Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Varför världen behöver hälsoinitiativDela
  1. Jag tänkte börja
    med de goda nyheterna.

  2. Vi har aldrig varit bättre på området
    icke smittsamma sjukdomar, NCD.

  3. År 2012 antog
    Europas 53 medlemsländer i WHO-

  4. -Hälsa 2020,
    ett policy-ramverk för hälsa-

  5. -som ska minska ojämlikheten,
    öka delaktigheten i styrning av hälsa-

  6. -och sätta
    icke smittsamma sjukdomar i fokus.

  7. Som vi hörde i välkomsttalet
    har man i målen för hållbar utveckling-

  8. -för första gången
    i målsättningshistorien-

  9. -innefattat mål
    för icke smittsamma sjukdomar-

  10. -i de övergripande målen
    för hållbar utveckling.

  11. Där hade presentationen kunnat sluta.
    Vi har anlänt till en mellanstation.

  12. Det är de goda nyheterna.
    Och de dåliga?

  13. Jag skulle vilja gå bakåt i tiden-

  14. -och jag har en tidslinje
    högst upp på många av mina bilder.

  15. Vi ska göra en del tillbakablickar.

  16. Vad gäller globala rörelser för NCD-

  17. -tror jag att en viktig milstolpe
    var Världsbankens rapport från 1993-

  18. -som fick titeln "Investing in Health".

  19. Den visade hur en regering
    kan påvisa sambandet-

  20. -mellan sjukdomsbördan
    och exempel på effektiva ingripanden-

  21. -och skapa en politik för hur man kan
    investera i hälsa och göra en vinst-

  22. -både vad gäller välbefinnande
    och ekonomin i stort.

  23. Den tar inte särskilt upp NCD-

  24. -men den tar upp viktiga
    folkhälsoåtgärder som vaccination.

  25. Nästan ett årtionde senare, 2000,
    kom man överens om millenniemålen.

  26. Vi inom icke smittsamma sjukdomar
    borde ha varit överlyckliga-

  27. -över att hälsa framhävdes
    i de här målen-

  28. -som skulle utrota fattighet
    och förbättra hälsan världen över-

  29. -men vi märkte direkt
    att nåt oerhört viktigt saknades.

  30. Den största mördaren i världen
    saknades i de åtta millenniemålen.

  31. De hade med
    svält, tryggad livsmedelsförsörjning-

  32. -barn- och mödrahälsa, aids, tbc
    och malaria och tillgång till läkemedel-

  33. -men det fanns inget mål
    för icke smittsamma sjukdomar.

  34. Nåt år senare kom WHO:s rapport
    om makroekonomi och hälsa-

  35. -som hyllades för att den
    kopplade samman hälsa och välstånd-

  36. -och visade att en förbättrad hälsa
    skulle leda till en förbättrad ekonomi.

  37. Det medförde att ekonomin nästan blev
    motiveringen till att arbeta med hälsa.

  38. I rapporten om makroekonomi
    återfanns återigen samma problem.

  39. När jag först läste den tänkte jag:
    "Okej, de har nämnt tobak."

  40. Men om man strök tobaksdelarna
    var rapporten ändå begriplig.

  41. Om man strök hiv från samma rapport
    föll hela rapporten samman.

  42. Det märktes
    att tobaken bara var ett tillägg.

  43. Det var en milstolpe,
    men icke smittsamma sjukdomar-

  44. -saknades fortfarande
    och verkade vara mindre viktiga.

  45. Varför blev det så?
    Det var tio år i limbo-

  46. -mellan millennietoppmötet 2000
    och 2011-

  47. -när FN:s politiska uttalande om
    icke smittsamma sjukdomar antogs.

  48. Under den perioden riktade ledarna
    ytterst lite uppmärksamhet-

  49. -mot icke smittsamma sjukdomar.

  50. Det är en viktig fråga eftersom...
    Bilden försvinner inte.

  51. Det är en viktig fråga
    eftersom problemet är så stort.

  52. Jag arbetade på Fiji, i Manila,
    och så småningom i Genève-

  53. -och såg processen
    både på nationell nivå-

  54. -regional nivå och global nivå.

  55. Jag blev intresserad av mekanismerna-

  56. -som leder till att samtliga ledare
    kan vara helt blinda för ett problem-

  57. -som jag observerade i hög grad
    bland fattiga länder och fattigt folk.

  58. År 2005
    försökte WHO göra ett uttalande-

  59. -i sin första globala rapport
    om icke smittsamma sjukdomar-

  60. -vilken var ett eko
    av de två tidigare rapporterna-

  61. -och av det ekonomiska tänkande
    som dominerade folkhälsobesluten.

  62. Den heter "A vital investment"
    och försökte slå hål på-

  63. -myterna
    om icke smittsamma sjukdomar-

  64. -men det var ändå bara
    en droppe i havet.

  65. Utvecklingsorganen ignorerade frågan,
    vilket tas upp i den här artikeln.

  66. De satsade inte
    på att försöka skapa hälsoinitiativ-

  67. -för att förebygga och kontrollera NCD.

  68. Men det var inte bara
    icke smittsamma sjukdomar.

  69. I den här grafen ser ni utbetalningar
    från utvecklingsorgan-

  70. -på den vertikala axeln
    och dödlighet på den horisontella axeln.

  71. Man kanske tänker:
    "Icke smittsamma sjukdomar"-

  72. -"ignoreras i stort sett både
    av utvecklingsorgan och i målen."

  73. "Kan det vara mekanismen?"

  74. Det är ju så många som dör,
    och ändå får man inga pengar.

  75. Jag säger inte
    att hiv inte är ett problem-

  76. -jag säger bara
    att dödligheten var en helt annan-

  77. -men ändå
    var investeringen oerhört hög.

  78. Skillnaden irriterade oss som arbetade
    med icke smittsamma sjukdomar-

  79. -men som ni ser nere till vänster-

  80. -blev andra problem med liknande
    dödlighet inom millenniemålen-

  81. -som exempelvis mödrahälsa,
    också ignorerade-

  82. -precis
    som icke smittsamma sjukdomar-

  83. -under samma tidsperiod.

  84. Att utveckla ett globalt hälsoinitiativ
    eller en global rörelse-

  85. -var därför inte bara en fråga för oss
    inom icke smittsamma sjukdomar.

  86. Under det där årtiondet
    kände man sig ensam och försummad-

  87. -både bland tropiska sjukdomar
    och bland icke smittsamma sjukdomar.

  88. Men sen insåg vi att personer inom
    andra områden, som mödrahälsan-

  89. -också kände av de svåra tiderna-

  90. -på grund av skillnaden
    i utvecklingsorganens investeringar.

  91. Den här artikeln
    gjorde stort intryck på mig.

  92. I den försökte man analysera
    vilka komponenter som krävs-

  93. -för att det ska bli en prioritet
    att utveckla ett globalt hälsoinitiativ.

  94. Jag har femton minuter på mig
    och hade gärna använt all den tiden-

  95. -till att diskutera den här artikeln.

  96. Jag anbefaller den, särskilt till unga-

  97. -som kanske vill arbeta
    med världshälsa.

  98. Men betrakta inte de här punkterna
    som en uppsättning-

  99. -nödvändiga eller tillräckliga villkor
    för att erhålla en global rörelse-

  100. -men det ger oss en tankeställare
    om vi vill jämföra två problem.

  101. Varför uppmärksammades ett problem
    medan ett annat problem ignorerades?

  102. Det finns exempel på det här
    inom icke smittsamma sjukdomar.

  103. Folk såg det inte
    som ett problem i fattiga länder.

  104. Dessutom representerades
    icke smittsamma sjukdomar-

  105. -av verksamheter
    som tävlade mot varandra.

  106. Kardiologerna mot diabetologerna
    och cancerfolket mot dem båda.

  107. Eftersom folk i branschen strävade-

  108. -efter att belysa enskilda sjukdomar
    skapade de en spricka i sitt eget fält-

  109. -och gav därmed upphov till bristen
    på uppmärksamhet och investeringar.

  110. Oavsett om det berodde på
    politikers fördomar-

  111. -effektiva informationskampanjer
    eller sprickor i rörelserna-

  112. -var det tydligt att icke smittsamma
    sjukdomar var ett folkhälsoproblem-

  113. -som inte kunde bli så stort-

  114. -att det inte längre kunde ignoreras.

  115. Mot slutet av millenniemålens
    första årtionde var det viktigt-

  116. -att försöka gottgöra det här.

  117. En formell övning utfördes-

  118. -för att försöka ta reda på
    varför utvecklingsorgan i Genève-

  119. -inte var intresserade
    av icke smittsamma sjukdomar-

  120. -och varför de inte
    ville investera i området.

  121. Att diskutera resultaten tar lång tid,
    men ni ska få ett par exempel-

  122. -på hur deras svar användes
    för att motivera hela världen-

  123. -till att skapa ett hälsoinitiativ
    för icke smittsamma sjukdomar.

  124. Världsekonomiskt forum lade fram
    sin globala riskrapport-

  125. -en årlig bedömning av hur allvarliga
    och troliga vissa globala risker är-

  126. -och det blev uppenbart
    att även i den ekonomiska sfären-

  127. -rubricerade tänkare
    kroniska sjukdomars inverkan-

  128. -som en av de mest troliga
    och kännbara riskerna-

  129. -av de risker
    som hotade världsekonomin.

  130. Man försökte också nå ut
    till kolleger inom millenniemålen.

  131. Jag nämnde att målen inte innefattade
    icke smittsamma sjukdomar-

  132. -men i många länder fanns kopplingar-

  133. -mellan frågor i millenniemålen
    och icke smittsamma sjukdomar.

  134. Jag illustrerar en här.
    Det här är en bild inuti en bild.

  135. Den inre bilden är från Stop TB
    och illustrerar-

  136. -förhållandet mellan tuberkulos
    och andra tillstånd.

  137. Det är uppenbart att förhållandet
    mellan tuberkulos och hiv-

  138. -fick mest politisk uppmärksamhet.

  139. Men det är också uppenbart
    att i alla WHO:s medlemsländer-

  140. -var tuberkulos
    lika eller mer förknippat-

  141. -med diabetes, alkoholintag,
    felaktig kost-

  142. -och andra stora riskfaktorer
    för icke smittsamma sjukdomar.

  143. De kopplingarna visade-

  144. -att patogena mykobakterier
    inte känner till de distinktioner-

  145. -som utvecklingsorgan gör
    mellan en sjukdom och en annan.

  146. "Ni har ingen lösning",
    sa utvecklingsorganen.

  147. Därför gjordes en övning med
    Världsekonomiskt forum och Harvard-

  148. -för att identifiera viktiga åtgärder
    och priset för overksamhet-

  149. -hur mycket NCD
    skulle påverka världsekonomin-

  150. -om vi inte investerade i dem.

  151. 2011 angrep vi föreställningen-

  152. -att NCD inte kunde förknippas
    med fattigdom.

  153. Myten var att problemen berörde
    rika personer i rika och fattiga länder-

  154. -och att fattiga personer i alla länder
    inte utsattes för de här riskerna-

  155. -då de har smittsamma sjukdomar
    och därför inte får kroniska sjukdomar.

  156. Men sanningen har alltid varit-

  157. -att den onödiga dödligheten av NCD
    är högst bland de fattiga.

  158. Diagrammet illustrerar de makro-
    och mikroekonomiska kopplingarna-

  159. -mellan NCD och fattigdom.

  160. Fattigdom orsakar utsatthet för NCD-

  161. -och behandlingen av NCD orsakar
    fattigdom hos dem som måste betala.

  162. De här argumenten segrade,
    och 2011 lade FN fram-

  163. -sitt politiska uttalande
    om icke smittsamma sjukdomar-

  164. -och ett par år senare
    en global handlingsplan-

  165. -som nu är i stort sett införlivad
    i målen för hållbar utveckling.

  166. Är vi framme nu, då?
    Ska man i det globala hälsoinitiativet-

  167. -uppmärksamma att vi ser problem
    som världens ledare inte ser-

  168. -och försöka ta reda på
    vad de har för invändningar-

  169. -och därefter utveckla en lösning?

  170. Ja, till en viss grad.
    Det räcker inte med epidemiologi-

  171. -utan det krävs också politik, ekonomi,
    argument, bevis och möjligheter.

  172. Epidemiologins siffror räcker inte.

  173. Men vi är inte framme än.
    Nu är jag på övertid-

  174. -så jag ska gå igenom
    mina sista bilder snabbt.

  175. I Europa,
    där jag har varit de senaste fem åren-

  176. -ser jag ständigt behovet
    av att återbesöka frågan-

  177. -när vi möter nya argument,
    som till exempel belåtenhet.

  178. "Europa har gjort sitt.
    Nu ska vi hjälpa andra områden."

  179. Men om vi ser på Europas genomsnitt
    röker vi mest i världen-

  180. -vi dricker mest i världen-

  181. -och i vissa länder är det ojämlikt
    vad gäller bördan av onödig dödlighet.

  182. Jag har valt ut ett land,
    men det finns fler likadana länder.

  183. Jag valde Moldavien
    för att illustrera skillnaden-

  184. -mellan vissa länder i Central-
    och Östeuropa och EU-länderna.

  185. Och inom alla länder
    ser vi stora ojämlikheter-

  186. -vilka jag är säker på
    att Denny tar upp i sin presentation.

  187. Så vi har belåtenhet,
    den ojämlika bördan-

  188. -och även finanskrisen
    som slår till både i öst och i väst.

  189. När vi försöker gå framåt med hopp om
    att uppnå hälsa i all politik-

  190. -möts vi av den inflytelserika baksidan,
    nämligen handel i all politik.

  191. Diskussionen om ett belägrat Europa-

  192. -som försöker skydda sin ekonomi,
    valuta och även sina industrier.

  193. Ibland fattas beslut om investeringar
    i hemlighet-

  194. -och i motsättning till hälsobehoven.

  195. Industrier är ett annat område,
    trots att så inte var fallet i början.

  196. Nu är det inte bara tobaksföretag,
    utan även andra aktörer-

  197. -som alkoholföretag, livsmedelsföretag
    och jordbruksföretag-

  198. -träder in och använder sitt inflytande
    för att påverka länders politik.

  199. USA:s handelskammare skrev
    exempelvis till europeiska regeringar-

  200. -och avrådde dem
    från en handlingsplan mot tobak.

  201. Också inom folkhälsoområdet
    finns det frågor där det råder oenighet.

  202. Är e-cigaretten säker eller inte?

  203. Den debatten väcktes av en rapport
    från Englands folkhälsomyndighet.

  204. I min sista bild
    tar jag upp det sista stora problemet-

  205. -som vi måste ta itu med.

  206. Jag hinner inte förklara det i detalj,
    men bilden visar...

  207. Om jag hade hunnit gå igenom den
    steg för steg-

  208. -hade jag visat att Europas regeringar-

  209. -är oerhört duktiga på
    att investera i informationskampanjer-

  210. -men de vill sällan
    lägga sig i individens val.

  211. De vill lägga beslut om hälsa
    i händerna på individen-

  212. -och därför
    tar de sällan politiska beslut-

  213. -som påverkar
    pris eller marknadsreglering.

  214. Vi har goda förebilder,
    men de måste bli regeln.

  215. Förhoppningsvis kan vi uppnå det
    tillsammans. Tack så mycket.

  216. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Hälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Socialmedicin, World Health Organization
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Du har miljontals bakterier i munnen

Är bakterier i munnen bra eller dåligt? Forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson talar om hur munnen påverkas av vanor, kost, gener och hälsa. Bakterierna i munnen gör att det blir svårare för andra bakterier, virus och svampar att angripa. Vad händer om vi inte sköter munhygienen och placket växer? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.