Titta

UR Samtiden - Varför är retro och vintage så populärt?

UR Samtiden - Varför är retro och vintage så populärt?Dela
  1. Jag heter Staffan Appelgren-

  2. -och är socialantropolog
    på Institutionen för globala studier.

  3. Jag är här i dag för att försöka
    kränga en begagnad cykel till er-

  4. -åtminstone idén
    om värdet av en begagnad cykel.

  5. Jag ska presentera
    ett pågående forskningsprojekt:

  6. "Re:heritage - cirkulering och
    kommodifiering av ting med historia"-

  7. -om cirkuleringen av materiell kultur
    på second hand-marknader i Göteborg-

  8. -men också längs banor som de här
    föremålen åker på, in och ur staden.

  9. I projektet finns forskare
    från globala studier och kulturvård-

  10. -och från Centrum för konsumtions-
    vetenskap på universitetet.

  11. Men vi börjar på helt andra platser.

  12. Lite förenklat har det moderna
    samhället haft två slutstationer-

  13. -för föremål som vi konsumerar:

  14. Å ena sidan soptippen,
    å andra sidan museet.

  15. På soptippen har man tagit hand om
    det som man har sett som värdelöst.

  16. Genom att rensa ut gammalt,
    slitet och trasigt - och slänga det-

  17. -har vi gjort oss av med saker
    som vi inte har användning för.

  18. Soptippen har varit destinationen
    för de flesta av våra prylar.

  19. En mindre del har värdesatts
    även som gammalt och slitet-

  20. -och har plockats upp av museer.

  21. För att välja ut det värdefulla
    ur allt värdelöst-

  22. -har det vuxit fram kunskap,
    experter och institutioner-

  23. -som ser till att det här samlas in,
    dokumenteras, bevaras och ställs ut.

  24. Man skulle kunna säga
    att föremålen...

  25. Rörelserna som föremålen visar
    är linjära.

  26. Det börjar med utvinning och
    avverkning av materia från naturen-

  27. -som sen förädlas, formas
    och sätts samman till produkter-

  28. -som sen säljs och konsumeras.

  29. Det linjära förloppet förgrenas.

  30. Den ena banan leder till soptippen,
    där saker antas försvinna.

  31. Den andra banan leder till museet-

  32. -där föremål tas ur sitt sammanhang-

  33. -och upptas
    i en ny kategori: museiföremålen.

  34. De kan "försvinna" där också, men
    i stället för soptippens nedbrytning-

  35. -så är det för att skydda, konservera
    och bevara som museerna existerar.

  36. I dag vet vi att båda
    de här moderna projekten är omöjliga.

  37. Sakerna på tippen försvinner inte
    även om vi gräver ner dem-

  38. -och mängden att ta hand om ökar.

  39. Saker på museerna kan vi inte bevara
    även om vi behandlar och restaurerar-

  40. -och mängden saker att bevara
    och samla på sig ökar också.

  41. De här omöjliga projekten visar oss-

  42. -att den fysiska världen
    flyter hela tiden.

  43. Museerna lär oss att materia
    rör sig och förändras.

  44. Soptippen lär oss att materia
    alltid består - om än i nya former.

  45. Här är cykeln i en annan tappning
    än den vi såg i början.

  46. I gränslandet mellan den omöjliga
    tippen och det omöjliga museet-

  47. -har vårt projekt om cirkulering
    av materiell kultur vuxit fram.

  48. På second hand-marknaden finns
    andra sätt att hantera gamla föremål.

  49. Många av prylarna används på nytt
    och får oväntat liv i nya sammanhang-

  50. -och de kan också bli
    eftertraktade varor.

  51. Här finns sätt att bevara saker:

  52. De särskiljs inte från socialt liv
    och placeras i montrar-

  53. -utan man fortsätter använda dem.

  54. För projektet ligger betoningen inte
    på linjära banor-

  55. -utan på hur saker cirkulerar mellan
    människor, platser och miljöer-

  56. -samtidigt som de rör sig
    i nya livscykler.

  57. Cirkulering har etablerat sig som en
    stark tankefigur i samhället i dag.

  58. Linjära banor stod tidigare för
    modernitet, framsteg och utveckling.

  59. Cirkulation kopplas till hållbarhet,
    ansvarstagande och rättvisa.

  60. Stora förhoppningar ställs till
    att cirkulation löser många problem.

  61. Second hand är inget nytt. Åter-
    användning finns i många samhällen.

  62. I det moderna samhället
    finns en marknad för använda saker-

  63. -inte minst sprungen
    ur militära överskottslager-

  64. -efter andra världskriget.

  65. Det har funnits andra fält i gräns-
    landet mellan soptippen och museet-

  66. -som antikmarknaden, antikvariat-

  67. -och hemmets bevarande
    av ärvda affektionsföremål.

  68. Under 2000-talet har second hand-
    försäljningen intagit en central del.

  69. Det hör ihop med miljöförstöringen,
    klimatdebatten och ökad konsumtion.

  70. Och den tekniska utvecklingen
    gör det lätt-

  71. -att hitta och sälja
    begagnade föremål.

  72. Second hand-försäljningen har nu
    flyttat in till stadskärnorna.

  73. Det här ser vi också-

  74. -i tv-program, inredningsmagasin
    och i sociala medier.

  75. Där lär vi oss om sakers historia och
    hur man får den rätta loppis-stilen.

  76. Och vi ser det i en pågående debatt-

  77. -om att momsbelägga
    ideell second hand-försäljning.

  78. Second hand är betydelsefullt
    och omges av ett ökat intresse.

  79. Och vi forskare är intresserade-

  80. -vilket kanske driver på
    legitimeringen av fenomenet.

  81. Re:heritage-projektet
    undersöker den växande marknaden.

  82. Vi vill förstå vad som händer
    med konsumenter som är medvetna om-

  83. -att det man köper har en historia
    och ska nånstans i framtiden.

  84. Vad kommer sakerna ifrån?
    Hur gör jag mig av med dem?

  85. Vilken roll
    spelar ett föremåls livshistoria?

  86. Är det skillnad på att känna till
    den "riktiga" historien-

  87. -och att föreställa sig en historia?

  88. Spelar det nån roll om en sak
    är gammal eller nyproducerad som här?

  89. Här ser vi massproducerade ramar som
    är kantstötta och färdigföråldrade.

  90. Vi ser att många second hand-föremål
    hanteras på särskilda sätt.

  91. De här sakerna verkar kräva
    särskilda förhållningssätt.

  92. Ägarna och ibland även säljarna
    pratar som om föremålen har en själ-

  93. -att de lever, trivs
    och känner sig hemma-

  94. -att man måste ta hand om dem.

  95. Många berättar hur sakerna talar
    till dem - och även ropar till dem.

  96. Det är bildligt menat-

  97. -men second hand-saker utgör
    en speciell kategori av föremål.

  98. Inom antropologisk forskning
    har man skilt på-

  99. -å ena sidan varor, där utbytet
    sker genom en försäljning-

  100. -och där pengar neutraliserar och
    anonymiserar den sociala relationen-

  101. -och å andra sidan gåvor-

  102. -där det sociala sammanhanget
    är det mest väsentliga utbytet.

  103. Det som gör second hand-föremål
    speciella-

  104. -är att de verkar vara
    både varor - och i nån mening gåvor.

  105. De köps och säljs, men den sociala
    historien är värdet - som för gåvan.

  106. Det här
    utgör en slags narrativ ekonomi.

  107. Berättandet och historien
    blir centrala.

  108. Men inte nog med att föremålens
    tidigare liv blir värdefullt-

  109. -vi pratar gärna om second hand-
    föremålen med vänner och bekanta.

  110. Man berättar om
    hur man fick tag på sitt fynd-

  111. -och kanske om tidigare faser
    i föremålets historia.

  112. Att handla second hand är ofta ett
    större arbete än att köpa nya saker.

  113. Det kräver förmåga att välja ut det
    smakfulla och värdefulla på loppisen.

  114. Sen ska man koordinera allt i hemmet,
    eller på kroppen, om det är kläder.

  115. Social status och klass skapas-

  116. -genom att hitta det unika och
    personliga på second hand-marknaden.

  117. Ur allt det här arbetet genereras
    historier som lindas runt föremålen-

  118. -om jakten, strapatserna och fyndet.

  119. Berättelserna
    skapar mening kring föremålen-

  120. -men blir också ett sätt
    att visa social status och identitet-

  121. -där kunskap, smak
    och i bästa fall miljömedetenhet-

  122. -blir viktiga komponenter.

  123. Hur kan vi förstå second hand-
    föremålet som vara och gåva?

  124. Det sociala och historien
    blir viktiga på en marknad.

  125. Vi utforskar
    hur de här världarna skapas.

  126. Vi ser inte second hand-föremålen
    som nåt som i första hand produceras-

  127. -i en kontrollerbar
    produktionsprocess-

  128. -utan i stället
    som nåt som växer under sin livsbana.

  129. Föremålens historia och sammanhang
    ackumulerar och lämnar spår-

  130. -i en process
    som liknar organiska växtprocesser.

  131. Tillverkning av nya föremål
    handlar om en planerad process:

  132. Delar fogas samman
    enligt en förutbestämd design-

  133. -och skapar ett nytt objekt.

  134. Men second hand-föremålen växer
    genom sina specifika historier.

  135. Processen att skapa det nytillverkade
    föremålet är vändbar-

  136. -men second hand-föremålet
    går inte att plocka isär.

  137. Det består inte av enskilda delar-

  138. -utan yttre förhållanden vävs samman
    med inre egenskaper hos föremålen-

  139. -ungefär som en växt,
    som formas av den yttre miljön-

  140. -hur vi vattnar den,
    myllan, näringen-

  141. -men också
    av de inre biologiska processerna.

  142. Second hand-föremålens växande,
    hur de formar sina historier-

  143. -värderas i allt ökande omfattning
    och blir värdefullt.

  144. Marknader etableras
    där dessa värden bestäms.

  145. Det betyder också att många aktörer
    "odlar" sina föremål mer medvetet.

  146. Det skapas sammanhang där föremålen
    tillåts växa och värderas högre.

  147. Re:heritage-projektet undersöker
    den här utvecklingen och analyserar-

  148. -hur användning och cirkulering
    av gamla föremål påverkar-

  149. -vår förståelse av vad kulturarv är-

  150. -hur kulturarv förmedlas
    och förs vidare-

  151. -av vem och på vilka arenor.

  152. Vi ser föremålens värden som skapade
    genom en process som liknar växande.

  153. Det fångar den informella formen av
    proveniens: minnen och berättelser.

  154. Det är som sagt
    centralt för second hand-marknaden.

  155. På antik- och konstmarknaden
    är proveniensen mer strikt.

  156. Vi har ett unikt och spännande
    samarbete med stadsmuseet här i stan.

  157. Vi kommer att vara ute på centrala
    stråk i stan och prata med folk-

  158. -om second hand
    och kopplingen till stadsmiljöer.

  159. Hoppas att vi ses.

  160. Kommunicera gärna med oss via hash-
    taggen "reheritage" i sociala medier.

  161. Tack så mycket.

  162. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Varför är retro och vintage så populärt?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Var tar alla förbrukade saker vägen? Staffan Appelgren är forskare inom socialantropologi och berättar om andrahandsmarknaden. Tidigare fanns två slutstaioner för konsumerade föremål, soptippen eller museet. I gränslandet mellan dessa finns numera second hand-marknaden där saker blir eftertraktade på nytt. Inspelat under en akademisk kvart på Göteborgs universitet den 18 maj 2015. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap, Miljö
Ämnesord:
Hållbar livsstil, Konsumtion, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Återanvändning
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Smörgåsbordets uppkomst

Vilka rätter stod på de tidigaste smörgåsborden? Om kändiskocken Gustava Björklund, maten och det dukade bordet under 1800-talet.