Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Erövring av luften med drönarteknikDela
  1. Det är kul att vara här. Det är
    en jättebra och inspirerande konferens.

  2. Ni har nåt alldeles särskilt på gång.

  3. I dag ska jag prata
    om drönarnas framtid.

  4. Som Kristin sa verkar det som om vi
    lär oss nåt nytt om drönare varje dag.

  5. Hur de har potential att påverka
    och förändra världen till det bättre.

  6. De kan leverera medicin till avlägsna
    platser och plantera en miljard träd.

  7. På samma sätt hör vi dagligen
    nåt dåligt om drönare.

  8. De flyger över regeringsbyggnader,
    är nära att kollidera med flygplan-

  9. -och krockar med idrottare
    så att de hamnar på sjukhus.

  10. Det jag ska prata om i dag...

  11. Frågan som en grupp Frogs,
    det är vad vi kallar oss på Frog Design-

  12. -har ställt oss är om drönare
    kan bli nästa stora smarta uppfinning.

  13. Kan de bli lika viktiga
    som våra smarta mobiler-

  14. -och kommer vi
    att använda dem varje dag?

  15. När vi började undersöka om de
    kan bli nästa stora smarta uppfinning-

  16. -upptäckte vi två saker
    som pekar mot-

  17. -att de kan bli
    en del av vår vardag i framtiden.

  18. Ett: Vi är på väg ut ur smartmobil-eran.

  19. Det är nåt som sker nu.

  20. Det är uppenbart med all ny teknik-

  21. -som börjat konkurrera med mobilerna.

  22. T.ex. wearables...
    Det är en fördröjning...

  23. Så där: wearables.

  24. Apple har lanserat Apple Watch i år.
    Fitbit är också väldigt populär.

  25. Det är två wearables som konkurrerar
    med de smarta mobilerna.

  26. Dessutom finns förstärkt verklighet.
    T.ex. Google Glasses-

  27. -som Google nyligen lanserat.

  28. Det är förstärkta glasögon
    som visar information om världen.

  29. Vi närmar oss förstärkta kontaktlinser,
    ännu en konkurrent till smarta mobiler.

  30. Projektionstekniken går framåt,
    t.ex. holografi och virtuell verklighet.

  31. De försöker också konkurrera
    med de smarta mobilerna-

  32. -och kan komma att bli
    en teknik vi använder till vardags.

  33. Det för oss tillbaka till drönarna, som
    är en konstig teknik att ha med här.

  34. Men kan drönare bli en viktig
    vardagspryl, precis som mobilerna?

  35. Det för oss till sak två: Drönare
    är en utveckling av smartmobilen.

  36. De använder samma teknik.
    Allt från gyroskop-

  37. -till accelerometern som finns inuti,
    GPS, mikrochips, mikroprocessorer.

  38. En senator har kallat
    drönare "flygande smartmobiler"-

  39. -vilket inte är så långt från sanningen.

  40. Jag tycker att jämförelsen
    mellan drönare och mobiler-

  41. -är mindre intressant avseende teknik-

  42. -och mer intressant
    vad det gäller likheterna i beteende.

  43. På samma sätt som mobiler fångat
    politisk oro, som vi såg i Egypten-

  44. -har drönare
    fångat den politiska oron i Hongkong.

  45. Drönaren blir en plattform-

  46. -för att fånga händelsens omfattning.
    Det hade mobilen inte klarat.

  47. Sen kommuniceras det till massorna.

  48. På samma sätt
    som man tar selfier med mobilen-

  49. -tar drönaren självupptagenheten
    till nya höjder-

  50. -med "dronier", en dronie
    är en selfie tagen med drönare.

  51. Nu behövs inte selfiepinnarna längre,
    ni kan kasta dem.

  52. Haffa en drönare i stället.

  53. Det är även intressant att det finns
    drönare med app-plattformar.

  54. Här är Autonomous Wandering
    Interface från Cornell University.

  55. Det är ett gränssnitt som
    kan projiceras på vilken yta som helst.

  56. Det är en kontextuell plattform
    som följer användaren.

  57. Drönaren projicerar gränssnittet
    på den omgivande miljön.

  58. På samma sätt som mobiler
    har förändrats formmässigt-

  59. -från rektanglar vi bär i fickan
    till rektanglar vi bär runt handleden-

  60. -börjar drönarna nu ändra form.

  61. Det här är Nixie, en bärbar drönare-

  62. -som nyligen tilldelats Intels
    Innovation Award på 500 000 dollar.

  63. Pengarna ska användas
    för att lansera produkten.

  64. Så nu finns drönare med annan form
    som interagerar med våra kroppar.

  65. Det finns alltså två saker
    som indikerar-

  66. -att drönare kan bli
    en del av vår vardag i framtiden.

  67. Ett: Vi har passerat smartmobil-eran-

  68. -och andra tekniker konkurrerar
    om vår uppmärksamhet.

  69. Två: Drönare har utvecklats
    ur samma teknik som smarta mobiler-

  70. -och beter sig som sådana.

  71. Om drönare
    blir en del av vår vardag i framtiden-

  72. -hur kommer de att vara?
    Och när är de här?

  73. Vi i gruppen på Frog Design-

  74. -tyckte att 2030 låter rätt rimligt.

  75. Om de blir en del av vår vardag
    kommer tekniken att vara-

  76. -tillräckligt avancerad 2030
    för att människor ska acceptera dem.

  77. Här är några i gruppen,
    de andra står uppräknade under.

  78. Vi funderade över
    hur drönarna skulle vara 2030.

  79. Vilka egenskaper bör de ha? Hur bör
    de se ut och anpassas till samhället?

  80. Två egenskaper som vi tror krävs
    för att man ska acceptera dem-

  81. -som ett vardagsföremål. De måste
    kunna utföra fysiska uppgifter.

  82. De som fascinerar oss med drönare
    i dag är deras särskiljande faktor:

  83. De kan röra sig genom rummet
    och interagera med omgivningen-

  84. -på ett sätt
    som smarta mobiler inte kan.

  85. Det andra är att vi tror att
    de kommer att behöva vara bärbara.

  86. Vi kommer inte att vilja interagera
    med drönarna hela tiden-

  87. -precis som med mobilen.
    Mobilen har vi ofta i fickan.

  88. Vi bär den på oss och har den med
    oss, men vi använder den inte jämt.

  89. Vi vill inte ha drönarna flygande runt
    oss, utan bara ha dem när de behövs.

  90. De måste på nåt sätt vara med oss-

  91. -men man måste kunna stänga av dem
    och docka dem på kroppen.

  92. Utifrån de här två egenskaperna,
    att de måste klara fysiska uppgifter-

  93. -och vara bärbara, skissade gruppen
    snabbt upp över femton idéer.

  94. En del är konstiga och långsökta.
    Allt från ett bärbart hundhalsband-

  95. -till en bärbar drönare som sminkar
    och fixar håret på en när det behövs.

  96. Vi valde ut de fyra förslag
    som vi tyckte var mest representativa.

  97. Den första förslaget heter Flare.

  98. Det är en drönare som man bär
    på armen med hjälp av ett armband.

  99. Drönaren är formad som en skiva
    med en liten skärm på.

  100. Den huvudsakliga funktionen
    är att fungera som stadsguide.

  101. I stället för att ta fram mobilen
    och göra en sökning i Google Maps-

  102. -kan användaren bara säga till
    drönaren att den vill till närmsta café.

  103. Med en rörelse skickar man i väg den,
    sen flyger den framför och visar vägen.

  104. Man följer drönaren genom stan
    tills man kommer fram till cafét.

  105. Nästa drönare heter Breathe.
    Idén baseras på att 2030-

  106. -kan luftföroreningarna ha ökat i
    städerna. Vi hoppas att det inte är så-

  107. -men i städer med dålig luft tänkte vi
    att en drönare kan vara till hjälp.

  108. Drönaren Breathe bär man på axeln,
    som en liten vän.

  109. Den kontrollerar hela tiden luftkvalitén
    runt användaren.

  110. Om luftkvalitén är dålig
    flyger den framför bärarens ansikte-

  111. -och filtrerar den dåliga luften
    så att bäraren får ren luft.

  112. Den tredje drönaren heter Parasol.

  113. Designern som skapat den här ville
    att den skulle fungera som ett smycke-

  114. -som kan bäras
    på ett halsband eller ett bälte.

  115. Den används
    för att bekämpa vädrets makter.

  116. Om det regnar eller snöar, eller
    om man är ljushyllt och det är soligt-

  117. -tar man helt enkelt loss den
    och kastar upp den-

  118. -så skyddar den från regn eller sol.

  119. Det sista förslaget vi skissat på
    heter Scout.

  120. Den ska hjälpa människor
    vara fysiskt aktiva i sitt vardagsliv.

  121. Det är en drönare man kan fästa
    på ryggsäck, bälte eller tröja.

  122. Genom att kasta den i luften kan man
    starta olika interaktiva aktiviteter.

  123. Den är utrustad med en projektor.
    En aktivitet är bergsklättring-

  124. -där drönaren projicerar en väg
    på klippväggen-

  125. -som användaren ska försöka följa.

  126. Den sparar även tidigare resultat och
    uppmuntrar användaren att slå dem.

  127. Vi tyckte att våra fyra förslag
    var intressanta och tankeväckande.

  128. Men en sak hade vi inte räknat med:
    De måste anpassas till samhället.

  129. Förslagen vi tagit fram hörde
    till kategorin "drönare + kropp".

  130. Men det är en ny sorts apparat, och
    vi designer måste tänka annorlunda-

  131. -eftersom det innebär interaktioner
    som man inte nödvändigtvis är van vid-

  132. -som skärmbaserad designer.

  133. Vi måste tänka på vilka olika rumsliga
    interaktioner som kommer att finnas.

  134. Man måste beakta att drönare
    kommer att interagera med varandra.

  135. Hur löser man det?

  136. De kommer att åka långt utan att vara
    i kontakt eller inom synhåll för ägaren.

  137. Hur löser man tekniken så att
    de kan ge sig i väg på egen hand?

  138. Drönare måste även kunna
    identifiera föremål i världen-

  139. -såsom byggnader och träd,
    så att de inte flyger in i dem.

  140. De måste identifiera våra kroppar
    och veta vem som är deras ägare.

  141. De måste även kunna identifiera
    människor som inte är deras ägare.

  142. De måste kunna känna igen ansikten-

  143. -så att de levererar saker till
    rätt person, om det är deras uppgift.

  144. Slutligen finns det en sak
    som jag tycker är viktig att tänka på.

  145. Det handlar om
    hur man ska komma ifrån-

  146. -den skrämmande stereotypen
    av vad en drönare är.

  147. Att ha drönare flygande
    över huvudet är onaturligt-

  148. -så hur kommer man
    förbi det som skrämmer-

  149. -och skapar
    en mer känslomässig kontakt?

  150. Utifrån det utvecklade vi
    ett antal upplevelseprinciper.

  151. De gäller
    för alla olika sorters drönare.

  152. Vi tror att drönare
    kommer ha trevliga personligheter.

  153. De måste få kontakt med oss
    på ett personligt plan.

  154. Det finns flera drönare
    som gör det bra. En heter Lily.

  155. Det faktum att den har ett mänskligt
    namn fungerar kontaktskapande.

  156. Dessutom har Lily ett ansikte, en
    LED-skärm som kan göra olika miner.

  157. En annan drönare heter Spiri.
    Den är väldigt mjukt formad.

  158. Den är ljusblå och har
    ett vänligt, insektslikt utseende.

  159. Drönare måste
    tydligt visa sina avsikter.

  160. Det är för att överbrygga rädslan
    många känner i närheten av drönare.

  161. Den måste närma sig en med
    en känd avsikt: Den närmar sig en-

  162. -för att leverera ett paket eller ett
    meddelande, eller för att ta upp nåt-

  163. -snarare än att den tänker döda en.

  164. Det är viktigt att det kommuniceras
    tydligt i kontakten med drönare.

  165. Några sätt att göra det
    kan vara visuella-

  166. -genom form och färgsättning,
    eller genom rörelse och ljud.

  167. Dessutom måste de vara bundna till
    sina ägare, inte nödvändigtvis fysiskt.

  168. I USA har man problem just nu
    med drönare som flyger på fel ställen-

  169. -och vars ägare är okända.

  170. Det kommer att finnas ett behov
    att knyta användaren till drönaren-

  171. -så att man kan identifiera ägaren.

  172. På samma sätt som
    man registrerar ägarskap för fordon-

  173. -måste man nog
    även registrera sin drönare.

  174. Det behövs även en infrastruktur
    för drönarna.

  175. Som för all teknik behövs en
    infrastruktur i vår omgivande miljö.

  176. På samma sätt som vi har mobilmaster
    för att kunna koppla upp oss-

  177. -eller rinnande vatten och rörsystem-

  178. -behöver vi även skapa
    en infrastruktur för drönare.

  179. Här är en skiss av en laddningsstation.

  180. Om drönarna
    ska färdas långa sträckor-

  181. -behövs kanske laddningsstationer här
    och var, precis som bensinstationer.

  182. Om de får slut på bränsle eller energi
    kan de ladda upp sig och fortsätta.

  183. Motorvägar och flygrutter
    för drönare måste skapas.

  184. Om tusentals drönare flyger runt
    måste det finnas en struktur för det-

  185. -för att förhindra att de krockar-

  186. -eller att det blir rörigt
    i luften ovanför oss.

  187. Vi har flygrutter för flygplan
    och motorvägar för bilar.

  188. Det blir likadant för drönarna.

  189. Drönare måste hjälpa varandra.
    Det kommer kanske finnas en regel-

  190. -om att de måste kommunicera, och
    om nån skadas ska de rädda varandra.

  191. Det kommer kanske finnas
    en lag om att de ska hjälpa varandra.

  192. Nu kommer antagligen en av de
    viktigaste upplevelseprinciperna-

  193. -för att människor
    ska acceptera dem i sin vardag:

  194. De måste vara helt ofarliga.
    Det är de inte i dag.

  195. De kommer nog att ha säkerhets-
    utrustning som airbag och fallskärm.

  196. För att drönare ska kunna bli
    en del av vår vardag-

  197. -måste vi eliminera rädslan
    man känner för dem i dag.

  198. Ett sätt att göra det är genom
    att ge dem säkerhetsutrustning.

  199. Om vi blickar framåt... Drönare kan
    komma att bli en vardagsapparat.

  200. De är byggda med smartmobilteknik.

  201. De beter sig som smarta mobiler.

  202. De förändras till formen och skapar-

  203. -nya interaktionsmönster för att
    vi ska acceptera dem i vår vardag.

  204. Om vi blickar framåt tror jag att
    vi kan räkna med mer flygburen teknik.

  205. Som designer, tänkare
    och stadsplanerare måste vi se till att-

  206. -designa drönare som är goda.

  207. Vi måste styra dem mot
    de goda föreställningarna och idéerna-

  208. -och leda bort dem från de dåliga.

  209. Tack.

  210. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Erövring av luften med drönarteknik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Drönare (luftfarkost), Kommunikationer, Luftfarkoster, Rymdfart, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Bör vi frukta singulariteten?

Singulariteten är idén om det tillfället inom en snar framtid när artificiell intelligens inte bara når samma nivå som mänsklig intelligens, utan även passerar den. I detta panelsamtal diskuteras vad detta kan leda till och om vi bör frukta den utvecklingen. Medverkande: Ray Kurzweil, framtidsforskare och entreprenör, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft. Moderator: Margaret Boden. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Kreativitetens framtid

Möt fem Nobelpristagare i ett samtal om kreativitet. Hur kommer framtidens kreativitet att se ut och hur påverkas den av utvecklingen? Hur mycket bidrog kreativitet till paneldeltagarnas egna framgångar som ledde till Nobelpriset? Medverkande: May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Carl Weiman, Nobelpristagare i fysik 2001, Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013 och Randy Schekman, Nobelpristagare i medicin 2013. Moderator: Adam Smith. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.