Titta

UR Samtiden - Hälsingemåleri i forskarfokus

UR Samtiden - Hälsingemåleri i forskarfokusDela
  1. Hälsingegårdarna blev världsarv 2012-

  2. -för att de är unika byggnader.
    De är stora och rikligt dekorerade.

  3. Ibland är de byggda endast
    för att ha festligheter i.

  4. Festbyggnader.

  5. Här kan man se en byggnad.

  6. Kristofers, som ligger i Järvsö.

  7. Här är en annan byggnad.

  8. Hälsingegårdarna har rikligt
    dekorerade väggmålningar-

  9. -bemålade möbler
    och mönstervävda textilier.

  10. Vårt forskningsprojekt går ut på
    att skapa fördjupad kunskap-

  11. -om färger, ytbehandlingar
    och underlag i måleriet-

  12. -både på väggar och möbler,
    men också på textilierna.

  13. Vilka färgämnen de innehåller,
    och vilka vävtekniker.

  14. Vi har tvärvetenskapliga frågor.

  15. Det går från naturvetenskapliga
    frågor, ner mot humaniora.

  16. Vad ska vi göra
    under de här fyra åren?

  17. Vi ska dels titta
    på konstnärsmaterialen.

  18. Det är pigment, färgämnen
    och bindemedel.

  19. Det kan vara textila fibrer också.

  20. Det gör vi utifrån
    den historiska kontexten.

  21. Så vi tittar mycket på
    historiskt källmaterial.

  22. Vi gör det också utifrån föremålen
    och materialkaraktärisering.

  23. Projektet går också ut på
    att utveckla analysmetoder-

  24. -för organiska ämnen,
    såsom färgämnen och bindemedel.

  25. De är relativt svåranalyserade.

  26. Ett sekundärt syfte i hela projektet-

  27. -är att skapa en stark
    Conservation science-grund i Sverige.

  28. Det finns internationellt,
    men vi vill också skapa en i Sverige.

  29. Därför samarbetar vi mellan olika
    universitet och institutioner.

  30. Historiska källtexter hittar man
    i arkiv och på bibliotek.

  31. Som här, Stadsbiblioteket.

  32. Här ser vi ett exempel på Veide.

  33. Veide var ett färgämne
    som både kunde användas-

  34. -i pigmentform,
    ett organiskt pigment till måleri-

  35. -och även till att färga textilier.

  36. I forskningsprojektet behöver vi
    autentiska referenser-

  37. -för att kunna göra
    spektroskopiska analyser.

  38. Därför har vi haft
    flera personer inblandade-

  39. -för att tillverka autentiskt
    material utifrån historiska recept.

  40. Här ser vi tillverkning
    av infärgade textilier.

  41. Vi har färgat in bomull, linne
    och ull med olika färgämnen.

  42. Vi har också tillverkat lackpigment.

  43. Detta gör vi för att förstå
    tillverkningsprocesserna-

  44. -och för att ha referensmaterial-

  45. -till våra naturvetenskapliga
    analysmetoder.

  46. De kemiska analyserna
    sker i två steg:

  47. Först jobbar vi ute i fält.

  48. Där gör vi flera analyser som inte
    kräver provtagning.

  49. Vi brukar kalla det
    icke-invasiva metoder.

  50. Då gör man analyserna
    direkt på föremålen.

  51. I vissa fall behöver man ta prover,
    och då tar vi 1 mm stora färgprover-

  52. -i anslutning till skador,
    under en ram eller i en söm.

  53. Där det inte är så iögonenfallande så
    att det syns att man har tagit prov.

  54. Proverna skickas sedan till
    våra olika forskningslaboratorier.

  55. Vi utför en del analyser
    på Kulturvård-

  56. -på Riksantikvarieämbetet-

  57. -på Stockholms universitets
    Arkeologiskt forskningslaboratorium-

  58. -och så på Teknisk fysik, Chalmers.

  59. Så här kan det se ut ute i fält. Det
    här är en spektroskopisk analysmetod.

  60. Multispektralfotografering i fält
    bygger på bredband.

  61. Man tittar på ett bredare spektrum
    av färg.

  62. Det kan vara i UV-ljus, synligt ljus
    eller infrarött ljus.

  63. Det gör vi för att kunna se
    underliggande skisser.

  64. Vi kan också se senare tillägg
    i form av mörkare fläckar-

  65. -eftersom åldrat material
    har en tendens att fluorescera-

  66. -medan nyare material, som retuscher
    och andra konserveringsåtgärder-

  67. -ofta har frånvaro av fluorescens.

  68. Då kan vi särskilja original
    och senare tillägg.

  69. Vi kan också göra FTIR, Fourier
    Transform Infrared Spectroscopy-

  70. -för att se på eventuella bindemedel
    och färgämnen som kan förekomma.

  71. Det är främst för organiskt material.

  72. Det kan vara lite svårt på uppblandat
    material som det ofta är i färg.

  73. Provtagningen kan se ut så här.

  74. Då är det viktigt att redogöra
    var man tar proverna-

  75. -att man har fått tillstånd
    från ägaren-

  76. -och att dokumentera det väl.

  77. När proverna sedan kommer
    till laboratoriet-

  78. -kan vi dels titta på dem med
    optisk identifiering, som här.

  79. Man ser olika fibrer.

  80. Man kan också gjuta in tvärsnitt,
    lägga färgflagan på högkant-

  81. -så att vi kan göra analyserna
    in i de olika färglagren.

  82. Då måste man se hur man placerar
    och gjuter in det i en färgkub.

  83. Så här kan det se ut
    i ett laboratorium.

  84. Här har vi ramanspektroskopi,
    som jag oftast använder mig av.

  85. Med det här instrumentet-

  86. -kan man titta på färgämnen, pigment
    och till viss del bindemedel.

  87. Det bygger på monokromatiskt ljus,
    laserljus.

  88. Man bestrålar föremålet
    med bara en enda våglängd-

  89. -som filtreras bort med notch-filter,
    eller holografiska filter-

  90. -för att kunna se den ramanspridning
    som varje ämne-

  91. -reflekterar i ljus.

  92. Då kan man få ett fingeravtryck,
    specifika toppar för ett ämne.

  93. Om vi då har referenser på ett ämne-

  94. -kan vi jämföra topparna
    och säga om de korrelerar.

  95. Då kan vi härleda och säga
    att det här är veide-

  96. -för det innehåller både indigo,
    indigotin, indirubin och kaempferol.

  97. Så här kan det också se ut
    i ett laboratorium.

  98. Min kollega Yvonne Fors
    gör en första analys-

  99. -med hjälp av, även här FTIR,
    men då ATR-

  100. -så hon tittar på hur materialet
    reflekterar för att få ett hum om-

  101. -ifall det rör sig om oljehaltigt,
    proteinhaltigt-

  102. -eller stärkelsebaserat bindemedel.

  103. Då vet hon hur hon sedan ska göra-

  104. -när hon gör gaskromatografiska
    masspektroskopiska analyser senare.

  105. Då löser hon upp färgprovet,
    så det här är en destruktiv metod.

  106. Detta måste man göra i slutskedet
    av analyser.

  107. Man måste göra de olika analyserna
    i rätt ordning-

  108. -så att man inte förintar provet
    innan man ska använda en annan metod.

  109. Det bygger på att man
    förångar materialet-

  110. -och ser hur det separeras ut
    i olika storlekar-

  111. -beroende på molekylstorlek
    och vilket ämne det består av.

  112. Även här får man ett spektrum.

  113. Det är ljusets år, så spektroskopiska
    metoder är högintressanta i år.

  114. Vi använder oss också av
    svepelektronmikroskopi.

  115. Med den här EDX-funktionen
    kan man göra grundämnesanalys-

  116. -för att se vilka grundämnen
    som ett prov består av.

  117. Det är framför allt oorganiskt
    material, pigment från mineralriket-

  118. -som vi kan härleda med hjälp av
    den här analysmetoden.

  119. Många pigment består ju av mineraler.

  120. Malakit, azurit.

  121. Jordfärger som ockror, umbror
    och så vidare.

  122. Vi använder oss också av
    Ion Coupled Plasma Mass Spectroscopy-

  123. -och andra masspektroskopiska
    analysmetoder, som Direct Analysis.

  124. Här tittar man framför allt
    på isotoper.

  125. Kvantifierar och tittar på spårämnen
    för att härleda ett färgämne.

  126. Det får spårämnen från platsen
    där det har odlats-

  127. -eller för att man har använt
    ett visst betmedel vid infärgningen.

  128. Med Direct Analysis, MS,
    kan vi titta på färgämnen.

  129. Så här kan det se ut.
    Detta är Bortom Åa.

  130. En Hälsingegård som ingår i de sju
    Hälsingegårdarna som blev världsarv.

  131. I den här byggnaden finns det måleri
    av Anders Bäck Hansson.

  132. Det är signerat,
    så vi vet att det är den här målaren.

  133. Det finns också arkivmaterial
    i form av dagbokshandlingar.

  134. Här har man samlat några av dem
    i en text-

  135. -som återfinns på hembygdsmuseet
    i Bortom Åa, Fågelsjö.

  136. Här kan vi få reda på,
    där den här målaren nämns-

  137. -när han och hans fru var på gården.

  138. Vi ska åka dit nästa vecka
    och göra analyser på plats.

  139. Då tittar vi dels på väggmåleriet,
    men också på pigmenten.

  140. Jag har indikerat det med pilar.

  141. Vi vill se om det är samma pigment
    som i måleriet på gården.

  142. På gården finns det också
    en verkstad-

  143. -och vi tror att många av
    schablonerna har tillverkats där.

  144. Här har man hängt upp en schablon
    som har används just här.

  145. Här i verkstaden ser vi ridstenar
    och löpstenar i mitten.

  146. Jag ska snabbt visa exempel
    på andra mallar.

  147. Här är forskningsgruppen
    med samarbetspartners.

  148. Vill ni kontakta mig
    finns min mejladress där. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Hälsingemåleri i forskarfokus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

2012 blev Hälsingegårdar utnämnda till världsarv av FN-organisationen Unesco. De rikligt dekorerade byggnaderna klassas som unika. Här berättar forskaren Ingalill Nyström om ett projekt som ska skapa en fördjupad kunskap om Hälsingegårdarnas måleri. Det handlar om färger, ytbehandlingar och underlagen i måleriet som återfinns på väggar, möbler och textiler. Inspelat den 27 april 2015 på Stadsbiblioteket i Göteborg. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Bild > Konsthistoria > Måleri och skulptur
Ämnesord:
1800-talet, Allmogekonst, Bonadsmåleri, Dekorationsmålning, Folkkonst, Hälsingegårdar, Hälsingemålningar, Hälsingland, Konst, Konsthistoria, Svenskt väggmåleri, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & bild

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Rösten i dubbning

Sharon Dyall är musikalartist med en lång karriär som dubbare till tecknade filmer. Här berättar hon om hur viktigt det är att vara känslosam och snabb i sina karaktärssvängningar när man arbetar med att dubba, och om dubb-artisternas ansträngda arbetsvillkor och hur deras röster påverkas av arbetsmiljön. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Den moderna staden växer fram

Breda gator, monumentala byggnader och bättre bostadsförhållanden för de fattiga. Vi går på stadsvandring med arkitekturhistorikern Eva Eriksson.