Titta

UR Samtiden - Ojämlik skrivundervisning på gymnasiet

UR Samtiden - Ojämlik skrivundervisning på gymnasietDela
  1. Man brukar säga att språk ger makt.
    Språket är vårt främsta tankeverktyg.

  2. Genom språket kommunicerar vi våra
    tankar genom att sätta ord på dem.

  3. Mäktiga institutioner som OECD
    understryker vikten av-

  4. -att samhällsmedborgare utvecklar
    sitt språk för att kunna delta-

  5. -i samhällslivet och i arbetslivet.

  6. Också i skolans olika styrdokument
    betonas vikten av att alla elever-

  7. -ges möjlighet
    att utveckla sin språkliga förmåga.

  8. Ändå ges alla elever inte alltid
    möjlighet att utveckla sitt språk-

  9. -och det gäller kanske framför allt
    skriftspråket.

  10. Denna ojämlikhet ska jag nu beröra-

  11. -genom att berätta om skriv-
    undervisning i svenska på gymnasiet.

  12. Men först några ord
    om den svenska gymnasieskolan.

  13. Den är och har varit präglad av en
    uppdelning mellan teori och praktik.

  14. Under åren 1994 till 2011-

  15. -var denna uppdelning
    något mindre framträdande.

  16. Visserligen delade man fortfarande
    upp programmen i teori och praktik-

  17. -man kallade programmen för studie-
    förberedande och yrkesförberedande-

  18. -men det som var unikt då var
    att alla program var treåriga-

  19. -och framför allt
    så gav alla program elever-

  20. -allmän behörighet till högskolan.

  21. Det gjordes genom att man läste
    vissa gemensamma kärnämnen-

  22. -med samma typ av kursplaner
    och samma betygskriterier.

  23. Denna omdaning av gymnasieskolan-

  24. -motiverades med att man såg
    att arbetsmarknaden var föränderlig-

  25. -så ungdomar behövde ett större djup
    och mer bredd i sin utbildning-

  26. -för att kunna byta karriär
    ett antal gånger under arbetslivet.

  27. Många gånger innebar ett karriärbyte
    just högskolestudier.

  28. En annan viktig faktor
    gällande gymnasieutbildningen-

  29. -är att elevers val av inriktning-

  30. -hör ihop väldigt mycket
    med elevernas sociala bakgrund.

  31. Generellt kan man säga
    att elever från medelklasshem-

  32. -väljer studieinriktade program-

  33. -och elever från det man kan kalla
    en arbetarklassbakgrund-

  34. -studerar företrädesevis
    på yrkesinriktade program.

  35. I min avhandling ville jag se på
    hur möjligheterna ser ut-

  36. -för elever som just studerar
    på olika slags gymnasieprogram.

  37. Vilka möjligheter har de
    att utveckla sitt skriftspråk-

  38. -som riktar sig mot
    de krav vuxensamhället ställer?

  39. Därför följde jag skrivundervisning
    i två år på fyra olika program.

  40. Två studieinriktade program -
    samhällsvetenskap och naturvetenskap-

  41. -och två yrkesinriktade -
    elprogrammet och handelsprogrammet.

  42. Det var på samma skola.

  43. Det jag fann var att det fanns stora
    olikheter i skrivundervisningen-

  44. -i de här fyra olika programmen
    och i de här fyra olika sammanhangen-

  45. -både kvantitativt och kvalitativt.

  46. Kvantitativt eftersom eleverna-

  47. -ägnade sig i ganska
    olika utsträckning åt skrivande.

  48. Men det som var mest intressant
    var de kvalitativa skillnaderna-

  49. -med vad elevernas texter
    och skrivande syftade till.

  50. För eleverna
    på de studieförberedande programmen-

  51. -var skrivandet riktat mot vad som
    komma skulle, d.v.s. högskolestudier.

  52. Eleverna skrev texter
    på de studieförberedande programmen-

  53. -där de analyserade, argumenterade
    och redde ut problem.

  54. Eleverna analyserade litteratur
    och redde ut frågeställningar-

  55. -och skrev det vi kan kalla
    vetenskapliga rapporter.

  56. Och de argumenterade också i
    samhällsfrågor genom debattartiklar.

  57. På naturprogrammet iscensatte läraren
    också oppositionsförfaranden-

  58. -när eleverna redovisade
    sina vetenskapliga texter-

  59. -precis som på universitetet.

  60. Man utsåg
    opponenter och respondenter.

  61. Eleverna som studerade på
    det yrkesförberedande elprogrammet-

  62. -där alla elever utom en
    var unga män-

  63. -skrev texter
    som syftade till reproduktion.

  64. El-eleverna reproducerade texter...

  65. ...som byggde på
    fakta om författare...

  66. ...och litterära verk.
    De skrev också rapporttexter...

  67. ...men texterna
    kallades för praktikrapporter.

  68. Där återberättade eleverna om
    vad de hade gjort på praktiken-

  69. -och beskrev sina praktikplatser.

  70. Men de kom aldrig till att
    reda ut problem eller göra analyser.

  71. De hade ju till exempel kunnat göra
    jämförelser-

  72. -med vad utbildningen hade givit dem
    och vad som krävdes på arbetsplatsen-

  73. -men det gjordes inte.

  74. De texter som el-eleverna skrev
    blev också kortfattade-

  75. -och inte alltid självständiga-

  76. -utan ibland blev det
    kortare textfragment.

  77. Man kan säga
    att el-elevernas skrivande liknade-

  78. -det som elever skriver
    under mellanstadiet i svenska skolan.

  79. Skrivundervisningen
    krävde inte mycket av dem-

  80. -och ibland verkade det som
    att el-eleverna skrev texter-

  81. -för att hållas produktiva,
    för att få dem att göra saker-

  82. -och inte främst
    för att utveckla deras skrivande-

  83. -mot vad som sedan väntade
    i samhället utanför.

  84. Man skulle kunna säga att det jag
    har berättat om de tre programmen-

  85. -de studieförberedande programmen
    och elprogrammet-

  86. -följer ett nästan förväntat mönster.

  87. Det är vanligt att lärare som
    undervisar i "teoretiska ämnen"...

  88. ...på yrkesinriktade program...

  89. ...går vi sidan av de styrdokument
    som bestämmer undervisningens nivå...

  90. ...och sänker nivån.

  91. Handelsklassen var också
    ett yrkesinriktat program.

  92. Handelseleverna
    skrev vetenskapliga rapporter.

  93. De skrev debattartiklar och krönikor.

  94. När de skrev om litteratur-

  95. -räckte det inte
    med att reproducera som el-eleverna-

  96. -utan de förväntades också
    kunna analysera det lästa.

  97. De instruktioner
    som handelseleverna mötte-

  98. -var specialutformade
    för just den elevgruppen.

  99. De var väldigt explicita.

  100. Jag menar att dessa tydliga
    instruktioner hjälpte eleverna-

  101. -att strukturera de lite längre
    och rätt så komplexa texter-

  102. -som lärarna krävde
    att de skulle jobba med.

  103. Som svensklärare vet jag
    att alla elever behöver stöttning-

  104. -när de ska konstruera längre texter.

  105. Men man kan anta
    att elever som har en bakgrund-

  106. -i det vi kan kalla arbetarklass -
    en icke-akademisk bakgrund-

  107. -behöver mer stöttning
    än till exempel kamrater-

  108. -på studieförberedande program.

  109. Man skulle kunna säga
    att elever med en medelklassbakgrund-

  110. -har under hela skoltiden
    ett försprång-

  111. -vad gäller undervisningen i skrift.

  112. Och därför är det så viktigt att
    undervisningen för olika elevgrupper-

  113. -just matchar
    elevernas utgångsläge och bakgrund-

  114. -för och när eleverna
    ska nå ungefär samma mål.

  115. Det finns nämligen ingen forskning
    som tyder på-

  116. -att människor
    har olika kognitiva förmågor-

  117. -alltså olika förmågor att tänka,
    på en strukturell nivå-

  118. -beroende på vilken samhällsklass
    man kommer från eller mellan kön.

  119. Det är skillnad mellan individer,
    men inte på en strukturell nivå.

  120. Så hur kan man då förstå att
    undervisningen ibland blir ojämlik?

  121. På ett mer övergripande plan-

  122. -beror det på
    att många tänker i banor-

  123. -som att antingen föds vi
    teoretiskt begåvade-

  124. -eller så föds vi
    med en praktisk begåvning.

  125. Alltså att det är medfödda egenskaper
    som därför blir svåra att utveckla.

  126. Jag menar
    att det är sådana föreställningar-

  127. -som kan leda till att skolan själv
    ibland skapar underprestationer-

  128. -hos vissa kategorier av elever.

  129. Det kan gälla, som jag visade i min
    avhandling, elever på yrkesprogram-

  130. -men också till exempel pojkar.

  131. Ni kanske har läst om
    pojkkrisen i svensk skola.

  132. Det kan också handla om elever
    med ett annat förstaspråk än svenska.

  133. Men det handlar förstås också om
    varje lärares syn på elevgruppen-

  134. -och hur läraren ser på undervisning-

  135. -som i det här fallet
    på skrivundervisning.

  136. När svenskläraren i elklassen talar
    om hur hon ser på skrivförmågan-

  137. -säger hon att den utvecklas
    när man läser och skriver själv.

  138. Hon berättar att hon anser
    att det el-eleverna behöver-

  139. -är att lära sig att utveckla sin
    förmåga att stava och sätta punkt-

  140. -och att el-eleverna generellt sett
    nöjer sig med ett godkänt betyg.

  141. Därför menar jag att elevernas
    skrivande blir så icke-krävande-

  142. -och att de skriver ganska lite
    under svensklektionerna.

  143. Man kan jämföra elklassens lärare
    med vad handelsklassens lärare säger-

  144. -när hon resonerar om undervisning.
    Hon säger så här:

  145. "Att vara en god skribent
    är en färdighet."

  146. "En del har visserligen gåvan, men
    det finns knep som jag kan lära ut."

  147. Hon har också tänkt mycket
    på elevernas bakgrund-

  148. -och berättar att de ofta har...

  149. Att de sällan litar på
    att det de tänker är bra.

  150. Hon berättar att de brukar fråga
    i början av årskurs ett:

  151. "Vad menar du egentligen med analys?"

  152. Det är därför hon konstruerar
    så genomarbetade instruktioner.

  153. Och eleverna får också skriva mycket.

  154. Minst hälften av lektionstiden
    ägnas åt skrivande.

  155. "Alla kan inte bli akademiker",
    sa ofta vår förre skolminister.

  156. En av hans reformer var att ta bort
    högskolebehörighet för yrkesprogram-

  157. -och återigen göra klyftan större-

  158. -mellan yrkesinriktade
    och samhällsinriktade program.

  159. Men den nya gymnasieskolan,
    som gäller från 2011-

  160. -har inte blivit
    vad Björklund tänkte sig.

  161. Allt färre söker
    till yrkesprogrammen-

  162. -och mycket tyder på att det beror på
    att högskolebehörigheten är borta-

  163. -och att många ser den typen
    av utbildning som en återvändsgränd.

  164. Mitt exempel med undervisningen
    på handelsprogrammet-

  165. -menar jag visar två viktiga saker:

  166. Dels att yrkeselever mycket väl
    kan lyckas i sitt skrivande-

  167. -när de ges rätt förutsättningar-

  168. -dels att skrivundervisning
    på gymnasiet-

  169. -inte behöver vara ojämlik.

  170. Tack.

  171. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Ojämlik skrivundervisning på gymnasiet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Pernilla Andersson Varga har jämfört skrivundervisningen på teoretiska och praktiska utbildningar inom gymnasiet. Skolan betonar vikten av att alla elever ges möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga. Den möjligheten blir dock ojämlik, menar Pernilla Andersson Varga, då skrivundervisningen skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Inspelat den 20 april 2015 på Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skriftspråk, Skrivinlärning, Skrivundervisning, Skrivutveckling, Språkundervisning, Språkvetenskap, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.