Titta

UR Samtiden - En värld i förändring

UR Samtiden - En värld i förändring

Om UR Samtiden - En värld i förändring

Föreläsningar och samtal från seminariedagen Stories from a world of change. Här står klimatet och den personliga berättelsen i centrum och vi får höra historier från världens alla hörn. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Till första programmet

UR Samtiden - En värld i förändring : Klimatinsikter om framtidenDela
  1. Ers Majestät, Ers Kungliga Höghet,
    Excellenser, kollegor och vänner...

  2. Det här är ett privilegium...
    Jag har kopplingar till SEI sen länge-

  3. -så det är en ära att vara med och fira
    organisationens 25-årsjubileum.

  4. Det är som vanligt
    underbart att vara i Stockholm.

  5. Jag tar varje chans att komma hit,
    men det här är en speciell chans.

  6. Vi har fått ta del av flera inspirerande
    exempel på SEI:s arbete-

  7. -och vi ska få höra mer i eftermiddag.

  8. Vi är nog alla överens om att SEI
    är en speciell institution.

  9. Den säger sig stödja beslutsfattande
    för en hållbar utveckling-

  10. -genom att tillhandahålla kunskap
    som förenar vetenskap och policy.

  11. SEI:s område, dess revir,
    är därför att fungera som en bro.

  12. SEI markerar både gränsen
    och gränssnittet-

  13. -mellan vetenskap
    och politiskt beslutsfattande.

  14. De metaforer vi använder
    för att beskriva det här gränslandet-

  15. -är aldrig mitt i prick. De antyder
    att vi på ena sidan har vetenskapen-

  16. -och beslutsfattandet på den andra,
    och att de är separata sfärer.

  17. Ingen av metaforerna "bro" och "gräns"
    fångar riktigt komplexiteten-

  18. -som utmärker den miljö
    en organisation som SEI verkar i.

  19. Det är en miljö där vetenskap,
    många olika sorters kunskap-

  20. -och expertis, politik, policyskapande-

  21. -och praxis, det får vi inte glömma-

  22. -interagerar med varandra
    på ett väldigt dynamiskt sätt.

  23. Jag använder termerna vetenskap
    och policy, men jag glömmer inte-

  24. -att saken är mer komplicerad än så
    och inkluderar många slags kunskap-

  25. -policyskapande och praxis.

  26. Jag vill säga två saker
    om det här området.

  27. En är ett dess komplexitet
    gör att resultat-

  28. -är väldigt svårbedömda.

  29. Vi vet alla att bara
    för att ny kunskap finns tillgänglig-

  30. -så kommer det
    att förändra miljöpolicyn.

  31. Det är dessutom
    ett alltmer kontroversiellt område-

  32. -och därför
    alltmer i offentlighetens ljus.

  33. Det finns alltid
    på den politiska agendan.

  34. Det är intressant att förhållandet
    mellan vetenskap och politik-

  35. -alltmer har blivit
    ett område där vi alla-

  36. -antingen som forskare eller politiker
    känner ett större ansvar.

  37. Vi som är verksamma vid brittiska
    universitet väntar just ängsligt-

  38. -på resultatet av vår
    senaste forskningsutvärdering.

  39. Den här gången gäller det inte bara
    våra akademiska prestationer-

  40. -utan vi måste även rapportera
    om effekterna av vår forskning-

  41. -i en formell utvärdering.

  42. Det var nytt och en utmaning,
    och det var svårt-

  43. -för oss att hitta metoder för det.

  44. På SEI är man väldigt medveten om
    vikten av att verksamheten påverkar.

  45. Dessutom är man väldigt bra på
    att påverka, som vi har hört.

  46. Som medlem i vetenskapsrådet vet jag
    att man på SEI är medveten om-

  47. -behovet av att uppnå
    en bättre förståelse för-

  48. -hur politiska processer fungerar-

  49. -och för de komplexa sammanhang
    i vilka beslutsfattandet sker.

  50. Jag har lagt märke till-

  51. -att det här är ett område som visar
    SEI:s ämnesöverskridande karaktär.

  52. SEI sammanför folk
    från vitt skilda områden.

  53. Det gäller naturvetare och humanister.

  54. Den blandningen hjälper till
    att förstå den politiska miljö-

  55. -där SEI:s arbete omsätts i praktiken.

  56. Vad vet vi,
    efter årtionden av forskning-

  57. -om det här gränssnittet
    mellan vetenskap och politik?

  58. Hur förklarar vi exempelvis
    det paradoxala-

  59. -som jag tror
    att vi alla har observerat-

  60. -i att vi ibland har vi stor kunskap,
    men ser mycket lite handling-

  61. -och ibland stor handlingskraft
    som bygger på väldigt lite kunskap?

  62. Hur kan de här förhållandena
    existera samtidigt?

  63. Det är mitt specialområde, men jag
    tänker bara framhäva tre lärdomar-

  64. -som gjorts de senaste årtiondena
    om hur den här interaktionen ser ut.

  65. För det första: Vetenskapen
    påverkar sällan politiska beslut-

  66. -på ett enkelt och direkt sätt.

  67. "Vi vet att vetenskapen inte
    påverkar politiken direkt", tänker ni.

  68. Det vet alla här. Det intressantaste
    är kanske att myten-

  69. -om ett linjärt tekniskt förhållande-

  70. -mellan vetenskap och politik
    är en av våra mest seglivade-

  71. -då det gäller den här relationen,
    och den dyker upp igen och igen.

  72. Då det gäller mitt eget arbete
    har jag som jag nämnde-

  73. -suttit i Storbritanniens
    miljöskyddskommission-

  74. -som grundades 1970.

  75. Jag var inte med då vill jag påpeka.

  76. Men det var ett organ som grundades
    i början av miljörevolutionen.

  77. Utöver det så har jag studerat
    den effekt kommissionen haft.

  78. En sak det har lärt mig
    är att verkan av den kunskap-

  79. -rådgivning och expertis
    som ett sånt organ bidrar med-

  80. -ibland kan vara väldigt omedelbar.

  81. Rekordet för ett politiskt beslut
    är 35 minuter.

  82. Ibland kan det ta mycket längre tid,
    år eller till och med årtionden.

  83. Ibland är effekten diffus
    eller omärklig.

  84. Och ibland
    ser vi tyvärr ingen effekt alls.

  85. Det intressanta är inte bara frågan om
    hur vetenskapen påverkar politiken-

  86. -utan även vilka omständigheter-

  87. -som avgör om påverkan
    sker snabbt eller långsamt.

  88. Det kunde jag prata länge om.
    Det är väldigt fascinerande.

  89. Men jag går vidare till min andra punkt:

  90. Om saker och ting
    inte förändras snabbt nog-

  91. -så räcker det inte att höja rösten.

  92. Det räcker inte för forskare
    som är frustrerade-

  93. -över att beslutsfattarna inte
    tar hänsyn till deras kunskap-

  94. -att bara upprepa samma sak,
    fast med högre röst.

  95. Det betyder förstås inte
    att kommunikation är oviktig.

  96. Att kommunicera
    är alltid bättre än motsatsen.

  97. Poängen är att kommunikation
    bara är en av många faktorer-

  98. -som påverkar förhållandet
    mellan vetenskap och politik.

  99. Två saker står ut och har betonats
    i förmiddagens föredrag:

  100. Det ena är att vårt kommunikations-
    koncept måste vara brett.

  101. Det är inte bara så att forskare
    säger sanningen till makthavarna.

  102. Kommunikationen
    måste vara ömsesidig.

  103. Alla sidor i diskussionen
    måste få göra sig hörda.

  104. Den andra punkten
    berör dagens diskussion:

  105. Kommunikation...
    Nej, låt mig uttrycka det annorlunda.

  106. Fakta räcker inte. Fakta kan ibland
    till och med vara irrelevanta.

  107. Det viktigaste är
    att man berättar bra historier-

  108. -berättelser som förmår övertyga.

  109. Kommunikation har alltså
    avgörande diskursiva dimensioner-

  110. -utöver rena fakta.

  111. Det vi har hört i dag demonstrerar-

  112. -att SEI verkligen
    har lyckats skapa bra historier-

  113. -för att göra
    kommunikationen "på bron"-

  114. -så effektiv som möjligt.

  115. Den tredje punkten:
    I ett långsiktigt perspektiv...

  116. Om vi ser tillbaka till 1989
    då SEI grundades-

  117. -eller 1970
    då många miljöorgan bildades-

  118. -så ser vi att kunskap
    spelar en viktig roll, att den påverkar.

  119. Det är omöjligt att förklara
    utvecklingen inom miljöpolitiken-

  120. -det senaste halvseklet om man hävdar
    att kunskap inte spelar nån roll.

  121. Men den spelar alltid sin roll
    tillsammans med och i kombination-

  122. -med politiska prioriteter,
    ekonomi, sociala normer-

  123. -tröghet och ibland ännu värre hinder.

  124. Kunskap påverkas
    av alla dessa faktorer.

  125. Det innebär att vetenskapens
    och andra kunskapsformers effekter-

  126. -inte alltid syns snabbt.
    Ibland syns de bara gradvis.

  127. De är beroende av sociala processer-

  128. -som policyinlärning,
    som går långsamt-

  129. -eller genom det som Carol Weiss
    kallar "upplysning".

  130. Vi kan nog vara överens om
    att SEI under sina 25 år-

  131. -har spelat en stor roll
    i "upplysningsprocessen"-

  132. -när det gäller mötet
    mellan vetenskap och politik.

  133. Jag vill avsluta med
    att återvända till gränsen, till bron-

  134. -och göra en observation.

  135. Jag sa tidigare
    att det kan vara problematiskt-

  136. -att se forskning och skapandet
    av miljöpolicy som skilda världar.

  137. Om vi tänker på vilken som helst
    av huvudfrågorna-

  138. -som ett organ som SEI
    brottas med hela tiden:

  139. Klimatförändringar, livsmedelskontroll,
    hot mot den biologiska mångfalden.

  140. Det här är såna områden
    där vetenskap och politik-

  141. -är väldigt svåra att skilja åt.

  142. Det är inte uppenbart var forskningen
    slutar och politiken börjar-

  143. -eller var politiken slutar
    och vetenskapen börjar.

  144. En annan metafor skulle kunna vara
    att forskning, miljöpolicy och politik-

  145. -"minglar" på bron - och de vet inte
    alltid vilken sida de ska tillbaka till-

  146. -när minglandet är över.

  147. Det här får två viktiga effekter.

  148. Båda sammanfattas i ett begrepp
    som har tagits fram-

  149. -av forskare
    som studerar vetenskap och teknologi.

  150. Det begreppet är "gränsarbete".

  151. Gränsarbete kan ibland vara defensivt.

  152. Om det inte finns en tydlig gräns
    mellan forskning och policy-

  153. -och om vi inte vill att vetenskap
    och politik ska sammanblandas-

  154. -utan att de på vissa sätt
    ska hållas åtskilda-

  155. -så måste gränser hela tiden dras
    och försvaras.

  156. Man ser den här processen tydligt
    i förhandlingarna om klimatförändring.

  157. Det är vad Thomas Guerin
    var först med att kalla "gränsarbete".

  158. Men det finns även
    en annan sorts gränsarbete-

  159. -där organisationer och individer
    samarbetar gränsöverskridande.

  160. De bygger en bro
    mellan vetenskap och politik.

  161. Det är en avgörande funktion-

  162. -för det en del forskare
    skulle kalla en "gränsorganisation".

  163. En sådan spelar en avgörande roll
    "mitt på bron", om man så vill.

  164. Gränsorganisationer har tre särdrag:

  165. De verkar på gränsen
    mellan vetenskap och politik.

  166. De omfattar aktörer från båda sidorna.

  167. Dessutom skapar de något
    som har kallats "gränsobjekt".

  168. Det innebär att de har betydelse
    på båda sidor, inom forskarsamfundet-

  169. -och för dem som fattar policybeslut.

  170. Gränsobjekt kan vara rapporter
    eller modeller.

  171. De kan vara en särskild praxis
    eller till och med idéer.

  172. Jag tänkte avsluta med tanken-

  173. -att SEI
    redan var en gränsorganisation-

  174. -innan vi började använda den termen.

  175. SEI har varit en extremt effektiv aktör-

  176. -i gränslandet
    mellan vetenskap och politik.

  177. Den stora utmaningen nu - Måns
    kommer nog att ta upp mer om det-

  178. -är hur det här gränsarbetet
    ska utformas framöver-

  179. -i en globaliserad värld
    stadd i snabb förändring. Tack.

  180. Tack så mycket för dina
    utmärkta observationer, Susan.

  181. Jag tror att de motsvarar-

  182. -hur SEI:s personal
    uppfattar organisationens roll.

  183. En snabb fråga
    innan det är dags för nästa föredrag...

  184. Du pratade om
    hur snabb förändringen är...

  185. Vi hör ju ofta
    hur akut klimathotet är i dag.

  186. Det talas om global uppvärmning.
    Finns det nån snabb patentlösning?

  187. Eller måste forskarsamfundet
    lära sig att ha mer tålamod?

  188. Jag tror inte
    det finns nån patentlösning.

  189. Men nåt som jag anser
    verkligen skulle hjälpa-

  190. -är att både...

  191. Vi får förenkla det, fast det ju inte
    bara handlar om forskning och politik.

  192. Forskarna har blivit mycket bättre på
    att tala om osäkerhetsfaktorer.

  193. De är bättre på att erkänna att det
    finns osäkerhetsfaktorer. Det hjälper.

  194. Jag skulle ibland vilja att politikerna-

  195. -erkände att deras handlingsfrihet
    är begränsad.

  196. Det är ingen patentlösning, men...

  197. Vi hör ofta talas om-

  198. -hur allmänhet och politiker
    uppfattar vetenskapens roll.

  199. Vi bör nog även diskutera-

  200. -forskarnas förståelse av politiken
    i samma utsträckning.

  201. En större ömsesidig förståelse
    skulle förbättra situationen.

  202. Det skulle vara uppfriskande,
    fast politiskt sett aningen riskabelt-

  203. -om politikerna
    bad forskarsamfundet om råd-

  204. -men samtidigt erkände att de kanske
    måste handla annorlunda ändå.

  205. Det politiska handlingsutrymmet
    kan vara väldigt inskränkt.

  206. Att förstå de inskränkningarna
    vore ett steg framåt.

  207. Tack så mycket. Nu vill jag
    hälsa nästa talare välkommen.

  208. Professor Ramanathan.

  209. Han är professor vid University
    of California i San Diego.

  210. Han är även Unesco-professor
    i klimatpolicy i New Delhi.

  211. Han har gjort
    många viktiga studier om atmosfären-

  212. -inklusive forskning om aerosolers
    påverkan på atmosfären.

  213. I Sverige är han känd som medlem
    i Kungliga vetenskapsakademin-

  214. -sen 2008.
    Han har även vunnit Volvos miljöpris.

  215. Tack, Åsa.
    Det är en stor ära att vara här.

  216. Om man se till titeln...
    Det är rätt ovanligt att en fysiker-

  217. -pratar om vårt gemensamma bästa.

  218. Den resan började för 40 år sen,
    men en avgörande händelse förra året-

  219. -aktualiserade det. Vad var det?

  220. 2013 tillbringade min fru
    och jag tio veckor-

  221. -i indiska byar.

  222. Förhållandena var så svåra att vi
    regelbundet åkte till närmsta stad-

  223. -bara för att ta en dusch
    och få en kall öl.

  224. Det här pendlandet mellan by och stad-

  225. -fick mig att inse att det finns
    två världar på den här planeten.

  226. Låt mig presentera mina två världar.

  227. I den första
    bor 1 eller kanske 1,2 miljarder av oss.

  228. Vi beter oss som om tillgången
    på fossila bränslen var obegränsad.

  229. Den här miljarden konsumerar
    ungefär 50 % av all energi-

  230. -och släpper ut
    50-60 % av alla växthusgaser.

  231. Viktigare är att framtida ökningar
    av utsläppen-

  232. -inte främst beror på befolknings-
    tillväxten, utan på den här gruppen.

  233. Jag har med flit inte givit
    den här världen ett mänskligt ansikte.

  234. Låt mig visa er den andra världen
    - den har diskuterats tidigare i dag.

  235. Tre miljarder människor
    saknar tillgång till fossila bränslen.

  236. För grundläggande behov som mat-
    lagning är de beroende av biomassa.

  237. De står för mindre än 5 %
    av den totala energiförbrukningen-

  238. -och mindre än 8 %
    av utsläppen av växthusgaser.

  239. Tyvärr drabbas den här gruppen värst
    av klimatförändringarna.

  240. Både nu och i framtiden.

  241. Cambridgeekonomen Partha Dasgupta
    skrev en uppsats nyligen-

  242. -där han drog slutsatsen
    att arbetet för det gemensamma bästa-

  243. -är lösningen som sätter stopp för
    den onda cirkeln.

  244. Det handlar om överkonsumtion-

  245. -fattigdom, miljö och överbefolkning

  246. Jag vill gå längre och bidra med en idé
    för att bryta den onda cirkeln.

  247. Jag följer en formel-

  248. -som har fungerat bra för mig tidigare.

  249. Men först vill jag ge er en bakgrund.

  250. Ungefär 1896 gjorde den svenske
    vetenskapsmannen Svante Arrhenius-

  251. -den avgörande beräkningen
    av koldioxidens växthuseffekt.

  252. Under nästan 80 år...

  253. ...trodde forskarna att koldioxid
    var den farligaste växthusgasen.

  254. Det ändrades 1975 när jag upptäckte
    växthuseffekten av halokarboner-

  255. -som användes i kylaggregat.

  256. De halokarboner jag ägnade mig åt
    kallas CFC, klorfluorkarboner.

  257. Jag kunde visa att en CFC-molekyl
    från en sån här sprejburk-

  258. -har samma uppvärmningseffekt
    som 10 000 koldioxidmolekyler.

  259. Upptäckten kom ett år efter Molina
    och Rowlands berömda artikel-

  260. -som visade
    att CFC-gaser även förstör ozonlagret.

  261. Det ledde till Montrealprotokollet.

  262. Tidskriften The Economist
    hävdade nyligen-

  263. -att Montrealprotokollet
    hade en bieffekt:

  264. Det visade CFC-gasernas roll
    i klimatförändringen.

  265. Sen 1975
    har allt fler farliga ämnen upptäckts.

  266. Det har lett till att i dag
    så kommer 50 % av uppvärmningen-

  267. -från andra gaser än koldioxid.

  268. Bland de här andra gaserna-

  269. -finns det fyra kortlivade
    förorenande ämnen:

  270. Sot, metan, halokarboner, dvs. HFC-

  271. -och ozon i den lägre atmosfären.

  272. De står för en tredjedel
    av uppvärmningen.

  273. Vid en konferens
    som SEI organiserade 2008-

  274. -hävdade jag att minskade utsläpp
    av de här ämnena-

  275. -skulle sakta ned klimatförändringen
    med nästan 50 %.

  276. Uppseendeväckande nog
    tog det bara fyra år-

  277. -för forskarna och politikerna
    att acceptera det här.

  278. Det ledde till bildandet av CCAC,
    som inkluderar 40 länder.

  279. SEI var avgörande
    för att få till stånd det här-

  280. -och omvandla kunskap till handling.
    Det fanns andra aktörer-

  281. -men SEI var avgörande.

  282. Vilka var huvudaktörerna
    bakom det här?

  283. Det fanns tre. F.d. miljöminister
    Lena Ek var en eldsjäl.

  284. De andra två var Hillary Clinton
    och UNEP:s chef Achim Steiner.

  285. Även nu när det gäller
    Climate and Clean Air Coalition-

  286. -så är SEI viktigt
    för att omsätta målen i handling.

  287. Vilken är då min formel?

  288. När jag har en idé
    rörande klimatfrågan-

  289. -så väntar jag bara
    på en inbjudan från SEI.

  290. Det är därför jag är här.

  291. Låt mig berätta om min idé
    för att bryta den här-

  292. -onda cirkeln-

  293. -mellan överkonsumtion,
    fattigdom, föroreningar och miljö.

  294. Jag kallar det "två-världar-strategin".

  295. Man hör mycket om minskade
    koldioxidutsläpp och avfall.

  296. Det är nåt som bara
    berör den rikaste miljardens värld.

  297. De måste minska utsläppen
    genom att övergå till förnybar energi.

  298. Jag ska ge ett exempel
    då det gäller avfall.

  299. En tredjedel av den mat
    som produceras kastas.

  300. Om man ser på
    de koldioxidutsläpp det skapar-

  301. -så är de nästan lika stora
    som USA:s och Kinas totala utsläpp.

  302. Det är helt onödigt
    och ett resursslöseri.

  303. De fattigaste tre miljarderna
    å sin sida behöver tillgång till energi.

  304. Det hörde vi om i morse.

  305. Ett projekt vi startade för sex år sen-

  306. -gällde spisar
    som eldas med biomassa.

  307. Bättre spisar minskar
    koldioxidkonsumtionen med 50 %-

  308. -och minskar sotutsläppen med 100 %.

  309. Svart kol är den mörka materia
    som finns i rök.

  310. Det är den näst största orsaken
    till uppvärmningen.

  311. Vad kostar det att ta bort
    kolförbrukningen hos de rikaste?

  312. Ungefär 1 000 dollar per person.
    Problemet kostar 1 000 dollar att lösa.

  313. Då det gäller energitillgång
    för de fattigaste-

  314. -så anser jag att det bör betalas
    av de rikaste. Det finns tre skäl.

  315. Alla på planeten
    har samma intresse av det här.

  316. Det andra är ett rent själviskt skäl.

  317. Om vi inte betalar och de fattigaste
    börjar använda fossila bränslen-

  318. -kommer deras utsläpp
    att uppgå till 15 miljarder ton om året.

  319. Det tredje skälet
    är givetvis rättvisa och etik.

  320. Vi har helt klart
    kommit till ett vägskäl.

  321. Vi behöver radikala strategier.

  322. De måste
    förändra folks påverkan på naturen.

  323. Och folks beteende mot varandra.

  324. De här frågorna överskrider ju
    vetenskapens och politikens gränser.

  325. Vi behöver etiska och moraliska ledare
    för att skapa engagemang.

  326. Det är därför som Partha Dasgupta,
    ärkebiskop Minnerath i Frankrike-

  327. -och jag organiserade ett möte
    i Vatikanen.

  328. Värd var påven Franciskus.

  329. Det här mötet, som skedde i maj i år-

  330. -samlade en grupp filosofer,
    teologer och ledande forskare.

  331. Bland dem fanns fler Nobelprisvinnare.

  332. Gruppen bekräftade
    allt det vi har hört i förmiddags-

  333. -och ställer sig bakom
    att vidta de här åtgärderna.

  334. Vi briefade påven efter mötet.

  335. Gruppen var överens om
    att strategin kräver en övergångsfas.

  336. Hur uppnår vi det?
    Världens religiösa ledare-

  337. -måste engagera allmänheten
    i frågan om det globalt goda.

  338. Tack.

  339. Tack, professor Ramanathan.
    Om vi ser till SEI:s roll...

  340. Den kanske måste utvidgas-

  341. -och inkludera religiösa ledare i dia-
    logen mellan vetenskap och samhälle.

  342. Vi hinner inte ta upp alla de
    intressanta aspekter ni har nämnt-

  343. -men före lunch
    togs frågan om hållbar utveckling upp.

  344. Professor Ramanathan,
    är du inblandad i den processen?

  345. Och Susan, vad tror du om...

  346. ...målsättningar som politiskt redskap?

  347. Fungerar de mer visionärt,
    eller skapar de påtagliga resultat?

  348. -Vi börjar med dig.
    -Jag tänkte låta Susan svara...

  349. Jag kan börja.
    Om man ser till "två-världar-strategin"-

  350. -med en rik miljard överst
    och tre miljarder fattiga längst ned-

  351. -så är det här grundläggande frågor
    för en hållbar utveckling.

  352. Varför är de fattiga? Ett av skälen
    är att de saknar tillgång till energi.

  353. För mig handlar det om
    att stoppa klimatförändringarna.

  354. Det jag har kommit fram till, och det
    vi alla här har kommit fram till-

  355. -är att klimatförändring, föroreningar,
    fattigdom och miljöfrågor sitter ihop.

  356. Målen för en hållbar utveckling...

  357. Jag har sett dem, de kommer
    att läggas fram i september nästa år.

  358. De inkluderar allt det här.

  359. Jag tycker det är fantastiskt
    att ställa upp de här målsättningarna...

  360. ...men det vi har lärt
    av Climate and Clean Air Coalition är-

  361. -att målsättningarna
    måste förverkligas ute på fältet också.

  362. Utsläppen är så stora att vi behöver
    minst 100 SEI för att göra det.

  363. Jag tror att mål och visioner
    är enormt viktiga.

  364. De har symbolisk betydelse,
    politiskt sett.

  365. De är också viktiga
    som målsättningar för vårt arbete.

  366. Mål är ju också berättelser
    på sitt sätt.

  367. De talar om för oss
    vad som måste göras.

  368. Men det finns risker
    med ett målorienterad strategi-

  369. -eller med att arbeta mot specifika mål.

  370. Man får inte tappa helheten ur sikte.

  371. Det får inte bli så
    att man bara prickar av delmålen.

  372. Det kan bli kontraproduktivt.
    Målsättningarna är lite tveeggade.

  373. Men de är väldigt viktiga,
    så länge de hanteras med försiktighet.

  374. Tack. En sista fråga...

  375. Den rör dagens tema
    och vårt jubileum.

  376. Att förmedla vår kunskap
    via berättelser...

  377. Susan, där nämnde behovet
    av meningsskapande berättelser.

  378. Men om man ska vara självkritisk,
    som ett forskningsinstitut ju bör vara.

  379. Finns det några risker
    med att bli för beroende av...

  380. ...att presentera kunskap på ett sätt
    som vädjar till människors känslor-

  381. -i stället för att presentera
    forskningsrönen på traditionellt sätt?

  382. Ja, det tror jag.
    Alla berättelser är förenklingar.

  383. Förenklingar kan leda till
    att viktiga saker går förlorade.

  384. Jag kommer att tänka på
    är talet om ekosystemtjänster.

  385. Det har haft enormt genomslag då det
    gäller att skapa intresse globalt.

  386. Samtidigt tänker jag att...

  387. Vi har funnits på planeten i två minuter
    men talar om naturens "tjänster"...

  388. Det är rätt riskabelt
    och har sina avigsidor.

  389. En sak till bara...

  390. Berättelserna blir världsbilder-

  391. -som styr människor
    vid politiska konflikter.

  392. De är inte alltid nåt
    man medvetet tar till sig.

  393. De påverkar människors perspektiv-

  394. -på hur man ska lösa vissa frågor.

  395. Det gör dem till kraftfulla redskap
    för politisk förändring.

  396. Ja. Jag vill bara i korthet nämna
    nåt som inte har tagits upp hittills.

  397. Då det handlar om
    att omsätta kunskap i handling-

  398. -har jag insett att det finns
    oerhört många goda idéer.

  399. Jag tror att det som behövs
    är att tänka storskaligare.

  400. Vi pratar om miljarder människor.
    Projekten rör ofta några hundra tusen.

  401. På det området
    krävs det ett enormt arbete.

  402. Vi har ingen tid
    - planeten blir allt varmare.

  403. Jag hoppas att arbetet inriktas
    på att öka projektens omfattning.

  404. Jag tänker berätta en egen historia
    för att besvara din fråga.

  405. I går kväll... Jag hörde att jag
    skulle tala här för några dagar sen.

  406. Jag skickade mitt utkast
    till Rob vid sextiden.

  407. Han är enormt effektiv.

  408. Jag fick tillbaka det vid midnatt
    och stelnade av fasa.

  409. Alla mina kurvor och ekvationer
    var borta. Ni såg ju vad som var kvar.

  410. Jag lärde mig att det är ett effektivt
    sätt att presentera sin forskning på.

  411. Tack, Rob. Jag har lärt mig nåt.

  412. Tyvärr måste vi avsluta nu. Tack.
    Varsågoda och sätt er igen.

  413. Med historieberättandets risker
    i åtanke-

  414. -och de kanske ännu större fördelarna
    - så fortsätter vi på det spåret.

  415. Jag vill bjuda upp våra nästa
    fyra historieberättare på scenen.

  416. Vi ska... Vi tänkte...

  417. I stället för en introspektiv diskussion
    om vetenskap och miljöpolicy-

  418. -så ska vi demonstrera hur vi arbetar
    med exempel ur verkligheten.

  419. Som en introduktion till de här fyra
    ganska olika historierna-

  420. -gjorde jag - jag är ju forskare
    - en mini-enkät på kontoret.

  421. Jag frågade folk
    vad som karaktäriserar SEI.

  422. Två saker togs upp-

  423. -som intressant nog behandlades
    i förmiddagens föredrag här.

  424. För att förstå hur SEI arbetar...

  425. SEI:s forskning brukar utgå från den
    oreda som brukar kallas "verkligheten".

  426. Det låter kanske lite pretentiöst.

  427. Men den skiljer sig
    från kontrollerade forskningsmiljöer-

  428. -som ett labb
    eller en abstrakt digital modell.

  429. Det gör det svårt att identifiera
    typiska SEI-lösningar och koncept.

  430. Vi har få patentlösningar
    inom vår organisation.

  431. Vår roll är att visa världen som den är,
    inte som den borde vara, som nån sa.

  432. Det har två följder:
    Vi samarbetar nära med intressenter-

  433. -redan på ett tidigt stadium
    i forskningsprocessen.

  434. Det andra är integrerade metoder-

  435. -som kombinerar naturvetenskap
    och humaniora.

  436. Enkäten visade även att vår roll
    inte bara är att belysa miljöproblem-

  437. -utan även att peka på dilemman-

  438. -då det gäller miljöskydd
    och behovet av tillväxt.

  439. Det får inte bara bli tomma ord-

  440. -utan vi måste
    ta den här konflikten på allvar.

  441. Vi delar alla de här behoven:
    livskvalitet, en stabil inkomst-

  442. -hälsa, utbildning,
    drägliga sanitära förhållanden.

  443. Jag ville bara dela med mig av de här
    två beskrivningarna av SEI:s roll.

  444. Vi får höra om de reflekteras
    i de berättelser vi ska få höra.

  445. Vi ska börja med...

  446. ...nåt som hänger ihop
    med målen för hållbar utveckling-

  447. -och det Ramanathan sa om att
    omsätta globala mål i konkret handling.

  448. Vi har med oss Kim Andersson.
    forskare i Stockholm.

  449. Kim är vatten- och sanitetsexpert,
    med fokus på återanvändning.

  450. Han har arbetat länge i Colombia.

  451. Med sin bakgrund som miljöingenjör-

  452. -har han stött på sanitetsproblemens
    mänskliga sida.

  453. Tack, Åsa.
    Jag tar till mig Mark Pellings råd-

  454. -att vi måste se chansen vi får
    när de gamla utvecklingsmålen-

  455. -byts ut mot målen
    för hållbar utveckling.

  456. Vilka chanser och utmaningar
    innebär det för sanitetsutvecklingen?

  457. MDG, Millenium Development Goals-

  458. -var det första försöket att ta itu
    med de enorma sanitära problem-

  459. -som finns i världen. Målet var
    att halvera den del av befolkningen-

  460. -som saknar tillgång till sanitetssystem
    mellan år 2000 och 2015.

  461. Om man jämför siffrorna från 1990
    med dagens situation-

  462. -så ser man att en fjärdedel
    av världens befolkning-

  463. -har fått tillgång till sanitära system.

  464. Men målet är fortfarande avlägset.

  465. Ungefär en miljard människor
    uträttar sina behov i det fria.

  466. Många sanitetsprogram-

  467. -har varit inriktade på att eliminera
    att folk uträttar sina behov ute-

  468. -genom att förse dem med toaletter.

  469. Men man har förbisett behovet av-

  470. -att säkra att systemen
    används långsiktigt.

  471. Om vi räknar globalt i dag
    så har vi 4 miljarder människor-

  472. -som saknar
    ett fungerande sanitärt system.

  473. Det här fotot jag tog i Bihar i Indien
    återspeglar problemet.

  474. Familjen fick en toalett
    genom ett statligt program-

  475. -men som ni ser används den
    för att torka kodynga.

  476. Antagligen används den
    som bränsle vid matlagning.

  477. Medlemmarna i den här familjen
    går fortfarande ut på fälten-

  478. -för att uträtta sina behov, med de
    risker det innebär för kvinnor och barn.

  479. Kan vi hävda att familjen
    har tillgång till en toalett?

  480. Det kan ifrågasättas.

  481. Målen för hållbar utveckling,
    så som de är formulerade i dag-

  482. -utgör en bas
    för ett mer holistiskt synsätt.

  483. När det gäller de sanitära målen-

  484. -talas det om tillgång
    till sanitära system.

  485. Det talas även om "hygien för alla".
    Den sociala aspekten framhävs.

  486. Andra målsättningar-

  487. -inkluderar avfallsåteranvändning
    och rätt till medicinsk hjälp.

  488. Jag tror att det är viktiga steg
    på vägen mot en hållbar utveckling-

  489. -men vi har flera tekniska och sociala
    utmaningar att övervinna först.

  490. Problematiken kan dessutom
    se väldigt olika ut.

  491. Vi har många olika sorters
    bio-fysiska miljöer.

  492. Miljöproblemen ser olika ut
    på skilda håll i världen.

  493. Dessutom lever de människor
    vi vill påverka i skilda kulturer-

  494. -så när vi tar fram nya riktlinjer
    och program-

  495. -eller bara när vi följer upp
    ett ambitiöst sanitärt program-

  496. -så måste vi ta den oerhört komplexa
    situationen med i beräkningen.

  497. Ett sätt att närma sig det här
    är att demonstrera-

  498. -de positiva verkningar
    som integrerade lösningar kan ha.

  499. Jag ska ge er ett exempel från Laos.

  500. Vi har arbetat
    med en produktiv modell-

  501. -som är inspirerad
    av en svensk förebild.

  502. I dag hamnar det mesta av avfallet
    i stadens öppna kanaler.

  503. Staden har ett nätverk
    av naturliga kanaler.

  504. I dag är de ett transportsystem
    för alla former av avfall.

  505. Om vi utgår från en lösning
    baserad på integrerad resurshantering-

  506. -för att se
    vad vi kan göra åt avfallskanalerna-

  507. -så kan vi ta tillvara-

  508. -det organiska avfallet
    från sanitetssystemet.

  509. Vi kan ta tillvara köksavfall
    och växter från kanalerna.

  510. Det kan användas
    för att producera biogas.

  511. På så sätt bidrar vi till
    att försörja stadens energisystem.

  512. Restprodukterna
    från biogasproduktionen-

  513. -den solida biomassan,
    tillsammans med separerad urin-

  514. -kan användas som gödsel i jordbruket
    och livsmedelsproduktionen.

  515. Renare kanaler ger alltså mat
    och energi åt staden.

  516. Men den här sortens system-

  517. -där man försöker sluta resurscirkeln-

  518. -innebär också utmaningar.

  519. Politiska frågor
    som kan aktualiseras är:

  520. Hur bygger vi sanitära system
    och toaletter-

  521. -som verkligen används?

  522. Hur involverar vi företag-

  523. -så att vi är säkra på att nån
    tar tillvara det här materialet?

  524. Sen måste vi också nå jordbrukarna-

  525. -och konsumenterna.
    Accepterar de att avfall används-

  526. -för att producera mat?

  527. De olika sektorerna
    måste kommunicera.

  528. Dialogen mellan olika sektorer
    är väldigt viktig.

  529. Avslutningsvis vill jag säga...

  530. Jag tror
    att den här enorma utmaningen-

  531. -att få till stånd en övergång från
    defekation ute till toalettanvändning...

  532. ...är beroende av
    att förstå människornas behov.

  533. Man måste förstå mekanismerna
    som styr beteendeförändringar. Tack.

  534. Tack för ditt föredrag
    om hållbar sanitet, Kim.

  535. Det är ju ett annat av SEI:s initiativ
    som vi hoppas mycket på.

  536. Ser vi ett skifte från att se sanitära
    frågor som ett tekniskt problem-

  537. -till en fråga om
    att förstå mänskliga beteendemönster?

  538. Jag hoppas
    det spelar en större roll i framtiden.

  539. Beteendefrågorna
    måste få större utrymme.

  540. Men jag vill inte kalla det ett skifte.
    Det finns program-

  541. -för få slut på defekationen utomhus.

  542. De har ingen teknisk komponent alls.

  543. Integrationen måste förstärkas.

  544. Både sociala
    och tekniska aspekter är viktiga.

  545. Människorna måste få
    föra fram sina behov.

  546. Lösningen måste få dem att vilja
    använda och underhålla systemet.

  547. Samtidigt kräver ju det
    rätt teknisk lösning.

  548. Det måste också kopplas till
    att sluta resurscykeln.

  549. Det kräver tekniska innovationer.

  550. Jag hoppas på integration
    av den sociala och tekniska sidan.

  551. Okej. Tack!
    Vi går vidare till nästa berättelse.

  552. På tal om att förstå
    hur beteenden förändras...

  553. Vi hade turen att lyckas rekrytera
    dr Jenny Roe för ett år sen.

  554. Hon är beteendeexpert,
    med examen i miljöpsykologi.

  555. Du är ju även chef
    för vårt forskningscenter i York.

  556. Du studerar ju grundläggande aspekter
    av mänskligt beteende.

  557. Du forskar exempelvis om stress
    - som väl har funnits sen stenåldern...

  558. Du använder
    nya högteknologiska metoder.

  559. -Låt oss höra din berättelse.
    -Tack.

  560. Jag börjar
    med några gamla engelska ordspråk.

  561. De har nog en motsvarighet
    på alla språk i världen.

  562. Vi tar det understa:
    "Man kan inte lära gamla hundar sitta."

  563. Som barn insåg jag till slut
    att det inte var riktat till djuren.

  564. Ordspråken var riktade till människor,
    särskilt äldre människor.

  565. Om jag tar på mig "psykologmössan"...
    Ursäkta mig ett ögonblick.

  566. Den sitter inget vidare. Med den på
    ifrågasätter jag de här påståendena.

  567. Jag uppställer i stället
    det jag kallar en "disruptiv hypotes".

  568. Jag modifierar det sista ordspråket:

  569. "Man kan inte alltid lära gamla hundar
    sitta." Men jag tror att det går.

  570. Apropå de äldre. De är världens
    snabbast växande befolkningsgrupp.

  571. År 2050 kommer var femte person
    att vara över 60.

  572. I Japan är redan över 30 %
    av befolkningen över 60.

  573. Det är mycket. Det är en stor
    samhällsekonomisk utmaning.

  574. De äldre kostar pengar.

  575. Vi behöver nya lösningar. Jag som
    psykolog studerar rumsliga lösningar.

  576. Hur miljön kan bidra till sundare
    beteenden hos äldre personer.

  577. Jag studerar även hur känslolivet
    är kopplat till miljön.

  578. Emotioner är ju en avgörande drivkraft
    då det gäller mänskligt beteende.

  579. Min hypotes är att sinnesstämningar
    är nyckeln till en bättre miljö-

  580. -som i sin tur ger en trivsammare
    och meningsfullare-

  581. -mindre stressande utomhusmiljö
    för äldre.

  582. Jag kallar strategin:
    "Stämning, rörlighet och rum."

  583. Det är ett samarbete
    mellan flera brittiska universitet.

  584. Nu undrar förmodligen
    över min huvudbonad.

  585. Det är ett neurologiskt headset
    som mäter EEG-

  586. -dvs. hjärnans elektriska aktivitet.

  587. För första gången är det mobilt
    och försett med en GPS.

  588. Det låter oss kartlägga hur folk
    känner sig när de rör sig i stadsmiljön.

  589. Här är en av de äldre deltagarna
    i studien med sitt headset.

  590. Nu vill jag ta med er på en psykologisk
    resa i en urban miljö, i Hackney.

  591. Hackney ligger i Londons East End.
    Deltagarna följer den gula rutten.

  592. Den går genom ett industriellt
    urbant landskap.

  593. Det är fattigt, nedgånget
    och moget för sanering.

  594. Nu ska ni få se en graf
    som visar en deltagares hjärnaktivitet.

  595. Längst ned ser ni 14 linjer som visar
    testpersonens hjärnaktivitet.

  596. De är kopplade till 14 sensorer.

  597. Neurologer på SEI
    bearbetar de data vi får-

  598. -och omvandlar dem till emotioner
    som frustration, meditation och stress.

  599. Kartan visar sinnesrörelse.

  600. Det är en värmekarta
    som visar deltagarnas reaktioner-

  601. -under promenaden längs rutten.

  602. Det finns punkter där man kan se
    att testpersonen reagerar starkare.

  603. Vi tar en titt på en av de platserna.

  604. Här är den, överraskande nog.
    De äldre deltagarna i studien-

  605. -engagerar sig i graffitin
    längs kanalen.

  606. Det är lite oväntat. Nyfikenhet
    är avgörande för vårt välbefinnande.

  607. Vi ser även en arkitektstuderande
    som använder informationen-

  608. -för att skapa ett Hackney och ett
    London som är anpassat för äldre.

  609. Det här är en av studentens skisser
    för hur det skulle kunna se ut.

  610. Det är ju bara data från en person,
    tänker ni kanske.

  611. Vi måste utvidga studien.
    Det har vi ju talat om i dag.

  612. Därför har vi utökat den
    till att omfatta 120 deltagare.

  613. Vi kartlägger platser som framkallar
    positiva respektive negativa reaktioner.

  614. När studien är klar 2017 ska vi försöka
    påverka parlamentet med resultaten-

  615. -för att få till stånd förändringar
    för en bättre stadsmiljö.

  616. Jag tänkte avsluta med nåt
    som Maya Angelou har sagt:

  617. "Folk glömmer vad man säger
    och vad man gör"-

  618. -"men inte
    hur man får dem att känna sig."

  619. Som psykolog, tror jag att utmaningen
    med att förändra beteenden-

  620. -är att ge människor en positiv känsla.
    Tack.

  621. Tack, Jenny, det var tankeväckande.
    Jag vill själv ha ett sånt headset-

  622. -när jag kommunicerar med min familj
    eller mina chefer.

  623. Det skulle bli mycket effektivare.

  624. Ditt arbete kompletterar verkligen
    SEI:s andra verksamheter-

  625. -som jag är mer bekant med.

  626. De forskarna studerar hur en
    allt äldre befolkning påverkar miljön.

  627. Men här handlar det om hur man
    ska kunna skapa en bättre miljö.

  628. Min fråga till dig som är expert
    på mänskligt beteende-

  629. -och talade om hur viktigt
    det emotionella är:

  630. Är positiva eller negativa känslor
    mest effektiva för att skapa förändring?

  631. Sen undrar jag också hur du ser på
    möjligheten att använda dina metoder-

  632. -på mer globala problem-

  633. -exempelvis då det gäller modeller
    för minskade koldioxidutsläpp?

  634. Känslornas funktion som drivkraft
    beror väldigt mycket på kontexten.

  635. I Västafrika krävs sociala beteende-
    förändringar av hälsoskäl.

  636. Jag tänker på ebolakrisen.
    Där är rädsla drivkraften.

  637. Men jag vill använda mer positiva
    metoder för att skapa förändring.

  638. Då det gäller att få folk att minska
    koldioxidutsläppen är nyckeln-

  639. -att få det att framstå som coolt,
    som en ny livsstil.

  640. Man måste vädja till folks behov
    och önskningar.

  641. -Tack.
    -Tack själv.

  642. Nästa berättelse handlar om
    något helt annat. Jag varnar er.

  643. Inte bara geografiskt,
    utan också socialt och politiskt.

  644. Vi förflyttar oss från Hackney
    till konflikthärdarnas Mellanöstern.

  645. Vi brukar ju beskriva konflikter där
    ur ett beteendeperspektiv-

  646. -politiskt beteende, mer specifikt.

  647. Men du ska även
    ta upp miljörelaterade drivkrafter-

  648. -och vattnets roll som både orsak till
    och lösning på konflikten.

  649. Dr Annette Huber-Lee
    är forskare vid vårt institut i USA.

  650. Hon arbetar
    med internationell vattenplanering.

  651. Hon har bred erfarenhet från
    Kalifornien, Mellanöstern och Asien.

  652. Annette är även ingenjör, men som
    hennes berättelse kommer att visa-

  653. -så har du stött på
    högst mänskliga problem. Varsågod...

  654. Tack.

  655. Min passion här i livet är
    att försöka minska mänskligt lidande.

  656. Jag har arbetat på nationell nivå
    i Mellanöstern i 20 år-

  657. -i Israel, Jordanien och Palestina för
    att skapa en rättvis vattenfördelning.

  658. Jag måste erkänna
    att det kan kännas rätt hopplöst ibland.

  659. Men 2011 träffade jag Mohammed.

  660. Han inspirerade mig
    till fortsatt arbete i Mellanöstern.

  661. Den här berättelsen handlar om
    Mohammed, SEI och vikten av tillit.

  662. Det här är ett av Mohammeds foton.
    Han älskar att ta bilder.

  663. Han lärde sig det
    i ett flyktingläger på Västbanken-

  664. -på ett ungdomscenter som lär ut
    fredliga sätt att kommunicera.

  665. En del av er kanske ser att det är
    muren mellan Palestina och Israel.

  666. Muren skiljer åt på många sätt.

  667. Jag arbetar på båda sidor om muren
    och båda sidor är utsatta för press.

  668. Men på Mohammeds sida handlar det
    om en djupgående otrygghet.

  669. Han fruktar dagligen att soldaterna
    ska gripa honom eller hans far-

  670. -att de ska terrorisera
    barnen och de äldre-

  671. -eller att det ska bli utegångsförbud.

  672. Kommer han och hans pappa
    att kunna ta sig till arbetet?

  673. Men mitt i allt det är det mest
    frustrerande för Mohammed-

  674. -och för många palestinier
    och jordanier bristen på vatten.

  675. När jag ser muren, ser jag skiljelinjen
    mellan dem som alltid har vatten-

  676. -och de som saknar det.

  677. Palestinierna är initiativrika.

  678. De skickar barnen för att fylla små
    behållare vid offentliga vattenkranar.

  679. Om de har pengar
    så köper de vatten från tankbilar-

  680. -men det är väldigt dyrt.

  681. När det plötsligt finns vatten
    blir det kalabalik.

  682. Ingen vet när det kommer, så folk
    ringer varandra: "Vi har vatten!"

  683. Alla startar sina små pumpar
    och ber att det finns elektricitet-

  684. -så att de kan pumpa upp vatten
    till cisternerna på taken.

  685. De kämpar med skiftnycklar
    och slangar... Det är helt galet.

  686. Det var så jag träffade Mohammed.
    Han hade gjort en dokumentär-

  687. -som heter "Everyday Nakba".

  688. Nakba betyder katastrof på arabiska.

  689. För palestinierna
    har ordet en annan mening också.

  690. "Nakbadagen" påminner om dagen
    då de tvingades lämna sina hem 1948.

  691. Med den katastrofen
    jämför Mohammed-

  692. -den vardagliga katastrofen det innebär
    att inte veta om det finns vatten.

  693. Jag fick tillfälle att träffa Mohammed
    och han bjöd in mig till flyktinglägret.

  694. Ni som känner folk från Mellanöstern
    vet hur gästfria de är.

  695. Jag åkte till flyktinglägret
    och fick höra flyktingarnas berättelser.

  696. Jag arbetade nationellt
    med vattentillgången-

  697. -men de oroade sig för vattnets renhet.
    De var rädda att bli förgiftade.

  698. Jag åkte tillbaka och engagerade
    några professorer och studenter-

  699. -och vi startade ett vattentestprogram.

  700. Vi lärde kvinnor och ungdomar
    att pröva vattnets kvalitet.

  701. Som tur är var det inte förgiftat.

  702. Men tyvärr fanns det
    mycket bakterier i flyktinglägret.

  703. Det beror
    på den dåliga vattentillförseln.

  704. Vi drog i gång ett utbildningsprogram
    i samarbete med skolsystemet-

  705. -för att lära folk hur man minskar
    bakteriehalten i dricksvattnet.

  706. Det var väldigt givande,
    men det viktigaste för mig-

  707. -var att folk sa:
    "Ni är den första organisationen"-

  708. -"som inte utför forskning på oss,
    utan med oss och för vår skull."

  709. Det kändes väldigt bra.

  710. Men för nåt år sen,
    och det är inget ovanligt-

  711. -trängde israeliska trupper in i lägret,
    och som vanligt tog Mohammed bilder.

  712. Den här soldaten
    ville inte bli fotograferad.

  713. Han sa åt Mohammed
    att sluta fotografera.

  714. Mohammed svarade att han
    hade rätt att ta bilder som journalist.

  715. "Jag siktar bara på dig med kameran,
    inte med ett gevär", sa han.

  716. Soldaten sköt Mohammed i ögat.

  717. Den här bilden är plågsam att visa,
    men den visar Mohammeds mod.

  718. Han opererades två gånger
    och fick behålla synen på ögat-

  719. -men väl tillbaka i lägret
    fängslades han av okända skäl.

  720. Advokaterna fick honom släppt
    en månad senare.

  721. När han kom ut sa han till mig:

  722. "Det var ju bara ett skämt,
    men den där soldaten fattade det inte."

  723. Det är nåt speciellt med den andan.

  724. Det han sa
    efter allt det han råkat ut för-

  725. -var bara: "Vi behöver ändå vatten.
    Kan du hjälpa oss, Annette?"

  726. Lösningen på problemet med
    att få vatten till Västbanken och Gaza-

  727. -finns på andra sidan muren.
    Där har SEI en unik position.

  728. Vi har i åratal byggt upp förtroende
    på båda sidor av muren.

  729. Det senaste året
    har jag arbetat på att få fram-

  730. -ett gemensamt israeliskt
    och palestinskt förslag.

  731. Det krävde många månaders arbete
    och det förtroende som finns för SEI-

  732. -för att kunna lägga fram
    ett gemensamt förslag i vattenfrågan.

  733. Det kändes som en seger,
    men tyvärr antogs inte förslaget.

  734. Men i Mohammeds anda
    så ska vi lägga fram ett nytt förslag.

  735. Den här gången inkluderar det
    vatten, energi och livsmedel-

  736. -och visar Israels, Jordaniens
    och Palestinas beroende av varandra.

  737. Det kanske finns en chans
    att förändra nåt.

  738. För varken jag
    eller Mohammed ger oss-

  739. -förrän de här barnen får leka efter
    skolan i stället för att hämta vatten.

  740. Som Mohammed
    skulle säga: Insha'Allah. Tack.

  741. Tack för din gripande historia.

  742. Det här är första gången
    Annette har berättat den så här.

  743. Vanligtvis
    brukar du använda powerpoint.

  744. Väldigt tekniskt.

  745. Det var intressant att se
    den här sidan av ditt arbete.

  746. Kan du säga nåt mer om hur
    du bygger upp förtroende i praktiken-

  747. -och hur du undviker att välja sida?

  748. När du propagerar för en lösning-

  749. -hur behåller du din vetenskapliga
    integritet i såna här situationer?

  750. Jag borde har tittat noggrannare
    i mina anteckningar.

  751. Det hör till saken
    att vi har tre löpande projekt-

  752. -i Israel, Jordanien och Palestina
    som rör vattentillgång och ekonomi.

  753. I alla tre länderna får jag frågan:

  754. "Vad händer i Israel och Jordanien?"

  755. Det är rätt lätt för mig
    att svara på den typen av frågor.

  756. Men i Israel, när jag får frågan vad som
    händer i Palestina och Jordanien-

  757. -så säger jag sanningen.
    Det beror på att alla års samarbete-

  758. -har fått mig att lära känna
    mig själv och mina SEI-kollegor.

  759. Jag säger uppriktigt att i Jordanien,
    på grund av alla syriska flyktingar-

  760. -så finns det inte ens vatten en dag
    i veckan, utan fyra timmar i veckan.

  761. I Palestina finns det vatten
    varannan vecka eller månad.

  762. Jag måste säga ärligt
    att det skadar israelerna själva-

  763. -att klyftan är så stor.

  764. Båda sidor är mycket mer motiverade.

  765. Vi har pratat mycket
    om kommunikation och allas väl-

  766. -och om det bara går att väcka den
    så finns det latent mycket god vilja.

  767. -Vi måste bara väcka den.
    -Det låter lovande.

  768. Tack igen. Nu är det dags-

  769. -för vår sista
    - men inte minste - talare.

  770. Vi avslutar med att återknyta
    till förmiddagens tema:

  771. Hållbara leveranskedjor för råvaror.

  772. Mer specifikt handlar det om
    skogsavverkning i hjärtat av Borneo.

  773. Det är ett stort hopp
    från konflikten i Mellanöstern.

  774. Det finns två gemensamma nämnare
    för det vi har hört-

  775. -och i det kommande föredraget.

  776. Den ena är att grundläggande behov
    måste tillgodoses-

  777. -för att uppnå en hållbar utveckling
    och fred.

  778. Den andra är vikten av förtroende.

  779. Det kan handla om förtroende
    mellan grannländer i en konflikt-

  780. -eller förtroende
    mellan konsumenter och producenter.

  781. Peter Repinskis berättelse är vår sista.
    Han är relativt ny på SEI.

  782. Han ska bredda vårt arbete
    med konsumtion och produktion.

  783. Han har lång internationell erfarenhet
    av miljöpolicyarbete.

  784. Bland annat på UNEP.

  785. Här på SEI har han hittills
    fokuserat mest på den privata sektorn.

  786. -Varsågod, Peter.
    -Tack, Åsa.

  787. Ja, vi har fokuserat mycket
    på lösningar i dag.

  788. Men det finns nåt
    som döljer sig under ytan.

  789. Nåt som jag tror är ett hinder för oss
    i vårt arbete och i ert arbete-

  790. -för att uppnå våra gemensamma mål.

  791. Jag tror och hoppas att SEI
    kan bidra till att hitta lösningar.

  792. Enligt Världsbankens bedömning
    är den globala korruptionen-

  793. -en industri som omsätter
    en biljon dollar om året.

  794. Det motsvarar hela Australiens BNP.

  795. Det här är även en av grundorsakerna
    till miljöförstöringen.

  796. Min berättelse
    är inte alls nån framgångssaga.

  797. Det är historien om ett misslyckande.
    Men misslyckandet har inspirerat mig-

  798. -i mitt arbete för SEI och andra.

  799. Det har fått mig att tränga djupare
    ned i leverantörskedjorna-

  800. -och försöka hitta lösningar
    som faktiskt fungerar i praktiken.

  801. Berättelsen ger en glimt
    av den illegala skogsavverkningen-

  802. -i Borneos inland.

  803. Det handlar om att hamna på ruta ett.
    Jag tog med en liten pall.

  804. I fall stolarna inte skulle räcka.

  805. Skämt åsido, så är det en pall av teak.

  806. Som konsument hoppas jag
    att det jag har att berätta-

  807. -inte är den här pallens historia.

  808. Men ärligt talat så vet jag inte.

  809. Jag arbetade för UNEP-

  810. -och vårt uppdrag var att få till stånd
    ett naturskyddsområde-

  811. -i Kapuas Hulu på den
    indonesiska sidan, i västra Kalimantan.

  812. Vi samarbetade med flera inhemska
    och internationella organisationer.

  813. En del av uppgiften var att hitta-

  814. -försörjningsalternativ
    för lokalbefolkningen.

  815. På bilden ser vi ett traditionellt
    långhus och en traditionell dans.

  816. Lokalbefolkningen berättade för oss
    hur desperat deras situation var.

  817. Det här är ett vanligt scenario:

  818. De saknar rent dricksvatten,
    de saknar tillgång till energi-

  819. -till sanitära inrättningar
    och till skolor.

  820. De är offer
    för myndigheternas inkompetens.

  821. Det gör dem förstås
    också extremt sårbara.

  822. De ser inga andra lösningar
    på sin situation-

  823. -än att sälja sin mark
    för några tusen dollar.

  824. Ni ser de vita fläckarna
    på det här fotografiet.

  825. Det visar
    var regnskogen har avverkats.

  826. Avverkning var redan då illegal
    i det här området.

  827. Så officiellt
    är det här nåt som inte pågår.

  828. Jag blev nyfiken på hur det fungerar.

  829. Vad händer med timmerstockarna som
    avverkas i den här avlägsna regionen?

  830. Hur ser deras väg
    till att bli "produkter" ut?

  831. Vi följde faktiskt en transport genom
    djungeln mot den malaysiska gränsen.

  832. Det var på den vägen som stockarna
    lämnade den indonesiska sidan.

  833. Det är illegalt
    att föra stockar över gränsen-

  834. -mellan Indonesien och Malaysia.

  835. Vad gör man då?

  836. Jo, man gör dem fyrkantiga.

  837. Per definition är det då
    inte längre en timmerstock.

  838. Ni skrattar, men så ser det ut.
    Det var otroligt att se.

  839. På andra sidan gränsen
    kunde vi se sågverk.

  840. De är också illegala,
    men de finns där ändå.

  841. Där sågas stockarna till brädor.

  842. Sen stämplar
    en mutad tjänsteman dem-

  843. -som miljöcertifierat trä-

  844. -från hållbart skogsbruk
    i Sarawak i Malaysia.

  845. Dessutom finns det
    en stor svart marknad-

  846. -i Indonesien för transportdokument
    som ljuger om träets ursprung.

  847. Det gör att trä som avverkats
    i naturskyddsområden-

  848. -kan komma ut på världsmarknaden.
    Inte så mycket här i Sverige, kanske-

  849. -men i USA används det till möbler
    och liknande.

  850. Men det här är väl ändå ett undantag?
    Det kan ju inte ske i större skala.

  851. Min ledande fråga ger er svaret.

  852. Det sorgliga svaret.

  853. Illegal avverkning
    sker i stor skala på Borneo.

  854. Det här är gamla bilder.
    Den sista är en förutsägelse.

  855. Jag hoppas att det inte går så långt.

  856. Mellan 1985 och 2001-

  857. -så utsattes 60 %
    av den skyddade regnskogen-

  858. -för avverkning för att förse
    den globala marknaden med timmer.

  859. Det är ungefär
    29 000 kvadratkilometer.

  860. Ett område lika stort som Belgien.

  861. Ännu sorgligare är att Borneo
    inte är unikt i Sydostasien-

  862. -där jag har arbetat i flera år.

  863. Den olagliga timmeravverkningen
    i Sydostasien-

  864. -är enligt FN:s beräkningar
    värd 3,5 miljarder dollar.

  865. Till historien hör att jag
    höll på att bli nedhuggen själv.

  866. Vi hade beväpnade vakter
    som eskorterade oss i djungeln.

  867. Plötsligt gav de sig av.
    Två kanoter lade till-

  868. -fulla med arga
    och desperata skogshuggare.

  869. De hade kontrakt med skogsföretagen.

  870. Ur deras perspektiv
    tog vi ju ifrån dem deras levebröd.

  871. Med deras machetes och utan vakter
    blev det ingen behaglig kväll.

  872. Men jag överlevde ju
    - utan att muta mig fri!

  873. Lösningar, alltså...

  874. Jag hoppas de inte ser ut så här.

  875. Även för ett företag med goda
    intentioner är det extremt svårt-

  876. -att kunna garantera
    en hållbar leveranskedja-

  877. -hela vägen från ursprunget,
    från ruta ett.

  878. Det gäller särskilt när man använder
    råvaror från utvecklingsländer.

  879. Vi får inte blunda för korruptionen-

  880. -och dess inverkan på just
    den miljöpolicy som vi vill förändra.

  881. Det är bra att det diskuteras i samband
    med målen för hållbar utveckling.

  882. Men det är absolut nödvändigt
    att vi når ned till gräsrotsnivån-

  883. -och lär oss att praktiskt förstärka
    god förvaltning på lokal nivå.

  884. Där spelar de privata företagen
    en nyckelroll.

  885. Vissa företag sköter det väl,
    andra inte.

  886. När vi som konsumenter
    köper en produkt-

  887. -bör vi kräva trovärdig information-

  888. -om dess prestanda och ursprung.

  889. Det har sagts tidigare,
    men vi får inte rygga tillbaka för-

  890. -och snart stängs nog min mikrofon av
    - att konsumera mindre.

  891. Och vi kanske bör köpa produkter
    som håller längre.

  892. Så hur gick det i Kapuas Hulu?

  893. Det har blivit ett naturskyddområde
    i Kapuas Hulu.

  894. Men det jag har sett på nätet
    sen jag var där-

  895. -visar att avverkningen fortsätter.

  896. En av de första åtgärder Indonesien
    vidtog var att minska storleken-

  897. -på de kvadratiska stockar som får
    fraktas över gränsen till 60 centimeter.

  898. Ni får själva avgöra om ni tror
    att det är en hållbar lösning...

  899. Tack.

  900. Tack för din historia
    om ett misslyckande.

  901. Det var inte precis "positiv psykologi".

  902. Vad kan SEI göra på plats
    mot korruptionen?

  903. Att samarbeta med företag
    är nytt för oss.

  904. Ja. Jag tror att det
    finns mycket vi kan göra.

  905. Vi talar mycket om att bygga broar
    mellan forskning och politik.

  906. Det finns nog många broar-

  907. -men en bro mellan forskning
    och företag är en väg-

  908. -som jag tror gagnar SEI:s vision.

  909. Framförallt då det gäller
    att nå ut till dem som har kapacitet-

  910. -att skapa förändringar på fältet.

  911. Det kan handla om att sammanfatta
    300 sidor vetenskaplig text-

  912. -till tre sidor som betyder något
    för aktörer på företagarsidan-

  913. -och ryms
    i deras övergripande affärsstrategi.

  914. Men jag tror också
    att det handlar om-

  915. -att ta itu med korruptionen på ett
    mer aktivt och förebyggande sätt.

  916. Vi kan inte utgå ifrån...

  917. Policyriktlinjer
    efterlevs inte alltid i verkligheten.

  918. Det finns många möjligheter, tror jag.

  919. Acceptera verkligheten
    som den är, alltså?

  920. Vi ska inte försöka oss på en syntes
    av alla de här berättelserna.

  921. De talar för sig själva.

  922. Tyvärr slutar inte alla väl, så vi har
    att göra de kommande 25 åren också.

  923. Nu lämnar jag över till Rob.

  924. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Klimatinsikter om framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Föreläsning och samtal med Susan Owens, professor i miljöpolicy vid Universitety of Cambridge, och Veerabhadran Ramanathan, forskare inom atmosfärvetenskap vid University of California. De diskuterar ojämlikhet i världen kopplat till framtid och klimat. Inom samma ämne följer panelsamtal med Kim Andersson, Jenny Roe, Annette Huber-Lee och Peter Repinski. Samtliga forskare vid SEI. Moderator: Åsa Persson. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Klimat, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En värld i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Hur vi ser framtiden

Chefen för SEI i Stockholm, Johan Kuylenstierna, berättar om lokal aktivism och globala miljövisioner. Han konstaterar bland annat att vi aldrig kan förutse framtiden, men att vi kan planera för den. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kungens syn på klimatet

Kung Carl XVI Gustaf håller tal om att vi måste hitta smarta sätt att lösa klimatförändringarna på jorden. Han lyfter fram att gemensamma ansträngningar mellan olika forskningsområden har lett fram till att ozonhålet är på väg att minska. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kommer jorden räcka till?

Klimatforskare berättar om hur klimatförändringar och förändringar i konsumtionsmönster direkt eller indirekt kan påverka vardagen på andra platser på jorden. Vi får höra historier från fyra olika delar av världen som alla visar på vilken globaliserad värld vi lever i. Medverkande: Magnus Benzie, Toby Gardner, Louise Karlberg, Karl Hallding. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Inget bröd utan rök

Klimatforskare berättar om utmaningar med att världen över förändra seder och traditionella hushållsarbeten så att de blir mer miljövänliga. Vi får höra berättelser om seder från fyra olika platser på jorden och hur de påverkar mijön. Medverkande: Åse Johannessen, Fiona Lambe, Caroline Ochieng och Kevin Hicks. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Klimatinsikter om framtiden

Föreläsning och samtal med Susan Owens, professor i miljöpolicy vid Universitety of Cambridge, och Veerabhadran Ramanathan, forskare inom atmosfärvetenskap vid University of California. De diskuterar ojämlikhet i världen kopplat till framtid och klimat. Inom samma ämne följer panelsamtal med Kim Andersson, Jenny Roe, Annette Huber-Lee och Peter Repinski. Samtliga forskare vid SEI. Moderator: Åsa Persson. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Vägen framåt efter Paris

Efter FN:s klimatmöte i Paris är världen överens om utsläppsmålen. Men vad gör vi nu? EU:s chefsförhandlare Artur Runge-Metzger berättar här om EU:s roll. Framtidsminister Kristina Persson (S) och klimatforskaren Johan Rockström talar om vad Sverige bör och kan göra. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.