Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Dramatik i digitala medierDela
  1. Jag är universitetsadjunkt
    i journalistik-

  2. -och tjänstgör sen två år som
    forskningsassistent på Demicom.

  3. I höst sitter jag i skolbänken-

  4. -och pluggar på programmet
    Master by Research.

  5. Ni som tycker er ha sett min
    dubbelgångare - det är bara jag.

  6. Vi ska börja med
    en observationsövning.

  7. Journalister måste träna på att se,
    hitta det viktiga och hitta vinklar.

  8. För "Bildjour" och "Jour",
    som har börjat i årskurs ett-

  9. -har vi kört övningen
    "Lattjolajbanlådan".

  10. Lattjolajbanlådan var ett inslag
    i ett barnprogram på 70-talet-

  11. -och som hade reprissändning 2012.

  12. Just den här bilden ska ni inte
    analysera i dag, för den är för svår.

  13. Jour och Bildjour
    är digitala spjutspetsar-

  14. -så ni andra, som vill veta svaret-

  15. -får gå journalistutbildningen igen
    nästa höst eller fråga efteråt.

  16. Ni ska få
    en lättare lattjolajbanlåda.

  17. Dra inga förhastade slutsatser.

  18. Man ska hålla lugnet och se samband,
    innan man singlar ut det avvikande.

  19. Är det nån av er som kan identifiera-

  20. -vad de fyra objekten har gemensamt?

  21. Ingemar eller Kajsa har mikrofon.

  22. Här är fullt med journalister.
    Vad hör ihop?

  23. Alla är snygga!
    Vilken bra analys, Andreas. Ja.

  24. Vissa saker har nåt gemensamt.

  25. Man kanske ser att det är tre svarta
    grejer. Finns det nåt mer med dem?

  26. Hur är det med observationsförmågan?

  27. Leo har listat ut nåt.

  28. -De verkar vara klädesplagg.
    -Ja, de tre svarta är klädesplagg.

  29. Finns det några andra gemensamma
    faktorer mellan de fyra objekten?

  30. Vi kanske närmar oss
    pudelns kärna.

  31. "Vad är det som ska bort?" som
    Brasse Brännström sa. "Bort, bort!"

  32. Ingen som kan lista ut
    vad som ska bort? Jo, där.

  33. -Jackan ska bort.
    -Hur tänkte du då?

  34. För att du har på dig byxorna
    och skorna.

  35. Jag har faktiskt även på mig jackan,
    så det var fel. Men bra tänkt.

  36. Nej, då har vi tre grejer kvar
    som det kan vara.

  37. Vad kan det vara som ska bort?

  38. Det är svårt. Tur att jag
    inte tog hundbilden med undulaten.

  39. -Andreas?
    -Du är inget klädesplagg.

  40. -Ja...
    -Du är inget klädesplagg.

  41. -Menar du grejen längst ner i hörnet?
    -Ja.

  42. Ja, helt rätt. Peruken ska bort.

  43. Andreas hade rätt.

  44. Det var tur
    att ni kom fram till peruken-

  45. -för det hade blivit pinsamt
    att föreläsa utan byxor.

  46. Vad har det här
    med min forskning att göra?

  47. Jo, det illustrerar de tre tydligaste
    trenderna inom journalistik i dag.

  48. Den första är liverapportering.

  49. Det här är en liveföreläsning
    i direktsändning-

  50. -så live är en tydlig trend.

  51. Nästan alla redaktioner
    som jag har intervjuat kör live.

  52. Man vill vara med där det händer
    och inte vänta till i efterhand.

  53. Snabbhet är det andra tydliga trenden
    av de tre i studien.

  54. Man väntar inte
    tills man har hela bilden-

  55. -utan går ut med det viktiga först,
    som jag gör nu.

  56. Jag berättar direkt
    om de tre trenderna.

  57. Ni vet ännu inte vad min forskning
    heter eller vilka ramarna är.

  58. Det tredje är interaktivitet,
    läsarmedverkan-

  59. -eller "user-generated content".

  60. Även lattjolajbanlådan bygger på
    att folk bidrar-

  61. -att man har åsikter
    och så ser journalistiken ut i dag.

  62. Man drar nytta av läsare,
    tittare och lyssnare-

  63. -för att göra bilden
    så komplett som möjligt.

  64. Vårt projekt heter Digkris.

  65. Ett treårigt forskningsprojekt
    som är i slutfasen.

  66. Vi undersöker hur digital mediemiljö
    påverkar kommunikationsmönster.

  67. Det finns tre delstudier i projektet.

  68. "Svenska myndigheters
    kommunikationsstrategier".

  69. "Medborgarnas medieanvändning"-

  70. -och "Samspelet mellan traditionella
    och sociala medier."

  71. Detta är Dagens Nyheter och hur ett
    typiskt redaktionsrum ser ut i dag.

  72. Till vänster finns whiteboardtavlor
    där man försöker illustrera-

  73. -hur man ska bildsätta t.ex. med
    rörlig bild med dagens händelser.

  74. Man har interaktiva skärmar
    med nyheter från olika sajter:

  75. Konkurrenternas sajter,
    och egna undersajter.

  76. Rutorna illustrerar morgondagens
    tidnings papperstidningssidor.

  77. Tanken med att illustrera det så,
    är att särskilja de tre medierna-

  78. -så att man inte går ut med samma
    budskap och dubbelpublicerar sig.

  79. En sak som alla som har varit med
    i projektet har sagt...

  80. Branschen förändras ju-

  81. -men frågar man om vi slutar ta del
    av papperstidningsnyheter-

  82. -så är svaret nej,
    men det sker i en annan form.

  83. I dag har teknikutvecklingen
    tagit fäste-

  84. -men journalistiken försvinner inte.
    Teknik förändras alltid.

  85. Vi övergav bakelittelefoner,
    men har inte slutat prata i telefon.

  86. Vi har smartare mobiler
    och mindre knappar-

  87. -men telefonpratandet
    fortsätter ändå.

  88. Vi lyssnar fortfarande på musik.

  89. LP:n försvann och CD:n är på utgående
    till följd av streamade tjänster-

  90. -men vi lyssnar inte mindre på musik.

  91. Ni som läser bildjournalistik
    är glada att vi inte slutar plåta-

  92. -bara för att filmen har ersatts
    av digitala kameror.

  93. Tekniken har fått ge vika
    för en modern tappning.

  94. Alla teknikförändringar
    ställer stora krav på redaktionerna.

  95. I vår forskning har vi ställt
    ett femtiotal frågor-

  96. -till de trettio största
    redaktionerna i Sverige.

  97. SVT och SR var givna-

  98. -för de är långt framme
    i digital medieutveckling.

  99. Därefter tog vi de tidningsföretag-

  100. -som publicerar i print
    men har digital närvaro.

  101. Utefter färsk statistik har vi valt
    de 28 största nyhetsredaktionerna-

  102. -utifrån printupplaga och att de
    måste ges ut sex dagar i veckan.

  103. Jag har intervjuat
    nyhetschefer eller digitala chefer-

  104. -om hur deras kommunikation ser ut
    i digitala medier.

  105. De har fått femtio frågor,
    så vi har stort material.

  106. Hittills har vi i princip
    bara hanterat två frågor.

  107. Två frågor har med "digkris"
    att göra.

  108. Det handlar om digitala medier
    och kriskommunikation.

  109. Första frågan på temat är om de kan
    nämna en dramatisk nyhetssituation-

  110. -där de hanterade digitala medier
    på ett särskilt bra sätt.

  111. Den andra frågan är
    vad de har lärt sig för framtiden.

  112. Det är öppna frågor.
    Jag har fått en rad olika svar-

  113. -och jag ska redogöra i korthet
    för vad nyhetscheferna berättade.

  114. En sak som alla säger
    är att utvecklingen har gått så fort.

  115. Det ser man i medierna. Det här tog
    jag en skärmdump av för två år sen-

  116. -på en undersajt
    till Helsingborgs Dagblad.

  117. Ni ser den fantastiska rubriken:
    "Mindre brand i villa".

  118. Det finns en underrubrik.

  119. Först definierar man området:
    Häljarp.

  120. Sen finns det en pufftext:

  121. "Räddningstjänsten kunde snabbt
    släcka branden i Häljarp."

  122. Nyhetspuffen skulle inte
    ha sett ut så i dag.

  123. Kan nån komma på
    vad man skulle ha sett i stället?

  124. Ni som har jobbat vet säkert.

  125. Under pufftexten skulle det ha
    funnits andra plattformar. Vad?

  126. -Vad tror du, Malin?
    -Länkar?

  127. Länkar, alldeles riktigt.

  128. Förr, för ett par år sen,
    kunde man publicera en webbpuff-

  129. -med bara text och en stillbild.
    Det är ganska ovanligt i dag.

  130. Som Malin säger, så har man länkar.
    Ofta webb-tv, kanske direktrapport.

  131. Men en sak svarade nästa alla
    i studien likadant på.

  132. Om de skulle hitta en unik sak i dag
    som utmärker-

  133. -hur de jobbar annorlunda i en
    digital situation, så är det tv.

  134. Tv är absolut på frammarsch.
    Rörlig bild är stort.

  135. Av dem jag intervjuade höll alla på
    med rörlig bild på sina sajter.

  136. Nästan alla livesänder både text
    och i bild och rörlig bild.

  137. Och det finns olika verktyg
    som underlättar.

  138. Nya studier har visat
    att 90 % av dagens tonåringar-

  139. -har tittat på rörlig bild på nätet
    det senaste dygnet.

  140. Här ser man hur branschen
    håller på att svänga.

  141. Då gäller det att alla hoppar på
    och anammar de nya arbetsmetoderna.

  142. Helsingborgs Dagblad
    har länge varit känd-

  143. -för att vara framgångrik
    med rörlig bild och tv.

  144. Det här är Sanna Wolf-Watz som
    pluggade här för ett par år sen.

  145. Sanna är ett bra exempel på vilken
    praktiksituation man ställs inför.

  146. Det räcker inte med en plattform
    eller ett verktyg-

  147. -utan man måste kunna hantera flera
    verktyg och gärna samtidigt.

  148. "Betongwebben", alltså webben
    som man kollar på en dator-

  149. -är stenålders.

  150. Det är mobiler som gäller. Man vill
    inte vänta på nyheter till frukost-

  151. -när man läser
    sina två lokaltidningar.

  152. Man vill ha uppdateringar samtidigt
    som de händer - inte efteråt.

  153. Ett sånt exempel som jag hörde under
    intervjuerna var på Östgötacorren.

  154. De hade haft en brand
    i ett shoppingcenter-

  155. -men de hade inte kunnat
    skicka ut nån för att filma.

  156. Men inom en timme hade en 8-åring
    gått ut med sin mobil och sin mamma-

  157. -och ställt sig framför branden
    och agerat journalist.

  158. Familjen skickade in
    det lilla tv-inslaget.

  159. "Det här borde ni ha haft på sajten."
    Först skrattade man åt det gulliga-

  160. -men insåg att informationsglappet
    som förr var accepterat nu är borta.

  161. Får man inte det man söker,
    byter man kanal.

  162. Man måste locka folk att komma till
    en sajt och se till att behålla dem.

  163. Har man väl börjat rapportera live
    och direkt och med snabbhet-

  164. -sitter man i rävsaxen, för då
    förväntas samma service nästa gång.

  165. Det här är från Sundsvalls Tidning.

  166. De satsar stort på live-tv,
    likt många andra printtidningar.

  167. De får jättehöga tittarsiffror och
    slår rekord för varje ny satsning.

  168. Den här livesändningen sågs
    av 23 000 personer första dygnet.

  169. 20 000 tittade live.
    Var det nån av er som såg älgjakten?

  170. Johan såg det. Vad tyckte du?

  171. -Det var bra.
    -Varför?

  172. Jag är intresserad av just detta.

  173. De hade dragit nytta
    av koncernen Mittmedias storlek-

  174. -och filmade från fem ställen
    samtidigt och hoppade mellan.

  175. Och Roland Engström, ansvarig på ST,
    höll i det.

  176. Sen hade man experter på plats.
    Det är udda att vara expert på det.

  177. Men de var ändå där och gjorde det.

  178. Och man höll på från sex till tolv.

  179. Ibland gick livedebatten i stå.

  180. När jag loggade in och kikade-

  181. -diskuterade man vad som skiljde
    kvinnliga och manliga jägare åt.

  182. Experten sa att de manliga jägarna
    kan dra ner gylfen när de går på toa.

  183. Men det visar att den här typen
    av rapportering är på frammarsch.

  184. Det finns olika sätt att göra live.

  185. Norrländska Socialdemokraten
    satsar mycket på livesändningar.

  186. De har myntat ett nytt begrepp:
    "deluxe-live".

  187. Man förbereder sig minutiöst
    inför ett live.

  188. Det skiljer sig från väderlive-

  189. -där nåt händer och man drar i gång
    en livesändning.

  190. Men vet man att man har en händelse
    i sitt område-

  191. -så kan man förbereda,
    vilket de gör för rättegångar.

  192. Reportrar sätter sig in
    i förundersökningsmaterialet.

  193. Man kan bildsätta i förväg
    och förutse frågor på läsarchatten-

  194. -så att man slipper fördröjning.
    Om nån frågar, så vet man direkt.

  195. Den tredje punkten bland
    de nya trenderna inom journalistik-

  196. -är läsarmedverkan. Det låter
    mer inriktat mot print-

  197. -så interaktivitet kanske
    är en bättre terminologi.

  198. Hur många journalister man än har,
    så kan man inte vara överallt.

  199. Den här bilden är ett exempel på det.

  200. Det här hände i Sundsvall
    i januari 2013.

  201. En person gick genom stan
    hade sin mobilkamera framme-

  202. -och knäppte den här bilden
    när ett tåg kör igenom-

  203. -trots att bommarna inte gick ner.

  204. Det hade kunnat vara en ödesdiger
    katastrof om nån hade blivit påkörd.

  205. Men en sån situation kan en redaktion
    aldrig förbereda sig för.

  206. Läsarmedverkan kan vara viktig
    och man kan göra på olika sätt.

  207. Sveriges Radio har ju gjort sig kända
    för att ha mycket live och chattar.

  208. När det var stora stormar
    hösten 2013-

  209. -tycker deras högsta chef att de var
    bättre digitalt än i vanlig radio.

  210. Deras nätverk sträcker sig
    över hela Sverige.

  211. Med hjälp av sina lyssnare
    och läsare-

  212. -kunde de ge den bästa möjliga bilden
    av hur vädersituationen såg ut.

  213. Det finns mycket att berätta
    om trenderna.

  214. Förhoppningsvis
    får jag tillfälle till det.

  215. Jag har hunnit skriva en artikel
    tillsammans med två medförfattare.

  216. Lars Nord som är professor här-

  217. -och Eva-Karin Olsson
    från Försvarshögskolan.

  218. Jag presenterade studien
    i Köpenhamn nyligen-

  219. -och nu ska vi skriva
    en artikel och få den publicerad.

  220. Det går långsammare
    i vetenskapliga sammanhang.

  221. Det är en annan research och apparat
    än livesändning på en redaktion.

  222. Just den här bilden illustrerar-

  223. -hur tidens påverkan
    har styrt journalistiken.

  224. Förr krävdes en armada med teknisk
    utrustning - i dag räcker en mobil.

  225. Med det är tiden ute. Tack så mycket.

  226. Vi ska vända oss till publiken.
    Har nån några frågor?

  227. Jag är besviken att ingen frågar
    om det som ligger på scenen.

  228. Var det nån som såg den? Du?
    Tänkte du ställa en fråga?

  229. -Vad du skulle göra med potatisen.
    -Bra.

  230. Det var en "cliffhanger".
    Jag ville se om ni skulle våga fråga-

  231. -och om ni var observanta
    och öppna i sinnet.

  232. En sak som jag vill skicka med er-

  233. -är att den viktigaste förmågan
    är att vara nyfiken.

  234. Är man inte nyfiken, kan man snubbla
    över stora scoop utan att se dem.

  235. Journalisten har en unik rättighet
    att ställa hål i gatan-frågor.

  236. När man ser nåt unikt, kan man fråga:

  237. "Jag är journalist,
    vad är det för hål ni gräver?"

  238. Så ska ni göra
    när ni ser nåt utanför sin kontext.

  239. Kanske en undulat på tandborstar
    eller en potatis på en scen.

  240. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dramatik i digitala medier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Digitala medier, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning