Titta

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Om UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Föreläsningar med olika infallsvinklar på journalistik och medier. Bland de medverkande finns verksamma journalister och forskare på avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap på Mittuniversitetet. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt : Medier genom historienDela
  1. Välkomna tillbaka.
    Nästa föreläsare är Jonas Harvard.

  2. Han är mediehistoriker
    och forskare på Demicom. Varsågod.

  3. Tack så mycket.

  4. Det är kul
    att få träffa er journaliststudenter.

  5. Det kanske är några
    bildjournalistikstudenter här också.

  6. Jag är historiker och har forskat om
    den allmänna opinionen-

  7. -historiska medier, begreppsbildning,
    politiska processer och sådant.

  8. Det här är en tv. Jag föddes 1971.

  9. När jag var tio hade vi
    en svartvit tv med knappar på.

  10. Man gick fram till tv:n
    för att byta kanal.

  11. Det fungerade helt okej.
    Svartvitt är snyggt och dokumentärt.

  12. Ibland fladdrade bilden
    så att man fick skruva lite.

  13. Till slut fick morsan nog.
    Alla andra hade ju färg-tv.

  14. Hon åkte till tv-butiken.
    På sin check-kredit-

  15. -köpte hon stereoanläggning, tuner,
    förstärkare, högtalare och färg-tv.

  16. Det var inte så stor skillnad
    att se programmen i färg.

  17. Det som gav oss känslan
    av att vara med i det moderna livet-

  18. -var att vi fick en fjärrkontroll.
    Sakerna kostade ungefär 30 000 kr.

  19. Hon betalade av
    tills jag flyttade hemifrån.

  20. Det var ganska dyrt
    för att slippa gå tre meter.

  21. -men bilden var att moderna människor
    har moderna medier.

  22. Om ni här inne är födda runt 1990,
    plus eller minus några år-

  23. -så har ni egna mediehistorier
    och skiften.

  24. MSN kanske var en stor grej-

  25. -ni kanske hade en tegelstenstelefon,
    och så vidare.

  26. Mediehistorien är en del av ens
    identitet, men också av samhället.

  27. Jag ska prata om historien.

  28. Det kan låta sömnigt, men
    jag vill visa vad kommunikation är-

  29. -hur medier fungerar med människor
    och hur de hör ihop med samhället.

  30. Känner någon igen
    den där tjejen?

  31. Precis, hon är från filmatiseringen
    av "Les Misérables" i musikalform.

  32. Jag har en anekdot om Victor Hugo,
    som skrev boken "Les Misérables".

  33. Det sägs att han, efter att ha lämnat
    in manuset till sin förläggare-

  34. -bara ville släppa allt
    och därför åkte ut på landet.

  35. Kanske samma känsla som ni har
    efter en B-uppsats eller ett pm.

  36. "Nu vill jag göra något annat."
    Han satt där och njöt av lugnet-

  37. -men författarångesten
    gnagde i honom: "Gillar de det här?"

  38. Han postade ett brev till förläggaren
    med ett frågetecken. Inget annat.

  39. Förläggaren visste direkt
    att Victor Hugo satt och undrade.

  40. Han tänkte till och svarade:
    ett utropstecken.

  41. De visste vad det gällde. Boken var
    en succé och sålde slut första dagen.

  42. De hade samma uppfattning om ämnet.

  43. Det var självklart: Det gällde boken.
    Frågetecken, utropstecken.

  44. Vill man uttrycka det akademiskt
    så kan man säga:

  45. "Kommunikation representerar
    delade uppfattningar."

  46. Det handlar om att nå fram och
    uppleva att ens budskap fångas upp.

  47. Då behövs det inte
    så mycket innehåll.

  48. Man kan även säga att kommunikation
    fungerar som ett internt skämt.

  49. Fattar man sammanhanget
    så är man med på skämtet.

  50. Tänk er två barn, 10-11 år.

  51. Ett av dem säger: "Falukorv."
    Båda skrattar så att de gråter.

  52. De minns när korken åkte av ketchup-
    flaskan och det kom ketchup överallt.

  53. Det kan man tänka på som journalist.

  54. "Vilka föruppfattningar
    har de som jag skriver för?"

  55. "Hur förstår de det jag säger?"

  56. Det är en ganska positiv definition.
    Jag har ett mer negativt exempel.

  57. En sms-konversation dagen efter
    att någon har varit på dejt.

  58. "Det var kul i går. Ska vi ses igen?"
    "Haha, det kan vi ju göra."

  59. "Vadå 'haha'?"
    Och så försöker man reda ut det.

  60. "Någon vaknade visst på fel sida."
    Kommunikationen fungerar inte-

  61. -för att man har olika uppfattning.
    Det kan gå ganska fort.

  62. Vi tar en definition av den franska
    filosofen Jean-François Lyotard.

  63. "Det som är sant för dig
    är kanske inte sant för mig."

  64. Vi är som små öar av uppfattningar.
    Det man säger kanske inte når fram.

  65. Han används i litteraturanalys. Man
    förbiser intentionerna och tänker:

  66. "Författaren har ingen kontroll över
    hur en ivägskickad text uppfattas."

  67. Mediehistoria handlar om
    den eviga strävan att ta språnget-

  68. -och överbrygga gapet som uppstår
    när kommunikationen inte fungerar.

  69. Man har alltid letat efter medier och
    metoder för att överbrygga det här.

  70. Det handlar inte bara om medieformer
    som sms, tv-

  71. -skrivmaskin eller reportagekamera.

  72. Det kan handla om sammanhang
    som är inbyggda i kulturen.

  73. Stereotyper, genrer, symboler.

  74. Om någon i en romantisk komedi
    kör bil till en flygplats-

  75. -så fyller man i fortsättningen:
    "Någon kommer att vända vid gaten."

  76. Man känner till konventionerna.
    Det kan räcka med detaljer.

  77. Sen fyller människor i eftersom
    de har förväntningar på innehållet.

  78. Vissa medier har haft en sådan
    förmåga att överbrygga gapet-

  79. -att de kan kallas utopiska.

  80. Det handlar om medier som överbryggat
    stora avstånd, som postgången.

  81. Man kunde skicka brev
    över hela Europa.

  82. Järnvägen var viktig.

  83. Telegraf, trådlös kommunikation...
    Det gav upphov till visioner.

  84. "Världen kommer att förenas,
    och gapet blir mindre och mindre."

  85. Andra medier har haft
    en stor kommunikativ bandbredd.

  86. De har representerat det vi uppfattar
    som verklighet på ett rikt sätt.

  87. I morsans stereo stod det "Hi-fi".

  88. "High fidelity" - hög trovärdighet
    eller hög likhet mot det inspelade.

  89. När hemmabio var som störst
    handlade annonserna om-

  90. -att man kan leva sig in
    i händelserna som om man var där.

  91. Som om det var verkligt.
    Andra medier som väckt samma tankar-

  92. -är de som sammanfört människor,
    som sociala medier.

  93. Man kan spela visionsbingo,
    för formuleringarna blir likadana.

  94. "Sociala medier förändrar samhället,
    kulturen och politiken."

  95. "Allt underkastas de nya medierna."

  96. Man sa likadant om televisionen,
    telegrafen och andra medier.

  97. När den första kabeln över Atlanten-

  98. -sammanband England med Amerika
    via Newfoundland-

  99. -så publicerades sådana här bilder:
    En ängel går på kabeln.

  100. "Vi kan kommunicera utan förhinder.
    Nu kommer vi att mötas."

  101. Många medier
    har setts som fredens budbärare.

  102. Medier är också en del av kulturen.
    Det här är en fritextsökning-

  103. -på digitaliserad,
    engelskspråkig skönlitteratur.

  104. Vi ser termen "telegraf".

  105. Den kommer på 1840-talet,
    och är som störst 1880-1890.

  106. Vid 1900-talets början
    bryter telefonen in i kulturen.

  107. Vi har televisionen
    på 1920-talet och framåt.

  108. De första tv-sändningarna i Sverige
    skedde 1948.

  109. Televisionen tillhör kulturen
    sen dess.

  110. Gamla medier försvinner inte,
    men de omtolkas.

  111. De får nya roller och signaler.

  112. I dag kan man köpa en vinylspelare
    för att få lite analog cred.

  113. Det är mysigt med knaster och damm,
    och man kan dj:a hemma.

  114. Det var otänkbart när cd-skivan kom.

  115. Poängen var att bli av med knastret
    och få en perfekt återgivning.

  116. I dag ses knastret som autentiskt.

  117. Mediet finns kvar,
    men det har bytt roll och skepnad.

  118. Historiska medier
    är materiella fenomen.

  119. Här är ett utsnitt ur en av
    de första transatlantiska kablarna.

  120. Det var stort i media
    när den lades ut.

  121. Man hade med reportrar på skeppen
    och träsnitt i tidningarna.

  122. Kablar gick av
    på flera tusen meters djup.

  123. De fick dragga och hissa upp ändarna
    för att försöka få ihop dem.

  124. Att sammanbinda kontinenterna
    var i sig en mediehändelse.

  125. Det rapporterades mycket om medier,
    precis som i dag.

  126. Väldigt mycket i medierna
    handlar om medierna själva.

  127. Telegrafen innebar början för
    elektrisk långdistanskommunikation.

  128. Det där är en motordriven telegraf
    med tangentbord från 1880.

  129. Det börjar likna våra tangentbord,
    även om de sitter på en skärm.

  130. Därifrån kom telexmaskinerna
    på tidningsredaktionerna.

  131. Det kom ett telex
    och blinkade rött på redaktionen.

  132. Det var senaste nytt.

  133. Jag tänkte att
    jag skulle ta med lite olika medier.

  134. Ni är ju så uppkopplade,
    så vi testar några analoga medier.

  135. Jag har gjort en burktelefon.

  136. Man förknippar dem med lek och barn,
    och så kan det vara.

  137. Men sex av åtta timmars förberedelse
    gick åt till en bra burktelefon.

  138. Vi provar om den fungerar.
    Törs någon hålla den mot örat?

  139. Förut när jag provade gick snöret av.

  140. Den får vara sträckt. Håll emot.

  141. -Jag heter Jonas. Vad heter du?
    -Anton.

  142. -Hörde du i burken?
    -Ja.

  143. Den fungerar.
    Med tanke på alla muggar här-

  144. -så har ni en lysande medieframtid
    med burktelefoner.

  145. Jag har en fråga.
    Varför ska vi lära oss mediehistoria?

  146. Intressant att du frågar.

  147. För att kunna se oss själva
    med framtidens ögon.

  148. Ser vi tillbaka
    på dem som levde förr-

  149. -så känns de lite löjliga.
    De fattar inte, men det gör vi.

  150. Vi har den nya tekniken, nya medier
    och nya kommunikationsformer.

  151. Så tänker vi om dem,
    och så kommer de att tänka om oss.

  152. Burktelefonen var ett seriöst medium.

  153. Britten Robert Hooke upptäckte att
    ljud kan överföras genom metalltråd.

  154. Det var på 1600-talet.

  155. Det utvecklades kommersiellt tills
    den elektriska telefonen tog över.

  156. De längsta burktelefonerna
    kunde nå upp till 800 m.

  157. Det vi ser som en leksak
    var ett seriös medium.

  158. Man pratade till och med
    om "lovers phone"

  159. Man kunde ha den på tillställningar
    och prata lite hemligt med någon.

  160. Det kanske är ett bra partytrick:
    "Kan du hålla i den här?"

  161. Sen står man i var sin del av rummet
    och delar ett ögonblick.

  162. Gammal teknologi får nytt innehåll.

  163. Jag tänkte demonstrera
    ett annat medium.

  164. Hjälper du mig? Håll i de där.

  165. Ett grönt och ett vitt papper.

  166. Verkar mediehistoria intressant?

  167. Svara ja med det gröna papperet
    och nej med det vita.

  168. Det finns inget "kanske".
    Ja eller nej?

  169. Lite intressant. Det var snällt sagt.
    Som frågetecknet och utropstecknet.

  170. Det räcker med en etta och en nolla
    när sammanhanget är känt.

  171. I det binära systemet
    består bokstaven a av 01000001.

  172. Med vårt system blir det vitt, grönt,
    vitt, vitt, vitt, vitt, vitt, grönt.

  173. Digital kommunikation är uppbyggd
    av de här minsta beståndsdelarna.

  174. En skräpande textfil där det står
    "4K" är ungefär fyra tusen bokstäver.

  175. Under solen intet nytt. På 1700-talet
    utvecklades den optiska telegrafen.

  176. Den byggde på ett binärt system.
    Man hade ett raster med nio luckor.

  177. De var uppflippade eller platta.
    Etta eller nolla.

  178. Man hade en kodnyckel
    för att läsa av budskapet.

  179. Man behövde en kikare, och
    det fungerade bara vid klart väder.

  180. Det var lite dumt
    när de stod vid havsbandet.

  181. Den här bilden är från Gärdet.
    Kaknästornet är i bakgrunden.

  182. Det finns en replik där
    av en optisk telegraf.

  183. I Frankrike byggdes de överallt.
    De ansågs vara hur bra som helst.

  184. Därför dröjde införandet av den
    elektriska telegrafen i Frankrike.

  185. De hade optiska telegrafer.

  186. Du ställde en fråga i en megafon.

  187. Vill du ta upp den igen?

  188. -Menar du den här?
    -Precis.

  189. Här är en röstförstärkare från 1684.

  190. Det är en tratt
    som förstärker ljudvågor.

  191. Megafoner har också använts
    i historien som medieform.

  192. Det dröjde dock
    innan vi fick dagens modell-

  193. -med elektrisk mikrofon, batteri
    och en högtalare.

  194. Det intressanta är-

  195. -att megafonen i dag
    uppfattas som en symbol för aktivism.

  196. Man tänker på demonstrationer.
    "Ropen skalla, medier åt alla."

  197. Men de var länge överhetens redskap.
    Polis och militär hade megafoner.

  198. Makten hade megafoner. I dag
    ger de väldigt speciella vibbar.

  199. Vad skulle vi tänka om Stefan Löfven
    höll sitt Almedalstal i en megafon?

  200. Att han var mysig och trevlig?

  201. Vi skulle tänka
    att han är dålig på att kommunicera.

  202. Säg "stopp" och sen
    "ett sött litet lamm" genom den där.

  203. Stopp! Ett sött litet lamm.

  204. "Stopp" känns mer trovärdigt.

  205. Om man jobbar på en pr-byrå och har
    en kund som ska presentera något...

  206. En megafon signalerar då att
    personen har svårt att kommunicera-

  207. -och är ganska aggressiv
    och kanske lite aktivistiskt lagd.

  208. Däremot kan det användas ironiskt,
    till exempel i reklam.

  209. "Vi kämpar för lägre priser."
    Då kan den användas.

  210. Man signalerar att man
    är som aktivister och har åsikter-

  211. -fastän man säljer telefonabonnemang.
    Mediet i sig har en symbolik.

  212. Vardagsmedier... Ett nytt fenomen
    de senaste åren är fågelperspektivet.

  213. Det har inte funnits så länge.
    Ser man en kartbild med en prick-

  214. -så tänker man
    att det är en person eller en bil.

  215. Det är en del av vår vardag
    och en medieform.

  216. Flygfoto, kartbild.
    Den lilla designade, röda pricken.

  217. Det är en del av vardagen.
    Vi ser det inte som en medieform.

  218. Vi fascineras av fågelperspektivet.

  219. Flygplatserna
    har problem med drönare.

  220. Folk vill testa
    och få det perspektivet.

  221. Man kan titta på husen uppifrån.
    Bilarna ser små ut.

  222. Nästan alla som flyger
    har tagit en bild genom fönstret.

  223. Man är så fascinerad.
    "Vad små husen är."

  224. Det finns allvarligare perspektiv.
    Jag skulle gärna se en studie-

  225. -av synen på drönare i Mellanöstern,
    där de ju kan släppa bomber.

  226. Det är ett tyngre, dödligt budskap-

  227. -men bilden av det allsmäktiga
    perspektivet är densamma.

  228. Återigen: kartor från 1500-talet
    och tidigare än så.

  229. När flyget kom fick vi flygfoton-

  230. -men det är inte nytt
    att vilja få den där överblicken.

  231. Jag har försökt visa-

  232. -att medier som vi uppfattar som
    neutrala, politiska, ointressanta-

  233. -underhållande eller retro
    i regel har haft flera roller.

  234. Medier sitter ihop.
    Man kan inte använda en megafon-

  235. -utan hänsyn till andra medier.
    Skriver man i en tidning-

  236. -så hör det ihop med flera
    andra medieformer och praktiker.

  237. Allmänheten fotograferar
    och skickar in till tidningarna.

  238. Det hänger ihop med allmänhetens
    användning av bildmediet.

  239. Tidningarna finns inte i ett vakuum.
    Mediehistoriker tittar på historien.

  240. Inte bara på 1995 eller 1971,
    utan i längre, historiska perspektiv.

  241. Vilken roll har medier
    spelat i samhällsutvecklingen?

  242. Vem har haft tillgång
    till starka plattformar?

  243. Vilka har exkluderats?
    Vilka undergroundmedier växte fram?

  244. Hur har kommersiella intressen
    påverkat? Många av visionerna...

  245. "Telegrafen ska förändra världen."
    "Twitter skapade den arabiska våren."

  246. Företagens försäljningsargument
    liknar varandra.

  247. Det finns många exempel
    på att en aura av världsförändring-

  248. -bidrar till fler användare,
    politisk acceptans och inflytande.

  249. Man kan titta på händelser
    som kalla kriget och Kubakrisen.

  250. Man tittar inte bara
    på den politiska utvecklingen-

  251. -utan på hur medieformerna samverkade
    för att-

  252. -både avbilda och återskapa,
    men också påverka verkligheten.

  253. Man kan ta historiska händelser.

  254. Medier sitter ihop.

  255. Det här är en studie
    som Buzzfeed har gjort.

  256. De jobbar som en mediehistoriker
    i annan skala.

  257. Det är en jättestor delningssajt,
    ungefär som Lajkat.

  258. De har utvecklat verktyget Pound,
    som kartlägger hoppen mellan medier.

  259. Vi kan följa det digitalt,
    och det har visat sig-

  260. -att det inte är så meningsfullt
    att räkna delningar på Facebook.

  261. De tittar på var intressen
    kring händelser uppstår.

  262. De gjorde en fallstudie på den där
    klänningen som var grön eller blå.

  263. De tittar på var intresset uppstår
    och hur det hoppar mellan medier.

  264. Man tänker sig en enkelriktad rörelse
    som sprids utåt-

  265. -men de visade med sin jättedata
    att alla medier hänger ihop.

  266. Information delas och försvinner.

  267. Sen kan den dyka upp igen, och
    så har det sett ut genom historien.

  268. Vid opinionskampanjer
    har man använt brev till redaktörer-

  269. -publika folkmöten, telegram
    och riksdagstal i pamflettform.

  270. Man har använt hela mediesystemet
    och budskapen cirkulerar.

  271. Det är inget nytt,
    men nu går det att spåra.

  272. Jag hoppas att ni fick nya perspektiv
    på medier och kommunikation.

  273. Falukorvsprincipen:
    Kommunikation är som interna skämt.

  274. Kanske vill ni ställa frågor
    om våra medieformer-

  275. -men också om gamla former
    som vi trodde var utdöda.

  276. Tack.

  277. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Medier genom historien

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Kommunikation, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Gatugräv

Anna-Klara Bankel och Emil Larsson från SVT:s "Uppdrag granskning" berättar hur de granskar samhällets mest utsatta. Kan man filma en man som tar heroin på en offentlig toalett? Hur pratar man med papperslösa ungdomar på McDonald's? Kan man lita på en drogpåverkad uteliggare, och vad använder man för teknik när man filmar? Både etiska och praktiska frågor tas upp. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Dramatik i digitala medier

Hur ser Sveriges redaktioner på sin digitala publicering? Universitetsadjunkt Lottie Jangdal har gjort intervjuer med trettio redaktioner, bland andra SVT och SR, om deras digitala satsningar. Hennes undersökning visar hur användningen av rörliga bilder bara växer och växer. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Mediekritik i pocketformat

Hur har mediekritiken sett ut i Sverige de senaste femtio åren? Mats Hyvönen, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, ger oss en snabbkurs från 1960-talet till idag. Mediepolitiken har skiftat mycket genom årtiondena, men det visar sig att just pocketboken är en stor källa till svensk mediekritik. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Delad glädje är dubbel glädje

Vad är en viralraket? Vilka är det som delar i sociala medier, och vad delar de? Sara Ödmark berättar om sin forskning om användningen av sociala medier i Sverige, om källkritik och vilka ämnen som är mest populära. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Medier genom historien

Historikern Jonas Harvard ger en snabbkurs i mediernas och masskommunikationens historia. Med exempel på allt från burktelefonen på 1600-talet till telegrafens revolutionerande inverkan 200 år senare tittar han på hur medier genom historien har interagerat med omvärlden. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Det som inte dödar oss - om mediedrev

Många slänger sig med ordet drev, men vad är det egentligen? Ett mediedrev är en omfattande, ensidig mediebevakning från ledande medier, inte enskilda artiklar som är kritiska, berättar professor Lars Nord. Och i vårt nya medieklimat kan detta gå snabbare än någonsin. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistiken och mediernas makt

Nya medievanor och nygamla effekter

Våra medievanor är idag väldigt annorlunda mot hur de varit, men vad är det som styr mediernas innehåll och vad är mediernas effekt på samhället? Trots allt kanske de inte är så annorlunda mot hur de varit förr, menar universitetslektor Kajsa Falasca i denna föreläsning. Inspelat den 17 september 2015 på Mittuniversitetet, Sundsvall. Arrangör: Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning