Titta

UR Samtiden - Fysisk aktivitet förbättrar skolresultatet

UR Samtiden - Fysisk aktivitet förbättrar skolresultatetDela
  1. När min son var fem år och pratade
    med sin pappa sa han:

  2. "Mamma jobbar med hjärnan."

  3. "Jaha", säger min man. Sen blir det
    tyst och min son ser fundersam ut.

  4. Så säger han: "Det gör inte du."

  5. Men man måste inte forska på hjärnan
    för att jobba med hjärnan.

  6. Hjärnan är fantastisk och styr alla
    våra funktioner-

  7. -som en kommandocentral.

  8. Jag ska prata om betydelsen av fysisk
    aktivitet för hjärnfunktionerna.

  9. Särskilt de kognitiva funktionerna,
    vilket är hjärnans mentala processer-

  10. -när vi bearbetar och förmedlar
    information-

  11. -som tänkande, minne, problemlösning,
    beslutsfattande och även språk.

  12. Jag ska även berätta om
    dagens dilemma.

  13. Om hjärnan och dess plasticitet,
    eller formbarhet.

  14. Hur man kan påverka sin hjärnhälsa
    och den kognitiva hjärnreserven.

  15. Det är ett annat ord
    för hjärnans formbarhet.

  16. Och så kort om forskning på området.

  17. Vi går tillbaka 25 år i tiden.

  18. Tv-apparaterna ser ut
    som på bilden här: små men knubbiga.

  19. I början på 1900-talet skar man ner
    på idrottstimmarna i skolan-

  20. -till förmån för
    de akademiska ämnena.

  21. Men det kanske inte var riktigt rätt.

  22. Nu vill man återinföra 100 timmar
    idrott, på hela grundskolan.

  23. Alltså från årskurs 1 till årskurs 9.

  24. Och 100 timmar under nio års tid-

  25. -blir en kvart i veckan,
    vilket är försvinnande lite.

  26. Gör den kvarten i veckan något
    för barns lärande?

  27. 25 år senare ser det ut så här.

  28. Tv-apparaterna är minimalistiska,
    slimmade, med gigantiskt kanalutbud.

  29. Barnens skolprestationer blir sämre-

  30. -och allt fler barn är överviktiga
    och feta.

  31. Och vuxna också.

  32. Världshälsoorganisationen förespår
    att 2030-

  33. -kommer var femte kvinna och var
    fjärde man att vara feta i Sverige.

  34. Både skolprestationerna och
    kroppskonstitutionen går utför.

  35. Men trots att barn är
    mindre aktiva idag-

  36. -och så även föräldrarna,
    får vi träningsvärk.

  37. Vi får träningsvärk i form av
    sms-tummar, paddnackar-

  38. -efter allt surfande
    på mobila enheter.

  39. Som sjukgymnast disputerade jag
    på nackbesvär.

  40. Forskning har visat att om man sitter
    framåtböjd-

  41. -med en iPad, bok eller något annat
    i knät, 60 grader-

  42. -innebär det en belastning på nacken
    på 30 kilo.

  43. Det är som att ha en åttaåring
    sittande på nacken.

  44. Så fysisk aktivitet är
    ett högaktuellt ämne idag i skolan.

  45. Eller snarare bristen på
    fysisk aktivitet.

  46. Vi har blivit alldeles
    för stillasittande.

  47. Vi kan inte kompensera 40 timmars
    arbetsvecka på en kontorsstol-

  48. -genom att gå till gymmet
    ett par gånger.

  49. Det är bättre att hålla en högre
    aktivitetsnivå under hela dagen.

  50. "If the bum is numb,
    the brain is the same." Det stämmer.

  51. Vad händer när vi sitter stilla,
    som barnen gör i skolan?

  52. Blodet stockar sig i de nedre delarna
    av kroppen-

  53. -och hjärnan får inte energi,
    det syre som behövs-

  54. -för att man ska hålla
    koncentrationen på en hög nivå.

  55. Man talar om hjärnans gråa och vita
    substans.

  56. I den gråa substansen,
    som egentligen är rosa som på bilden-

  57. -har vi alla de viktiga nervcellerna.

  58. Den är veckad för att rymma så mycket
    som möjligt, och 3-5 mm tjock.

  59. Innanför den här barken
    har vi den vita substansen.

  60. Den består av nervkopplingar.

  61. Alltså synapser som förbinder celler
    med varandra-

  62. -så att cellerna kan kommunicera

  63. De olika delarna i hjärnbarken
    kan kommunicera med varandra.

  64. I den gråa, yttre hjärnbarken
    sitter alla avancerade funktioner.

  65. Vår förmåga att prata,
    ha känslor och viljemässiga rörelser-

  66. -fatta beslut, och så vidare.

  67. Här har vi en animerad bild av en
    nervcell, hjärnans minsta byggstenar.

  68. Uppe till vänster har vi cellkroppen.

  69. In till cellkroppen går det trådar,
    dentriter.

  70. Från cellkroppen går det ett utskott,
    axon, som leder till axonterminalen.

  71. Dendriterna tar emot impulser,
    som cellkroppen sedan bearbetar.

  72. Via axonet skickar cellen vidare
    information till cellerna intill.

  73. På det här sättet kan en cell
    ta emot information-

  74. -från tiotusentals andra celler
    i hjärnan.

  75. Vi har totalt över hundra miljarder
    nervceller i våra hjärnor.

  76. Hippocampus är en struktur i hjärnan
    som är särskilt intressant-

  77. -när vi pratar om minnesfunktioner,
    för den formar nya minnen.

  78. Vi har två stycken, en i vänster
    och en i höger hjärnhalva.

  79. Strukturen har fått namnet
    för att den liknar en sjöhäst.

  80. Hippocampus betyder sjöhäst på latin.

  81. Hippocampus är helt avgörande
    för navigering i okänd terräng-

  82. -och uppfattningen om var vi är
    i rummet.

  83. I slutet av 90-talet,
    närmare bestämt 1998-

  84. -visade ett forskarlag
    här i Göteborg-

  85. -att vi människor faktiskt kan bilda
    nya nervceller.

  86. Det var en fantastiskt spännande
    upptäckt.

  87. Förr trodde man att de nervceller man
    föddes med skulle vara livet ut.

  88. Men nu har vi en möjlighet att
    påverka hjärnan, för den är formbar.

  89. Man kan säga att man föds
    med ett mentalt kapital.

  90. Precis som ett bankkonto
    kan det växa, öka, eller minska-

  91. -beroende på det liv vi lever.

  92. Beroende på vår fysiska
    aktivitetsnivå-

  93. -och hur mycket vi stimulerar
    våra hjärnor-

  94. -kan vi alltså få det mentala
    kapitalet att öka eller att minska.

  95. Hjärnan är alltså formbar.

  96. Den anpassar sig efter de krav
    som ställs på den.

  97. Den kan också omorganisera sig,
    och läka efter sjukdom och skada.

  98. Här har jag noterat de faktorer
    som påverkar vårt mentala kapital.

  99. I synnerhet de kognitiva
    funktionerna.

  100. Genetiskt arv. Man säger att
    50-75 procent av intelligensnivån-

  101. -bestäms av det genetiska arvet.

  102. Men tack vare att hjärnan
    är formbar...

  103. Låt säga att vi har två individer
    med likvärdig intelligensnivå-

  104. -och de har Alzheimersgenen.

  105. De är predisponerade
    för Alzheimers sjukdom.

  106. Om en av de här personerna
    har levt sunt, ätit bra, sovit bra-

  107. -motionerat, är välutbildad och har
    stimulerat sin hjärna på många sätt-

  108. -kommer den personen förmodligen att
    utveckla symtom långt senare i livet-

  109. -jämfört med den som har levt osunt-

  110. -just på grund av att man
    har byggt upp en hjärnreserv.

  111. En ökad mängd nervceller,
    en ökad mängd synapser-

  112. -som gör att man har mer att ta av.

  113. Hjärnan är som en muskel. Den tappar
    i spänst och uthållighet med åldern.

  114. Den krymper faktiskt.

  115. Men det kan vi påverka
    genom att stimulerar hjärnan.

  116. Vi har de fysiska faktorerna
    som vi själva kan påverka.

  117. Där ingår såklart fysisk aktivitet.
    Att äta rätt kost är viktigt.

  118. Sova. När vi sover rensar vi hjärnan
    på slaggprodukter.

  119. Och minnena präglas in när vi sover.

  120. Brist på sömn kan man likna
    vid en överfull inkorg på en dator.

  121. Man kan inte ta emot mer information,
    för det är fullt.

  122. Sjukdomar, medicinering och stress
    påverkar också negativt.

  123. Många djurstudier visar att fysisk
    aktivitet påverkar formbarheten.

  124. Man har placerat råttor i burar
    där de har fått springa-

  125. -väldigt mycket, begränsat
    eller inte alls.

  126. Råttorna som fick springa fick ökad
    nervcellsnybildning.

  127. Nya synapser,
    kopplingar mellan nervceller.

  128. Då jobbar deras hjärnor
    mer effektivt.

  129. Deras minnesförmåga ökade, jämfört
    med råttor som inte fick springa.

  130. Fysisk aktivitet ökar
    produktionen av signalsubstanser.

  131. De är hjärnans budbärare. Detta leder
    till en ökad vakenhetsgrad.

  132. Man blir mer uppmärksam
    och mer motiverad.

  133. Det ökar nybildningen av blodkärl,
    som tillför viktigt syre-

  134. -och energi i form av glykos.
    Så blodkärl är jätteviktigt.

  135. Det är tillväxtfaktorerna i hjärnan
    som gör att detta sker-

  136. -i samband med fysisk aktivitet.

  137. Man har studerat sambanden mellan
    fysisk aktivitet och skolprestation.

  138. Där har man sett tydliga kopplingar.

  139. Men inte alla studier visar
    ett orsakssamband.

  140. Om man blir smartare av att träna,
    eller om det är de smarta som tränar.

  141. Men vi har nog med evidens för
    att fysisk aktivitet är bra-

  142. -för hjärnan
    och våra kognitiva funktioner.

  143. Vi genomförde en studie i samverkan
    med en idrottsförening i Mölndal-

  144. -och en utvald skola,
    Rävekärrsskolan.

  145. Fässbergs IF har besökt skolan
    under flera års tid.

  146. Så alla barn, från förskoleklass
    och upp till årskurs 6-

  147. -har haft två extra pass lek och
    rörelse under hela sin skolgång.

  148. Vi studerade andelen elever som
    uppnådde lärandemålen i kärnämnena-

  149. -och jämförde med en kontrollgrupp
    i samma region.

  150. Och efter den här samverkan var det
    många fler elever på Rävekärrsskolan-

  151. -som uppnådde lärandemålen,
    jämfört med kontrollgruppen.

  152. Under de fem åren före samverkan var
    det ingen skillnad mellan skolorna.

  153. Vi gjorde en uppföljande studie
    där vi tog elever i årskurs 5-

  154. -och studerade deras hjärnor
    i magnetkamera.

  155. Och specifikt hippocampusvolymen, som
    kan beräknas med avancerade metoder.

  156. Vi mätte även konditionsnivå
    och psykisk hälsa.

  157. Den artikeln togs också med i
    "Journal of School Health".

  158. Det finns forskning från USA
    som på liknande sätt har studerat-

  159. -hjärnans utveckling hos barn
    med mer fysisk aktivitet.

  160. Man har kunnat påvisa
    en högre intelligensnivå-

  161. -men även 12 procent större
    hippocampusstruktur.

  162. Så man argumenterar för att fysisk
    aktivitet påverkar hjärnan hos barn.

  163. Mitt budskap till er idag är:

  164. Usla gener kan man
    tyvärr inte påverka-

  165. -men vi kan hjälpa våra barn
    att lyckas i skolan.

  166. Ni kan påverka era egna hjärnor-

  167. -och få dem att förbli effektiva
    längre och skjuta upp åldrandet.

  168. Bygga upp ert mentala kapital. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Fysisk aktivitet förbättrar skolresultatet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysisk aktivitet bidrar inte bara till en stärkt kropp, utan påverkar även hjärnan och lärandet. Hjärnforskaren Lina Bunketorp Käll berättar. Inspelat på Göteborgs stadsbibliotek den 11 maj 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen
Ämnesord:
Hjärna, Idrott, Inlärning, Motion, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.