitet.

  233. Temat är ungefär detsamma
    i båda medier.

  234. Det handlar ofta om minnen-

  235. -och hur folk upplever det
    när de förflyttas-

  236. -från sitt ursprung och sina rötter-

  237. -och hamnar
    i en annan del av världen-

  238. -eller en annan del av samhället.

  239. Jag undrade om det...

  240. Du flyttade själv från en fiskeby
    till storstaden-

  241. -och sen utomlands.
    Det var tre övergångar.

  242. En stor övergång var språket
    på vilket du uttryckte dig.

  243. Ja. Det var och är känsligt
    att skriva om-

  244. -skiftet från en jordbrukaridentitet
    till en industriell identitet.

  245. Det handlar om
    hur stadskulturen förändrar en-

  246. -på bekostnad av individens historia.

  247. Jag är uppvuxen i en fiskeby
    med farföräldrar som fiskade.

  248. En dag fick de veta
    att de inte längre ägde sin fiskebåt.

  249. "Ni måste arbeta i ett företag
    för att bidra till fiskeindustrin."

  250. Över en natt förändrades allt,
    från ett lantligt liv-

  251. -till ett väldigt tekniskt liv.
    Det blir brutalt för bönderna.

  252. De har brukat samma jord
    i tusentals år-

  253. -och plötsligt måste de
    lära sig skriva och köra taxi.

  254. De måste lära sig förstå trafikljus
    och GPS.

  255. I västvärlden
    tog övergången 200-300 år-

  256. -från jordbrukssamhälle
    till industrisamhälle.

  257. I England började
    den industriella revolutionen-

  258. -på Dickens
    och drottning Victorias tid.

  259. I västvärlden tog övergången 300 år,
    från jordbruk till industri-

  260. -men i Kina tvingades övergången in
    under de senaste tjugo åren.

  261. Det kinesiska samhället
    har starka rötter i jordbruket-

  262. -och den här övergången blir intensiv
    för samhället och individerna.

  263. Jag såg det hos mina farföräldrar
    och mina föräldrar.

  264. Min mamma skulle vara bonde,
    men fick börja jobba i en fabrik.

  265. Hon tänker i termer av att odla ris-

  266. -och när man ska sätta vilka frön.

  267. Det är en helt annan syn på livet.

  268. Jag tror också
    att industrialiseringen-

  269. -ledde till omfattande migration,
    både inom landet och globalt.

  270. Jag är en del av
    den globala migrationen.

  271. Jag vet precis
    hur ensamt och förvirrande-

  272. -det känns när man lämnar sitt land-

  273. -och försöker etablera sig utomlands.
    Att förstå var ens läkare finns.

  274. Att förstå gemenskapen,
    som knappt finns i dag.

  275. Man måste lära nytt
    och man är inte ung längre.

  276. Folk hamnar långt ifrån
    sitt familjeursprung.

  277. Allt sånt är förstås sammankopplat
    och springer ur min verklighet.

  278. -Det temat återkommer i mina filmer.
    -Och i dina böcker.

  279. Språk skapar
    en annan typ av utmaning-

  280. -eller svårighet för mig.

  281. Jag hade skrivit på kinesiska
    i nästan trettio år-

  282. -och plötsligt fick jag byta
    till engelska.

  283. Då drabbades jag av
    en djup identitetskris.

  284. Nu lider jag inte längre av det-

  285. -men i början visste jag inte
    om jag var brittisk eller kinesisk.

  286. Det är ytliga frågor.

  287. Jag kan ha ett svenskt pass,
    men blir inte svensk för det.

  288. Jag vill inte längre vara kinesisk,
    utan tala till alla på jorden.

  289. Det är en storslagen ambition,
    men jag skriver på båda språk.

  290. Det är min enda identitet,
    den som författare.

  291. Den går utöver det nationella.

  292. Jag pratade japanska Yoko Tawada
    som bor i Berlin-

  293. -som så småningom
    började skriva på tyska.

  294. Hon sa att det var en stor frihet.

  295. Ingen väntade sig att hon skulle vara
    väldigt uttrycksfull-

  296. -eller skriva väldigt vackert.

  297. På både japanska och kinesiska
    kan man skriva utsökt prosa.

  298. Parfymerad prosa.

  299. Hon tyckte det var en frihet
    att skriva på tyska.

  300. "Jag kände mig fri.
    Jag blev den jag egentligen är."

  301. -Kände du så?
    -Det är en stor fråga.

  302. Klockan är 17.20, så vi borde bryta.

  303. Jag kan ge
    en avslutande kommentar om det.

  304. Att skriva på ett nytt språk
    är att skapa ett nytt jag-

  305. -vilket kan vara väldigt befriande
    och inspirerande.

  306. Jag ser nya dimensioner
    i mitt skrivande-

  307. -och varje bok får sin stil.
    Jag tycker det blir väldigt kreativt.

  308. Det speglar ens verklighet.
    Nu bor jag i västvärlden-

  309. -och vill prata om min verklighet nu,
    inte bara om mitt förflutna.

  310. -Tack så mycket.
    -Tack.

  311. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det filmiska berättandet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den kinesiska författaren och filmaren Xiaolu Guo lämnade Kina för länge sedan och idag bor hon i England. Här samtalar hon med Yukiko Duke om skrivandet och det filmiska berättandet, och om att inte bara skriva om det förflutna utan även om det som händer just nu. Inspelat under Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg den 25 september 2015. Arrangör: Alfabeta bokförlag.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Filmregissörer, Författare, Guo, Xiaolu, 1973-, Kinesisk litteraturhistoria, Litteraturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Bokmässan 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Höstlov blir läslov

För att få ungdomar och barn att börja läsa vill föreningen Läsrörelsen sprida begreppet "läslov". Här samtalar politiker och läsambassadörer om vikten av att läsa. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister; Gustav Fridolin, utbildningsminister; Johan Unenge, språkrör för satsningen Idrott och läsning; Katti Hoflin, chef för Stockholms stadsbibliotek och Cassi Stankovyc, gymnasiestudent. Moderator: Åsa Sandell. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Nätverket Läslov vecka 44.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Läsundervisning och lustläsning

Man talar om en sjunkande läsförmåga bland unga idag. Men vad får unga att vilja läsa? Vad gör skolan och vad säger forskningen? Här samtalar experter i ämnet om vad man kan göra. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Kulturrådet och Gleerups.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Två krig, två perspektiv

Samtal mellan författarna Antony Beevor och Peter Englund som båda har skildrat krig i sina böcker. Vilka olika bilder av världshistoriens två största krig framträder? Antony Beevor har bland annat skrivit böckerna "Stalingrad", "Berlin : slutstriden 1945" och "D-dagen". Peter Englund har skrivit en serie om första världskriget. Moderator: Görrel Espelund. Inspelat den 24 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Historiska Media och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Flickor i barnlitteraturen

Vad är en flicka, och vad förväntas en flicka vara? Författarna Anna Höglund och Pija Lindenbaum är båda aktuella med böcker om just detta ämne. Här samtalar de med moderatorn och förläggaren Erik Titusson. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Lilla Piratförlaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Fula, skitiga och elaka

Den nya kvinnan i litteraturen, hur skildras hon och vilka egenskaper får hon? Journalisten Andres Lokko intervjuar författaren Paula Hawkins som berättar om sin bok "Kvinnan på tåget". Boken handlar om tre kvinnor som alla visar mental obalans. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Massolit.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Arbeta bör man annars dör man

Varför jobbar vi och hur mycket ska vi arbeta? Seminarium om arbetets betydelse och attityder till arbete. Medverkande: sociologen och författaren Roland Paulsen, författaren Elise Karlsson, tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Moderator: Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia. Inspelat under Bokmässan i september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Se människan/Svenska kyrkan, Bokförlaget Atlas och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Naturligt material till en biografi

Författaren Kerstin Ekman har skrivit en biografi om den begåvade Linnélärjungen och bondsonen Clas Bjerkander som kom till Uppsala för att studera under 1700-talet. Här diskuterar hon med sin författarkollega Fredrik Sjöberg om varför just bortglömda vetenskapsmän utgör ett så utmärkt ämne för en biografi. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Journalistik till varje pris?

Journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström satt fängslade i Syrien i 46 dagar från november 2013. Det var en dramatisk tid. Hur har vägen tillbaka sett ut och hur har fångenskapen förändrat deras syn på livet? De samtalar med journalisten Martin Schibbye och utrikeskorrespondenten Cecilia Uddén om en ökad hotbild mot journalister och att många får betala ett högt pris. Moderator: Cecilia Bodström. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Priset för att leva tillsammans

Författaren Jonas Hassen Khemiri berättar om sin roman "Allt jag inte minns". Den handlar om kärlek, ekonomi och vänskap, om känslor och öden som krockar med varandra i dagens Stockholm. Kulturjournalisten Eric Schüldt leder samtalet. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers Förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Världen brinner - Astrid Lindgrens 40-tal

Panelsamtal om Astrid Lindgrens dagbok om vardagen i Stockholm under andra världskriget. Där skrev hon ner sina tankar om världsläget och om Sveriges agerande under kriget. Dagböckerna ges ut med anledning av att det är 70 år sedan krigslutet. Medverkande i samtalet: Karin Nyman, Kerstin Ekman och Jens Andersen. Moderator: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Salikon förlag, Saltkråkan, Rabén & Sjögren och Norstedts.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Den relativa yttrandefriheten

Hur ser journalisterna och författarna Ian Buruma och Masha Gessen på tillståndet för yttrandefriheten i världen 2015? Vilka är utmaningarna, hoten och möjligheterna? Ian Buruma har skrivit en bok om filmskaparen Theo van Gogh som mördades på öppen gata i Amsterdam 2004. Masha Gessen har bland annat skrivit en bok om den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Brombergs Bokförlag och Natur & Kultur.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Oförnuft och känsla

Vilka val gör vi i kärlekens namn och vilka blir konsekvenserna? När omvandlas passionens positiva laddning till negativa krafter? Författarna Karolina Ramqvist, Gunilla Boëthius och Lena Andersson samtalar om besatthet, makt och beroendeställning. Moderator: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning. Inspelat den 25 september 2015 på Bokmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Norstedts, Natur & Kultur och Wahlström & Widstrand.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

I känslornas värld

Varför är känslor så viktiga och vad är de egentligen bra för? Här samtalar tre författare som använder känslor som arbetsmaterial i sina verk: författaren Märta Tikkanen, hjärnforskaren Predrag Petrovic och programledaren Eva Funck. Moderator: Ann Lagerström, författare och journalist. Inspelat under Bokmässan den 25 september 2015 på Svenska Mässan, Göteborg. Arrangör: Natur & Kultur, Fri Tanke förlag och Schildts & Söderströms.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Nujävlarskanifåsepåfan

Som kvinna i Sverige är det tabu att skriva egohistoria och vara självupptagen, menar författaren och historikern Yvonne Hirdman. Här samtalar hon med Birgitta Holm. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Ordfront förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bokmässan 2015

Kan man ärva sorg och förtvivlan?

Agneta Pleijel och Astrid Seeberger har båda gett ut självbiografiska romaner. Här samtalar de med journalisten Marianne Rundström. Inspelat under Bokmässan den 26 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg Arrangör: Norstedts och Weyler förlag.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Läs och lev

Kärlekens språk

Vi försöker ta reda på hur kärlek gestaltas i texter. Rapparen och Grammis-vinnaren Erik Lundin berättar i sina låtar om sitt liv, sin uppväxt och kärleken till förorten. Svenskar är flitiga på att nätdejta, men det är viktigt med en bra presentation för att du ska hitta den stora kärleken. Att flörta är en hel vetenskap och ibland kan det behövas hjälp av ett proffs. Vår reporter Lovisa Haag träffar dejtingcoachen Viktor Sander och får lära sig vad man kan göra och vad man absolut inte ska göra. Programledare: Tara Moshizi och Karin Andersson.