Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Mediekritik i pocketformatDela
  1. Jag heter Mats Hyvönen
    och är forskare och lärare-

  2. -på Mittuniversitetet i medie-
    och kommunikationsvetenskap.

  3. I dag så kommer jag
    att beröra lite grand...

  4. ...medie- och kommunikations
    -vetenskapens förhistoria.

  5. Jag ska berätta lite grand om
    en del av det jag ägnat mig åt-

  6. -i forskningen under den senaste
    tiden eller det senaste året.

  7. Den här rubriken "Mediekritik
    i pocketformat" är hämtad-

  8. -från en rubrik till ett kapitel
    som jag skrivit i en antologi-

  9. -som publiceras inom kort. Vi
    hoppas den kommer ut i oktober.

  10. Där även Lars Nord medverkar.

  11. Den här antologin. Några ord
    om den. Observera att boken-

  12. -kommer att vara snyggare
    när den väl kommer.

  13. Men jag ville ha med ett fysiskt
    objekt för det är pedagogiskt.

  14. "Massmedieproblem: mediestudiets
    formering 1960-1980"-

  15. -innehåller 14 kapitel
    skrivna av medieforskare-

  16. -som på olika sätt har studerat
    hur massmedierna diskuterades-

  17. -studerades eller kritiserades
    under denna intressanta period.

  18. Det är en intressant period för
    det händer mycket runt medierna.

  19. Vi brukar ju säga att i dag
    lever vi i en brytningstid.

  20. Känslan av att allt förändras,
    att det gamla ska bytas ut-

  21. -och att det kommer att gå fort
    är ständigt närvarande.

  22. Men det är ingen historiskt unik
    tid vi lever i helt och hållet.

  23. Utan snarare har mediehistorien
    jämt innehållit brytningstider.

  24. Och jag vet att Jonas kommer
    att beröra det här senare.

  25. Den här perioden är intressant
    för det händer så mycket-

  26. -i mediepolitiken, medie-
    landskapet och medietekniken.

  27. Men det är också en intressant
    period för oss här i dag.

  28. För det är också
    kan man säga förhistorien-

  29. -till medie- och kommunikations-
    vetenskapen som ju är huvudämne-

  30. -i alla de program som vi ger
    här på Mittuniversitetet.

  31. Jag hoppades bilden var större.
    Ni ska inte kunna läsa titlarna.

  32. Meningen är att ni ser
    att det är många böcker.

  33. Det är egentligen inte böcker
    utan offentliga utredningar.

  34. Man kan säga att kring 1960
    framför allt efter 1960-

  35. -blir begreppet massmedier ett
    modeord i svensk offentlighet.

  36. Det talas om massmedier
    i princip mest hela tiden-

  37. -och överallt.

  38. Så här i efterhand kan man
    som jag var inne på nyss-

  39. -tycka att orsakerna till att
    massmedierna blir så aktuella-

  40. -är att det händer så mycket.

  41. Aldrig förr hade så många
    plattformar och medietekniker-

  42. -tävlat om människornas tid
    och uppmärksamhet.

  43. Återigen nånting vi känner igen
    i allra högsta grad från i dag.

  44. Det fanns också ett uppenbart
    behov av ett språk-

  45. -för att beskriva den som man då
    upplevde turbulenta samtiden.

  46. Man behövde ord
    och man behövde begrepp-

  47. -som beskrev
    den moderna välfärdsstatens-

  48. -snabbt föränderliga
    medielandskap.

  49. Och framför allt
    så behövdes det också forskning.

  50. Det pågick också häftiga
    debatter om massmedierna.

  51. Vad är massmedier för nånting?
    Hur ska vi förstå massmedierna?

  52. Och vilka är
    de här massmedieproblemen?

  53. Hur ska vi lösa dem och
    vems är ansvaret att lösa dem?

  54. Den här typen av diskussioner
    pågick mest hela tiden.

  55. Mer konkreta frågor som fanns
    på dagordningen under lång tid-

  56. -är dels etermediemonopolet
    men också presstödet-

  57. -som det bråkades om en hel del
    och tänktes kring.

  58. Hur utformas ett presstöd som
    fungerar så tidningar inte dör?

  59. Det här var en demokratifråga.

  60. Men i bakgrunden
    till de här debatterna-

  61. -fanns också mer tidlösa frågor:

  62. Kring demokrati, kring moral
    och kring frihet-

  63. -om konstnärliga värden
    och om kvalitet eller jämlikhet.

  64. Men naturligtvis också
    ett mer tidsbundet maktspel-

  65. -om utrymmet i offentligheten
    blandat i allt det här.

  66. Och det här är alltså
    ett exempel på hur centrala-

  67. -massmediefrågor och -problem
    var vid den här tiden.

  68. Det publiceras 57 betänkanden
    som på olika sätt anknyter-

  69. -till medier och kommunikation.
    Det är anmärkningsvärt.

  70. Det fanns hur många frågor
    som helst att ta tag i-

  71. -och problem att lösa.

  72. Men det var inte bara i
    offentligheten, alltså i medier-

  73. -i tidningar, i tidskrifter
    och på publicistklubbar-

  74. -där massmedierna diskuterades.

  75. Ett sånt där nytt medium
    för offentlig debatt-

  76. -som då var nytt, var just
    fackboken i pocketformat.

  77. Pocketboken kommer
    nånstans i slutet-

  78. -av 1950-talet till Sverige.

  79. Den fanns lite tidigare i andra
    länder, men får sitt uppsving-

  80. -nånstans i mitten på 60-talet.

  81. Och man brukar också
    prata om en pocketboksexplosion.

  82. Jag ska återkomma
    till det senare.

  83. I mitt kapitel i antologin som
    jag pratade om inledningsvis-

  84. -kommer jag, eller så har jag...
    Jobbet är ju redan gjort-

  85. -vilket är skönt.

  86. ...så har jag studerat
    den mediekritiska debatten-

  87. -i pocketböckerna
    i en snävare period-

  88. -än vad antologin i sin helhet
    uppehåller sig vid.

  89. Nämligen 1965 till 1975.

  90. Det här är också kanske
    en ännu mer händelserik period-

  91. -i den svenska
    efterkrigshistorien-

  92. -när det politiska klimatet
    förändras-

  93. -samtidigt som medielandskapet
    förändras.

  94. Ofta brukar man ju prata om
    en vänstervåg vid den här tiden.

  95. Som alltid i forskning måste vi
    göra en undersökning åt gången.

  96. När jag började insåg jag att
    det fanns inte mycket skrivet-

  97. -om just den här perioden och
    den här typen av mediekritik.

  98. Mediekritik i allmänhet
    är mycket gjort på, inte minst-

  99. -på Mittuniversitetet
    via Torbjörn von Krogh.

  100. Men kring "caset" som jag har
    studerat fanns inte så mycket.

  101. Vad jag kunde göra i ett första
    steg var en översiktlig studie-

  102. -och försöka skapa mig en bild
    av den mediekritiska debatten.

  103. Och framför allt då idémässigt.
    Vad handlar de här frågorna om?

  104. Två ganska enkla frågor
    fick vägleda studien:

  105. Vad är problemet som gör att man
    måste skriva en debattbok?

  106. Och vilka lösningar på problemet
    presenteras i boken?

  107. Men först lite om kontexten.
    Jag nämnde vänstervågen.

  108. Som de flesta känner till kan
    man säga att 1960-talets slut-

  109. -kännetecknas av
    en utrikespolitisk oro.

  110. Vi pratar om Vietnamkriget
    och alla protester-

  111. -och massrörelser
    som följde med det.

  112. Framför allt var det yngre
    inte minst vid universiteten-

  113. -som deltog
    i de här olika rörelserna.

  114. Med mina urvalskriterier, alltså
    sättet på vilket jag letade-

  115. -efter texter att inkludera
    i min studie och analysera-

  116. -för att nå fram
    till svaret på frågorna...

  117. Eller för att få en bild
    av vad det var för mediekritik-

  118. -som formulerades
    den här spännande perioden-

  119. -så landade jag på 24 pocket-
    böcker. Det är mycket på 10 år.

  120. Det här var alltså
    24 mediekritiska debattböcker-

  121. -som presenterar sig själva och
    sitt syfte som mediekritiska.

  122. Och det var ett av kriterierna
    för att välja ut böckerna.

  123. Och som det är
    med korta presentationer-

  124. -så slipper man detaljer och
    kan hoppa fram till resultaten.

  125. Från urval och frågeställning
    till resultat.

  126. En övergripande bild
    av vad jag då fann.

  127. Man kan säga att det finns fem
    huvudsakliga typer av kritik.

  128. Inom de olika delarna finns det
    stora variationer-

  129. -men tematiskt
    kan man gruppera dem så här.

  130. Press- och journalistikkritiken
    är ju urgammal.

  131. Den har funnits lika länge
    som press och journalister.

  132. Den fanns naturligtvis också då,
    men den var väldigt intensiv.

  133. Tv-kritik, ännu mer självklart
    kan man säga-

  134. -för det här är tv-perioden
    i den svenska mediehistorien.

  135. Tv:s innehåll ökar för varje år
    med många enheter-

  136. -samtidigt som man också
    väntar på nästa kanal:

  137. Tv 2 som skulle ha premiär 1969.
    Och det diskuteras också mycket.

  138. Hur ska kanalerna användas?
    Dubbelt så mycket tv som förut.

  139. En lite mer övergripande kritik
    kallar jag kritik av systemet.

  140. Här lyfter man blicken från
    enskilda medier, press eller tv-

  141. -och tittar mer
    på en sorts massmediesystem.

  142. Och också nyhetsbyråerna.

  143. Den ändå mest
    omfattande kritiken-

  144. -alltså den kritik
    som förekommer i flest böcker-

  145. -har jag valt att kalla
    kritik av massmediesamhället.

  146. Den kan i sin tur
    delas in i tre delar.

  147. En del som handlar
    om teknikutvecklingen-

  148. -en annan del som fokuserar
    den hotade kulturen.

  149. Den tredje är den mest abstrakta
    och mest filosofiska kritiken.

  150. Den har benämnts som
    en sorts civilisationskritik.

  151. Och så femte:

  152. I den mediekritiska marginalen:
    kvinnorna och barnen.

  153. Det finns två böcker bara som
    kvalificerar sig för studien-

  154. -som har det här perspektivet
    på just jämställdhet-

  155. -och också på barnkultur.
    Och det är så typiskt-

  156. -att de här två böckerna
    också skrivs av kvinnor.

  157. Presskritiken. Nu har jag gjort
    ordentliga sammanfattningar.

  158. Jag hoppas att jag inte
    gjort det intill felaktighet.

  159. Men jag skulle kunna beskriva
    två problem med pressen.

  160. De utför inte sina uppgifter.
    Det återkommer i alla böckerna.

  161. Pressen funkar inte. Inte minst
    när journalister själva skriver.

  162. Det handlar i hög grad om den
    bristande journalistiska etiken.

  163. Vid den här tiden
    så inte minst kvällstidningarna-

  164. -överträffade varandra i
    att hänga ut folk och så vidare.

  165. Det vill säga
    man begår grova övertramp.

  166. Ett annat tema som finns med
    är att pressfriheten är hotad.

  167. Vilka lösningar
    hade man på det här då?

  168. Här stod två falanger
    diametralt mot varandra.

  169. En förespråkade ett offentligt
    inflytande över pressen.

  170. Det vill säga att pressen
    på ett eller annat sätt skulle-

  171. -falla under offentlig kontroll.

  172. För att garantera
    pressens möjligheter-

  173. -att fullgöra
    sina demokratiska uppgifter.

  174. En annan falang sa att det
    handlar om att värna pressen-

  175. -från dem som påstår att den ska
    finnas under offentlig kontroll.

  176. Här fanns det en stor konflikt.

  177. Vad alla var överens om var att
    på nåt sätt skärpa pressetiken.

  178. Både med straff och utbildning.
    Man ropar också efter forskning.

  179. Vi måste veta mer hur det ser ut
    så vi vet hur vi ska ändra oss.

  180. Jag hoppar fram.
    Kritik av nyhetssystemet.

  181. Problemet skulle
    kunna sammanfattas så här:

  182. Vid den här tidpunkten
    så finns det ett nyhetssystem-

  183. -som är kraftigt bristfälligt
    samtidigt som människorna-

  184. -blir alltmer beroende av medier
    i den här moderna tiden.

  185. Lösningen här är något mer
    akademisk eller ideologikritisk.

  186. Här vill man genomföra noggranna
    kritiska analyser för att visa-

  187. -inte bara vad som är falskt
    i mediernas innehåll-

  188. -utan också
    visa på systematiska fel.

  189. På dysfunktionaliteten
    i mediesystemet.

  190. Massmediesamhället.

  191. De som fokuserar tekniken
    bland annat Harry Schein-

  192. -men också "Macke" Nilsson
    - en eldfängd ideologikritiker-

  193. -och reklamkritikern
    Ragnar Hedlund.

  194. De hade gemensamt att de såg den
    kommande mediala utvecklingen-

  195. -den tekniska utvecklingen.

  196. Och de insåg att det här kommer
    att förändra våra liv i grunden.

  197. Vad alla var oroliga för var
    att om man inte tänkte sig för-

  198. -redan innan allt det här händer
    så kommer de att falla-

  199. -under kommersiell kontroll
    vilket i sin tur är ett problem-

  200. -för demokratin och människorna.

  201. Skillnaden är att Harry Schein
    inte var lika starkt-

  202. -ideologikritiskt influerad.

  203. Han var mer saklig
    och mer av en akademiker-

  204. -med utblick över forskning
    i världen och så vidare.

  205. Lösningen då? Ja, här fanns
    det lite olika lösningar.

  206. Ideologikritikerna
    förespråkade folkbildning.

  207. Vi måste mobilisera folket och
    förbereda dem på vad som kommer.

  208. Konkret handlar det
    om att stoppa reklam-tv.

  209. Det finns en stark debatt om man
    ska ha tv-reklam i Sverige.

  210. Det blev nej, som ni vet.

  211. Man var överens om att
    det behövs inte en presspolitik-

  212. -en filmpolitik, en tv-politik,
    utan en mediepolitik.

  213. Ett helhetsgrepp.

  214. Den hotade kulturen. Ja, här var
    massmedierna också i centrum.

  215. Men här handlade det mer
    om att de var ytliga-

  216. -och fjärmade människor
    samtidigt som de hade-

  217. -en otrolig
    nästan oemotståndlig dragkraft.

  218. Här pratar vi naturligtvis mest
    om tv. Tv är den stora boven.

  219. Lösningen?
    Ja, en genomtänkt kulturpolitik.

  220. I det att ha en genomtänkt
    kulturpolitik ingick-

  221. -att man också skulle i högre
    grad inkludera massmedierna-

  222. -i kulturpolitiken
    och kulturbegreppet.

  223. Och inse att vi lever i en mass-
    kultur där medierna är en del.

  224. Det går inte bara att ha
    en kulturpolitik för finkultur.

  225. Som ni märker strävar många
    efter helhetsgrepp över läget.

  226. Ett konkret förslag hos
    Jan Lindhagen och Macke Nilsson-

  227. -var att mobilisera
    arbetarrörelsens organisationer.

  228. För att förbereda människorna
    för den här vågen av medier-

  229. -och medieinnehåll som var på
    väg att skölja över människor.

  230. Till den mest abstrakta kritiken
    - den här civilisationskritiken.

  231. En stor skillnad mellan de här
    författarna och de tidigare-

  232. -är att man är inte ute efter
    att förbättra något system.

  233. Man är knappt ens bekymrad
    om demokratin.

  234. Utan perspektivet
    är mer övergripande än så.

  235. Och också kritiken
    mot massmedierna.

  236. Massmedierna är falska,
    ideologiskt sövande-

  237. -och förmedlar världsbilder till
    människor som blir förledda.

  238. Människor sitter i tv-soffan och
    kan bara göra falska klassresor-

  239. -skriver till exempel Göran Palm
    i en av sina tre böcker.

  240. Vad var lösningen då? Göran Palm
    som skrivit de vita böckerna...

  241. Hans lösning var att människorna
    måste vända medierna ryggen.

  242. Stäng av tv:n, gå ut och möt
    den riktiga verkligheten.

  243. För att uttrycka det enkelt.
    Sven Lindqvist var mer filosof.

  244. Han var upptagen med väster-
    landets fixering vid subjektet.

  245. Vid den här tiden
    pratades det om att medierna-

  246. -knyter samman världen,
    inte minst i vänsterrörelserna.

  247. Att man kunde liksom ha
    nån sorts medierad solidaritet.

  248. Det finns inget sånt, sa han.
    Man måste träffas på riktigt.

  249. Det är bara så
    man kan uppleva solidaritet.

  250. Kvinnorna och barnen.
    Massmedierna cementerar-

  251. -traditionella könsroller, och
    barnkulturen är en skräpkultur.

  252. Här är en liknande lösning som
    när det gäller nyhetssystemen.

  253. Nämligen att genom analys
    visa upp och upplysa om-

  254. -vad medierna egentligen gör
    och hur de fungerar.

  255. Och återigen då
    en efterfrågan efter politik.

  256. En genomtänkt kulturpolitik
    för barnen.

  257. Pocketboken var
    en förutsättning-

  258. -för den här typen
    av mediekritik vid den tiden.

  259. Dels kunde man skriva
    en mer utförlig kritik-

  260. -och publicera den vid sidan av
    de medieföretag man ingick i.

  261. För många av dem som skriver
    de här böckerna är journalister.

  262. Oavsett kritikens utgångspunkt,
    perspektiv och abstraktionsnivå:

  263. En stark oro
    inför medieutvecklingen.

  264. Nåt som också är slående, och
    där är kanske skillnaden stor-

  265. -jämfört med då och i dag.

  266. De flesta uttrycker en ganska
    stark tro på att med statens-

  267. -politikens och forskningens
    hjälp kan man styra-

  268. -medieutvecklingen
    i den riktning man önskar.

  269. För att undvika att massmedierna
    fortsätter vara ett problem.

  270. Några frågor
    att ställa till nutiden:

  271. Var formuleras mediekritiken
    i dag? Vem formulerar den?

  272. Vilka är dagens massmedieproblem
    och vem ska lösa dem?

  273. Vilka är mediekritikens
    förutsättningar i dag?

  274. Nätet ger nya möjligheter som
    absolut inte fanns 1965-1975.

  275. Men kanske är medielandskapet
    mer oöverskådligt än då.

  276. I dag när vi inte bara pratar
    om press, radio, tv och film-

  277. -och nyhetsbyråer.

  278. Tack.

  279. Textning: Cathrine Comber
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mediekritik i pocketformat

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia, Mediekritik, Mediepolitik, Pocketböcker
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolbibliotekarien 2017

Skolbibliotekens roll för elevers lärande

Hur kan skolbiblioteken integrera aktuell forskning i sin praktiska verksamhet? Louise Limberg, senior professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan i Borås, berättar om sitt forskningsintresse: samspelet mellan informationssökning och lärande, där frågor om informationskompetens utgör ett nav. Inspelat den 24 oktober 2017 på Scandic Anglais, Stockholm. Arrangör: Kompetensteamet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning