Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Delad glädje är dubbel glädjeDela
  1. Då vill jag lämna över ordet
    till nästa föreläsare. Sara Ödmark.

  2. Hon ska prata om nyhetsdelning
    i sociala medier.

  3. Föreläsningen heter "Vi gjorde
    en studie om nyhetsdelning"-

  4. -"och du kan aldrig
    tro vad som hände sen."

  5. "Bästa Beatrice Ask".
    Jonas Hassen Khemiri-

  6. -skrev ett öppet brev
    till dåvarande justitieministern-

  7. -om sina erfarenheter av rasism
    i Sverige.

  8. Det publicerades i DN 2013
    och fick enormt genomslag.

  9. "Jag har krånglat klart med min
    kropp." Det tyckte Mia Skäringer-

  10. -och skrev en krönika i Aftonbladet
    om kroppsideal och diethets.

  11. Den publicerades 2014.

  12. Den tredje faksimilen, från
    viralsajten lajkat.se, har rubriken:

  13. "17 bilder som visar att finska
    är världens märkligaste språk."

  14. Det här är tre exempel på det
    som ibland kallas "viralraketer".

  15. Tre typer av medieinnehåll
    som får stor spridning-

  16. -och väcker stort engagemang
    i sociala medier.

  17. De två första känner ni kanske igen.
    De är ovanligt framgångsrika exempel.

  18. Medan lajkat-artikeln
    är mer en vanlig viralraket.

  19. Ett lyckat vardagsinnehåll
    för den som skapar material-

  20. -för spridning i sociala medier.

  21. De sociala medierna
    har skapat en ny verklighet-

  22. -som medieföretagen
    måste förhålla sig till.

  23. Medielandskapet handlar inte bara om
    publicering av nyheter-

  24. -utan också
    om cirkulering av nyheter.

  25. Idag har inte de stora medieföretagen
    kontroll över hur nyheterna når oss.

  26. Nyheterna kan komma via en vän
    på Facebook, en bekant på Twitter-

  27. -eller bara via en länk i ett forum
    för vårt specialintresse.

  28. Sajten Lajkat fanns inte ens när de
    två första nyheterna publicerades.

  29. Den är ett exempel på nåt som har
    skapats enbart i det här syftet.

  30. Men folk i sociala medier vill väl
    bara kolla på gulliga katter?

  31. Vilken typ av nyheter väcker
    engagemang i sociala medier?

  32. Vilka delar nyheter i sociala medier?
    Det ville vi ta reda på.

  33. Jag och professor Ingela Wadbring
    gjorde två studier.

  34. Först: Vilka är det som delar nyheter
    i sociala medier?

  35. Vi frågade svenska folket
    i den stora SOM-enkäten.

  36. Man ställer massor av frågor till ett
    representativt urval av befolkningen.

  37. Den genomfördes hösten/vintern 2013.

  38. Man fick svara på om man delat
    material från de olika kategorierna-

  39. -och säga "Ja, nån gång", "Ja, flera
    gånger" eller "Nej, ingen gång".

  40. Det var en tredjedel som hade delat
    nåt nån gång det senast året.

  41. Det här gjordes alltså hösten 2013.

  42. Av dem som sa att de använde
    sociala medier regelbundet-

  43. -var det 55 procent som hade delat
    nyheter. Drygt hälften, alltså.

  44. Det är inte så stora skillnader
    mellan de olika ämnesomådena.

  45. Lite mer nöje och livsstil.
    Lite mindre olyckor och brott.

  46. När människor själva får säga vad de
    delar är det inte stora skillnader.

  47. Det är inget särskilt område
    man föredrar. Det är lite blandat.

  48. Med hjälp av svaren
    tog vi fram två grupper.

  49. "Icke-delarna"
    och de "frekventa delarna".

  50. De som svarat "Nej, ingen gång" och
    de som svarat "Ja, flera gånger".

  51. Vi jämförde dem och tittade på
    massor av olika faktorer.

  52. Ålder, kön, utbildning, var de bor,
    hur socialt aktiva de är, civilstånd.

  53. Vi hittade många skillnader,
    men tre var signifikanta.

  54. Ålder, politiskt intresse
    och civilstånd.

  55. De som ofta delade nyheter
    var i snitt 12 år yngre-

  56. -än de som inte gjorde de.

  57. De översta staplarna anger ålder,
    de andra procent.

  58. De var mer politiskt intresserade.
    67 procent sa att de var det-

  59. -av de som delade nyheter
    i sociala medier.

  60. Deras medievanor visade att de oftare
    läste kvällstidningar on-line.

  61. De tittade mer sällan på tv-nyheter-

  62. -och de läste inte morgontidningar
    på papper lika mycket.

  63. Så för att sammanfatta:

  64. Folk som delar nyheter är yngre, men
    inte jätteunga. Medelåldern var 44.

  65. Ingen under 16 år är med i enkäten,
    så det höjer medelåldern lite.

  66. De är tydligt mer generellt
    intresserade av politik.

  67. Man kan gissa att de har mer tid,
    eftersom de mer sällan har barn.

  68. De umgås gärna med vänner och har mer
    digitala vanor. Inte så förvånande.

  69. Vad är det då de delar? Nästa steg
    var att titta på själva nyheterna.

  70. Vi gjorde en innehållsanalys.

  71. Vi tog hjälp av socialanyheter.se som
    varje dag skickar ut ett nyhetsbrev-

  72. -med länkar
    till dagens mest virala nyheter.

  73. Här är två exempel från förra veckan.

  74. Svenska Dagbladets ledare om att
    Europa är IS nästa stora slagfält-

  75. -och Expressens nyhetstext om
    att Bengt Magnusson är cancerfri.

  76. Båda blev dagens hetaste text
    i sociala medier i två dagar.

  77. Som ni ser
    kan det handla om ganska olika saker.

  78. Två saker är viktiga att veta.
    Det är antal interaktioner som mäts.

  79. Det är en sammanvägning av "gilla",
    "kommentera" och "dela".

  80. Man kan alltså inte säga att det är
    de artiklar som har spridits mest.

  81. Det handlar om interaktioner
    av flera olika slag. Engagemang.

  82. Man ska betona att socialanyheter.se
    inte mäter alla nyhetskällor-

  83. -utan ett urval.

  84. Riksmedier, lokaltidningar,
    vissa branschtidningar-

  85. -och nyhetssajter finns med,
    men det är inte heltäckande.

  86. Men vill man titta på den mest
    interagerade nyheten varje dag-

  87. -är socialanyheter.se bra
    för de fångar upp det mest populära.

  88. Vi tittade på dagens mest
    interagerade nyhet varje dag-

  89. -under våren 2014 och våren 2015.
    1 januari till sista maj.

  90. Det är 300 nyheter som varit dagens
    mest interagerade i sociala medier.

  91. Med sociala medier menar jag
    Twitter och Facebook tillsammans.

  92. Var kom de ifrån?
    Kvällstidningarna dominerar.

  93. Ni kan se här att i år gick
    etermedia, som SR och SVT om-

  94. -morgontidningarna, som DN och
    Svenskan, i kampen om andraplatsen.

  95. Kvällstidningarna, som Aftonbladet,
    är oroligt starka digitalt.

  96. De var tidigt på webben och jobbar
    vant med ett engagerande tilltal.

  97. De jobbar mycket med sina rubriker.
    De startade också egna viralsajter.

  98. De fanns inte våren 2014, men för
    2015 är lajkat.se och omtalat.nu-

  99. -inräknade
    i kvällstidningarnas siffror.

  100. Det är väldigt stor
    kvällstidningsdominans.

  101. Vad var det för ämnen
    som viralraketerna tillhörde?

  102. Vi blev lite förvånade 2014,
    för även om vi inte trodde-

  103. -att det bara är gulliga katter-

  104. -så trodde vi inte att det skulle
    vara så pass politiskt.

  105. Över hälften av de mest interagerade
    nyhetsartiklarna handlade om politik.

  106. Det var valår och det syntes
    redan på våren i sociala medier.

  107. Livsstil och hälsa kom sen,
    men det var stor skillnad.

  108. I år har det varit mindre politik
    till fördel för sport.

  109. I vintras väckte skid-EM i Falun
    mycket engagemang.

  110. Men politik var fortfarande
    den största kategorin.

  111. Här ser vi några av nyheterna
    från 2014.

  112. Nyheter24 skrev om skolelever som
    protesterade mot Sverigedemokraterna.

  113. P4 Dalarna la ut en radiointervju med
    en kandidat för Svenskarnas parti.

  114. Och i Expressen kultur
    skrev Jonas Gardell om Putin.

  115. Så det var väldigt politiskt.

  116. I ungefär en fjärdedel av nyheterna
    nämndes ett politiskt parti-

  117. -som oftast var Sverigedemokraterna.

  118. Därefter kom Moderaterna.
    Trea kom Svenskarnas parti.

  119. Svenskarnas parti slog alla utom
    Moderaterna och Sverigedemokraterna.

  120. Opinionsmässigt var Feministiskt
    initiativ ganska aktuellt-

  121. -men de nämndes bara i en av
    artiklarna i vår undersökning.

  122. Att jämföra med 21
    för Sverigedemokraterna.

  123. Jag gjorde ordmoln och gav
    varje artikel två ämnesord.

  124. Ju större ord,
    desto mer förekommer det.

  125. Det är på engelska eftersom det är
    från en engelsk föreläsning jag höll.

  126. Det här är för 2014.
    De tre vanligaste var:

  127. Rasism, Sverigedemokraterna
    och genus.

  128. Vi ser också lite sexövergrepp
    och hälsa...

  129. ...inspiration och föräldraskap.

  130. De tre största var alltså rasism,
    Sverigedemokraterna och genus.

  131. 2015 var lite mer varierat. Sverige-
    demokraterna fanns med, men mindre.

  132. Det var lite mjukare ämnen.

  133. Andelen nyheter som kunde ses som
    kontroversiella sjönk från 8 av 10-

  134. -till ungefär 65 procent.

  135. De tre största ämnen var sport,
    föräldraskap och barn.

  136. I övrigt jämförde vi
    nyhetsvärderingskriterier.

  137. Vi såg att de traditionella
    kriterierna stämmer bra in även här.

  138. De flesta viralraketerna gällde
    oväntade eller okända händelser-

  139. -som låg geografiskt och kulturellt
    nära den svenska nyhetskonsumenten.

  140. De flesta låg också nära i tid.
    Det var nyheter, helt enkelt.

  141. Det fanns undantag. Artikeln om Robin
    som dog sen han druckit Red Bull-

  142. -var dagens mest interagerade
    den 2 januari 2014-

  143. -trots att den publicerades 2006.

  144. Så det händer
    att gamla nyheter får nytt liv.

  145. Vi såg en intressant skillnad över
    tid när det kom till negativiteten.

  146. Enligt traditionella kriterier
    har negativa nyheter-

  147. -större chans att slå igenom än
    positiva. Det var sant våren 2014.

  148. Då var nästan 70 procent av de
    interagerade nyheterna negativa.

  149. Här ser vi ett exempel från 2014.
    "Supporter misshandlad till döds".

  150. Men våren 2015 hade det sjunkit
    till 45 procent.

  151. Då var det mer vanligt
    med inspirerande historier.

  152. Som den från Expressen, om en pappa
    som genomförde en löptävling-

  153. -med sin funktionshindrade son.

  154. Vi hade ju sett att de flesta viral-
    raketerna kom från kvällstidningarna-

  155. -så vi gjorde en jämförelse
    med Aftonbladets papperstidning.

  156. Värderar journalister och sociala-
    medie-användarna nyheter olika?

  157. Vi tittade på nyheten som hamnade
    på första sidan varje dag.

  158. Det var ganska likt när det gäller
    nyhetsvärderingskriterierna.

  159. Men vi såg två skillnader.
    Dels negativiteten igen.

  160. Medan de interagerade nyheterna blev
    positivare när det inte var valår-

  161. -så var förstasidan på Aftonbladet
    till och med mer negativ-

  162. -än de sociala medie-nyheterna
    i fjol.

  163. Den andra skillnaden
    var när det kom till ämnen.

  164. Här är det olyckor och brott
    som dominerar stort.

  165. Nästan hälften av alla förstasides-
    nyheter handlade om det.

  166. Jämfört med bara 13 procent
    i sociala medier-

  167. -och man ser att 23 procent
    handlade om politik.

  168. Ni kanske minns
    den där flygkraschen-

  169. -med den tyska piloten
    som tog ner planet medvetet.

  170. Den nyheten var på Aftonbladets
    förstasida elva dagar i rad.

  171. Den nyheten är inte med bland de mest
    interagerade i sociala medier.

  172. Där spreds olika debattartiklar om
    Jimmie Åkessons besök i "Skavlan".

  173. Där fanns ett långt reportage
    om Rumänien om romernas situation-

  174. -och artikeln "16 skämt som bara
    göteborgare kan ha kommit på".

  175. Så det är en blandning.

  176. Här är ordmolnet
    för Aftonbladets papperstidning.

  177. Topp tre var mord, kändisskvaller
    och privatekonomi.

  178. Vi ser också att vädret var stort
    liksom den här flygkraschen.

  179. Måns Zelmerlöw och Melodifestivalen.

  180. För att sammanfatta:
    Papperstidningen var mer negativ-

  181. -medan det i sociala medier
    är nyheter om politik som gäller.

  182. Det handlar dels
    om kontroversiella ämnen.

  183. Det finns också en annan del
    som har blivit mer upplyftande.

  184. Så man kan säga:
    Opinion och inspiration.

  185. Vad betyder det? Det behövs mer
    studier för att svara på det.

  186. Vi har bara tittat på viralraketerna.

  187. Det är mer ett stickprov
    på det som haft störst genomslag.

  188. Det finns många andra aspekter.

  189. Vi har tittat på nyheter utifrån det
    traditionella nyhetsbegreppet.

  190. Det finns många alternativa
    mediesajter nuförtiden.

  191. Artikeln jag nämnde, "16 skämt som
    bara göteborgare kunnat komma på".

  192. Är det en nyhet?

  193. En konsekvens
    av cirkuleringen av nyheter-

  194. -är att det är svårare att se
    vilka som står bakom en artikel.

  195. Om man ser en rubrik i sitt flöde,
    noterar man ens vad som är källan?

  196. Om det är en medieredaktion eller
    en aktivist som skrivit nyheten?

  197. Det är inte lika självklart längre.
    Förr räckte det att vara läskunnig-

  198. -för att ta del
    av den information man behöver.

  199. Idag krävs det att man utvecklar
    nåt annat, ett källkritiskt synsätt.

  200. För det enorma utbud som finns nu-

  201. -där vi själva kan välja
    vad vi vill ta del av och välja bort-

  202. -har både fördelar och nackdelar.

  203. Man ska också
    ta hänsyn till den makt-

  204. -som aktörer
    som Google och Facebook har.

  205. När Facebook tillåter inbäddning
    av "instant articles"-

  206. -vad får det för konsekvenser?

  207. Det finns många spännande frågor
    att titta vidare på.

  208. Hur var det då med
    de gulliga katterna? Det fanns en.

  209. Av de 300 nyheter vi tittade på
    blev den här nyheten från Lajkat-

  210. -den mest interagerade
    i sociala medier den 17 mars i år.

  211. Katter var inte mer representerade
    än hundar, hästar, kor, kycklingar-

  212. -råttor, lejon, igelkottar och
    delfiner som också hade en nyhet var.

  213. Djurrikets sociala-medie-vinnare
    i vår undersökning var grisen-

  214. -som hade två artiklar bland
    de mest interagerade. Tack så mycket.

  215. Textning: Tora Lane Malagón
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Delad glädje är dubbel glädje

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning