Titta

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Om UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hur kan man som pedagog hjälpa elever i deras språkutveckling? Här samlas forskare och pedagoger för att ge handfast fortbildning för de som möter elever med språkstörning i sitt arbete. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress i september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till första programmet

UR Samtiden - Grav språkstörning 2015 : Hjärnan sätter villkor för pedagogikenDela
  1. Hej, allihop!

  2. Det är snart färdigt. Ni får snart
    gå hem. Förväntningarna är enorma!

  3. Ni är otroligt artiga.
    Det är otroligt kul att ni är här!

  4. Kan ni tala om för mig varför det är
    tomt i bänkarna här, men fullt där?

  5. Och där upp sitter de.

  6. -Hej!
    -Hej!

  7. Det är så himla kul.

  8. Vuxenbeteende på systemnivå är kul,
    man kan lära sig mycket om hjärnan!

  9. Här framme sitter de orädda, de
    som inte vet att de blir spottade på.

  10. Här sitter inte de som hatar att tala
    "in public", för de kan få en fråga.

  11. Där bak sitter de som... "Jag är här,
    men har inte lärt mig mindfulness."

  12. "Jag är på väg härifrån
    för jag vet inte om det här är bra."

  13. Vuxenpedagogik är urkul!

  14. Vuxenpedagogik är som barnpedagogik
    "only much more primitive".

  15. Jag har en utgångspunkt
    i allt mitt arbete:

  16. Det är inte fel på barnen.

  17. Där börjar jag. Om vi börjar där-

  18. -måste vi vika ner
    våra fåniga vuxenteorier-

  19. -från vilken vetenskap de än kommer,
    om de inte funkar på ungarna.

  20. Eller? Så är det väl?
    Det är en jättekul upptäckt.

  21. I sjukvården säger man nu: "Det är
    viktigt att lyssna på patienterna."

  22. Det är en helt ny upptäckt,
    efter 2 000 år.

  23. Det är ju samma med ungarna.

  24. Föregående föreläsare var fantastisk!

  25. "Man förstår om man lyssnar på vad de
    säger", sa hon. Det är väl klipskt?

  26. Ungarna har inte alltid rätt.
    De kan ha fel-

  27. -men då är det oftast vi
    som har gjort att de har fel.

  28. "Houston, we have a problem."

  29. Alldeles helt skitvanlig pedagogik
    håller på att bli specialpedagogik.

  30. Det är ett stort problem.

  31. De pedagogiska grundkoncepten
    börjar krypa bakåt.

  32. När de kryper bakåt måste vi
    ta till individuella lösningar-

  33. -för att klara det som man förut
    klarade med generella principer.

  34. Det är allvarligt.

  35. Ett av de största och viktigaste
    samhällssystemen är-

  36. -insocialiseringen
    av kommande generationer.

  37. Ett av våra största samhällssystem
    är i dag... Vad ska vi säga?

  38. Dess kärlek till sig själv
    är inte riktigt besvarad.

  39. Det är lite o-lätt i dag, det där.

  40. Det där kan bara de som är i systemet
    fixa. Och hur fixar man ett problem?

  41. Ja, det är ganska lätt.

  42. Ett: Man vet att det är ett problem.

  43. Två: Man ställer sig frågan
    "Är jag en del av problemet?"

  44. Tre:
    Kan jag, utifrån plattformen jag har-

  45. -vara med och påverka saker
    till det bättre?

  46. Om 100 000 jobbar i skolan
    vore det fan...

  47. Om 50 000 svarar ja på den sista
    frågan är det bara att köra.

  48. Det är så roligt,
    det har börjat hända nu.

  49. Krismedvetenheten,
    att vi vet om problemet-

  50. -och kunskapen och analysen, att jag
    kanske har en del i problemet-

  51. -fungerar rätt bra.
    Nu kommer nästa steg:

  52. Vad ska jag göra
    för att få ordning på det?

  53. Oj...

  54. Det man måste göra
    när man ska lära sig saker är:

  55. Stäng loopen.

  56. Vad menar jag?

  57. Jo, det finns ett grundbegrepp
    som heter "att förstå nånting".

  58. Är det nån som har mött
    en kommunikatör nån gång?

  59. De är intressanta. De tittar på en
    och säger "kommunikation"-

  60. -och sen ser de gåtfulla ut.

  61. Sen säger de: "Kommunikation
    är inte vad man säger"-

  62. -"utan det är vad de hör
    som är det viktiga."

  63. Då svarar jag: "Fel, fel, fel."

  64. För det är inte vad de hör-

  65. -utan det är vad de förstår
    som spelar roll.

  66. Man förstår inte saker
    i ett lösryckt ordflöde-

  67. -som kommer från en vuxen som talar
    lite för fort och med för långa ord.

  68. Man förstår bara
    genom att jämföra det som kommer in-

  69. -med det som redan finns där.

  70. Då säger det "ka-ching"! Det faller
    ner ett guldmynt i belöningssystemet-

  71. -och så får man den underbara känslan
    "Yes, jag fattar!"

  72. Är det nån som har känt det nån gång?

  73. Man kan framkalla det konstgjort.
    Det kallas social inlärning.

  74. Då sträcker man fram handen så.
    Sträck fram handen.

  75. Vik handen så. Lite högre upp.
    Och så säger ni: "Vad duktig jag är!"

  76. Vad har ni då gjort? Ni har utfört
    ett neurobiologiskt experiment-

  77. -och ni har släppt ut
    lite av hjärnans morfin - enkefalin.

  78. Enkefalin har ni släppt ut här framme
    i botten på pannloben.

  79. Det är där
    allt som är bra registreras.

  80. Om ni inte vet var det sitter,
    peta hårt i näsan så hittar ni det.

  81. Det gör man bara en gång.

  82. Kunskapen-

  83. -att begreppet "jag förstår"-

  84. -är ett primärt värde för hjärnan-

  85. -är en tydlig erfarenhet som
    neurovetenskapen har kommit fram med-

  86. -och som bra lärare har vetat
    hur länge som helst.

  87. Men i dag har vi mekanismen, och vi
    kan visa att den har betydelse...

  88. ...och den ingår
    i grundläggande pedagogisk teori.

  89. Att förstå är ett primärt värde.

  90. Men hur fattar man saker?

  91. Då är man tillbaka
    i den icke stängda loopen.

  92. Den som Ingemar Stenmark talade om.
    Kommer ni ihåg vad han sa?

  93. "Det är inte lätt att förklara
    för en som inte begriper."

  94. Det vill säga,
    all förståelse, all kunskap-

  95. -all skolgång,
    allt pedagogiskt arbete är en resa.

  96. Det är en resa där nästa utsikt är
    beroende av den tidigare utsikten-

  97. -därför kan man säga att det finns
    regler för att pedagogik ska lyckas.

  98. Det är rätt bra att få ut alla
    på perrongen samtidigt.

  99. Det är en ganska bra idé
    att få på dem på tåget.

  100. Det är rätt bra att stänga dörren
    så att de hänger med på resan.

  101. Och det är rätt bra att kolla
    att alla har sina biljetter med sig.

  102. När man kommer fram har man varit med
    om en gemensam resa. Vad har hänt?

  103. Då har båda sakerna
    som ska hända i skolan hänt.

  104. Det har skett en kunskapsutveckling
    och en social utveckling.

  105. Alla har kommit med.

  106. Det vill säga, skolans två uppdrag...
    Vilka är skolans två uppdrag?

  107. Man ska lära barn saker och ting.

  108. Det tycker alla föräldrar. De har
    gått i skolan, så de är ju experter.

  109. Vad är den andra prylen man ska göra?

  110. Jo, man ska bli
    en mogen och demokratisk individ.

  111. En god individ som säger emot
    på rätt ställe och lagom mycket.

  112. En mogen kulturvarelse ska man bli.

  113. Det är en otroligt viktig del
    av skolans idé-

  114. -om det så kallade
    utjämningsuppdraget.

  115. Liksom krig är för viktiga för att
    generaler ska ha hand om krigföring-

  116. -är barn för viktiga för att
    föräldrar ska ha ensamrätt på dem.

  117. Därför har samhället sagt: "Vi går in
    med en stor organiserad institution"-

  118. -"för att ge alla barn
    den halvsulning som de behöver"-

  119. -"för att komma i väg i livet."

  120. I ljuset av det är de siffror som nu
    kommer, med tilltagande effekter-

  121. -som transformeras genom föräldrarnas
    socio-ekonomiska styrka...

  122. Oavsett vilken politiker man är-

  123. -så är det
    en hyggligt alarmerande situation.

  124. Då har jag nog uttryckt mig
    så modigt som jag vågar.

  125. Vad är det man får till skolan?

  126. Jo, man får en härmapa.

  127. Varför får man en härmapa till
    skolan? Det är de ju, hela gänget.

  128. Om en är dum är alla dumma. Om en
    vill lära sig vill alla lära sig.

  129. Varför härmas de?

  130. Vi får gå tillbaka till början
    och säga: Hur funkar hjärnan?

  131. Skolan är en gammal institution.

  132. Den har sina rötter för 600 år sen.

  133. Den industriella skolan kom
    för 100 år sen ungefär.

  134. Den har gjort jättemycket bra saker,
    men ur evolutionssynpunkt är den ny.

  135. Våra hjärnor
    är 8 000-15 000 år gamla.

  136. De har hunnit cirkulera några varv...

  137. Särarten människa är
    en så där 10 000 år.

  138. Det är lika bra att dra till.
    Det har hänt en del på vägen-

  139. -och vi har med oss rätt mycket
    från de gamla hjärnorna.

  140. Vad har vi med oss?
    Vi har med oss en grundkonstruktion.

  141. Vår grundkonstruktion är jättestark.
    Grundkonstruktionen säger:

  142. "Om jag får vara med är jag glad."

  143. "Om jag inte får vara med
    är jag ledsen." Det är grundläggande.

  144. Social tillhörighet är
    en mycket basal biologisk drivkraft.

  145. Den är nummer ett.
    Allt annat är nummer två.

  146. Den är nummer ett. Det innebär
    att vi är kodade redan från början-

  147. -att göra som de andra gör, för då
    får vi vara med. Att inte avvika.

  148. Vi är också kodade att bestraffa-

  149. -den som inte läser
    gruppens sociala koder.

  150. Det är därför det är oacceptabelt,
    men normalt-

  151. -att mobbning förekommer bland ungar.

  152. Det ligger i konstruktionen-

  153. -av den enormt starka längtan
    att höra till gruppen-

  154. -för att säkra gruppens överlevnad.

  155. Det ligger före allt annat-

  156. -som lust att lära och såna saker
    som står i era dokument.

  157. Att få tillhöra gruppen
    är alltid mer tydligt.

  158. Jag rekommenderar Steven Pinkers bok
    "Ett oskrivet blad".

  159. Där resonerar han om
    vad som är peer pressure-

  160. -d.v.s. vad kompisar ger
    kontra vad föräldrar och lärare ger.

  161. Då inser man att man som vuxen...

  162. Om man ska uppfostra en tonåring
    ska det vara klart när de är 3,5 år-

  163. -annars har man inte en chans.

  164. Det är det ena. Det andra
    i det sociala tillhörighetsbegreppet-

  165. -innebär att den socio-kulturella
    miljön i klassrummet-

  166. -är långt mycket mer bestämmande-

  167. -för hur det ska gå med det
    pedagogiska uppdraget än man kan ana.

  168. "Vi är en grupp. Alla får vara med.
    De här reglerna gäller."

  169. "Så här gör vi här,
    det har vi bestämt tillsammans."

  170. "Det här är ett önskat beteende."

  171. Det blir centrala moment, genom att
    vi är konstruerade som vi är.

  172. Det är därför
    alla turnaround-projekt-

  173. -som har fungerat
    på olika utsatta skolor-

  174. -har börjat med att etablera
    de sociala reglerna i rummet.

  175. Stenhårt.

  176. Om man inte får till det kan man ha
    vilken pedagogisk modell som helst-

  177. -man lär känna sig utbränd varje dag.

  178. Det här är hårdvirat i oss.
    Vi är härmapor.

  179. Som sagt, det är otroligt viktigt
    att tillhöra gruppen.

  180. Om jag får tillhöra gruppen
    är jag safe.

  181. Man ska veta att i hjärnan-

  182. -har vi ett par år gamla
    instruktioner att vi ska vara snälla-

  183. -men vi har flera tusen års inkodning
    att det är bra att vara safe.

  184. Det finns en viss prioritering.

  185. Om det luktar strul
    går det rakt in i inlärningssystemet.

  186. Med lite tur och med bra pedagogik-

  187. -går man
    från att vara en ren härmapa-

  188. -till att vara en självmotiverande
    individ som vill saker.

  189. Och vad betyder det? Jo, då har man
    fått riktning på sitt tänkande.

  190. Man vet hur det känns att förstå.

  191. Man har fått känna
    hur det är att lyckas.

  192. Man har förstått att ansträngning
    är viktigt för att lyckas.

  193. I det här finns en massa så kallad
    tacit knowledge, outtalad kunskap-

  194. -som man som barn måste ha
    för att komma vidare.

  195. Motivation som kommer utifrån
    med mutor och hot om bestraffning-

  196. -är rätt ineffektiv.

  197. Motivation som kommer inifrån
    är extremt effektiv.

  198. Problemet är när vi tror att alla
    kommer med färdiga motivationssystem-

  199. -till skolan.

  200. Gör man det misstaget går de som har
    mogna motivationssystem vidare fort-

  201. -men de andra undrar var perrongen
    är. Man drar isär skolan-

  202. -om man har en dålig modell och
    förståelse av motivationssystemen.

  203. Målet är att man ska internalisera.

  204. Man ska få in motivationen
    i sig själv.

  205. Man ska känna när det går bra för en.

  206. Titta på en sån sak som att vi har
    en fallande läsförståelse-

  207. -och läskunnighet bland ungarna.

  208. Den lägsta tredjedelen
    har det riktigt tufft.

  209. Tänk er att vara byggjobbare,
    och byggledaren säger:

  210. "I dag ska vi bygga ett hus. Den här
    tredjedelen får inte ha nån hammare"-

  211. -"men jag mäter er alla på samma sätt
    och ser om det går bra för er."

  212. Då går man ju hem varje dag
    med känslan:

  213. De andra har bättre förutsättningar.
    Jag kan inte göra det som förväntas.

  214. Jag får ALDRIG en möjlighet
    att känna att jag kan lyckas.

  215. Jag kopplar inte ihop loopen.

  216. Loopen mellan att göra nåt
    och att känna att det gick bra.

  217. I den sitsen
    sätter vi många ungar i dag.

  218. De sitter i ett obligatoriskt,
    av samhället bestämt system-

  219. -i en social boja, där de inte har
    beretts möjligheten att kunna lyckas-

  220. -därför att man glömde fixa
    det första verktyget - läsning.

  221. Om man utgår från att det inte är fel
    på barnen, vem är det fel på då?

  222. Man får inte göra så, förresten.

  223. I detta...med...

  224. Skälet till
    att formativ bedömning är så fint...

  225. Det är på modet i dag. "Är du för
    eller emot formativ bedömning?"

  226. "Formativt är fint, men jag är emot
    det andra, det statiska, konstiga."

  227. "Jag vågar inte ens säga det ordet."

  228. Formativ bedömning är jättebra.
    Vad är formativ bedömning?

  229. Jag vet var du är.

  230. Du vet var du är.
    Vi har gemensamt bestämt var vi är.

  231. Vi har gjort en summativ bedömning
    tillsammans, men det säger vi inte.

  232. Sen ska vi gå dit. Jag vet
    att du har kommit tillräckligt långt-

  233. -för att fatta på mer än ett ytligt
    plan vart du ska gå.

  234. Vi kommer överens om
    hur vi ska gå dit-

  235. -och du vet att du kan fråga mig
    längs vägen om det inte skulle funka.

  236. Det är ett formativt arbetssätt.

  237. Det är, kort sagt, att vara en bra
    lärare. Det är inte nån stor magi.

  238. Den stora magin är
    att vi vuxna börjar gräla om-

  239. -hur långt det snöret är.

  240. Sen kommer vi till nästa problematik.

  241. Först när man har gått igenom
    de grundgrejerna med hjärnan-

  242. -kommer nästa grundgrej med hjärnan:
    Vi är olika.

  243. Jag sa det en gång på Skolverket,
    det är nästan tjugo år sen.

  244. Jag sa: "När man tittar på kapacitet
    så är det ett bekymmer."

  245. "Hälften av barnen
    har det lite svårare"-

  246. -"än den andra hälften
    att gå i skolan."

  247. Då räckte två herrar i stora tröjor
    och glasögon upp händerna och sa:

  248. "Nej, så illa kan det inte vara."

  249. Då tänkte jag: "Hur ska det här gå?"

  250. Det är ju det
    som vi måste kunna i skolan:

  251. Hitta dem
    som behöver det där lilla extra-

  252. -för att klara av
    att använda all kapacitet de har-

  253. -och att bygga kapacitet
    genom att få smarta metoder-

  254. -för att kunna gå i skolan.

  255. Föräldrar säger: "Lär de sig inget?"

  256. De tror att skolan är en maskin
    där man tar in en unge-

  257. -och kodar in några grejer om bl.a.
    konstgödseltillverkning i Blekinge.

  258. Sen ska de gå omkring hela livet
    med sin encyklopedi i hjärnan.

  259. Som man brukar säga: "Bah!"

  260. Det är inte alls det som vi talar om.

  261. Kunskap är i dag jättebilligt.

  262. Man kan ta upp sin telefon
    och fråga var man är.

  263. Jag kan fråga min telefon
    var frugan är.

  264. Den vet var frugan är.
    Det är jättebra!

  265. All kunskap som man förr bar med sig,
    att det var kl. 15.15 vi skulle ses-

  266. -slipper jag. Jag kan bara fråga.
    Kunskap är jättebilligt.

  267. Det som inte är billigt
    är nästa steg på informationstrappan.

  268. Ni vet, man talar om data-

  269. -sen talar man om information,
    sen kunskap-

  270. -förståelse, och till slut visdom.
    Informationshierarkin.

  271. Det är ju nästa steg som är viktigt.

  272. De sista trettio åren har vår skola
    tagit bort alla praktiska moment-

  273. -och kört över oss på teorin
    så att vi har fått en kunskapsskola.

  274. Tiden har sprungit ifrån kunskaps-
    skolan. Vi behöver förståelseskolan.

  275. Den ser annorlunda ut. Förståelse-
    skolan innehåller en verktygslåda.

  276. Den innehåller träning.

  277. Den innehåller färdigheten
    att skaffa sig kunskap.

  278. Den innehåller färdigheter
    att göra saker.

  279. Det är ett annat minnessystem.

  280. Kunskapssystemet, när det börjar
    kracka ur känner vi oss dementa.

  281. Färdighetssystemet är nåt helt annat.
    Vad är skillnaden mellan dem?

  282. Man packar informationen
    i kunskapssystemet-

  283. -genom att packa om den
    och göra kategorier och rim och så.

  284. "Rida ranka, hästen heter Bengt."

  285. Sånt gör man bara
    för att komma ihåg saker.

  286. I färdighetssystemet tränar man-

  287. -för att minska variationen
    i beteendet.

  288. Man behöver använda mindre hjärna,
    och får mer hjärna över till annat.

  289. Det gör att vissa saker
    så småningom blir helt automatiska.

  290. Jag är helt automatisk när jag går.
    Jag kan gå och tala samtidigt-

  291. -trots att jag är man.
    Det trodde ni inte!

  292. Jag kan till och med vända.
    Jag är också automatisk i mitt tal.

  293. Jag kan börja på en mening, sen kan
    jag tänka på vad jag ska säga-

  294. -sen kan jag säga precis det
    som jag tänkte säga-

  295. -och sen kan jag gå hit bort
    och avsluta meningen med en punkt...

  296. ...utan att jag hade planerat det.

  297. Därför att...

  298. ...jag har färdigkodade
    grundfärdigheter i språkapparaten...

  299. ...som jag kan kalla på
    utanför medvetandet.

  300. Jag behöver inte fundera.

  301. Om jag har ett vältränat språksystem
    som jag har jobbat med-

  302. -och är fostrad
    i en socio-kulturell miljö-

  303. -som innehåller en, två eller max tre
    fonologiska traditioner-

  304. -funkar det skitfint.

  305. Men om jag byter fonologisk hemvist-

  306. -landar i en klass
    med 19 olika fonologier-

  307. -och precisionen inte efterfrågas så
    att jag tränar tills det blir rätt-

  308. -så att jag kan gå vidare-

  309. -då-li-gger-jag-kvar-och-lä-ser-

  310. -på-det-här-s-ättet.

  311. När jag har läst meningen minns jag
    den inte. Varför gör jag inte det?

  312. Jag kommer inte ihåg den därför att
    jag har fått använda extraminnet-

  313. -d.v.s. kunskapsminnet
    och minnesbanken i arbetsminnet-

  314. -för att hantera själva läsprocessen.

  315. Jag vet inte vad det står,
    jag har varit upptagen med att läsa.

  316. På grund av bristande färdighet-

  317. -får jag en kapacitetsbrist
    i min kognitiva process-

  318. -att plocka in kunskap
    och förstå den.

  319. Det är allvar
    med den sviktande läsningen.

  320. Det är en utstämpling av alla dem-

  321. -som inte har det jättestarkt
    socio-ekonomiskt hemma.

  322. Det är alltså en grav riskfaktor
    för ökad ojämlikhet i samhället.

  323. Vi har en utmaning med barn som inte
    har sin grundspråkträning i svenska-

  324. -och som ska gå i en skola
    som har svenska som huvudspråk-

  325. -och som väldigt lätt hamnar
    i underläge om man inte gör rätt.

  326. Språket är inte bara vad som sägs...

  327. Det är, som föregående föreläsare sa:
    "Det är mycket vad som inte sägs."

  328. Det är väldigt mycket
    meta-information runtomkring detta.

  329. Minnet, då?

  330. Minnet har, på samma sätt
    som vi har två inlärningssystem-

  331. -ett system för färdigheter och ett
    för saker, prylar och händelser.

  332. Det deklarativa minnet
    innehåller sånt som man kan tala om.

  333. Det andra minnet
    gör att man kan tala.

  334. Det deklarativa minnet innehåller
    sånt som får ett bästföredatum.

  335. Är det nån som kommer ihåg sitt
    telefonnummer i sitt barndomshem?

  336. Det minns man.
    Det sitter där, välkodat.

  337. Det är rätt intressant.
    Hur många har kvar det telefonnumret?

  338. Det är två som har kvar det.

  339. Ni andra, varför kommer ni ihåg det?

  340. Är det en nödvändig kunskap?

  341. När man diskuterar minnet-

  342. -är detta ett typexempel på att vi
    i vårt minne hela tiden prioriterar.

  343. Det finns olika sätt
    att få mycket bra minne.

  344. Jag menar, barndomens
    hemtelefonnummer var viktigt-

  345. -om man behövde fylla på stålar,
    behövde vara ute extra sent-

  346. -eller behövde få cykeln hämtad
    för att man hade glömt den.

  347. Det var viktigt att kunna det numret.
    Det är klart att man minns det.

  348. Det hade tidsbunden
    lokal signifikans-

  349. -men också betydelse
    för mig som individ.

  350. Alltså blev det ett robust minne.

  351. Men när man går på vuxenparty eller
    på fest i samband med kongresser-

  352. -och hälsar
    på sin 34:e old acquaintance-

  353. -som man nästan inte vet
    om man har träffat förut-

  354. -är det inte säkert att man minns
    vad han eller hon hette.

  355. Stämmer det? Ja, ni ser.

  356. Minnet är en sak
    som vi måste hushålla med.

  357. Vi hushåller med det genom att vi gör
    superordinära kategorier.

  358. "Det är folk, kongressmänniskor,
    mötes- och kommittémänniskor."

  359. Man lägger undan det och letar upp
    dem som är viktiga för en.

  360. Och så repeterar man det som man gör.

  361. Repetera kan man göra på flera sätt,
    det är fräsigt med det här minnet.

  362. Repetition kan vara explicit.

  363. Jag säger "låda", då säger du "låda",
    då säger jag "låda".

  364. Då har vi repeterat
    i den yttre loopen.

  365. Man kan också använda sig
    av arbetsminnet.

  366. Tänk på "låda" och repetera det.

  367. Då sitter man alldeles tyst
    och tänker "låda, låda, låda".

  368. Efter ett tag kommer man ihåg det.

  369. Man kan prova arbetsminnet.
    Man gör så här: 1, 3, 6, 8, 5, 4.

  370. För att prova arbetsminnet
    ber jag er repetera. Vad sa jag?

  371. -1, 3, 6, 8, 5, 4.
    -Ja, ni ser.

  372. Det är alltså onödig kunskap-

  373. -som har transporterats
    igenom era hjärnor.

  374. Det ligger där en stund innan det
    rinner ut i det kognitiva avloppet.

  375. Ändå kom ni ihåg det.

  376. Men genom att ni
    har använt kunskapen-

  377. -vet jag
    att när jag har pratat en stund-

  378. -så kan ungefär 50 % av er
    repetera det igen.

  379. -1, 3, 6, 8, 5, 4.
    -Kanon!

  380. Är det inte häftigt? Ni visste inte
    att ni skulle lära er det.

  381. Det var liksom bara en grej
    som hände. Är inte det fantastiskt?

  382. Men det går lätt att överlasta minnet
    om man tar fel pedagogiska process.

  383. Man använder sig av det som kallas
    för en överlast i buffertarna.

  384. När jag gör så här repeterar ni
    det som jag sagt från början. Okej?

  385. Jag börjar, och sen ska ni säga
    de siffror som jag har sagt.

  386. Jag börjar nu. 1, 2, 3, 4-

  387. -5, 6, 7, 8, 9-

  388. -3, 8, 2, 6-

  389. -5, 9, 3, 4, 2-

  390. -11, 1, 2, 9.

  391. Du var fantastisk!
    Det måste vara en ny diagnos.

  392. Det är nog en ny diagnos,
    den heter NFÄD - Nåt fel är det.

  393. -Jag är bara lydig.
    -Va? Du är bara lydig.

  394. Alltså, jag är väldigt imponerad!

  395. De flesta...

  396. De flesta fallerar efter en eller två
    bokstäver när jag lämnar vad?

  397. När jag lämnar prediktionen
    som nummerserien 1, 2, 3, 4 innebär-

  398. -och går över
    i löst sammansatt information-

  399. -för då blir man upptagen med flera
    kognitiva processer samtidigt.

  400. Vad jag säger, vad jag har sagt,
    vad som sägs, hur långt efter jag är-

  401. -och vad som egentligen händer.
    Det är klart att det blir korsdrag!

  402. Hur jobbigt som helst!

  403. Det här illustrerar en sak:
    Allting som vi sysslar med i skolan-

  404. -handlar inte om koncentration-

  405. -utan om att servera kunskapen
    så att den funkar.

  406. Men mycket handlar om ett begrepp
    som kallas för koncentration.

  407. Jag brukar förklara "koncentration"
    för ungar när jag föreläser på dagis.

  408. "Om man ska vara koncentrerad vad
    händer då?" - "Då sitter man så här."

  409. Man får reda på en massa saker.
    De säger:

  410. "Jag tänker inte på det
    och inte på det."

  411. "Vad är koncentration för nåt?"

  412. När man säger facit till dem...
    Som vuxen har man facit.

  413. "Det är när du är ostörd från
    omvärlden och även från dig själv."

  414. "Då kan du uppnå koncentration."

  415. När man börjar förstå det
    inser man också att koncentration-

  416. -är en delvis träningsbar färdighet.
    Den är inte träningsbar-

  417. -om jag inte vet
    hur det känns att lyckas.

  418. Men om jag vet det,
    och vi tillsammans i vår pedagogik-

  419. -får in idén om att du kan klara det-

  420. -om du verkligen fokuserar, sliter,
    jobbar och bara tänker på det-

  421. -börjar man plötsligt se sambandet-

  422. -mellan ansträngning, koncentration-

  423. -och att lyckas i sina egna ögon.

  424. Det är den stora nyckeln.

  425. När man lyckas i sina egna ögon
    har man fått den interna belöningen-

  426. -och det är vår hårdaste valuta.
    Vi har provat en av valutorna.

  427. Det är den. Sen har vi den andra
    valutan som också är jättefin.

  428. Den andra valutan är dopamin.
    Dopamin är "jag vill komma dit".

  429. Men om jag inte vet vad det innebär
    vet jag inte att jag vill dit.

  430. Det kan vi aldrig få in internt
    i belöningssystemet-

  431. -om vi inte gör en bild av vilken
    grej det blir när man klarar sig dit.

  432. Det är därför lärarna som kan berätta
    vad det innebär att fatta det här-

  433. -kommer så himla långt med ungarna.

  434. De kan hålla på med jätteroliga
    grejer som andragradsekvationer-

  435. -och få ungarna att sitta som lampor
    och känna: "Jag måste kunna det här."

  436. "För då vet jag vad min
    bostadsrättsförening blir värd"-

  437. -"när jag flyttar hemifrån."

  438. Det är de riktiga pedagogerna!

  439. Jag ska också tala om förståelse.

  440. Förståelse är grundvalutan-

  441. -i det som kallas för bränslet att
    komma vidare på den kognitiva resan-

  442. -som man måste känna
    att man sitter i kuskbocken med.

  443. Sitter man inte i kuskbocken
    är man rökt.

  444. Sitter man mentalt
    i passagerarsätet...

  445. Hur kul är det på en skala?
    Det är inte kul alls.

  446. Begreppet förståelse
    innefattar två saker.

  447. Jag ska förstå stoffet,
    men också den andra grejen.

  448. Jag ska förstå vad det är
    att gå i skolan.

  449. Jag ska fatta vad det är till för.

  450. Det har gjorts undersökningar om det.

  451. Där har vi en klar
    förbättringspotential i Sverige.

  452. Data är entydiga.

  453. Svenska barn trivs bäst av alla barn
    i hela OECD i skolan.

  454. Men när man frågar
    varför de går i skolan-

  455. -svarar de konstigast
    av alla barn i hela OECD.

  456. De har skitkul,
    men de vet inte varför de är där.

  457. Det är tuffa siffror-

  458. -för det betyder
    att de som har motivationen hemifrån-

  459. -och en förälder som är lärare-

  460. -går det jättebra för.

  461. Men de som i det här sammanhanget
    har ett mindre fördelaktigt läge-

  462. -får det extra tufft.

  463. Begreppet för det
    brukar man kalla metaförståelse.

  464. Jag ska komma tillbaka till det.

  465. Förståelse börjar med
    att man kan göra kategoribildning-

  466. -att man kan förstå
    att saker hänger ihop-

  467. -både explicit, men också implicit
    när man har förstått en stund.

  468. Det kallade
    föregående föreläsare inferens.

  469. Vissa barn har svårare för inferens
    och metabudskap i språket.

  470. Om man, som jag,
    ligger lite åt det "aspiga" hållet-

  471. -kan det vara svårt med begrepp
    som "att kasta ett öga på nåt".

  472. "Vad sa du?!"
    Det kan bli rätt konstigt.

  473. Därför måste man veta
    att alla hänger med.

  474. Det här med bildspråk och metaforer
    är sånt som man får dosera-

  475. -för att få alla att mogna
    i sitt kategoritänkande.

  476. Där sätter hjärnans kapacitet annars
    en gräns, och så stänger man av.

  477. Det gäller att förhålla sig
    till de rand...

  478. För pedagogiken är hjärnan
    i detta fall ett randvillkor-

  479. -men det är
    ett utbildbart randvillkor-

  480. -förutsatt att man kan läsa vad
    som händer. Våra hjärnor är olika.

  481. Behandlar vi alla hjärnor lika
    får vi ett väldigt ojämlikt resultat.

  482. Om man ser det så här: Våra hjärnor
    är olika, vissa behöver mer puff.

  483. Då får man plötsligt en skola som kan
    utföra sitt kompenserande uppdrag.

  484. Metakognition är rätt roligt.
    Metakognition kan man mäta.

  485. Vad betyder det? Jo, mitt tänkande
    om mitt eget tänkande och lärande.

  486. Jag förstår mig själv som lärande
    agent och i skolsituationen.

  487. Jag förstår en massa saker som gör
    att jag kan modifiera mitt beteende-

  488. -för att därmed fungera bättre
    i mina egna ögon.

  489. Så min egen motivation
    är avhängig av detta.

  490. Det gör att de som kommer
    från ett hem med alla sociala koder-

  491. -där man ständigt talar om HUR man
    går i skolan, inte ATT man gör det-

  492. -får en jättestart
    att klara av skolan på ett bra sätt-

  493. -och kan använda skolprocessen
    för att mogna själva som individer.

  494. Men utan det blir det som min son sa:

  495. "Jag går dit varje dag. Det händer en
    massa saker, men jag fattar inget."

  496. "Okej, då tar vi det från början."
    Vi körde några varv med det.

  497. Efter ett par veckor kom han hem...

  498. Jag trodde att jag hade skött det
    naturligt, man är en usel förälder.

  499. Då, plötsligt, funkar det.

  500. Det vände
    från en totalt likgiltig kille-

  501. -som behövde en mössa
    för att hålla ihop tankarna-

  502. -till en som sa: "Det här är roligt,
    det ska nog bli bra."

  503. Det var ingen lång kurs.
    Två gånger tre och en halv timme.

  504. Jag skämtar inte. Det här är viktigt.

  505. Metakognitionen i sig gör-

  506. -att vägen mot förståelse-

  507. -och känslan av att veta vad jag kan
    och hur jag ska nå framåt-

  508. -är en otroligt viktig
    framgångsfaktor.

  509. Man kan mäta metakognitionen tidigt,
    precis som med läsförmågan.

  510. Båda de två är starka prediktorer på
    om man kan klara skolan som process-

  511. -och i sin tur om man kan få ett
    hyggligt liv där det går bra för en-

  512. -och man får den start i livet som
    skolan är till för att ge alla barn.

  513. Begreppet förståelse är mer
    än bara att förstå.

  514. Begreppet förståelse är också känslan
    av att jag kan förstå.

  515. Då bygger man
    det sunda självförtroendet-

  516. -för att komma vidare
    på den kognitiva resan som man är på.

  517. När man har lite grepp om det hela-

  518. -då hamnar man i det att...
    då börjar man kunna bygga inferens-

  519. -d.v.s. man börjar kunna förstå saker
    utan att man behöver så himla mycket.

  520. Man börjar kunna få det som vi kallar
    ett regelsystem internt, inom sig.

  521. Jag fattar vad som styr världen.

  522. Jag blir kung över mitt eget tänkande
    när jag har de här på gång.

  523. När mitt belöningssystem är
    kalibrerat med min kognitiva resa-

  524. -som är kalibrerad med
    min metakognition omkring mig själv-

  525. -blir jag helt oslagbar.
    Man blir helt oslagbar som unge.

  526. Man får då de andra begreppen:

  527. Man får självtillit och självrespekt.

  528. Och man får möjlighet att dela
    med sig som individ till de andra-

  529. -på basen av säkerhet
    som man har inom sig.

  530. Alltså,
    den inre styrkan som byggs i...

  531. ...en individs förståelse
    av utbildningssituationen...

  532. ...är en underbetonad storhet
    i dagens pedagogik.

  533. Om man betonar den mer... Den är
    dikterad av hur konstruktionen är.

  534. ...då skulle man också få ut
    "more bang for the buck".

  535. Otroligt många lärare i dag sliter
    med den pedagogiska situationen-

  536. -och lever
    i en strikt anti-pedagogisk miljö.

  537. De har inte fått en intern samling
    kring att göra detta meningsfullt.

  538. Då gäller det att göra saker och ting
    i rätt ordning-

  539. -men framför allt i rätt ordning
    med det väldigt enkla målet-

  540. -att en efter en ska faktorerna
    som jag har talat om-

  541. -internaliseras i varje unge
    i klassen.

  542. Det är inte okej att släppa av
    en tredjedel på första stationen.

  543. Det gör vi i dag med läsningen.

  544. Det är inte okej att 20 % tycker
    att matematik är roligt i åttan.

  545. Det är inte okej
    att vi har en kultur-

  546. -som så lite betonar förståelsen
    av omvärlden, människan-

  547. -biologi, teknik och så vidare.
    "Det får nån annan förstå."

  548. Det är inte okej. Vi måste hitta
    en skola som plockar fram de sakerna-

  549. -utifrån ett lärandeperspektiv-

  550. -där vi talar mer om förmågan att
    lära efter att man har gått i skolan-

  551. -än kunskapen
    som man har lyckats peppra in-

  552. -under nio eller tolv år.

  553. Min utgångspunkt är:
    Det är aldrig fel på barnen.

  554. Vi kan bättre, vi som är vuxna.

  555. Vi kan, varje dag,
    sträcka oss en liten bit längre-

  556. -för att se till
    att verkligen lyckas göra-

  557. -den pedagogiska miljön meningsfull.

  558. Vi kan också, väldigt tydligt,
    göra det lättare för oss-

  559. -genom att skaffa oss
    de pedagogiska verktygen-

  560. -baserade
    på sunda inlärningsmodeller.

  561. För ni ska veta att det finns
    rätt mycket fluff där ute.

  562. Sunda inlärningsmodeller som är
    välbeprövade inom flera vetenskaper.

  563. Varje vetenskap som säger att annan
    vetenskap inte förstår min vetenskap-

  564. -sysslar med akademiskt navelskåderi.

  565. Bara om en pedagogisk modell
    också är sann inom psykologin-

  566. -inom neurovetenskapen,
    inom sociologin-

  567. -och filosofin "if you want"-

  568. -inom de olika vetenskaperna
    som vi använder i dag-

  569. -kan man räkna med
    att den håller för livets facit-

  570. -nämligen
    den så kallade verkligheten.

  571. Den så kallade verkligheten
    ställer oss på hårda prov i dag.

  572. När siffrorna ser ut som de gör,
    när omvärlden ser ut som den gör-

  573. -när den lokala skolvärlden
    ibland ser ut som den gör-

  574. -ställs vi vuxna
    på väldigt, väldigt hårda prov.

  575. Vi har en skyldighet.
    Vi har inte bara en möjlighet-

  576. -utan en skyldighet att använda
    bästa kunskap och bästa tänkande-

  577. -för att skolan
    ska utvecklas åt rätt håll.

  578. Det är inte okej att en individuell
    plan för ett barn som har trubbel-

  579. -utformas som jag tycker
    för att jag är lärare.

  580. Det är bara okej om den individuella
    planen uttrycker samlad kunskap-

  581. -för vad det barnet behöver
    för att starta den pedagogiska resan.

  582. Det är inte okej
    att 90 % av lärarna i tredje klass-

  583. -tycker att alla barn
    kan läsa enligt målen-

  584. -och 60 % av fjärdeklasslärarna anser
    samma sak. Vad hände på sommaren?

  585. Gick de på avlärningskurs
    från läsning?

  586. Det är inte okej, som sagt-

  587. -att så många vänder sitt ansikte
    ifrån naturvetenskap-

  588. -matematik, etc.

  589. Det är inte okej att vi inte
    koncentrerar oss mycket, mycket på-

  590. -att ge det som ger de sociala
    nycklarna till framtidens samhälle-

  591. -till alla barn som har en start
    i en annan språkbakgrund-

  592. -som har föräldrar som talar
    både ett, två och tre språk.

  593. Det är inte okej att inte satsa
    på dem. Vi måste satsa-

  594. -massor med tid, kraft,
    pengar och resurser på-

  595. -att man ska ha ett språk-

  596. -därför att språket och läsningen är
    verktygen för att kunna gå i skolan.

  597. Språket och läsningen är en del
    av det som utvecklar tänkandet.

  598. Språket och läsningen är det som gör
    att jag kan bli oberoende.

  599. "Oberoende" är det begrepp som WHO
    använder när man mäter livskvalitet.

  600. "Autonomi" är begreppet. Att kunna nå
    autonomi är supercentralt.

  601. Man når autonomi bara när man har
    internaliserat motivationssystemet-

  602. -och fått i gång sitt tänkande
    på bästa sätt. Det ska vi lyckas med.

  603. Tack!

  604. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Inlärning, Kognitiv psykologi, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Psykologi, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

En tillgänglig lärmiljö

Barn med funktionsnedsättning, exempelvis språkstörning, känner sig dubbelt så ofta som andra barn mobbade i skolan. Lena Hammar som är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten föreläser om det. Tyvärr är det många barn som inte får det stöd de behöver och har rätt till. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språklig sårbarhet i skolan

Forskaren och logopeden Barbro Bruce vill ersätta begreppet grav språkstörning med språklig sårbarhet. Det nya begreppet är tänkt att ge starkare signaler till skolan som måste ta sitt ansvar för alla som har en sen, långsam eller annorlunda språkutveckling. Lusten till språk kan både väckas och släckas i skolan och vi pedagoger måste se till att elever med språkstörningar får mycket stöd, menar Barbro Bruce. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Underlätta för barn med språkstörning

Vad händer om man möter en elev med språkstörning som inte reagerar som man är van vid och som man inte förstår? En risk är att man tappar sina vanliga redskap och blir en otydlig guide och pedagog menar psykologen Anna Liljestrand, som här ger råd om hur hindren kan överbryggas. Hon poängtar vikten av att bevara elevens självständighet och självkänsla och att lyfta fram det som fungerar när det handlar om språkstörning. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och autism

Vad är det för likhet och skillnad mellan språkstörning och autism? Logopeden och specialpedagogen Ulrika Aspeflo reder ut begreppen och tittar närmare på vilka insatser vi måste fokusera på inom förskola och skola för att hjälpa barn med speciella behov. Inspelat den 15 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjälpa elever att lyckas

Den medicinska diagnosen är sällan svaret på de pedagogiska utmaningar en lärare ställs inför i arbetet med elever med språksvårigheter, menar psykologen Gunilla Carlsson Kendall. Här gäller det istället att hitta konkreta lösningar för hur man kan jobba i klassrummet. I utredningar av elever fokuserar vi ofta på saker som de inte kan istället för att se vad de faktiskt klarar av. Hur påverkar den negativa blicken vårt förhållningssätt till eleverna? Inspelat den 15 september på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Arbetsminne och språk

Logopeden Hanne Uddling föreläser om arbetsminnet. Hon berättar om sina iakttagelser om hur arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samverkar. Hon berättar också om hur det går till att lära sig ett nytt språk och hur språkinlärningen fungerar då man har ett nedsatt arbetsminne. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 15 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Exekutiva funktioner och språkstörning

Att börja träna de exekutiva förmågorna vid så tidig ålder som möjligt är jätteviktigt, menar forskaren och psykologen Cecilia Wåhlstedt. Hjärnans plasticitet är betydligt större hos yngre barn jämfört med tonåringar och vuxna och träningen bör sättas in redan under förskolan. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Det är viktigt att specialpedagoger och modersmålslärare har ett nära samarbete, menar Elisabeth Lindén, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det krävs också en stor förståelse för hur flerspråkiga elever tillägnar sig skriftspråket. Ofta släpar stavningen efter utan att det kräver speciella insatser eller oro. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Perceptionens betydelse för lärande

Perception handlar om hjärnans förmåga att tolka både yttre och inre synintryck. När denna förmåga inte fungerar som den ska får eleven ofta problem med inlärningen, berättar psykologen Annika Flenninger. Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala Konsert & Kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Dyskalkyli och språkstörning

Matematik är inte ett språk. Men nästan alla barn med grav språkstörning har också stora matematiksvårigheter, berättar logopeden och specialläraren Markus Björnström. Hur hänger det ihop och vad innebär det att få en diagnos dyskalkyli? Inspelat den 16 september 2015 på Uppsala konsert & kongress. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Språkstörning och flerspråkighet

Hur kan man göra en korrekt bedömning av flerspråkiga barn så att överdiagnostisering undviks? Logopeden Eva-Kristina Salameh föreläser om sina erfarenheter av att arbeta med barn från Rosengård i Malmö där det talas minst 120 olika språk. Barn växer idag upp under mycket olika villkor och det måste man ha med sig när man bedömer dem. Få studier har gjorts i områden där många barn inte har personer i sin närhet som har god kompetens i svenska språket. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grav språkstörning 2015

Hjärnan sätter villkor för pedagogiken

Motivation är den viktigaste faktorn för inlärning. Hjärnforskaren Martin Ingvar föreläser om att skolan är uppbyggd efter antagandet att alla som kommer till skolan är motiverade att lära. Han menar att dålig kunskap om hjärnans motivationssystem leder till en segregerad skola där de motiverade eleverna drar ifrån och de mindre motiverade får det riktigt kämpigt. Elever måste få med sig verktyg från början för att få chans att känna sig lyckade. Inspelat i Uppsala Konsert & Kongress den 16 september 2015. Arrangör: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.