Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Hjältar och terrorismDela
  1. Allt börjar med en berättelse.

  2. Den elfte september studerade jag
    vid University of Minnesota i USA.

  3. Innan jag visste att nåt hänt
    ringde min pappa och sa:

  4. Suleiman, om nån frågar vad du heter,
    så heter du José och är från Mexiko.

  5. Han var orolig,
    jag borde ha lyssnat på honom.

  6. Kort därefter blev jag attackerad av en
    grupp män enbart för att jag var arab.

  7. Skulle jag åka hem och vara arg
    och slå ner vita män resten av livet?

  8. Men sen insåg jag att gärningsmännen
    bara hade hört en sak om araber.

  9. Elfte september.
    Inte konstigt att de var våldsamma.

  10. Jag tänkte att man måste börja med de
    unga för att bekämpa sån extremism–

  11. –och ge dem alternativa skildringar.
    Jag började med 6–7-åringar i förorter.

  12. Jag talade om olika kulturer, tolerans
    och att vi alla inte är terrorister.

  13. I en skola räckte en förstaklassare
    upp handen: Jag har en fråga.

  14. Vad då? frågade jag.
    Finns det en arabisk Barbie?

  15. Pojkarna undrade om det fanns
    Superman och Batman. Nej, sa jag.

  16. Men jag kunde inte sluta tänka på det.

  17. Varför ville de så gärna veta? Och vilka
    hjältar och berättelser skulle vi ha?

  18. Så för första gången i mitt liv
    började jag rita och skriva berättelser.

  19. Jag åkte hem till Jordanien
    och startade ett serieförlag.

  20. 2010 sålde jag över 1,2 miljoner serier
    och nådde 4 miljoner unga i Jordanien.

  21. En... Tack. Tack så mycket.

  22. En fråga från en sexåring
    blev den här skissen–

  23. –som sen blev de här.

  24. När jag var tio anlitade mina
    föräldrar en konst- och musiklärare–

  25. –som efter en vecka konstaterade
    att jag inte var kreativ alls.

  26. Jag hoppas att hon ser det här.
    Låt mig visa några andra berättelser.

  27. Den här utvecklade jag
    med små barn i Jordanien–

  28. –mest unga kvinnor, små flickor.

  29. De ville ha en egen historia. Så efter
    ett antal möten blev det den här.

  30. En modern version av "Tusen och
    en natt", om prinsessan Shahrazād.

  31. Barnen tog alla beslut om färger
    och karaktärer. De var redaktörer.

  32. Om man verkligen vill veta vad barnen
    vill läsa kan man bara fråga dem.

  33. En annan berättelse utspelar sig
    i framtiden, "Saladin 2100".

  34. Vilken sorts värld kommer vi att leva i
    om 100 år i Mellanöstern?

  35. Jag fick inte trycka den, för jag kunde
    inte svara censureringsnämnden–

  36. –på vem som är ledare om 100 år.

  37. Här är en av mina viktigaste
    berättelser, "Section 9"–

  38. –om den första antiterror-gruppen
    i Jordanien, enbart kvinnor.

  39. Det är en riktig grupp som existerar
    i dag. Det är en viktig berättelse–

  40. –som vi behöver visa ungdomarna
    för att utmana synen på kvinnor–

  41. –och lära dem om kvinnlig egenmakt.

  42. I min forskning undersökte jag
    läroböckerna i Jordanien.

  43. Låt mig översätta ett stycke
    ur en sån bok:

  44. "Kvinnor är mindre värda och dummare
    än män, och klarar sig inte utan män."

  45. Det lär de våra barn i naturvetenskap i
    skolan. Därför är berättelserna viktiga.

  46. Tyvärr ansågs de farliga för våra moral,
    men vi kämpar på ändå.

  47. Jag har testgrupper i Jordanien. Jag
    pratar med barn från olika områden.

  48. Första gången frågade jag vilka
    deras hjältar var och blev chockad.

  49. Vid ett av tillfällena
    frågade jag barnen just det.

  50. De svarade att det inte fanns
    några riktiga hjältar–

  51. –men vi hör om bin Laden och
    az-Zarqawi. Jag frågade vad de hört.

  52. Att de skyddar och försvarar oss.
    Mot vem då?

  53. Mot västvärlden och regeringen
    som vill komma och döda oss.

  54. Det är terroristernas version,
    att västvärlden ligger i krig med islam.

  55. Jag ville inte argumentera med barnen,
    utan gav dem bara mina serier gratis.

  56. Några månader senare
    ställde jag samma fråga.

  57. Inget barn nämnde bin Laden
    eller az-Zarqawi, bara seriefigurerna.

  58. Då förstod jag att det finns en stor
    hunger efter positiva, riktiga hjältar.

  59. Det är så farligt att bin Laden
    och az-Zarqawi får vara förebilder.

  60. I väst växer barn upp med Harry Potter,
    Katniss i "Hungerspelen"–

  61. –och gamlingar som jag
    hade "Star Wars" och "Matrix".

  62. Att barn har bin Laden som hjälte är en
    av de farligaste sakerna i Mellanöstern.

  63. Då började jag forska för att försöka
    förstå extremisternas berättelser.

  64. Notera att förstå
    inte är samma sak som att ursäkta det.

  65. Men om vi vill förebygga det
    måste vi förstå hur de ser på det.

  66. Varför ska vi förstå
    deras berättelser och mytologi?

  67. Inte meddelanden eller propaganda,
    utan berättelser.

  68. För att våra berättelser
    ger oss en känsla av mening och mål.

  69. De säger oss vilka vi är
    och vart vi är på väg.

  70. Genom dem kan man avslöja
    kollektiva gruppers identitet och mål–

  71. –och ännu viktigare, hur de rekryterar
    och drar till sig så många ungdomar.

  72. Ni ska få höra. Vanligast är berättelsen
    om att väst är i krig med islam.

  73. Västvärlden är ute efter att plundra,
    ta vår mark och döda muslimer.

  74. För dem är världen indelad
    i muslimer och icke-muslimer.

  75. Icke-muslimer är inte hedervärda
    och det rättfärdigar våld mot dem.

  76. Det finns två andra viktiga berättelser
    som på arabiska kallas takfir.

  77. De anses rättfärdiga
    dödandet av oskyldiga.

  78. Den första är den om "de otrogna
    inkräktarna", som den om korstågen–

  79. –korstågen för några hundra år sen.

  80. Den andra är den om "hycklarna",
    muslimer som inte tycker som de.

  81. I den berättelsen är hycklarna
    muslimer på utsidan–

  82. –men inuti är de förrädare
    som sviker religionen.

  83. I extremisternas mytologi är det
    de farligaste människor som finns.

  84. Det förklarar varför extremister
    faktiskt dödar fler muslimer än andra.

  85. Al-Qaida dödade flest muslimer och
    deras våld riktas mest mot "hycklarna".

  86. Ett annat vanligt tema
    är den hjältemodiga resan.

  87. Joseph Campbell
    var berömd professor i mytologi.

  88. Han studerade världens mytologi och
    fann att människan har en berättelse:

  89. Hjältens resa. Det fascinerande
    med det är att det finns tre stadier:

  90. Avfärd, initiation och hemkomst. Vilken
    är viktigast i islam och arabisk kultur?

  91. Profeten Muhammeds resa. Han hade
    ett bra liv men kände att nåt var fel.

  92. Han mediterade. Då kom ängeln
    Gabriel med budskapet om islam.

  93. Muhammed blev en ny man och ville
    förena alla araber genom islam.

  94. Bin Laden gjorde exakt samma resa.

  95. En rik saudiarabisk aristokrat lämnade
    livet i överflöd för Afghanistans öken–

  96. –och kom tillbaka med en vision
    om våldsam jihad mot väst–

  97. –och alla som vanärat muslimer.

  98. Fascinerande nog visar ny forskning att
    bin Laden från första början i öknen–

  99. –hade kameror med sig och
    filmade sig själv och allt som hände.

  100. Han odlade myten om sig själv från
    första stund. Det var ett smart drag.

  101. Han lyckades tyvärr väldigt bra.

  102. Kort efter det att jag började
    publicera mina serier–

  103. –attackerades jag utanför mitt kontor
    av extremister utrustade med rakblad.

  104. De försökte hindra mig från att göra
    mitt jobb. Två saker hände efter det:

  105. Nummer ett: jag fick många fler dejter.

  106. Nummer två ledde till en av de största
    upptäckterna i mitt yrkesliv.

  107. Rumi har sagt: "Såret är den plats
    där ljuset kommer in i dig."

  108. Han hade delvis rätt,
    det är också därifrån ljuset kommer.

  109. I min kultur, när nån skär en
    i ansiktet med ett rakblad–

  110. –betyder det
    att man märker nån med skam.

  111. Jag tyckte det där med skam var
    intressant och började forska på det.

  112. Jag ska berätta om skam. Psykologiskt
    är det en grundläggande känsla–

  113. –av att det är nåt fel på en
    som människa.

  114. Skam kan ta sig olika uttryck, man kan
    känna förnedring eller larviga saker–

  115. –som att man är för kort eller har
    för lite hår. Mitt hår är felfördelat.

  116. Lägg märke till att jag just förminskade
    min skam med humor–

  117. –och fick bättre kontakt med er.
    Det är ett sunt sätt att hantera skam.

  118. Ett osunt sätt att hantera skam
    är att låta den bli så stark–

  119. –att den blir din identitet.
    När det händer vet vi följande:

  120. Ny forskning visar
    att skam är grundorsaken till allt våld.

  121. När man känner stark skam söker man
    sätt att minska skamkänslorna.

  122. Den senaste forskningen visar
    att beroende också bottnar i skam.

  123. Det intressanta med extremism
    är att hela mytologin bygger på skam.

  124. De förstärker skammen och projicerar
    den på de andra, de icke-troende.

  125. Det är inget nytt. Vi har sett det förr.
    Bin Laden återvände från grottan–

  126. –med en vision om
    "våldsam jihad" mot väst–

  127. –för att rensa ut skammen
    bland muslimerna. Vet ni vad?

  128. Hitler lovade att rensa ut skammen
    ur Versaillesfreden.

  129. Han vände den mot judarna.

  130. Så används skam
    hos de flesta våldsamma grupper.

  131. Varför... Det stämmer faktiskt
    med den senaste forskningen–

  132. –om varför ungdomar går med
    i extremistgrupper. Vi har trott fel.

  133. Vi har trott att det är fattiga, arbets-
    lösa och kriminella, men det var fel.

  134. De går med för att det ger dem en
    känsla av identitet och tillhörighet.

  135. De får ge sig ut på den hjältemodiga
    resan, det glamourösa äventyret–

  136. –och de har en stark känsla
    av förnedring och skam.

  137. Det stämde med hela mytologin.

  138. Vi ska få lyssna
    på två före detta extremister.

  139. De lämnade sina extremistgrupper.

  140. Jag vill att ni får höra från dem själva
    varför de gick med.

  141. De erbjöd nåt jag aldrig haft tidigare:
    en familj, förståelse och tillhörighet.

  142. Där börjar resan. I södra London växte
    jag upp i ett vitt arbetarklassområde.

  143. Jag var helt ointresserad av islam.
    Jag hatade att vara brun och muslim.

  144. –Varför hatade du att vara brun?
    –Jag växte upp i en miljö...

  145. ...av rasism där bruna människor
    sågs som andra klassens medborgare.

  146. Man hade mindervärdeskomplex.
    Det fanns inget bra med den man var.

  147. Särskilt i en miljö där alla andra
    var vita. Man vill ju passa in.

  148. Det gör man genom att vara vanlig
    men överkompenserar och överdriver.

  149. Jag hade vita flickvänner, men enligt
    föräldrarna skulle vi få "blandrasbarn".

  150. Det sa upplysta medelklassföräldrar.
    Jag gjorde allt för att passa in.

  151. Jag hade vit flickvän och allt. Men ändå
    blev man inte accepterad, konstigt nog.

  152. Munir är ytterligare en man
    som är märkt av sitt förflutna.

  153. Jag hade svårt att acceptera hur jag
    såg ut, mitt medfödda handikapp.

  154. Jag kände mig försvagad ändå
    på grund av mitt handikapp.

  155. När jag ensam gick hem från skolan
    som 6-åring blev jag retad och jagad.

  156. Och hotad. De kastade saker på mig.

  157. P-A-K-I Å-K H-E-M

  158. Jag hörde det som ett mantra
    under de första sexton åren av mitt liv.

  159. Jag kände mig nedtryckt av alla,
    ensam och isolerad.

  160. Döden kändes som ett bra alternativ.
    Jag hade ingen vilja att leva.

  161. Martyrskap och tanken på att
    skrämmas blev inspirerande.

  162. De gav mig möjligheter
    och jag drogs omisskännligt till dem.

  163. Detta är från en film av Deeyah Khan,
    "Jihad", som jag rekommenderar.

  164. Det som är intressant är att dessa två
    nu jobbar mot våldsam extremism–

  165. –och förebygger att ungdomar i London
    gör deras misstag. De lyckas bra.

  166. Den här mannen är fascinerande,
    Abu Muntasir.

  167. Han grundade i princip jihad mot väst.

  168. Det var han som spred jihad i London,
    Storbritannien och Västeuropa.

  169. Han var deras idol, och i filmen
    berättar de att han var deras hjälte.

  170. De drömde om att träffa honom
    och indoktrinerades med mytologin.

  171. Denne grundare och ledare har ändrat
    sig, och är nu mot våldsam extremism.

  172. Ni ska få höra hans berättelse, hur
    empati fick honom att lämna gruppen.

  173. Den berättelse
    som påverkar mig mest...

  174. ...från Burma var när jag träffade
    två bröder i djungeln.

  175. De var tretton.

  176. Jag försökte tänka mig min son
    och dotter i samma situation.

  177. Inte lidandet av att leva i djungeln,
    i smutsen och av att äta dålig mat–

  178. –utan tanken på dem
    med gevär i händerna.

  179. Att de skulle bli lemlästade eller
    sprängas på order från nån ledare–

  180. –som kämpar för falska ideal
    i ett krig som är omöjligt att vinna.

  181. De två pojkarna kom till mig...

  182. Mina barn ville inte gå i skolan
    och de ville slippa läxor.

  183. De kom och bönade och bad
    att jag skulle ta dem med mig.

  184. De sa...
    De ljög inte, man ser när folk ljuger.

  185. Två trettonåringar sa till mig:
    Jag vill bara få gå i skolan.

  186. Vi kan göra skillnad,
    men vi gjorde det inte.

  187. Jag är gärna slav,
    bara mina barn får gå i skolan.

  188. Jag vill inte ha deras falska...
    Vad då heder?

  189. Jag är gladeligen en fegis.

  190. Vad ska vi då göra?

  191. En av de största svårigheterna
    är att utmana våra föreställningar.

  192. Det räcker inte att vara emot
    extremism. Vad är vi för?

  193. Det räcker inte bara med att vara emot.
    Står vi för nåt större?

  194. Extremisterna erbjuder ungdomarna
    tillhörighet, identitet och äventyr.

  195. Vi måste erbjuda dem nåt viktigare.
    IS förmåga att få dem att välja döden–

  196. –visar vår oförmåga
    att få dem att välja livet.

  197. Jag ser ungdomarna som går med
    som offer för ideologin.

  198. Vi måste byta perspektiv.
    Om vi utplånar alla extremister i dag–

  199. –kommer det att födas nya
    och nya grupper kommer att bildas.

  200. Vi måste skapa en strategi för att
    förebygga att ungdomarna går med.

  201. Ett bra sätt är att utveckla
    hjältemodiga förebilder–

  202. –och berättelser som baseras
    på skildringar av hopp–

  203. –samhörighet med andra,
    hjälpsamhet och tolerans.

  204. När extremisterna pratar
    med ungdomarna–

  205. –säger de att de accepterar dem
    som de är, oavsett bakgrund.

  206. De säger att de accepteras.
    Vi måste erbjuda dem nåt större.

  207. Det kommer att ta tid. Folk säger:
    Det kommer ju att ta generationer!

  208. Javisst. Vi har på senare tid inte gjort
    nåt, utan glömt bort och ignorerat det.

  209. Vet ni vad priset för att göra
    ingenting är? Det är IS, som vi ser nu.

  210. Sist men inte minst är det
    otroligt viktigt att vi börjar nu.

  211. Det finns många verkliga hjältar i dag,
    som de vi såg.

  212. De förändrade sina liv
    och gör nu ett otroligt jobb.

  213. Tiden för hjältar har alltid varit och
    kommer alltid att vara här och nu. Tack.

  214. Översättning: Anna Warmland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjältar och terrorism

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Bild, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Asiens historia, Barn och konst, Fundamentalism, Historia, Islam och politik, Islamiska staten, Islamism, Litteraturvetenskap, Mellanöstern, Superhjältar, Tecknade serier, Terrorism
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Readme 2015

Bilden av läsning under 2000 år

Linda Fagerström, konsthistoriker vid Linnéuniversitetet, visar hur läsandet gestaltats i konsten genom olika tider. Hon berättar om allt från klotter om gladiatorer i Pompeji till brevskrivande hemmafruar och dagens elektroniska texter. Inspelat den 26 maj 2015 i Stadshallen, Lund. Arrangör: Altitude Meetings.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.