Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : En tillgänglig lärmiljöDela
  1. Det känns jättespännande och roligt
    att få vara här.

  2. Jag har inte varit
    på många såna här konferenser-

  3. -så jag är väldigt nyfiken
    på det fina programmet.

  4. Jag kan bara delta i dag,
    men det blir spännande och lärorikt.

  5. Liksom Susanne har jag jobbat länge,
    både ute i skolan och som rådgivare.

  6. Ju mer jag lär mig om det här, desto
    mer förstår jag att jag har att lära.

  7. Vi har mycket att lära tillsammans,
    vi ska prata och engagera oss.

  8. Det här är en viktig konferens, så
    det är roligt att vara en del av den.

  9. Och som Susanne sa vet jag att ni
    kommer att dyka djupt ner i frågorna-

  10. -kring språket och alla möjligheter.

  11. Jag ska dra de breda penseldragen och
    prata om det som Greger inledde med:

  12. Hur skapar vi en tillgänglig lärmiljö
    för alla barn och elever?

  13. Varenda unge i skolan ska få
    förutsättningar för en god lärmiljö-

  14. -och tillgång till hela sin lärmiljö.

  15. Jag ska beskriva och berätta
    lite om hur jag tänker kring det här.

  16. Jag är ganska ny samordnare
    för området.

  17. Jag håller på att tänka ut
    hur vi ska ta oss an de här frågorna.

  18. Jag har skrivit tre punkter.

  19. Jag ska utgå från de tre punkterna
    när jag pratar.

  20. Jag hoppas att ni ska få en bild av
    vad tillgänglighet egentligen är.

  21. Varför är det så jätteviktigt
    att jobba med det?

  22. Och hur ser det ut i våra skolor?

  23. Vilka lärmiljöer erbjuder vi
    våra barn och elever?

  24. Vad får det för konsekvenser
    för barns lärande och utveckling?

  25. Och den tredje punkten: Vad kan vi
    göra? Eller kanske: Vad bör vi göra?

  26. Hur jobbar vi vidare med att skapa
    ännu bättre förutsättningar-

  27. -för alla barn och elever?

  28. Som inledning tänkte jag ge er
    en liten aptitretare-

  29. -som får oss att tänka på
    vad tillgänglighet kan vara:

  30. En film från dåvarande Handisam,
    numera Myndigheten för delaktighet.

  31. Ni hittar de här filmerna
    under Myndigheten för delaktighet.

  32. Så varsågod.

  33. Ja, vi gör vårt bästa...

  34. Jag kan rekommendera de här filmerna,
    det finns flera liknande.

  35. Ibland måste vi byta perspektiv
    för att förstå vad det innebär.

  36. Vi har alla goda avsikter,
    men ibland blir det svårt ändå.

  37. Vi måste jobba med frågorna
    och se dem ur olika perspektiv.

  38. Nu ska vi se...
    Vad är tillgänglighet, då?

  39. Vår myndighet har tagit fram
    en definition av tillgänglighet-

  40. -som ser ut så här.

  41. Tillgänglighet
    används för att beskriva-

  42. -hur väl en organisation, verksamhet
    eller lokal fungerar för elever-

  43. -med eller utan funktionsnedsättning.

  44. Det handlar alltså om att kunna vara
    delaktig i hela skolans lärmiljö-

  45. -hela verksamheten,
    hela organisationen.

  46. Varför är det jätteviktigt att jobba
    med de här frågorna på alla nivåer?

  47. Jo, ni har säkert också läst
    Skolinspektionens rapporter-

  48. -och vi på SPSM ser att barn inte
    får det stöd som de har rätt till.

  49. I den senaste lägesrapporten
    från Myndigheten för delaktighet-

  50. -ser man att i hälften
    av alla skolor och gymnasieskolor-

  51. -får inte elever det stöd
    som de har rätt till.

  52. Jag träffar många representanter
    från intresseorganisationer-

  53. -som säger att det måste hända nåt,
    nu måste vi bli bättre på det här.

  54. Man ser en oro
    för både ohälsa och utanförskap.

  55. Myndigheten för delaktighet såg även
    att det är mer än dubbelt så vanligt-

  56. -att elever med funktionsnedsättning
    känner sig mobbade i sin skolmiljö.

  57. Vi har många utmaningar, och därför
    ska vi bli bra på det här tänker jag.

  58. Regering och riksdag
    har förstås också sett-

  59. -att här behöver vi ta krafttag,
    nånting måste göras.

  60. Den 1 juli 2014
    förstärktes lagstiftningen.

  61. Man lade till
    "ledning och stimulans".

  62. Man ville tydliggöra
    att skolorna ska göra det här.

  63. Elever ska ha rätt att få stöd.

  64. Elever med funktionsnedsättning
    ska få det stöd som de behöver-

  65. -som kompenserar funktions-
    nedsättningen så att de når målen.

  66. När vi tittade på det här såg vi...

  67. Man pratar om ledning, stimulans,
    extra anpassningar och särskilt stöd.

  68. Ni har säkert hört det
    och varit på Skolverkets konferenser.

  69. Vi kände att det passade bra ihop
    med tillgängliga lärmiljöer.

  70. Vi ser skolor som klarar av det här
    på ett väldigt bra sätt.

  71. De är otroligt duktiga
    och har goda rutiner på skolan.

  72. De har en väl fungerande elevhälsa,
    nära vägar, goda samarbeten-

  73. -kollegialt lärande och en hög grad
    av delaktighet i alla led.

  74. I lärmiljöerna,
    som vi ser som tillgängliga-

  75. -de som ger goda förutsättningar-

  76. -där finns tillgänglig lärmiljö,
    ledning och stimulans i hög grad-

  77. -och då blir det färre barn
    som är i behov av särskilt stöd.

  78. Men vi ser också skolor där
    det handlar mycket om åtgärdsprogram-

  79. -och man har stora behov av insatser.

  80. Vi tänker att vi måste ägna oss
    åt förebyggande och främjande arbete-

  81. -så att vi slipper jobba åtgärdande,
    och så att elever slipper misslyckas.

  82. Jag ska bläddra förbi en del
    för att få tid till att visa exempel.

  83. Tillgänglig lärmiljö är en rättighet
    för alla barn och elever.

  84. Jag träffar skolor och skolhuvudmän.
    Nyligen träffade jag tre kommuner.

  85. Många sa att de arbetar mycket med
    att skapa inkluderande lärmiljöer.

  86. De pratar
    om "en god, inkluderande skola".

  87. "Men vi får inte riktigt till det.
    Inkludering är svårt."

  88. Självklart är det så.

  89. Vi har ett uppdrag att jobba
    för inkluderande lärmiljöer.

  90. Men för att skapa
    de förutsättningarna-

  91. -behöver vi ha lärmiljöer som möter
    varje barn och elevs förutsättningar.

  92. Det här tror jag hänger ihop.

  93. Vi måste se och förstå
    att varje elev är en unik person-

  94. -med sitt sätt att vara och lära.

  95. Vi behöver kunna ge förutsättningar
    utifrån individens behov.

  96. Jag tänker att vi ska organisera
    en skola och en verksamhet-

  97. -som blir inkluderande på det sättet.

  98. Då handlar det inte om integrering
    eller "en inkluderad elev"-

  99. -utan hela skolan ska organiseras
    utifrån eleverna som finns i skolan-

  100. -och i förskolan.

  101. Det är inte bara i skollagen
    man har förstärkt det här-

  102. -vi har en ny form av diskriminering
    i diskrimineringslagen.

  103. Bristande tillgänglighet i alla
    skolformer ses som diskriminering.

  104. Lagen trädde i kraft
    den 1 januari 2015.

  105. Det är bra att man har tydliggjort
    att det inte bara handlar om lokaler-

  106. -det handlar om hela undervisningen
    och barnets hela lärmiljö.

  107. Bristande tillgänglighet
    menar man betyder-

  108. -att en person
    med funktionsnedsättning missgynnas-

  109. -för att man inte har gjort
    skäliga tillgänglighetsåtgärder-

  110. -för att personen ska få en jämförbar
    situation med icke funktionsnedsatta.

  111. Vi vet inte riktigt hur lagen kommer
    att tolkas. Vi är väldigt nyfikna nu.

  112. Vi träffar DO
    och har diskussioner om hur det går.

  113. Man jobbar på att se hur man kan
    få fram några tydliga prejudikat.

  114. Vad är det som gäller?

  115. Det här blir spännande att följa.

  116. Även om man inte skulle vilja
    fälla skolor-

  117. -vill vi att det blir tydligt att
    skolor ska anpassa undervisningen-

  118. -och skapa goda förutsättningar.

  119. Det står ju redan i skollagen
    att man ska anpassa undervisningen-

  120. -men det här förstärker skollagen
    och kompletterar skrivningarna.

  121. Målet är att förskolor och skolor
    ska vidta aktiva åtgärder-

  122. -för att undanröja hinder
    för alla barn och elever.

  123. Vi har tagit fram en modell
    och ett material, som Greger sa-

  124. -om hur vi kan titta på frågorna
    och jobba mer strategiskt med dem.

  125. Vi ser
    att det går väldigt långsamt fram.

  126. Vi har pratat om
    tillgängliga lärmiljöer i många år.

  127. Varför går det så sakta?

  128. Utifrån det här fick
    vi som skolmyndighet ett uppdrag-

  129. -att titta
    på tillgänglighet i lärmiljön.

  130. Den här modellen
    kom till utifrån det.

  131. Den är ett enkelt sätt
    för skolor att förstå:

  132. Hur ska vi titta på de här frågorna?

  133. Det handlar om det relationella,
    som Susanne var inne på-

  134. -om mötet mellan elev och lärmiljö.

  135. Man lägger fokus på att svårigheterna
    uppkommer i mötet med lärmiljön.

  136. Det är inte elevens svårigheter,
    utan vi måste förändra lärmiljön.

  137. Den här triangeln har tre hörn.

  138. Där står det "social miljö", "fysisk
    miljö" och "pedagogisk miljö".

  139. Alla miljöerna är jätteviktiga arenor
    där barn och ungdomar finns-

  140. -och de påverkar varann,
    och vi har "lärande" i mitten.

  141. Vad är det vi behöver veta,
    kunna och ha en förståelse om-

  142. -för att kunna ge bästa möjliga
    förutsättningar för varje barn?

  143. Vi ser det som ett samspel
    mellan alla de här delarna.

  144. Jag tänkte kort försöka beskriva
    på ett praktiskt och enkelt sätt-

  145. -vad vi har sett
    och vad vi märker när vi är ute.

  146. Jag har jobbat som pedagog
    men också som rådgivare i många år-

  147. -och försöker
    vara ute mycket i skolmiljöer-

  148. -och prata
    med både pedagoger och barn.

  149. Jag har filmat mycket
    och gjort intervjuer.

  150. Det här är några delar
    som jag har valt ut som exempel-

  151. -för att visa
    att det är ett brett område.

  152. Vi måste ha ett helhetsperspektiv
    på barnets hela skoldag-

  153. -och barnets hela lärmiljö.

  154. Det första exemplet handlar om
    hjälpmedel, lärverktyg och rutiner.

  155. Det här måste vi vara bra på.

  156. Det andra handlar om förhållningssätt
    och strategier i undervisningen.

  157. Hur ser det ut i klassrummen
    eller i idrottssalen?

  158. Det tredje handlar om synsätt.
    Vilken kultur bär en skola?

  159. Och hur påverkar det våra attityder
    - och i slutändan vårt bemötande?

  160. Jag ska ta upp det här lite kort.

  161. Jag fick HODA-rapporten
    av en kollega i våras.

  162. Om ni är intresserade,
    så finns den att läsa.

  163. Det är en FOU-rapport som vi gav ut-

  164. -som handlar
    om hörteknik-användning i skolan.

  165. Håkan sa att det är angeläget
    ur ett tillgänglighetsperspektiv.

  166. Han har helt rätt, för resultaten
    som man redovisar är exceptionella-

  167. -tyckte jag.

  168. Nu ska vi se...

  169. Man har tittat på lärmiljöer,
    på 85 skolor i Stockholm-

  170. -och mätt akustiken-

  171. -och gjort intervjuer
    och olika observationer.

  172. Mätningarna visade att det nästan
    aldrig finns en god akustisk miljö-

  173. -utifrån Boverkets minimikrav.

  174. Då är det ändå klassrum där man
    har elever med hörselnedsättning.

  175. Det var ganska exceptionellt.

  176. I fyra av fem klassrum
    var ljudmiljön dålig.

  177. Det är vanligare att hörtekniken
    inte fungerar än att den fungerar.

  178. Tänk er själva vad det innebär-

  179. -om det är vanligare
    att tekniken inte fungerar.

  180. Tekniken här har också lite...

  181. Hörtekniken
    är ofta inte ändamålsenlig.

  182. Det brister i ljudkvalitet,
    det kanske är störningar.

  183. Det finns brister i stöd, rutiner och
    praktik kring mikrofonanvändningen.

  184. Nu djupdök vi ner i HODA-rapporten.

  185. Det är en liten del av de lärmiljöer
    som vi erbjuder barn och ungdomar.

  186. Vi går över till idrottssalen,
    där känner jag mig hemma.

  187. De här tre lärarna som jag ska
    beskriva har jag mött genom alla år.

  188. Senast i våras träffade jag alla tre.

  189. Nu generaliserar jag för att ni
    ska förstå vad jag tänker och menar.

  190. Den första läraren, lärare A,
    han säger så här:

  191. "I dag blir det styrketräning.
    Jag har gjort fem olika stationer."

  192. Han visar stationerna och säger:
    "Bra, då vet ni vad ni ska göra."

  193. "Lisa, se vad du kan vara med på.
    Annars hittar ni på nåt."

  194. Så säger han till Lisa,
    som har en assistent.

  195. Så ser det ut hos lärare A.

  196. Hos lärare B ser det ut så här:

  197. "Välkomna,
    i dag ska vi ha styrketräning."

  198. "Det är fem stationer. - Lisa,
    du kan göra så här på den här."

  199. Han visar stationerna
    och ett alternativ på varje.

  200. "Så att du också kan vara med."

  201. Nu hårdrar jag det, men ni förstår.

  202. I den tredje idrottssalen
    kommer pedagogen in och säger:

  203. "Välkomna. Vi ska ha styrketräning.
    Jag har gjort fem olika stationer."

  204. "Stationerna har olika alternativ"-

  205. -"så att alla hittar
    ett alternativ som passar."

  206. Och så går man igenom det.

  207. Tre olika förhållningssätt...
    och lite generaliseringar.

  208. Men jag tror att ni förstår
    och kanske känner igen det.

  209. Alla tre är angelägna om att göra ett
    gott jobb och möta på ett bra sätt.

  210. Men vad får det för konsekvenser?

  211. I vilket klassrum eller i vilken sal
    vill jag finnas som elev?

  212. Vi hoppar till lärarrummet.

  213. Vi hoppar till två olika lärarrum
    på olika skolor.

  214. I den ena skolan pratar pedagogerna
    med varann på det här sättet:

  215. "Hej, Sven! Jag har fått en ny elev,
    Ali heter han."

  216. "Han vill gärna spela gitarr
    på elevens val, och du har ju musik."

  217. "Ali har förresten en svår
    synnedsättning, bara så att du vet."

  218. Då säger du: "Vad roligt
    att han är intresserad av musik!"

  219. "Jag har en grupp på torsdagar
    klockan tre, där kan han vara med."

  220. "Vi får prata om hans synnedsättning,
    i fall vi måste förbereda nåt."

  221. I det andra lärarrummet
    ser det ut så här:

  222. "Hej, Sven! Jag har fått en ny elev
    som har en grav synskada."

  223. "Han heter Ali,
    och han vill gärna spela gitarr."

  224. "Klarar han av att vara med
    i nån av dina grupper?"

  225. Då säger du så här: "Vad roligt!"

  226. "Men du sa att han har en grav syn-
    skada. Klarar han av att läsa noter?"

  227. "Vi kan väl prata lite om det
    så får vi se."

  228. Också generaliseringar.

  229. I alla exempel som jag har gett är
    det goda avsikter och man vill väl-

  230. -men vårt sätt att prata
    och förhålla oss-

  231. -påverkar
    barns och elevers möjligheter-

  232. -och också... Det här tycker jag
    är det viktigaste att veta:

  233. Vad blir skillnaden-

  234. -mellan att vara i den ena
    eller den andra lärmiljön-

  235. -att ha eller inte ha
    en tillgänglig lärmiljö?

  236. Hur påverkar det
    elevers inre stress och hälsa?

  237. Hur påverkar det mina möjligheter
    att lyckas i mitt lärande?

  238. Hur påverkar det tilltron
    till den egna förmågan?

  239. Hur påverkar det min självkänsla?

  240. Och... Här ser ni också
    hur allting hänger ihop-

  241. -för det påverkar faktiskt även
    relationerna mellan klasskamraterna.

  242. Det finns mycket vi behöver prata om.

  243. Jag hoppas att ni tar med er
    de här exemplen och diskuterar.

  244. Jag ska försöka sammanfatta det här.
    Vad ska vi då göra?

  245. Det här är ju inte ett enmansjobb.

  246. Varje person som finns här är en del
    av ett barns eller en elevs lärmiljö.

  247. Vi måste jobba på alla nivåer.

  248. Greger pratade om samarbete,
    det är ett nyckelord.

  249. Vi måste prata med varann
    och jobba på alla nivåer-

  250. -på organisations-, grupp-
    och individnivå.

  251. Den här var inte enkel.

  252. Alla vill
    göra en tillgänglig lärmiljö-

  253. -men hur ska vi göra?

  254. Vi måste våga titta på oss själva.
    Hur gör vi? Hur ser det ut?

  255. Identifiera - vad är det vi ser?
    Analysera - samtala, reflektera.

  256. Planera och sätta det i system.

  257. Därför har vi ett värderingsverktyg
    för tillgänglig utbildning.

  258. Värderingsverktyget finns på vår
    hemsida: www.spsm.se/tillganglighet

  259. Ni får jättegärna
    höra av er med frågor.

  260. Det finns en handledning-

  261. -så att man kan jobba med verktyget
    och också se hur man har tänkt.

  262. Det bygger på den här modellen.

  263. Det är färgmarkerat
    så att det ska vara lätt att hitta.

  264. Så här ser verktyget ut.

  265. Det bygger på våra nationella
    och globala styrdokument.

  266. Det här är uppbyggt på det sättet-

  267. -att skolhuvudmän ihop med skolorna
    ska kartlägga tillgänglighetsnivån.

  268. Man ska få en överblick
    av hela skolans lärmiljö-

  269. -för att identifiera vad man är
    bra på och var man kan bli bättre.

  270. Var brister det? Hur ska vi jobba?
    Målet är att systematisera arbetet.

  271. Om vi ska komma framåt-

  272. -måste vi systematiskt jobba
    med att förbättra lärmiljön-

  273. -på alla nivåer.

  274. Jag har inte nämnt DATE lärmaterial.

  275. Vi jobbade ihop
    med handikappförbunden.

  276. De har gjort lärmaterial för elever,
    kopplat till de centrala innehållen.

  277. Nu finns det ett material för år 4-9,
    som är väldigt intressant-

  278. -med många
    bra och roliga aktiviteter.

  279. Elever får undersöka sin lärmiljö-

  280. -men också diskutera och agera:
    "Hur kan vi få en bättre lärmiljö?"

  281. Gå in på vår hemsida-

  282. -för där finns också fina filmer,
    som kan inspirera era verksamheter.

  283. Där berättar
    barn och ungdomar själva-

  284. -om sina erfarenheter
    av skolmiljöerna.

  285. Det står "distansutbildning",
    men vi tar även emot förfrågningar-

  286. -och försöker skapa
    lokala utbildningar och ett stöd-

  287. -så att man kan jobba med det här.

  288. Jag hoppas att ni som är här
    får jättefina dagar.

  289. Ni är otroligt viktiga.

  290. Varenda en av er är en del
    av våra barns och elevers lärmiljöer.

  291. Lycka till och tack för mig.

  292. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

En tillgänglig lärmiljö

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Språkstörningar, Språkutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.