Titta

UR Samtiden - En värld i förändring

UR Samtiden - En värld i förändring

Om UR Samtiden - En värld i förändring

Föreläsningar och samtal från seminariedagen Stories from a world of change. Här står klimatet och den personliga berättelsen i centrum och vi får höra historier från världens alla hörn. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Till första programmet

UR Samtiden - En värld i förändring : Hur vi ser framtidenDela
  1. Ers Majestät. - Ers Kungliga Höghet.
    - Mina damer och herrar.

  2. Kära kollegor. - Ärade gäster.

  3. Välkomna till SEI:s 25-årsjubileums-
    symposium här i Stockholm.

  4. I 25 år har vi byggt broar
    mellan vetenskap och politik-

  5. -och tagit fram lösningar
    på samtida och framtida problem.

  6. Seminariet handlar om berättelser.
    Det är kontroversiellt-

  7. -för en vetenskaplig organisation,
    men typiskt för SEI.

  8. Det handlar inte bara om vetenskap,
    utan om människor.

  9. Vi knyter kontakter och etablerar
    och väcker engagemang.

  10. Detta kräver berättelser
    och vittnesmål från forskare.

  11. De senaste 25 åren
    rymmer många olika berättelser.

  12. Närmare bestämt sju miljarder, om vi
    låter alla på jorden komma till tals.

  13. Har de här åren varit framgångsrika?
    Det beror på vem man frågar.

  14. Jag skulle vilja inleda med
    att säga att de senaste 25 åren-

  15. -på många sätt har varit fantastiska.

  16. Människan har gjort
    enastående framsteg.

  17. Flera miljarder människor
    har räddats från fattigdom.

  18. Aldrig tidigare har så många
    kunnat utbilda sig-

  19. -eller haft förmånen
    att leva i demokratier.

  20. Fler än någonsin lever längre
    och är friskare, trots det som sker-

  21. -i bland annat Västafrika.

  22. Men vi kan också
    utgå från en annan berättelse-

  23. -och påpeka att vissa av dessa
    framsteg har fått negativa följder.

  24. I viss mån finns råder det ojämlikhet
    mellan länder, såväl som inom dem-

  25. -och även mellan könen. Alla kan inte
    njuta av demokratins frukter-

  26. -eller delta fullt ut i samhället,
    på grund av fattigdom eller sitt kön.

  27. Vi brottas med nya
    och omfattande miljöproblem.

  28. Även om vi har lyckats lösa
    några av dem-

  29. -som till exempel hålet i ozonlagret-

  30. -och mer lokalt surt regn
    och övergödning, så dyker nya upp.

  31. Ett av dessa är klimatförändringarna,
    och kanske än mer brådskande-

  32. -är hotet mot
    den biologiska mångfalden.

  33. 25 år är ingen lång period för mig
    som är paleoklimatolog.

  34. Vi bryr oss inte om tidsspann
    som understiger 10 000 år.

  35. Dagens koldioxidnivåer och vår egen
    klimatpåverkan-

  36. -är bara en mindre anomali,
    geologiskt sett.

  37. Men mycket har förändrats.

  38. 1989 fanns det bara fem miljarder
    människor på jorden.

  39. I dag är vi 7,2 miljarder.
    Under vår organisations levnadstid-

  40. -har jordens befolkning
    ökat med 2,3 miljarder.

  41. Några av dem har som tur är
    valt att arbeta hos oss.

  42. 1989 tog Europa
    ett första steg mot ett enande.

  43. I november föll Berlinmuren.

  44. En demokratiskt vald president,
    Václav Havel-

  45. -tog, med stöd av sitt folk,
    makten i december 1989.

  46. Det här var de första tecknen
    på kollapsen av ett stort imperium:

  47. Sovjetunionen.

  48. Dessa händelser blev startskottet
    för expansionen av EU-

  49. -och lade grunden för dagens union,
    med alla dess problem.

  50. Man må träta om jordgubbar-

  51. -men EU är även ett organ
    som skapar fred-

  52. -välstånd och ett
    gott samarbetsklimat här i Europa.

  53. Dessutom är unionen
    en förebild för andra länder-

  54. -och en pådrivande kraft bakom
    vetenskapliga samarbeten i Europa-

  55. -vars like aldrig har skådats.
    Globaliseringen inledde sitt återtåg.

  56. Äntligen raserade vi
    några av murarna mellan oss.

  57. Globaliseringen har sina problem-

  58. -men den har även inneburit
    stora vinster för många människor.

  59. 1989 var dock inte bara
    ett förändringens år för Europa.

  60. I Brasilien tillträdde den första
    demokratiskt valda presidenten-

  61. -på nästan 30 år.

  62. I Sydafrika
    blev de Klerk vald till president.

  63. Hans regering inledde trevande
    avvecklingen av apartheidsystemet.

  64. Det skedde 1989.

  65. I Kina demonstrerade studenter
    på Himmelska fridens torg.

  66. Politiken i Kina förändrades inte
    lika radikalt som i Sovjet-

  67. -men den ekonomiska utvecklingen
    har minskat fattigdomen avsevärt.

  68. Kinas BNP har växt
    från 2 000 miljarder yuan-

  69. -till 20 000 miljarder yuan
    på bara 25 år.

  70. Men det skedde även
    små förändringar 1989-

  71. -som på sikt kom att ge upphov
    till revolutionerande omvälvningar.

  72. 1989 var året då en person
    vid namn Tim Berners-Lee...

  73. Hur många här inne
    har hört talas om honom?

  74. Några få.
    Ni använder hans uppfinning dagligen:

  75. "World Wibe Web", alltså Internet,
    uppfanns år 1989-

  76. -vid CERN, för att underlätta
    kommunikation mellan forskare.

  77. Under sent 1980-tal
    kom även miljön i fokus.

  78. Vår gemensamma framtid
    presenterades i Brundtlandrapporten-

  79. -som lades fram 1978. Den betonade
    vikten av ett hållbarhetstänkande.

  80. Montrealprotokollet skrevs under.
    Ett protokoll som enligt Kofi Annan-

  81. -var "det kanske mest framgångsrika
    internationella avtalet någonsin"-

  82. -och som kraftigt reducerade
    hotet mot ozonlagret.

  83. Det var inte bara
    ett historiskt miljöavtal-

  84. -utan det mest lyckade multilaterala
    avtalet någonsin.

  85. 1990 presenterade FN:s klimatpanel
    IPCC sin första utvärdering.

  86. Den blev startskottet för den
    vetenskapspolitiska klimatdebatten.

  87. Inom det området återstår
    fortfarande mycket att göra.

  88. 1992 hölls också självfallet
    Riokonferensen-

  89. -då tusentals människor samlades för
    att fokusera på hållbar utveckling.

  90. Ansatsen var bred. Utöver miljön
    tacklade man även utvecklingsfrågor-

  91. -och sociala problem.

  92. I den här kontexten
    såg SEI dagens ljus.

  93. Redan från födseln var vi en flexibel
    och förändringsbenägen organisation-

  94. -som anpassade sig efter världsläget-

  95. -och som var medveten om vikten av
    att knyta samman olika frågor.

  96. Så var står vi nu? Vad väntar oss?

  97. Som vissa här vet myntades mitt
    favoritcitat dessvärre av en dansk.

  98. Vi är ju trots allt skandinaver...

  99. Niels Bohr sa: "Det är svårt
    att göra förutsägelser"-

  100. -"särskilt angående framtiden."

  101. Där slog han huvudet på spiken.

  102. Vi kan och måste planera för den,
    men vi kan inte förutse framtiden.

  103. Vi måste vara öppna för förändringar
    och förstå-

  104. -att när vi talar om framtiden
    så är det mycket troligt-

  105. -att vi har fel. Det är
    en smärtsam insikt för en forskare.

  106. Jag vet inte
    hur det är för en politiker.

  107. Kommande trender
    lämnar jag därhän i dag.

  108. Många av er känner till dem.

  109. SEI är i mina ögon, i egenskap
    av stolt ledare för en organisation-

  110. -som verkligen är fantastisk...
    - Vi kan väl unna oss lite skryt?

  111. Vi är väl rustade inför framtiden,
    som ni ska få se.

  112. Det som grämer mig mest
    är att bara en bråkdel-

  113. -av våra forskare ska tala här i dag.

  114. De flesta är inte här
    utan på våra internationella kontor.

  115. Många av dem följer oss på nätet.

  116. Jag skulle gärna berätta mer om vårt
    arbete med globala utvärderingar.

  117. Eller om leden mellan globala utsläpp
    och lokala brister i inomhusluften.

  118. Om hur vi kan möta klimathoten-

  119. -genom att hjälpa utsatta
    samhällen att anpassa sig.

  120. Eller om minskade koldioxidutsläpp
    och nya energikällor.

  121. Om vikten av att förstå marknadens
    effekter i olika delar av världen.

  122. Hur påverkar företagens
    distributionskedjor miljön?

  123. Vår sanitetsforskning är banbrytande.

  124. Vi är en av få
    vetenskapliga organisationer-

  125. -som är stolta över
    att kunna prata om skit.

  126. När det gäller sanitet måste vi kunna
    kalla saker vid deras rätta namn.

  127. Jag skulle vilja berätta om
    WEAP och LEAP:

  128. Plattformar som används
    av hundratals länder-

  129. -i det dagliga arbetet
    kring vatten och energi.

  130. Eller så tar vi lärdom av hur flera
    tusen samhällen har mött klimathoten.

  131. Kan konsumenter
    påverka producenter?

  132. Hur bygger vi hållbara
    bostadsområden?

  133. Vilka blir effekterna
    av Kinas nya geopolitiska roll?

  134. Jag skulle vilja berätta om detta,
    men allt står på vår webbsida.

  135. Jag tänkte avsluta med att tacka
    en rad personer. Det känns viktigt.

  136. Jag vill tacka de visionärer
    som grundade SEI.

  137. Jag tänker bara nämna ett fåtal namn,
    annars känner sig folk förbisedda.

  138. Bara några få namn, alltså. Jag vill
    dock särskilt tacka Birgitta Dahl.

  139. Hon var den första miljö-
    och energiministern...

  140. Det debatteras om hon var först eller
    näst först, men hennes vision...

  141. SEI var hennes vision. Syftet var att
    utforska olika tekniska lösningar-

  142. -vilket märks i vårt namn.
    Snart insåg man dock-

  143. -att det krävdes en ledning
    som kunde organisera arbetet.

  144. Detta är SEI:s mandatområde.

  145. Jag vill även tacka mina företrädare:

  146. Gordon Goodman, Mike Chadwick,
    Roger Kasperson...

  147. Roger sitter här någonstans.
    - Där är han.

  148. Han tog över i ett kritiskt skede.

  149. Och så har vi Johan Rockström,
    som tyvärr inte kunde komma i dag.

  150. Det är beklagligt.

  151. Jag vill även tacka
    Lars Kristoffersson...

  152. Där sitter han... Ja, en applåd.

  153. Han kom in
    under en omvälvande period-

  154. -precis som Bert Bolin,
    som tyvärr inte är med oss längre.

  155. Ni har format dagens SEI.
    Jag vill också tacka våra regeringar.

  156. Notera att jag sa
    "regeringar" i plural.

  157. Däri ligger vår styrka.
    Samtliga regeringar har stöttat oss.

  158. Vi är mycket glada över
    den svenska regeringens starka stöd.

  159. Utan det stödet
    skulle inte SEI kunna existera.

  160. Glädjande nog finns regeringen
    representerad här.

  161. Det gör även den förra regeringen.
    Vi höll ju nyligen val.

  162. Vi är glada över att ha er här.
    - Tack också till alla finansiärer.

  163. Jag vill särskilt tacka
    regeringen och Formas-

  164. -samt SIDA,
    som alltid har stöttat oss.

  165. Det stödet har varit
    extremt viktigt för oss.

  166. Jag vill tacka våra tusentals
    samarbetspartners.

  167. Vi skulle inte vara där vi är
    utan er.

  168. Vår styrelse är mycket aktiv
    och av central betydelse.

  169. Deras bidrag kan inte överskattas.

  170. Kerstin Niblaeus
    är en extremt hängiven ordförande.

  171. Andreas Carlgren, Ingrid Petersson-

  172. -och Astrid Söderbergh Widding
    är också här. Ni är fantastiska.

  173. Och, icke att förglömma...
    Det här var bara ledningen.

  174. Många kollegor tror säkert
    att jag har glömt bort forskarna.

  175. Men jag ska gottgöra dem.
    Dels har vi ju min sida:

  176. Ledningsarbetet,
    som är givande och viktigt.

  177. Men vi har även forskningssidan,
    i skepnad av vårt vetenskapliga råd-

  178. -som sitter på tredje raden,
    under ledning av Måns Nilsson.

  179. Det är de som utmanar oss.

  180. De hjälper oss med nya strategier och
    utvärderar kontinuerligt vårt arbete.

  181. Ett varmt tack till er.

  182. Eders Majestät.
    - Eders Kungliga Höghet.

  183. Jag vill även uttrycka min stora
    glädje över att ni är med oss i dag.

  184. Er närvaro är inte bara symbolisk.

  185. Som vi har förklarat för många
    utländska kollegor och partners-

  186. -så har vårt lands statschef
    och Kronprinsessan-

  187. -bestämt sig för att tillbringa
    en hel dag med SEI.

  188. Det betyder oerhört mycket.
    Ert ledarskap och ert engagemang-

  189. -i miljö- och utvecklingsfrågor
    är av stort värde.

  190. En varm applåd är på sin plats.

  191. Jag har sparat en grupp, trots att
    det nog är ett etikettsbrott.

  192. Konungen ska väl tackas sist.

  193. Men etikettsregler
    är till för att brytas.

  194. Den sista gruppen som jag vill tacka-

  195. -är våra anställda.

  196. Vare sig vi pratar om ledningen,
    våra många forskare-

  197. -alla som jobbar med ekonomi och HR,
    eller de som håller ruljangsen igång-

  198. -så är det ett faktum
    att samtliga 190 personer-

  199. -behövs för att SEI ska fungera
    och kunna möta framtiden.

  200. Tidigare sa jag att till några av er
    att ni har format dagens SEI.

  201. Till personalen vill jag bara säga:

  202. Utan er
    skulle det inte finnas något SEI.

  203. Så enkelt är det.

  204. I dag har vi även nöjet
    att lansera en bok.

  205. Hans Majestät
    har länge varit engagerad-

  206. -i miljö- och hållbarhetsfrågor.

  207. Ett uttryck för detta engagemang
    är initiativet att bjuda in forskare-

  208. -till Royal Colloquium;
    ett informellt seminarium-

  209. -där man diskuterar
    ett brett urval av frågor.

  210. Denna viktiga verksamhet
    har blivit en tradition-

  211. -under loppet av
    de senaste 20 åren.

  212. Royal Colloquium delar
    många beröringspunkter med SEI.

  213. Resultaten av seminarierna
    har länge presenterats-

  214. -i miljötidskriften Ambio.

  215. I år har man dock givit ut en rapport
    från Royal Colloquium 2013.

  216. Hans Majestät vill gärna skänka
    ett exemplar till samtliga deltagare.

  217. Böckerna finns vid utgången.
    Vi vill att ni ska lyssna först.

  218. Jag beklagar, Ers Majestät.
    - Ta ett exemplar på vägen ut.

  219. Slutligen vill jag avrunda genom
    att ge ordet till Hans Majestät-

  220. -som kommer att hålla
    ett kort inledningstal.

  221. Tack ska ni ha.
    Jag hoppas att ni får en givande dag.

  222. Översättning: David Lind
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur vi ser framtiden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Chefen för SEI i Stockholm, Johan Kuylenstierna, berättar om lokal aktivism och globala miljövisioner. Han konstaterar bland annat att vi aldrig kan förutse framtiden, men att vi kan planera för den. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - En värld i förändring

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Hur vi ser framtiden

Chefen för SEI i Stockholm, Johan Kuylenstierna, berättar om lokal aktivism och globala miljövisioner. Han konstaterar bland annat att vi aldrig kan förutse framtiden, men att vi kan planera för den. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kungens syn på klimatet

Kung Carl XVI Gustaf håller tal om att vi måste hitta smarta sätt att lösa klimatförändringarna på jorden. Han lyfter fram att gemensamma ansträngningar mellan olika forskningsområden har lett fram till att ozonhålet är på väg att minska. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Kommer jorden räcka till?

Klimatforskare berättar om hur klimatförändringar och förändringar i konsumtionsmönster direkt eller indirekt kan påverka vardagen på andra platser på jorden. Vi får höra historier från fyra olika delar av världen som alla visar på vilken globaliserad värld vi lever i. Medverkande: Magnus Benzie, Toby Gardner, Louise Karlberg, Karl Hallding. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Inget bröd utan rök

Klimatforskare berättar om utmaningar med att världen över förändra seder och traditionella hushållsarbeten så att de blir mer miljövänliga. Vi får höra berättelser om seder från fyra olika platser på jorden och hur de påverkar mijön. Medverkande: Åse Johannessen, Fiona Lambe, Caroline Ochieng och Kevin Hicks. Samtliga är klimatforskare vid SEI. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En värld i förändring

Klimatinsikter om framtiden

Föreläsning och samtal med Susan Owens, professor i miljöpolicy vid Universitety of Cambridge, och Veerabhadran Ramanathan, forskare inom atmosfärvetenskap vid University of California. De diskuterar ojämlikhet i världen kopplat till framtid och klimat. Inom samma ämne följer panelsamtal med Kim Andersson, Jenny Roe, Annette Huber-Lee och Peter Repinski. Samtliga forskare vid SEI. Moderator: Åsa Persson. Inspelat den 22 oktober 2014 på Stockholm City Conference Centre. Arrangör: Stockholm Environment Institute (SEI).

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Östersjön - hoppfullhet och hot

Östersjön och människan

Ett samtal om Östersjön som infrastruktur, om transporterna och den stora turismen och de miljöproblem som detta medför. Medverkande: Marie Jacobsson, ambassadör och folkrättsrådgivare på Utrikesdepartementet, Jan-Eric Nilsson, styrelseordförande i Rederi AB Gotland, Stefan Nyström, kanslichef för regeringens Miljömålsberedning. Inspelat på Dramaten, Stockholm, den 25 april 2016. Arrangörer: Dramaten, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.