Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Globalt och nationellt växande hälsoklyftorDela
  1. Jag ska försöka fatta mig kort
    på 15 minuter-

  2. -och berätta lite grann
    om ojämlikhet.

  3. Global, europeisk och nationell.

  4. Vi kan börja i Kibera,
    ett slumområde i Nairobi.

  5. Kanske 1 miljon människor bor där.

  6. Barnadödligheten är 1 på 5.

  7. Det betyder att vart femte barn
    aldrig uppnår sin 5-årsdag.

  8. Det är en fruktansvärd siffra.

  9. Och det är ett exempel på
    global ojämlikhet i hälsa.

  10. Levnadsbetingelserna för barn
    i vissa delar av världen-

  11. -skiljer sig extremt mycket
    från andra delar av världen.

  12. Commission on Social Determinants
    of Health, WHO:s hälsokommission-

  13. -som jag deltog i,
    skrev i sin rapport:

  14. "Social injustice is killing people
    on a grand scale."

  15. Social orättvisa dödar människor
    i massiv omfattning.

  16. Det är ett hårt yttrande,
    och det blev väldigt mycket citerat-

  17. -men det är helt korrekt.

  18. Vi besökte Kibera och träffade
    Kenyas regering och diskuterade-

  19. -hur man kan förbättra
    levnadsomständigheterna-

  20. -för barn och vuxna
    i det här området.

  21. Det finns fem saker
    man ska fokusera på.

  22. Tak över huvudet i området.

  23. Vatten, rent vatten helst,
    där man bor.

  24. Elektricitet eller annan kraftkälla.

  25. Avlopp, så att man slipper gå
    i avföring.

  26. Och skolor för barn.

  27. De fem sakerna brukar man kalla
    "slum upgrading".

  28. Uppgradering av slummen
    till mer mänskliga levnadsvillkor.

  29. Vi räknade ut att det skulle kosta
    mindre än 100 miljoner US-dollar-

  30. -för att göra det i det här området.

  31. Det är en liten summa,
    och det lönar sig väl att göra det.

  32. Man har inte gjort det,
    men det skulle man kunna ha gjort.

  33. Urbaniseringen är enorm i världen.

  34. I dag bor mer än varannan människa
    i städer.

  35. I den fattiga delen av världen sker
    urbaniseringen ofta i slumområdena.

  36. Man har predicerat 2 miljarder
    människor i slummen om 25 år.

  37. WHO-kommissionen sa
    att ett investeringsprogram-

  38. -för att uppgradera slumområdena på
    de här fem punkterna som jag nämnde-

  39. -skulle kanske kosta
    100 miljarder US-dollar.

  40. Vi vågade knappt skriva den summan
    i rapporten-

  41. -därför att vi såg det
    som en väldigt stor summa.

  42. Nu vet jag att det är 1-2 procent-

  43. -utav de samlade militära utgifterna
    i världen under en 10-årsperiod.

  44. Ett 10 års investeringsprogram vore
    lätt att finansiera om viljan fanns.

  45. Vi skrev också om "a Green Marshall
    Plan for global health equity".

  46. Det här skulle vara en beståndsdel
    i en artikel i Lancet lite senare.

  47. Det finns alltså möjligheter
    att gå in med massiva insatser-

  48. -men det finns ingen global instans
    som kan ta ett sådant beslut-

  49. -att ställa sig i spetsen för
    sådana investeringsprogram.

  50. Vi går tillbaks till millenniemålen.
    Millenniemål 4.

  51. Att reducera barnadödligheten med
    två tredjedelar mellan 1990 och 2015-

  52. -var uppgiften.

  53. Några länder har lyckats,
    flera länder har misslyckats-

  54. -och världen som helhet
    har inte lyckats med det målet.

  55. Kenya har inte lyckats. Kenya har
    haft en ganska medioker utveckling-

  56. -trots stort bistånd-

  57. -och trots att man egentligen vet
    vad man borde göra.

  58. Trots misslyckandet
    med millenniemålet...

  59. Det beror ju delvis på att målet
    var väldigt högt satt.

  60. Det har inte varit en dålig historia.
    Det har ändå skett mycket positivt.

  61. Och vi har haft en konvergens när det
    gäller barnadödligheten globalt sett.

  62. Jag ska säga mer om det om en stund.

  63. Däremot har vi när det gäller
    dödligheten bland vuxna-

  64. -kroniska sjukdomar,
    "non-communicable disease"-

  65. -där har vi haft en divergens.
    Det kommer jag tillbaks till strax.

  66. Det här är ett slags indikator på-

  67. -"dispersion measure of mortality".

  68. Det är ett mått på ojämlikheten
    i spädbarnsdödlighet globalt sett-

  69. -och det bygger på en rapport som
    publicerades i World Health Bulletin.

  70. Vi börjar 1950
    och går fram till år 2000.

  71. Det här är ett index som talar om
    hur stora skillnader det är-

  72. -mellan två individer slumpvis
    utvalda från två olika länder.

  73. Vad har hänt med skillnaden över tid?

  74. Den har minskat ganska rejält.

  75. Vi har alltså en konvergens
    inom spädbarnsdödlighetsområdet.

  76. Troligen inom barnadödlighetsområdet
    också. En positiv trend.

  77. Men låt oss titta på området
    när det gäller vuxen hälsa.

  78. Det här är förväntad livslängd
    vid födseln, från 1950 till 2000.

  79. Då ska jag bara visa den här grafen,
    den här linjen-

  80. -som är den globala livslängden.

  81. Den ökar alltså från knappt 50 år
    till drygt 65, 66, 67, 68.

  82. Det är en 20-årig förbättring
    av den globala livslängden.

  83. Det är en enorm förbättring.
    En fantastisk förbättring.

  84. Men den har skett samtidigt
    som vi har en...

  85. Nu ska vi se
    om det kommer upp rätt här. Så.

  86. Om vi tittar igen
    på ojämlikhetsmåttet-

  87. -så har vi från 1950 en konvergens
    när det gäller-

  88. -vilken plats man är född på
    på jorden i förväntad livslängd.

  89. Men efter 1985 sker det ett brott och
    konvergens efterträds av divergens.

  90. Man har diskuterat vad det är
    som har hänt. Vad beror det på?

  91. Det finns två fenomen man pekar på.

  92. Det ena är
    utvecklingen i Afrika efter 1990.

  93. Under 90-talet backade många länder
    i Afrika i livslängd-

  94. -bland annat i hiv,
    tuberkulos och malaria.

  95. Men det är inte bara Afrika.

  96. Den andra regionen i världen som hade
    ett negativt mönster var Europa.

  97. Jag ska säga mer om det nu.

  98. Det här visar samma bild igen
    med mer fokus på när det vänder.

  99. Det sker ungefär här. Kring -90,
    -91, -92 så sker den här divergensen-

  100. -i chanser att överleva
    som vuxen människa. Den ökar.

  101. Här är Europa, och det vi ser här
    är män och kvinnor-

  102. -perioden 1960 till 2005.

  103. Varje streck är ett europeiskt land.
    De blå strecken är Västeuropa.

  104. Här ser vi att förväntad livslängd
    ökar stadigt hela tiden-

  105. -för män och kvinnor.

  106. Längst ner har vi ett antal
    Östeuropeiska länder som backar.

  107. Hela tiden från 1960-1965 sker
    en långsiktig nedåtgående tendens.

  108. För kvinnor är det en stagnation.

  109. Så vi har i Europa en ökad
    hälsoklyfta som är långsiktig.

  110. De allra sista åren har det hänt
    någonting positivt med hälsoklyftan.

  111. De länder som ligger emellan här,
    de som har gått in i EU-

  112. -har nu börjat konvergera
    mot EU-genomsnittet.

  113. Men i stort sett finns det alltså en
    väldigt djup klyfta i hälsa i Europa-

  114. -som är ungefär öst-väst.

  115. För att göra det ännu tydligare
    visar jag här de 15 EU-länderna-

  116. -innan Östeuropautvidgningen-

  117. -jämfört med Ukraina och Ryssland.
    Ni ser vilken negativ utveckling.

  118. Den börjar alltså inte 1991,
    när kommunismen kollapsade-

  119. -utan den börjar tidigare, under
    den Brezjnevska stagnationsperioden.

  120. Vad ligger bakom? Bland annat till-
    växten av hjärt- och kärlsjukdomar.

  121. Och det har man kopplat
    till alkoholbruk t.ex.

  122. En del utav det som sker i Ryssland
    förklaras utav den interna dynamiken.

  123. Det här visar
    universitetsutbildades livschanser-

  124. -jämfört med grundskoleutbildade.

  125. Gapet inom Ryssland ökar hela tiden.
    Det här är från -89 till 2001.

  126. De som enbart har grundskole-
    utbildning backar i livschanser.

  127. De lever kortare liv än tidigare.

  128. Det har sett likadant ut i Estland
    under 90-talet, och i Litauen.

  129. Det är inget typiskt mönster för
    Västeuropa, men det är typiskt för-

  130. -vissa delar av Östeuropa.

  131. Och när en stor del av befolkningen
    går bakåt-

  132. -så är det så att landet också
    mycket lätt kan gå bakåt.

  133. Det är inte bara
    den ena stormakten, Ryssland.

  134. Även USA har en liknande utveckling.

  135. Det här är trender
    från 1990 till 2008.

  136. "Differences in life expectancy due
    to race and educational differences"-

  137. -"are widening,
    and many may not catch up."

  138. Många grupper släpar efter
    och har ingen chans att komma i kapp.

  139. De har t.o.m. en negativ utveckling
    utav livslängd.

  140. En artikel: "Life expectancy drops
    for least-educated whites in US."

  141. Vita som inte har collegeutbildning
    har haft fallande livslängd i USA.

  142. Så vi har en långsiktig tendens
    som är väldigt negativ-

  143. -även om genomsnittet är positivt.

  144. Nu går vi över till ett mer välkänt
    land för oss: Sverige.

  145. Den här bilden är ganska känd
    av många utav er.

  146. Det är förväntad livslängd
    från -86 till 2007 efter utbildning.

  147. Här är universitetsutbildade kvinnor.
    Här är grundskoleutbildade.

  148. Vi ser att gapet ökar hela tiden.

  149. Även gapet mellan de här grupperna
    är mindre här nere än här uppe.

  150. Här skiljer det ungefär 5 år
    i förväntad livslängd-

  151. -för kvinnor med grundskola och
    kvinnor med universitetsutbildning.

  152. Det är samma för män.

  153. Den här tendensen
    är inte bara typisk för Sverige.

  154. Den är också påvisad för Finland,
    Norge och Danmark.

  155. Vad gäller Finland, Norge och Sverige
    så har man gjort jämförande studier-

  156. -och konstaterat att det är
    en väldigt långsiktig tendens.

  157. Sedan början av 70-talet har vi haft
    den här divergensen i livschanser.

  158. Det är alltså något fundamentalt i
    vårt samhälle som skapar skillnaden.

  159. För att säga
    någonting mer positivt...

  160. Vad gör man åt det här?

  161. Vi har en positiv genomsnitts-
    utveckling av global hälsa-

  162. -men vi har ökade skillnader
    mellan länder, inom länder-

  163. -och även inom Europa mellan länder.

  164. Lancet, medicinsk tidsskrift med hög
    svansföring och väldigt hög kvalitet-

  165. -inrättade en kommission
    för global hälsa.

  166. Man pratar om global hälsa 2035.

  167. En slutsats är "A grand convergence
    in health is achievable"-

  168. -"in our lifetime".
    Det låter väldigt positivt.

  169. Hur ska det gå till? Vad menar man?

  170. Vi har nu sett den stora divergens
    som finns inom världsbefolkningen-

  171. -när det gäller hälsa.

  172. "Non-communicable diseases
    can be reduced by 2035"-

  173. -"by inexpensive population-based
    and clinical interventions."

  174. Billiga populationsbaserade
    interventioner pratar man om.

  175. Vad kan det vara?

  176. Interventionen
    som jag började med att prata om-

  177. -uppgradering av slumområden,
    är det billigt?

  178. Det är billigt
    jämfört med andra kostnader vi har.

  179. Här pratar man inte om det, utan man
    pratar t.ex. om "fiscal policies":

  180. Skatt på tobak,
    alkohol och söta livsmedel.

  181. Universell hälsovård
    är en annan sak man pratar om.

  182. Det som är mest förvånande är
    den här långsiktiga tendensen-

  183. -utav ökad ojämlikhet
    i moderna välfärdsstater.

  184. Det var en konferens på
    Vetenskapsakademien för ett år sedan-

  185. -där man diskuterade vad den stod
    för. Vad är det som ligger bakom?

  186. Nu är det inte så att vi vet det här,
    men man diskuterar olika möjligheter.

  187. En möjlighet är
    nya konsumtionsmönster.

  188. Konsumtionen av t.ex. tobak
    och alkohol är mer kopplad till-

  189. -social klass och utbildning
    än tidigare.

  190. Ohälsosamma beteenden är alltså
    mer hårt kopplade till-

  191. -låga sociala positioner än tidigare-

  192. -bland annat på grund av kunskaper.

  193. Välfärdsstaten trimmas ner
    och vi skär bort ett antal förmåner-

  194. -och möjligheter
    att skydda människor.

  195. Det är säkert också en beståndsdel
    i det här. Men det räcker nog inte.

  196. Den här ojämlikheten
    som vi ser i Skandinavien-

  197. -börjar tidigare
    än nedskärningen av välfärdsstaten.

  198. Så det kan i alla fall inte vara
    hela förklaringen.

  199. Den tredje är den jag själv
    tror mycket på.

  200. Globala inflytanden på arbetsmarknad,
    inkomster, politik och skattenivåer-

  201. -är väldigt starka.

  202. Löner påverkas. Cheferna vill ha
    lika mycket betalt som i USA-

  203. -och vi får in arbetskraft
    som jobbar för nästan ingenting-

  204. -på den illegala arbetsmarknaden.
    Skattenivåer kan inte sättas-

  205. -hur som helst. Man kan inte beskatta
    alkohol som man vill.

  206. Då köper folk sin alkohol
    i andra länder-

  207. -eftersom man kan handla
    relativt fritt.

  208. Det finns alltså
    ett stort inflytande från det här-

  209. -som vi inte har riktig kläm på-

  210. -som gör det svårt för ett enskilt
    land att hantera ojämlikheterna.

  211. Och man behöver tänka om
    statens roll-

  212. -och även de internationella
    organisationer som finns.

  213. WHO och FN är för svaga
    för att hantera globala ojämlikheter.

  214. De krafter som driver isär folks
    levnadsomständigheter är så starka-

  215. -att det är svårt att rå på dem.

  216. Det hänger ihop med vad regeringar
    egentligen vill göra.

  217. Det här är ett citat
    från Sarkozykommissionen-

  218. -med Nobelpristagarna Amartya Sen
    och Joseph Stiglitz och några fler-

  219. -som tänkte igenom:
    Vad är socialt framsteg?

  220. Hur mäter man det?
    Vad bör länder rikta in sig på?

  221. De sa: "Those attempting to guide
    the economy and our societies"-

  222. -"are like pilots trying to steer
    a course without a reliable compass."

  223. En fruktansvärd dom.
    Man styr utan navigationsinstrument.

  224. Vem vill åka i ett flygplan
    som inte har navigationsinstrument?

  225. Man menar att det ensidiga fokus
    på BNP per capita-

  226. -är helt missriktat. Man måste ta in
    frågor om hälsa och välfärd-

  227. -som en del utav styrinstrumentet,
    som en del av kompassen.

  228. Stats- och premiärministrar
    måste känna till hälsofrågor.

  229. De måste veta vad deras politik
    har för betydelse för folkhälsan-

  230. -och hur det påverkar den. Man måste
    ha upp den diskussionen på den nivån.

  231. För att sluta på en positiv not...
    Ett citat från The Lancet Commission:

  232. "A grand convergence in health
    is achievable in our lifetime."

  233. Låt oss hoppas det. Men det betyder
    att vi måste tänka nytt-

  234. -när det gäller politik.
    Ja, tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Folkhälsa, Medicin, Samhällsmedicin, Social ojämlikhet, Socialmedicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

En framtidsspaning

Var står vi idag och vad kommer att ha hänt när vi ses på nästa sällsynta konferens våren 2020? Tre spanare, alla med ett stort engagemang för sällsynta diagnoser, ger sina visioner av ett samhälle där vården fungerar och där patienter med en sällsynt diagnos känner sig omhändertagna. Deltagare: Anders Olauson, Ågrenska, Emma Lindsten och Christin Lind, Riksförbundet sällsynta diagnoser. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.