Titta

UR Samtiden - The conference 2015

UR Samtiden - The conference 2015

Om UR Samtiden - The conference 2015

Föreläsningar och samtal från The Conference 2015. Inspelat den 18 och 19 augusti på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Till första programmet

UR Samtiden - The conference 2015 : Upp till rymdenDela
  1. Nu ska vi gå över till nåt-

  2. -som är lite mindre jordnära
    än drönarna.

  3. Men faktum är att det finns många
    likheter mellan vad de och vi gör.

  4. Tekniken som har möjliggjort
    byggandet av drönare-

  5. -är i stort sett
    samma kärnteknik som vi använder.

  6. Vi har kombinerat den
    med Nasas teknik för att bygga raketer.

  7. Vi är en grupp
    på ungefär femtio personer.

  8. Ingenjörer, matematiker... Vi har en
    förskolelärare och en massa tekniker.

  9. Vi har alla samma dröm
    med oss från barndomen.

  10. De flesta av oss är i 40-50-årsåldern
    och växte upp på 70- och 80-talet.

  11. Vi såg rymdfärjor på tv och drömde om
    att själva åka ut i rymden.

  12. För de flesta av oss
    var det bara en dröm-

  13. -tills 2011 då Peter och Kristian
    startade Copenhagen Suborbitals.

  14. Det startade som ett konstprojekt:
    Att försöka bygga en rymdraket.

  15. Då insåg de
    att det faktiskt skulle kunna gå.

  16. Man kan gå in i närmsta järnhandel-

  17. -och hitta allt man behöver
    för att bygga en fungerande rymdraket.

  18. Det här är vad vår astronaut
    kommer att se utifrån rymden.

  19. Vi kommer att skjuta upp den från
    en plats utanför Bornholm i Östersjön.

  20. Ni undrar kanske varför vi inte skjuter
    upp den från land, vilket är enklare?

  21. Det beror på lagstiftningen.

  22. Man kan nämligen inte ta
    sin sjutton meter långa raket-

  23. -och skjuta upp den i rymden
    från sin egen tomt.

  24. Eller, det kan man, men man får
    en jävla massa problem efteråt.

  25. Som ni vet är trafiken på marken
    och havet ganska välreglerade.

  26. Men det är ingenting mot luften.

  27. Har ni sett nån av de där filmerna
    på flygtrafiken över USA?

  28. Det finns flygplan överallt.

  29. Risken att vi skulle träffa nåt är
    liten, men bara tanken är skrämmande.

  30. Dessutom ligger vår verkstad bara
    nån mil från Köpenhamns flygplats.

  31. Det skulle vara en dålig idé
    att göra det.

  32. Vi kör rampen till Bornholm för
    där finns ett militärt övningsområde.

  33. Vi har hittat ett kryphål i regelverket.

  34. Området heter ESD139
    och är ett gammalt Natoområde.

  35. Där är man van vid att Nato kommer
    och provskjuter vapen och missiler.

  36. Dessutom är det internationellt vatten.

  37. Vi kan alltså åka dit
    och skjuta upp raketen.

  38. Vi ringer bara flygledningen i Sverige
    och säger att kl.12.00 på torsdag-

  39. -gör vi en uppskjutning och då
    svarar de att de dirigerar om trafiken.

  40. De dirigerar alltså om trafiken
    i området innan uppskjutningen.

  41. Om vi hade fiskat torsk eller borrat
    efter olja hade vi blivit rejält stämda.

  42. Men vi får avfyra en missil
    utan problem.

  43. Senare ska jag prata lite om
    varför det är viktigt att göra det här.

  44. Först ska jag förklara vårt uppdrag
    och vad det är vi ska göra.

  45. Här kan ni se vår mobila raketramp.
    Ni kan även se hur raketen flyger upp.

  46. Vi ska göra en kastbanefärd.

  47. Det är stor skillnad på en kastbanefärd
    och en omloppsbanefärd.

  48. En kastbanefärd är
    vad Alan Shepard gjorde på 50-talet.

  49. Man skjuter upp raketen och passerar
    Karmanlinjen, gränsen till rymden.

  50. När raketen brunnit ut, eller tappat
    farten, vänder den ned mot jorden igen.

  51. Om det inte blåser, vädret är fint
    och allt går bra är det raka spåret.

  52. I teorin landar man där man startade-

  53. -i praktiken blir det inte så.
    Man kan komma rejält ur kurs.

  54. För att lägga sig i omloppsbana
    krävs mer kraft och högre fart-

  55. -och landningen
    är också mer komplicerad.

  56. I stort sett har vi en raket
    med en människa i.

  57. Vi använder huvudmotorn
    i ungefär 50 sekunder.

  58. När motorn stängs av efter ca 50 km-

  59. -är hastigheten
    3,5 gånger ljudets hastighet.

  60. Raketen accelererar
    till den hastigheten på 50 sekunder.

  61. Då är kraften fortfarande stor nog
    för att raketen ska nå målet på 100 km.

  62. Väl framme lossnar kapseln,
    startraketen faller mot marken-

  63. -med fallskärm, förhoppningsvis.
    Vi har haft lite bekymmer med det.

  64. Kapseln snurrar lite och börjar sen
    också falla mot jorden.

  65. Det är faktiskt det svåraste
    med hela färden.

  66. Att åka upp är lätt. Att komma ned...
    Det är också rätt lätt-

  67. -men att försäkra sig om att den som
    är i överlever, det är riktigt svårt.

  68. Tänk dig att du sitter längst upp
    i en arton meter lång raket-

  69. -som dina vänner byggt.

  70. Du är 35 km ut till havs-

  71. -och sitter arton meter upp
    på en raketramp. Till havs.

  72. Det gungar lite.

  73. Har ni försökt att sitta i änden av en
    stång, eller gått upp i en hög byggnad?

  74. Även om byggnaden bara rör sig lite
    så känner man hur det rullar.

  75. Fastän rampen bara rör sig ungefär
    en halv meter upp och ned.

  76. Du sitter där uppe medan vi
    sliter för att få ordning på vajrarna.

  77. Vi gör det på sommaren
    så värmen kommer att vara avsevärd.

  78. Du sitter i metallburken högst upp
    och gungar. Sen startar motorn.

  79. Och du accelererar
    till 3,5 gånger ljudets hastighet.

  80. När kapseln löses ut börjar du snurra
    för det finns inget luftmotstånd.

  81. Kapseln vill falla, men utan
    luftmotstånd snurrar den, och faller.

  82. Vi måste tala om valet av frukost
    innan avresan.

  83. Sen kommer en grej som kallas
    "ballute" ut, ni ser den på bilden.

  84. Det är en slags fallskärm,
    men den ska inte bromsa kapseln-

  85. -bara hjälpa den att åka åt rätt håll.

  86. Det viktigaste i nedfärden
    är att kapseln måste åka rätt.

  87. All energi som vi använt för att
    få raketen att flyga ut i rymden-

  88. -måste absorberas på nåt sätt.
    Det gör man när man bromsar -

  89. -antingen med en fallskärm, eller
    som värme skapad av luftmotståndet.

  90. När kapseln börjat falla och kommer
    ned i den täta delen av atmosfären-

  91. -efter 60-80 km, börjar den bli varm,
    p.g.a. luftmotståndet.

  92. Kapseln kommer att vara rödglödgad
    och astronauten kommer att se-

  93. -flammor
    som slickar kapseln genom fönstret.

  94. Kapseln måste klara det.

  95. Tre kilometer ned vecklas en fallskärm
    ut för att bromsa kapseln lätt.

  96. Det kommer nog att kännas som
    att bli sparkad i ansiktet av en häst.

  97. Huvudfallskärmen löser ut,
    kapseln slår i vattnet.

  98. Det här är den farligaste delen av
    uppdraget: när man ligger i vattnet.

  99. För som jag sa tidigare,
    om det blåser kraftigt-

  100. -kan kapseln
    lätt föras upp till 100 km bort.

  101. Vi måste åka från startplatsen
    och plocka upp honom 100 km bort.

  102. Även om det finns raketer och grönt jox
    så att vi ska hitta kapseln-

  103. -och vi använder helikopter.
    Att hitta ett föremål på 2x2 meter-

  104. -i havet är väldigt svårt
    om man inte vet exakt var det är.

  105. Det är den svåraste delen i uppdraget.

  106. Det är väl ungefär det. Jag brukar få
    frågan varför vi gör det här.

  107. Jag brukar svara: "Varför inte?"
    "För att vi kan."

  108. Innan vi går in på det ska jag
    visa några detaljer om rymdraketen.

  109. Här är Spika-raketen
    som astronauten ska åka i.

  110. Som ni ser är kapseln
    bara en liten burk.

  111. I normala fall
    brukar astronauten ligga ned.

  112. Om nån av er är läkare vet ni varför.
    Det beror på g-krafterna.

  113. Det sämsta man kan göra är att stå
    upp, för när man accelererar uppåt-

  114. -åker allt blod ned i benen
    och man svimmar omedelbart.

  115. Är man i det tillståndet mer än
    10-15 sekunder dör man antagligen.

  116. Det är bäst att ligga för då kommer
    blodet från armar och ben-

  117. -till hjärtat, så att det kan arbeta
    och pumpa blod till hjärnan.

  118. Det näst bästa
    är att sitta ihopkrupen så här.

  119. Man ska ha armar och ben
    så nära kroppen som möjligt.

  120. Vår astronaut ska sitta hopkrupen så,
    som en kanonkula.

  121. Jag har en skiss ni kan titta på.
    Som ni ser är det ganska trångt.

  122. Det finns en liten stol,
    inga spakar.

  123. Allt är automatiskt för man kan inte
    kontrollera nåt i den hastigheten.

  124. Det diskuterades livligt på 60-talet
    i Apolloprogrammet.

  125. Alla astronauter var gamla testpiloter-

  126. -som flugit överljudsflygplan och sånt.
    De hade enorma egon.

  127. De ville ha styrspakar-

  128. -för att kunna ta kontroll
    över rymdskeppen om nåt gick fel.

  129. De övertalades
    att bygga några styrspakar-

  130. -men de användes aldrig,
    eftersom man inte kan göra nåt.

  131. Måste man helt enkelt lita på
    att datorerna kan kontrollera farkosten.

  132. Om nåt går fel - synd för dig.
    Det finns inget att göra.

  133. Här ser ni att astronauten sitter
    i mitten, värmeskölden är längst bak-

  134. -längst ned har vi lufttankar
    och lite andra grejer.

  135. Botten har vi dessutom byggt
    så att den kan pressas ihop-

  136. -som en bils kompressionszon,
    så att den klarar nedslaget.

  137. Man slår i vattnet hårt
    fastän man har fallskärm.

  138. Längst upp har vi en noskon och
    utrymmen för fallskärmar. Det är allt.

  139. Det är den filosofi
    som vårt projekt grundar sig i.

  140. Vi vill skicka en människa till rymden,
    och vi vill göra det tillräckligt bra.

  141. Vi vill inte bygga raketer på samma sätt
    som Nasa, för det är redan gjort.

  142. De fokuserar mycket på
    hur de ska kunna göra allt effektivare-

  143. -eftersom de måste arbeta storskaligt.

  144. Det är därför jag tycker
    att det vi gör är viktigt.

  145. För bara tjugo år sen, om man skulle
    skicka upp en fungerande satellit-

  146. -var den lika stor som en buss.

  147. För det behövdes
    reaktorer, batterier och elektronik.

  148. I dag kan man bygga
    en satellit som väger tio kilo.

  149. Det beror till största delen
    på utvecklingen av mobiltekniken.

  150. Datorer, gyroskop och annat är så litet
    att en satellit bara behöver väga 10 kg.

  151. En sån satellit
    skulle kunna placeras-

  152. -där vi har kapseln. Då skulle vi kunna
    skicka upp en satellit.

  153. Fundera på det här:
    Materialkostnaderna för vår raket-

  154. -är en miljon kronor. Inte mer.

  155. Då har jag
    förstås inte räknat med all arbetstid-

  156. -men materialkostnaden är en miljon.

  157. Allt är konstruerat
    för att vara lätt att producera-

  158. -och därför kan vi testa många
    och göra många.

  159. Tänk er en värld i en inte alltför
    avlägsen framtid, 10-15 år kanske.

  160. Där företag, på samma sätt
    som de har ett privatjet-

  161. -har egna raketer
    för att sända upp sina satelliter.

  162. De behöver inte lifta med ryssarna,
    amerikanerna eller olika rymdstyrelser.

  163. Det tycker jag är väldigt intressant.

  164. Jag vill visa er
    att allt det här inte bara är fantasier.

  165. Vi har faktiskt skickat upp
    rätt många raketer.

  166. Det här är
    vår mobila raketramp Sputnik år 2013-

  167. -när vi skickade upp raketen Sapphire.

  168. Just den här raketen sköts upp 10 km,
    den skulle inte ut i rymden heller.

  169. Vi sköt upp den
    för att testa styrsystemet.

  170. Det är en av de största utmaningarna:
    att ha ett fungerande styrsystem.

  171. Vi har själva konstruerat styrsystemet.
    Det är samma teknik som i drönare.

  172. Det är mer kalibrerat och lite bättre,
    men gyroskop och datorer är samma.

  173. Det som kontrollerar raketen är samma
    datorchip som finns i kaffemaskiner.

  174. Det är allt som behövs. Man
    måste mäta vinklar, rullning och höjd-

  175. -20 till 30 gånger per sekund-

  176. -sen korrigerar man
    styrningen. Det är allt.

  177. Det är faktiskt rätt svårt
    att lyckas med det.

  178. I teorin är det mycket enkelt,
    i praktiken är det svårare.

  179. Det är som att balansera en raket...
    Förlåt, en penna på fingret.

  180. Det är samma koncept, men en raket
    kör i 3,5 gånger ljudets hastighet.

  181. Och man måste balansera den
    medan den flyger.

  182. Men det är samma koncept.
    När pennan vill falla åt ena hållet-

  183. -styr man nederdelen
    så att den rätar upp sig.

  184. I den här raketen har vi ett styrroder
    vid utblåset som trycker åt olika håll.

  185. I den stora raketen ska vi ha
    en kardansk upphängning.

  186. Då sätter man motorn i ett kullager
    och sen är det den som svänger.

  187. Det är effektivare
    och även enklare att göra i stor skala.

  188. Det här är insidan av raketen HEAT-2X
    som vi testade förra året.

  189. Det var tänkt att den
    skulle passera Karmanlinjen först.

  190. Den är inte lika stor som Spica,
    ungefär 65 cm i diameter.

  191. Den hade kapacitet att passera
    Karmanlinjen, om den hade fungerat.

  192. Jag visar er den för att ni ska se
    att den ser väldigt rymdaktig ut.

  193. Men när man tar isär den
    och tittar på materialet vi använt...

  194. Kabelisoleringen är gjord av värmefiltar
    som används i räddningsaktioner.

  195. Mellan dem har vi rullat tyg som
    man brukar använda till balettkjolar.

  196. Det funkar fint.

  197. Alla motordelar är komponenter
    som annars används inom industrin.

  198. Och kablarna ni ser är egentligen
    bromskablar från en Fiat Ducato.

  199. Det funkar.

  200. Jag ska visa några av de utmaningar
    som finns vid rymdfärder.

  201. Sju, sex, fem, fyra...

  202. Det var en sorglig dag.
    Jag stod cirka 100 meter bort.

  203. Motorn startade som den skulle-

  204. -med ett tryck på ungefär 6,5 ton.

  205. När den nådde startraketen - där-

  206. -kan man se att motorn brister
    och allt bränsle kommer ut-

  207. -på två sekunder. 600 liter alkohol
    brann på två sekunder.

  208. Med rent syre.

  209. Kameran som filmar det här
    är en Gopro-kamera-

  210. -som satt fast med buntband
    nån meter från motorn.

  211. Nu smälter buntbanden...

  212. ...och kameran faller ned i vattnet.

  213. Sen ligger den kvar där nere.
    Vi fick några kameror från Gopro sen.

  214. För Gopro-kameran överlevde faktiskt.

  215. Tja...

  216. Jag kan rekommendera Gopro.

  217. "Överlevde" är kanske
    en överdrift, eftersom...

  218. Informationen överlevde,
    kameran är rätt oanvändbar.

  219. Det var en bra dag.

  220. Här är vår arsenal.

  221. Spica är här ute.
    HEAT-2X som ni såg på filmen är här.

  222. I sommar skjuter vi upp två små
    raketer för att testa tekniken.

  223. Det vi gjorde förra sommaren
    dög ju tydligen inte. Vi backar lite-

  224. -och bygger nåt mindre för att komma
    tillrätta med det som inte fungerar.

  225. Så i sommar, om tre veckor faktiskt,
    skjuter vi upp Nexø-raketerna.

  226. Nexø-raketerna är två små raketer
    byggda med samma teknik som Spica.

  227. Vi använder flytande bränsle och
    en stabil motor som testats 30 gånger.

  228. Raketen ska skjutas upp tolv km
    och vi kommer att testa alla delsystem.

  229. Radio, datorer, kontrollpaneler,
    allt är likadant som på Spica.

  230. Det här är bara
    enklare och billigare att göra.

  231. Vi har även testat fallskärmar.
    Vi har två killar som syr dem åt oss.

  232. Det är en viktig del av experimentet,
    eftersom vi haft otur med dem tidigare.

  233. Den här fallskärmen ska sitta på
    raketen. Den testas av en människa.

  234. Jag kanske kan berätta
    en anekdot om det efteråt.

  235. Jag ska snabbt visa en film på motorn
    som vi testat under våren.

  236. Det här testet gjordes för att se vilket
    material som var bäst som roder.

  237. Som ni ser längst ned
    var koppar ingen bra idé.

  238. Men grafit var faktiskt fantastiskt.

  239. Här kan ni se...
    Är det inte vackert att se...

  240. Den är inte större än en vanlig termos
    men har ett tryck på 500 kg.

  241. Helt fantastiskt.

  242. Utsikten blir inte
    så storslagen den här gången.

  243. Vi har en kamera ombord
    och streamar hela uppdraget.

  244. Ni kan följa det på vår hemsida.

  245. Allt kommer att direksändas,
    även från raketen när den lyfter.

  246. Förhoppningsvis får vi se
    nåt som liknar det här.

  247. Om det här fungerar som det ska
    fortsätter vi-

  248. -och bygger den stora raketen.
    Vi hoppas skjuta upp den 2017.

  249. Vi åker till rymden eftersom den finns.

  250. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Upp till rymden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Ämnen:
Teknik
Ämnesord:
Kommunikationer, Rymdfarkoster, Rymdfart, Rymdteknik, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - The conference 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Erövring av luften med drönarteknik

Adam Pruden som är produktutvecklare på Frog design föreläser om drönarteknik. Han säger bland annat att det kommer att bli något vi använder till vardags. Tekniken bidrar inte alltid till positiv utveckling utan kan även användas i negativa syften. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Upp till rymden

Mads Wilson är medlem i Copenhagen Suborbitals som har byggt en rymdraket. Det berättar han om. Han säger att möjligheterna att använda bra och mer avancerad teknik har blivit större. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Bärbar teknologi

Är du redo för att klä dig i ny teknologi? Joanna Pena-Bickley är kreativ chef på IBM Interactive och berättar om att vi använder oss av mer och mer bärbar teknik i vår vardag. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Samla information om kvinnan

Ida Tin är en av grundarna till företaget Clue som har skapat en menstruationcykel- och fertilitetsapp. Hon berättar om appen och att hon med den vill bidra till att kvinnor ska kunna få kontroll över sin hälsa. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Underlätta vardagen med teknik

Hur kan du hitta kraft och teknik till att fokusera på en uppgift? Här föreläser Laura Michelle Berman som är grundare av Melon och har skapat Melon headband. Hon berättar om bandet som ska hjälpa användaren att vara koncentrerad genom att det samlar in fakta när man har det på huvudet. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att sprida sitt budskap på nätet

Sabrina Majeed är produktdesigner på Buzzfeed och berättar om hur man kan nå fram med sitt budskap i dagens massiva informationsflöde. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Känslor och teknologi

Tim Leberecht är chef på design- och arkitekturföretaget NBBJ och resonerar kring att våra maskiner kan lära sig att tänka som människor. Han uppmanar till att fundera på om människan kommer tappa sina känslor i takt med att vi blir mer och mer fixerade vid insamlande av data och vid att allt ska vara mätbart. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att ha dialog med användarna

Andie Nordgren är producent på CCP Games och berättar om vikten av dialog med användarna om man vill nå framgång med sina produkter. Hon säger att det är bättre att tänka på hur en produkt kan få användaren att känna sig och utvecklas än att tänka på vad man har för målgrupp. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Sälja din produkt

För att skapa intresse för din produkt måste du kunna väcka uppmärksamhet. Farrah Bostic är strategichef på företaget The Difference Engine. Här berättar hon om sitt företag och hur de lyckas sälja sin produkt. Inspelat den 18 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Hjältar och terrorism

Barn och ungdomar i Mellanöstern törstar efter positiva superhjältar och förebilder i litteratur och skolundervisning. Suleiman Bakhit är serietecknare från Jordanien. Han fick idén till att skapa arabiska hjältar efter att han besökte en skola. Han menar att den muslimska världen snabbt måste bestämma sig för vilken identitet de vill ge barnen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Om näthat

Anita Sarkeesian är mediekritiker på nättidningen Feminist Frequency. Hon blir hotad, förlöjligad och trakasserad bara för att hon är kvinna som analyserar och kritiserar dataspel. Här berättar hon om hoten hon utsätts för. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Att älska sin arbetsplats

Att veta vad man ska göra när man kommer till jobbet på morgonen är viktigt för att man ska trivas på sitt jobb. Det menar Malou Adler, chef på företaget USTWO. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Vi jobbar för mycket

Många känner igen sig i att tiden inte räcker till för allt man vill göra. Och vi glömmer att ställa oss frågan: varför jobbar jag? Roland Paulsen är sociolog och författare och har undersökt den frågan. Han menar att vi inte behöver jobba 8 timmar om dagen och att vi inte behöver vara på arbetsplatsen rent fysiskt. Inspelat den 19 augusti 2015 på Slagthuset i Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - The conference 2015

Använda naturen i dagens teknologi

Studera naturen för att utveckla teknologin. Michael Pawlyn är arkitekt och grundare av Exploration Architecture. Han menar att naturen är så perfekt att kunskapen om den kan användas när man bygger hus eller letar efter olika lösningar. Här berättar han om olika exempel och om hur det går till när man arbetar med naturen. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Bortom robotfronten

Var befinner sig utvecklingen på robotfronten idag och var kommer den att vara imorgon? Vad är spekulationer och vad är faktisk vetenskap? Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH och ledamot i Sveriges unga akademi, berättar om hur det har sett ut och i vilken riktning utvecklingen går framåt. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.