Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : GatugrävDela
  1. Det är vinter, jag och Emil är ute
    och går i Stockholms innerstad.

  2. För "Uppdrag gransknings" räkning
    ska vi filma ett reportage-

  3. -om människor som lever i hemlöshet
    och missbruk.

  4. Vårt uppdrag är att skildra dem
    i de miljöer där de lever.

  5. När vi är ute och går den dagen,
    har vi en man som är heroinberoende.

  6. I fickan har han lite heroin.

  7. Han har bråttom. Man vill inte gå
    med heroin i fickan lång tid.

  8. Vi är på väg till en offentlig
    toalett. Han vill visa oss-

  9. -hur han tar heroin.
    Vi ska få filma det.

  10. Vi går förbi polisstationen
    på Södermalm.

  11. Då hör vi en smäll.

  12. I ögonvrån ser vi
    hur polisen öppnar garageporten-

  13. -och släpper ut en gråtande kvinna
    i smutsen på gatan.

  14. Vi vet inte vad det handlar om.
    Vi hinner tänka:

  15. "Vad är det som händer?"
    Det är nåt nytt som händer.

  16. Det vi inte vet då är
    att det ska bli början på-

  17. -en helt ny granskning
    som jag ska återkomma till.

  18. Anna-Klara Bankel heter jag.
    Jag jobbar för "Uppdrag granskning".

  19. Jag har tidigare jobbat
    mestadels inom public service.

  20. Emil Larsson, fotograf
    och redigerare.

  21. Har jobbat på SVT sen 1996.

  22. De tio första åren
    mest för utrikesredaktionen.

  23. I takt med att jag fick fler barn
    har det blivit mer hemmavid.

  24. Men det finns...minst lika spännande
    historier att berätta här-

  25. -som på andra sidan gränsen.

  26. Jag jobbar på SVT nyheter-

  27. -på deras ämnesgrupp för
    social- och kriminaljournalistik.

  28. Och även på "Uppdrag granskning".

  29. När vi jobbar ihop,
    är det vi försöker göra-

  30. -att skildra missförhållanden
    som pågår just nu.

  31. Utsatta människor på platser
    där de finns-

  32. -och försöker skildra deras liv.

  33. När vi började jobba efter det här-

  34. -som kanske är en journalistisk metod
    att jobba efter...

  35. När vi träffades...
    började vi diskutera.

  36. Vi är journalister i en tid
    när alltfler journalister hamnar-

  37. -frivilligt eller icke frivilligt,
    mycket på redaktionerna.

  38. Inte minst slår datajournalistiken
    nya höjder, vilket är fantastiskt.

  39. Men vi tänkte att vi ville göra
    nånting helt annorlunda-

  40. -i motsatt riktning.
    Kan vi gå tillbaka till-

  41. -det som Sveriges första
    socialreportrar gjorde?

  42. Nämligen gav sig ut med papper och
    penna för att skildra Fattig-Sverige.

  43. De gick ut
    utan att veta nånting om det.

  44. De gick ut till barnstugor,
    fattighus-

  45. -och rapporterade i tidningarna
    om vad de såg.

  46. Vad folk berättade för dem,
    hur det luktade, hur miljöerna var.

  47. Det som då fick stort genomslag.

  48. Den sociala kontext vi utgick ifrån
    är att det finns en ny social misär-

  49. -som många inte känner till. För det
    är en utveckling som har gått snabbt.

  50. T.ex. i samband med
    att många migranter-

  51. -har kommit till Sverige. Romer,
    men även olika nationaliteter-

  52. -som många gånger lever sida vid sida
    med oss, men under andra villkor.

  53. Vid sidan av socialtjänst-
    lagstiftningen och arbetsmarknaden.

  54. Stockholm är en helt...
    Det finns ett...

  55. Stockholm är en helt annan stad på
    natten om man ger sig ut och tittar.

  56. Centralstationen
    är full av sovande människor.

  57. På McDonald's nattöppna restauranger
    låtsas folk vara vakna fast de sover.

  58. Det finns så mycket människoöden
    som man inte ser under dagtid.

  59. Som vi inte varit vana vid i Sverige.
    Samtidigt konsumerar vi mer nyheter.

  60. Men det är mycket nyheter
    som går igen.

  61. Då tänkte vi: "Kan vi göra nånting
    nytt som kan nå ut i bruset?"

  62. Webben är en utmaning för alla
    som jobbar i granskande journalistik.

  63. Hur kan vi göra bra rörliga nyheter
    så att folk vill se reportagen-

  64. -för vi jobbar med tv.
    Då har vi kommit fram till...

  65. Hur vi försöker jobba.

  66. Kan vi hitta nyheter,
    början på granskningar-

  67. -genom att börja i en bild
    eller en scen?

  68. Idén behöver inte vara originell.
    Det kan vara ett ämne-

  69. -som har tagits upp 100 gånger.
    Men om man får en unik nyckelscen-

  70. -då är det unikt, då är det ingen
    som kan göra efter det.

  71. Man kan t.o.m. få ett avslöjande
    genom vad man lyckats fånga på bild.

  72. Vi ska berätta
    hur vi jobbar i den här metoden.

  73. Just det. För vårt första jobb
    tillsammans när vi började-

  74. -då skulle vi undersöka...
    - Berätta du.

  75. Vi började i tanken: "Vad kan vi
    filma?" Eller: "Vad borde vi filma?"

  76. Om man gör en analys av
    vad det snackas om-

  77. -vad finns det för missförhållanden
    som är aktuella?

  78. Det första vi gjorde var
    ett nyhetsinslag om-

  79. -att det hade uppstått nåt som folk
    kallade för "subtorg".

  80. Efter subutex.
    Läkemedlet mot heroinsug.

  81. Vid sjukhus och beroendemottagningar
    som skriver ut de läkemedlen.

  82. Och i stället för att boka träff med
    personer som kan tänkas veta nånting-

  83. -och intervjua dem,
    tog jag på mig en dold kamera-

  84. -och filmade när jag själv blev
    erbjuden att köpa subutex.

  85. Den bilden stärkte vårt avslöjande
    så mycket-

  86. -att det blev debatt i "Aktuellt".

  87. Den fick ett stort genomslag
    med kraft av den här scenen.

  88. Vi försöker hitta den riktiga grejen.

  89. Det är inte säkert att det som vi
    på redaktionen tänker är grejen-

  90. -är det för dem som är berörda.

  91. Så var det när vi gjorde nyheten om
    den svarta marknaden med läkemedel-

  92. -i anslutning till sjukhusen. Då hade
    vi berättat mycket i media om-

  93. -att inte tillräckligt många fick
    den här behandlingen.

  94. Men när vi började prata med
    människor som är drogberoende-

  95. -var ett problem som alla pratade om-

  96. -att unga kom till de här subtorgen
    och började missbruka-

  97. -och köpte läkemedlen svart. Det blev
    en annan nyhet än vad vi hade tänkt.

  98. -Hur jobbar vi? Fotarbete.
    -Ja. Lättast möjliga utrustning.

  99. Ofta filmar vi bara med en still-
    bildskamera som hänger runt halsen.

  100. Vi åker kollektivt, snackar med
    alla vi träffar hela tiden.

  101. Vi ger ut nummer, mejladresser.
    Alla kan ringa när de vill.

  102. Ingenting är ointressant
    att lyssna på.

  103. Tålamod är viktigare än tid.
    Man hinner mer än vad man tror.

  104. Tillbaka till kvinnan som ligger
    i smutsen framför polisstationen.

  105. Ni ska få titta på klippet.

  106. De öppnade garaget.
    Vad gjorde du där inne?

  107. Hur länge var du där inne?

  108. -Och sen slängde de ut dig?
    -Ja.

  109. Men vad tänkte du...?

  110. Du, jag är journalist.
    Känner du igen mig?

  111. Men för det första är jag
    en människa. Vi är på väg...

  112. Vad är det som har hänt?

  113. Ja, vad var det som hade hänt?
    Vad gjorde kvin...

  114. -Det här händer just nu.
    -Jag filmar på andra sidan gatan...

  115. ...samtidigt som vår nya bekantskap
    som vi ska intervjua-

  116. -om heroinmissbruk står bredvid mig.

  117. Han vill bara bort till toaletten.

  118. Med ena handen håller jag honom
    i handen och med den andra i kameran-

  119. -samtidigt som Anna-Klara går fram.
    Det var en lycka-

  120. -att vi var startklara.

  121. Jag hade en mikrofon i fickan.

  122. Vi har bara en liten mygga. Det blir
    sämre ljud, men man är alltid med.

  123. Man väcker inte lika mycket
    uppmärksamhet.

  124. Det här händer just nu,
    den här händelsen har ingen repris.

  125. Det går inte att backa och be dem
    spela upp den en gång till.

  126. Det här händer nu.
    Sen när vi kommer hem-

  127. -tänker vi efter:
    "Vad är det vi har filmat?"

  128. Det tog ett tag innan vi förstod det.

  129. Vi ska spela del två. Den visar
    hur viktigt det är att stanna kvar.

  130. Vad det är som har hänt?

  131. Hon...

  132. ...ramlar mellan stolarna.
    Psykvården vill inte ta henne.

  133. -Slängde ni bara ut henne på gatan?
    -Jag kan inte behålla henne.

  134. Kan man bara slänga ut en på gatan?

  135. Vi får göra det ibland, tyvärr.
    - Vill du tillbaka till psyket?

  136. -Hon är i behov av hjälp.
    -Vi har försökt hjälpa.

  137. -Vad vill hon ha för hjälp?
    -Hjälp hos Psyk.

  138. -Får hon inte det?
    -Hon får inte det.

  139. -Har hon varit inskriven där?
    -Ja. Så att...

  140. Vi kan erbjuda henne hjälp
    att köra henne till Soc.

  141. -Den låg...
    -Vad är det där? En kula? Ett skott?

  142. Har du nån som vi kan ringa?

  143. Finns det nåt som du vill
    att jag ska hjälpa dig med?

  144. Vad händer nu?
    Vad ska ni göra med henne nu?

  145. -Ja, vi får ju...
    -Det här känns inte människovärdigt.

  146. Det blev en gratis
    till svars-intervju på uppstuds.

  147. De har väl sett att det står nån
    med en kamera riktad-

  148. -och de har väl sett att Anna-Klara
    kom fram och så gick de ut igen.

  149. Trots att vi inte har hunnit
    förbereda frågorna-

  150. -och vi knappt vet
    vad det är för situation-

  151. -så kommer vi långt
    i den här intervjun.

  152. Vi får veta nästan allt genom att
    ställa de självklara frågorna.

  153. Vad händer, vad gör ni,
    kan man göra så här?

  154. Flera gånger upprepar jag:
    "Kan man göra så här?"

  155. Det visar sig bli väldigt bra.

  156. Det är svårt även för en polis att
    inte besvara en så självklar fråga.

  157. Den är så öppen, så självklar.

  158. Vi journalister tycker om det.

  159. Här har vi så att...
    Poliserna har inte heller...

  160. De har inte tid att fundera på
    om de kan låta bli att svara.

  161. Det är också omöjligt att snacka bort
    ett sånt här missförhållande.

  162. Om vi hade hört talas om detta
    och bokat en intervju hos polisen-

  163. -då hade de kunnat... Då hade vi
    lätt kunnat bli bortdribblade.

  164. Det här var... Ja.

  165. Låt kameran rulla. När vi kommer hem,
    vet vi om det var viktigt.

  166. När det här hände,
    var vi på väg in i den här scenen.

  167. Han har redan metadon i kroppen.

  168. Nu vill han förstärka effekten med
    heroinet, som han snart ska ta.

  169. Ska vi gå in? Det är ledigt.

  170. Ja, gå in du. Så.

  171. -Är det toavatten i sprutan?
    -Ja. Men man ska göra så här.

  172. Man spolar och tar så här med handen.

  173. Då får man 99 procent rent vatten.

  174. Varför vill du att det här ska
    vara med i vårt reportage?

  175. För det första vill jag
    att folk ska veta att det här...

  176. Känslan att vara bullshit.
    Det är en sann...

  177. Som sagt, bekymmersfri en timma,
    två, tre.

  178. En dag, en vecka. Beroende på
    hur mycket pengar du har.

  179. Men det är inte äkta.

  180. Bekymren kommer tillbaka
    dubbelt så starkt.

  181. Men du får i alla fall den där timman
    när du får lugn och ro.

  182. Han tar heroin här framför kameran.

  183. Det här var en scen som tog lång tid
    för oss att hitta.

  184. Vi träffade många heroinberoende.

  185. Men...vi kan inte filma
    en sån här scen med vem som helst.

  186. Det måste vara en som vi känner,
    känner förtroende för oss-

  187. -och som vi känner klarar av
    att visa upp det här.

  188. Viktigt var också
    att det var han som kom till oss.

  189. Ryktet hade spridit sig
    att några gör en film om missbruk.

  190. Vi träffades utanför en mottagning.

  191. Människor som missbrukar har
    samma integritet som alla andra.

  192. Det här är inte nånting som man gärna
    visar upp i tv.

  193. Och det är förenat med mycket
    känslor. Varför vill vi visa det här?

  194. Vi tänker att vi måste befinna oss
    i miljön där människorna lever-

  195. -för att man ska förstå
    vad det handlar om.

  196. Vi vill signalera: "Här är det nåt
    jäkligt viktigt som händer på tv."

  197. Ser man det här,
    byter man inte kanal.

  198. Är det sensationsjournalistik?
    Jag tycker inte det.

  199. Leo har en egen röst i reportaget
    och i scenen.

  200. Vi hamnar mer på samma nivå som han.

  201. Den här scenen är hans, jag är bara
    inbjuden att få vara med.

  202. Den blir det
    genom att han under tiden-

  203. -berättar om vad han gör och varför.

  204. Det handlar just om
    att han bjuder in.

  205. På 70-talet kom
    de första sociala tv-skildringarna-

  206. -där man fick möta människor
    i missbruk.

  207. Då myntades ett vulgäruttryck för den
    sortens journalistik: socialporr.

  208. Det vill vi undvika.

  209. Är det här kvällstidningssensation?
    Nej.

  210. Det handlar om att vi får den här
    inbjudan från den som är berörd.

  211. Visuellt får man det genom
    den här lilla gesten som Leo gör...

  212. -...när vi får stiga in före honom.
    -Alltid när vi har såna här scener...

  213. ...ser vi till att ha med inbjudan
    i reportaget.

  214. -Då har vi rätt att vara där.
    -Ja.

  215. Men vi kan inte vänta på
    att inbjudan ska komma spontant.

  216. För vi kanske har en produktionstid
    på högst tre månader.

  217. Ibland kortare. Så vi ber om den. Men
    vi filmar inte om vi inte får den.

  218. Då ska vi visa en annan liten snutt
    från samma program.

  219. Under dagar och nätter av filmande-

  220. -märker vi att de offentliga toa-
    letterna inte bara är injektionsrum.

  221. När alla andra dörrar är låsta, är
    det här som det går att hitta värme.

  222. Hur absurt det än verkar,
    fattar jag att det är jackpott-

  223. -att hinna hit som försten på kvällen
    och få låsa om sig.

  224. Det är över midnatt när vi går av
    vid ändhållplatsen i Ropsten.

  225. Maria och Ola har sagt
    att de ska sova här i natt.

  226. Men det känns ändå otroligt.
    Det är för ödsligt och kallt.

  227. Hallå?

  228. -Det är Anna-Klara.
    -Ja, vänta.

  229. -Det är de. - Hej!
    -Tjena. - Jag går ut snabbt.

  230. -Hon är jättesjuk.
    -Är det levern?

  231. Ja, hon har cancer.

  232. -Ola, kan du komma in?
    -Jag kommer alldeles strax.

  233. Ska ni inte åka till sjukhuset?

  234. -Vill du åka till sjukhuset?
    -Nej.

  235. På golvet ligger Maria. Vi måste
    slå på mörkerfilmning på kameran.

  236. Jag har så jävla ont.
    Jag har sovit här på toaletten.

  237. Det är en stor tumör på levern.

  238. Den kommer från lungan,
    för hon har fläckar på lungorna.

  239. -Har ni smärtstillande?
    -Lite subutex.

  240. Men det är inte mot smärtan?

  241. Jag har tagit för att orka.
    Man blir så trött.

  242. Jag har tagit amfetamin, men det är
    också för att jag har adhd.

  243. Men för att orka ens gå upp...

  244. Det är benz, lugnande, heroin,
    subutex ibland och så...

  245. Nej, subutex varje dag.

  246. Fattar ni inte?
    Helvetet kan drabba era egna barn.

  247. Fattar ni det, era jävlar?

  248. Det är svårt att tänka sig en
    som är mer utlämnad än Maria.

  249. Hon är enligt vad hon själv
    berättar cancersjuk.

  250. Hon är blandmissbrukare och hemlös.

  251. Är det rätt att visa det här i tv,
    även om hon går med på det?

  252. På hennes vilja har vi så klart
    anonymiserat henne.

  253. Men man kan ändå ställa sig frågan
    är det rätt att visa det i tv?

  254. Vi tyckte det.

  255. Det här var nästan enda gången
    under arbetet med reportaget-

  256. -som vi lyckades boka en träff.
    För människor som lever på gatan...

  257. Det är svårt att bestämma en tid-

  258. -för de lever i en tillvaro
    där allting händer otroligt snabbt.

  259. Mobilnumren byts varje vecka.

  260. Men vi visste att de skulle vara där,
    och de ville att vi skulle komma.

  261. Skulle vi ha ringt polisen när vi var
    där, fast vi är journalister?

  262. Skulle vi ha ringt 112?

  263. Var det rätt att lämna dem?
    För vi gjorde det.

  264. Jag vet inte vad ni tycker. Vi kom
    fram till att vi måste lämna dem-

  265. -för de ville inte nånting annat.

  266. Vi frågade dem arton gånger,
    känns det som.

  267. Är deras berättelse sann? Är Maria
    cancersjuk? Det kan inte vi veta.

  268. Men vi bestämmer oss för att vi
    utgår ifrån deras berättelser.

  269. Med förbehåll
    att vi inte kan bevisa det de säger.

  270. I vintras fick vi höra
    genom en källa-

  271. -att det hade börjat komma gatubarn
    till Stockholm från Marocko.

  272. Ingen visste nåt om det här.

  273. När du ringde runt, var det inte
    många som ville prata om det.

  274. Och väldigt få visste om det.

  275. Så vi började gå ut på nätterna
    för att hitta de här killarna.

  276. Det var nånting som vi fick höra när
    vi jobbade med det här reportaget.

  277. Vårt mål var att hitta
    och få kontakt med dem-

  278. -försöka filma deras vardag
    i Stockholm-

  279. -och klura ut: "Varför är ni här,
    hur överlever ni, vart ska ni?"

  280. "Varför försvinner ni ut ur asyl-
    systemet och rymmer från boenden?"

  281. "Hur försörjer ni er på gatan?"
    Det ville vi ta reda på.

  282. Sen hände det där på Malmö central.

  283. Den väldigt unge killen som blev
    nedbrottad av ordningsvakter.

  284. Och då så...

  285. ...blev fenomenet mer allmänt känt.

  286. För två veckor sen gick vårt program
    om de här unga killarna.

  287. Vi kan säga nåt om utgångsläget
    i klippet-

  288. -som var väldigt svårt att spela in.

  289. När vi kommer ut och möter människor
    som lever utsatt på gatan-

  290. -gör det att vi har... Vi kommer med
    en kamera, vi kommer från SVT.

  291. Vi har ett enormt maktöverläge.

  292. Folk är rädda när vi kommer.

  293. De flesta har aldrig träffat
    journalister förut.

  294. De trodde dessutom att vi blir
    miljonärer på att göra film om dem.

  295. En del trodde
    att vi jobbade för polisen-

  296. -fast vi sa att vi var journalister.

  297. Hur ska man få dem att vilja
    öppna sig och berätta för oss?

  298. Hur ska de vilja blotta allt sitt
    elände i sin tillvaro för oss-

  299. -så att vi ska visa upp det i tv?

  300. Då försöker vi
    genom vårt uppträdande-

  301. -utjämna en del av skillnaden
    mellan oss.

  302. Genom hur vi uppträder och ställer
    frågor. Då kan vi visa scenen.

  303. Första dagen
    tar de mig till ett boende.

  304. Men jag är inte här
    för att sova eller äta.

  305. Om jag vill äta, sitter jag i mitt
    land. Jag kom hit för att jobba.

  306. Sälja, sälja. Haschisch.

  307. Vi skrattar åt droglangning. Det blir
    för jobbigt med det tragiska.

  308. Alla grabbar som kommer hit
    från Marocko får inget hem.

  309. De börjar sälja skit.

  310. Men den avslappande stämningen
    är snabbt förbytt.

  311. -Så du kan ha ett riktigt...
    -Ja, vi kan prata.

  312. Mannen som kommer in är äldre
    och lever med uppehållstillstånd.

  313. Han ber att få se mitt presskort och
    vill säga sanningen om gatubarnen.

  314. Han snackar skit om oss.

  315. Från att vi från början inte har fått
    svar på frågor som vi försökt ställa-

  316. -får vi i den här scenen reda på
    jättemycket.

  317. Trots att jag knappt ställer
    en enda fråga. Hur går det till?

  318. Det handlar om anpassad
    intervjuteknik efter situationen.

  319. Vad vi gör är
    att hänga med när det händer.

  320. Att låta kameran rulla
    när de pratar med varandra.

  321. Och vi frågar kanske runt.
    Vi frågar kanske inte rakt på.

  322. Vi visar
    att vi är mer än journalister.

  323. Vi vågar vara medmänniskor.
    Det kan låta väldigt enkelt.

  324. Men traditionellt
    när man är granskande journalist-

  325. -har man kanske med sig
    att man ska vara opartisk.

  326. Men man kan ändå vara medmänniska.
    Och framför allt lyssna-

  327. -så kan man få veta mer än om man
    skulle ha ställt rakt på-frågor.

  328. Tänkte du på nåt? Annars kan vi ta
    ett annat exempel på samma sak.

  329. En av de här killarna som vi fick...
    bättre och bättre kontakt med-

  330. -och som vi sen fick följa.
    Den här lilla scenen är på väg mot...

  331. Han ska till Finland. Han ska
    lämna Stockholm och åka vidare.

  332. -Då sitter vi i hytten och...
    -Vi vill ha reda på...

  333. ...hur en minderårig som bor på gatan
    kan försörja sig.

  334. Hur kan man klara sig?

  335. Ingen har riktigt velat svara på den
    frågan när vi har ställt den rakt på.

  336. Inte heller Samir.

  337. På frågan om han gör nåt brottsligt
    har han svarat nej.

  338. Men då frågar jag... Vänta.
    Då ställer jag en fråga.

  339. Jag frågar: "Finns det andra som har
    svårt att klara sig på gatan?"

  340. Och då får jag det här svaret.

  341. Det är okej ibland
    att prata i tredje person.

  342. Då får vi veta mer i det här fallet.

  343. Vad vi är intresserade av
    är det som är allmängiltigt.

  344. Vi är inte intresserade av att pressa
    en ung person att erkänna brott.

  345. Vi har ingen aning om
    om han försörjer sig på brott.

  346. Vi är intresserade av att få veta
    det som är allmängiltigt.

  347. Och här får vi väldigt snabbt reda på
    ganska mycket.

  348. Hur hade det blivit
    om vi hade ställt rakt på-frågor?

  349. Om vi hade fått ha mer
    "jag gör så här"?

  350. Om nån av de unga killar
    som vi intervjuade-

  351. -hade erkänt saker och berättat om
    svåra upplevelser om sig själva-

  352. -hade vi varit tvungna att anonymi-
    sera dem och inte kunnat visa dem-

  353. -på det här nära sättet som vi ändå
    kunde göra i det här programmet-

  354. -och som var vårt mål.

  355. Innan vi rundar av tänkte jag...
    - Om inte du vill säga nånting?

  356. Vi har lite ledord på vägen
    om man vill jobba så här.

  357. Tålamod är viktigare än tid.

  358. Häng kvar och försök bara hänga på
    och försök bli accepterad.

  359. Människor som lever utanför samhället
    är svåra att stämma träff med.

  360. Viktiga saker händer
    alla tider på dygnet.

  361. Vi lämnar ut våra telefonnummer till
    alla, och de kan ringa när som helst.

  362. Sen är det inte säkert att vi åker
    ut, men man kan ringa när som helst.

  363. Vi är journalister dygnet runt.

  364. Och lyssna mer, fråga mindre
    är mitt tips till er också.

  365. Den viktigaste berättelsen är inte...

  366. Kanske inte det missförhållande som
    du först trodde när du började filma.

  367. -Lås dig inte innan.
    -Det kan alltid hända nåt nytt.

  368. Som kvinnan på gatan. Vi var på väg
    in på toaletten, och så...

  369. Det blev ett helt reportage.

  370. Om ni tycker att det är intressant,
    kan ni titta på hela programmet.

  371. För under tiden
    som vi filmar de här scenerna-

  372. -följer vi också spåret av en kvinna
    som jag hade träffat-

  373. -några månader tidigare. Vi försöker
    ta reda på vad som hänt med henne.

  374. Det är ett sökande efter den här
    kvinnan och vad som har hänt.

  375. Det kan vara intressant att se.
    Nu får ni fråga om ni vill.

  376. Jättespännande program.
    Tack så mycket.

  377. Vi har sett hur ni har filmat
    och hur ni fick tag på folk.

  378. Men några misstag-

  379. -som vi inte ska göra
    om vi gör nåt typ av program?

  380. Ja, just det.
    Om vi har gjort några misstag som...

  381. Det har vi ju gjort.

  382. Jag ska tänka efter.
    Det var en bra fråga.

  383. Den var lite svår. Men...
    då skulle jag säga att vi...

  384. Det som jag sa - häng på och lås er
    inte - där har vi missat en del.

  385. När vi inte gjorde så i början.

  386. Sen måste man kanske välja efter
    att man inte har obegränsat med tid.

  387. Men... Eller också kan det vara så
    att man är så van vid att när...

  388. När nån kommer och har en jätte-
    intressant historia om nåt problem-

  389. -att man då tar den intervjun
    på plats. Som vi var i...

  390. Vi var i en park eller på Plattan.
    Men att vi missade att fråga:

  391. "Om du har
    så mycket problem med Socialen"-

  392. -"kan inte vi få följa med dig
    på ett möte med Socialtjänsten?"

  393. Att komma ihåg det här
    att be om att få följa med.

  394. -Kroka fast i folk.
    -Så att man kan komma ännu närmare.

  395. Håller nån på att bli vräkt?

  396. Det hände med Åsa,
    en av tjejerna som vi skildrade.

  397. Hon berättade
    att hon var på väg att bli vräkt.

  398. Hennes lägenhet låg bara
    ett par kvarter från där vi pratade.

  399. Jag hade kunnat följa med henne då...

  400. ...och gjort intervjun
    i hennes lägenhet.

  401. Då hade man haft
    en mer intressant miljö.

  402. Tusen tekniska missar också.
    Man hamnar bredvid en fontän-

  403. -eller en trafikrondell
    när de viktigaste orden sägs.

  404. När man filmar inne på McDonald's
    mitt i natten.

  405. Dels människor som inte vill vara med
    på bild och vill börja brottas.

  406. Personalen som kastar ut oss
    så fort de ser att vi filmar.

  407. Tusen uppförsbackar.

  408. Och svåra att inte bli påverkade av.
    När man blivit utkörd några gånger-

  409. -eller folk skrikit
    "ner med kameran"...

  410. Det behöver inte vara dem som vi
    intervjuar, utan i en sån här miljö-

  411. -när människor som är...drogpåverkade
    eller har psykiska problem...

  412. Olika kriminella som rör sig i samma
    miljö som t.ex. de här gatubarnen-

  413. -kommer in
    och lägger sig i vår intervju-

  414. -och skriker:
    "Här ska vi inte ha nåt jävla tv!"

  415. Då är det lätt att man backar. Det
    kanske man måste göra i det läget-

  416. -men att man ändå fortsätter
    våga ta plats.

  417. Fast det känns obehagligt.
    För det gör det många gånger.

  418. Människor ger mycket värme,
    även om man...

  419. Men det är en svår miljö att filma i.

  420. Att stå på sig då.

  421. Det är berörande ämnen.
    Man kommer nära.

  422. Är det svårt att skilja på...
    Hur hanterar ni det för att inte...

  423. Vad ska man säga? Ta det personligt.
    Man är ju människa.

  424. Man är ju det.

  425. Är vi tillräckligt mycket reporter
    eller är vi för mycket människa?

  426. Ni hanterar det bra.
    Det blir en bra balans.

  427. För det är berörande
    och svårt att inte påverkas själv.

  428. Ja, man blir påverkad själv.

  429. Det är svårt att intervjua
    nån som är hungrig.

  430. Då tar vi nåt och äter
    om vi har tid och kan.

  431. Det är viktigt att visa att man är
    medmänniska när man jobbar.

  432. Det har gett oss inträde
    till många...

  433. Vi har blivit inbjudna
    till intervjuer-

  434. -som vi annars inte
    kanske skulle ha blivit.

  435. Därför att vi t.ex. utan att fråga
    har tagit med oss en kopp kaffe.

  436. De mänskliga gesterna
    är jätteviktiga.

  437. Och vi kan inte göra en tvåtimmars-
    intervju med nån som inte har ätit.

  438. Men det är klart att man blir
    påverkad. Man blir ledsen.

  439. Det är fortfarande folk som ringer
    som vi har träffat på gatan-

  440. -som undrar... Som du får hjälpa att
    förklara brev från Socialen för...

  441. -...och ringer samtal åt dem.
    -Det viktigt att vi förklarar...

  442. ...att vi är journalister.
    "Vi kan inte hjälpa dig."

  443. För de frågorna får vi väldigt ofta.

  444. Jag kan kanske hjälpa dig om du inte
    förstår byråkratiskt krångel-

  445. -eller ringa ett samtal, men vi
    får inte som journalister gå in-

  446. -och trycka på i nåt skeende. Det gör
    vi inte. Vi drar en tydlig gräns.

  447. Då kan det hända
    att människor kan bli besvikna.

  448. Men det är viktigt att visa det för
    att man ska kunna fortsätta jobba.

  449. Min fråga var lik Sannas.

  450. Jag funderade kring
    hur man drar nån slags gräns.

  451. Det är väldigt svårt att inte känna
    för de här människorna.

  452. Vad har ni för riktlinjer från SVT
    eller "Uppdrag granskning"?

  453. Vad får man lära sig
    som granskande journalist?

  454. Man hjälper inte till, eller hur...?

  455. Vi betalar inte för intervjuer.

  456. Vi har inte gått i skola
    på "Uppdrag granskning".

  457. Jag gick på Journalisthögskolan.
    Det är den journalistiska etiken-

  458. -som man har i ryggmärgen.

  459. Nu har vi också jobbat många år
    inom public service.

  460. Jag skulle säga
    att det sitter i ryggmärgen.

  461. Jag tycker
    att det är ganska enkelt...

  462. Jag grubblar inte över:
    "Var det där rätt eller inte?"

  463. Men att visa att man är medmänniska
    bryter inte mot den journalistiska...

  464. Eller hur man bör uppträda
    som opartisk journalist.

  465. När ni intervjuar folk
    som är påverkade-

  466. -hur ställer ni er till när de ger
    tillåtelse att bli filmade-

  467. -eftersom de inte är
    riktigt klara i huvudet?

  468. -Mycket bra fråga.
    -Den har vi tänkt mycket på.

  469. Det har vi diskuterat mellan oss
    och med redaktörer och chefer.

  470. Det har varit
    en bedömning från fall till fall.

  471. Ibland har vi anonymiserat.
    Men vi har ändå haft utgångspunkten-

  472. -att eftersom vi har velat skildra
    det här nära-

  473. -för att kunna skildra det
    så som det är-

  474. -är utgångspunkten att alla som är
    med ska vilja berätta öppet.

  475. Jag ska säga att de som är med...

  476. Vi ser till att vi träffar dem
    efteråt, och ibland innan också.

  477. Sekvensen med Leo
    som tar heroin på toaletten...

  478. Vi hade varit med honom i många
    timmar innan han tog heroinet.

  479. Hade vi träffat honom
    när han var påverkad-

  480. -tror jag inte
    att vi hade kunnat visa den scenen.

  481. -Ni har haft kontakt på telefon.
    -Ja.

  482. -Efter sändningen också.
    -Vi gjorde en annan, liknande scen...

  483. ...när vi var på en toalett
    när polisen...

  484. Vi tog rygg på narkotikaspanare
    som gick in på en toalett.

  485. Där satt några killar
    som precis skulle ta heroin.

  486. Då hade de inte hunnit ta heroinet
    och ville vara med-

  487. -och så började vi intervjua dem.
    Då kunde vi visa deras ansikten.

  488. Man kan säga också...

  489. Vi utgår ofta ifrån att vi gör nån
    skada när vi exponerar dem för tv.

  490. Vi försöker också vända på det.

  491. Vad är det för problem
    om vi inte visar det här?

  492. Om inte det här problemet
    uppmärksammas...

  493. Det kan gälla i stort och individen.

  494. Då är det större risk
    att personen går under på gatan.

  495. Och så väger vi det.
    För en av killarna var det positivt.

  496. Hans familj fick se honom på tv
    och åkte ner och hämtade honom.

  497. Er metod bygger på scenen som ni
    hittar och så utgår ni därifrån.

  498. Hur tänker ni när det är dags
    att utkräva ansvar?

  499. Hur tänker ni från scenen
    upp till myndighetsansvaret?

  500. Den scenen är oerhört bra
    att ha med sig-

  501. -när man kommer
    för att utkräva ansvar.

  502. Det är svårt att argumentera mot
    nånting som bevisligen händer.

  503. Vad vi gjorde när vi hade scenen med
    kvinnan som blev utslängd-

  504. -var att vi tog med den på en laptop
    när vi skulle göra ansvarsintervjuer-

  505. -med chefen för psykiatrin
    på Sankt Göran.

  506. Vi filmar när han tittar på
    filmklippet och så ställer vi frågor.

  507. "Vad säger du om det här som sägs?
    Ska hon vara på gatan?"

  508. Sen använde vi det hos polisen.

  509. Vi gjorde dramaturgi av det
    och hade med oss själva bilden.

  510. Sen har vi inte haft
    den klassiska till svars-intervjun.

  511. Vi har haft mer reflekterande, för
    att vi tyckt att det var intressant.

  512. I fallet med kvinnan på gatan visade
    det sig att det var ingens fel.

  513. Det fanns ingen som var ansvarig för
    att hon hamnade där på gatan.

  514. Inte direkt personligen ansvarig.

  515. Det kan vara mer intressant. Då kunde
    vi peka på att det är ett systemfel.

  516. Det är ännu intressantare
    för oss granskande journalister.

  517. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gatugräv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Etik, Filosofi, Masskommunikation, Massmedia, Pressetik, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning