Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Experter om global hälsaDela
  1. Hur har FN:s nya globala mål
    påverkat Systembolaget, Magdalena?

  2. Till att börja med skriver vi under på
    att hållbar utveckling-

  3. -inom sociala, miljömässiga
    och ekonomiska frågor-

  4. -går hand i hand.
    Det är en utgångspunkt.

  5. Det tredje målet om att alla människor
    ska ha god hälsa och må bra-

  6. -är en ambition som på många sätt
    är den rubrik vi arbetar under.

  7. Sverige har haft en progressiv
    och proaktiv långsiktig agenda-

  8. -så vi kan anse oss
    ligga i framkant gällande detta.

  9. Systembolaget
    är en del av det systemet.

  10. Du nämnde det tredje målet, det är
    självklart centralt i dagens föredrag.

  11. Jag tror jag har det bakom ryggen nu.

  12. Vi pratade i alla fall
    om det tredje målet.

  13. Informationsfrågan
    är också en viktig del.

  14. Det är ett av era viktigaste redskap.

  15. Jag vill fråga dig Gauden-

  16. -om substanser som hotar hälsan
    förutom alkohol.

  17. Vad säger du om informationens makt
    vad det gäller andra substanser?

  18. Information är nödvändigt
    men inte tillräckligt.

  19. Det är nyttigt att diskutera
    i akademiska sammanhang-

  20. -om kunskap om tobakens skadlighet-

  21. -spelar in
    i beslutet att röka eller inte.

  22. Men det är tydligt att om jag röker
    känner jag konsekvenserna av det.

  23. På rökfria offentliga platser
    känner jag kravet att sluta att röka.

  24. Om människor runt omkring mig
    inte röker och jag är ensam om det-

  25. -så är kunskap en av komponenterna.

  26. Men den är otillräcklig om den inte
    stöds av miljömässiga förhållanden.

  27. Det är väl förankrat
    i all hälsopromotion-

  28. -från prevention
    av sexuellt överförbara sjukdomar-

  29. -till att ha
    goda kost- och motionsvanor.

  30. FN går längre
    och beskriver målen i detalj.

  31. Till 2030 ska för tidig död till följd
    av livsstilssjukdomar minska med 1/3.

  32. Är det ett realistiskt mål, Robin?

  33. Det är verkligen
    en ambitiös målsättning.

  34. Det krävs omfattande förändringar
    i världen om vi ska klara det.

  35. Om vi tänker på vad som hänt
    avseende global uppvärmning...

  36. För några år sen hade jag tyckt
    att de målen var orealistiska.

  37. Det är de kanske fortfarande-

  38. -men det händer mycket i världen
    inför mötet i Paris.

  39. Vi har redan sett
    hur de kan få det orealistiska-

  40. -att närma sig verkligheten,
    och det är så vi ska göra.

  41. -Är det realistiska mål, Danny?
    -Det tredje låter inte omöjligt.

  42. Det är möjligt, men inte utan vidare.

  43. Regeringarna måste ompröva
    prioriteringarna för utvecklingsarbetet.

  44. Man måste sätta hälsa och välmående
    högre upp på agendan.

  45. När till exempel EU
    pratar om framtiden-

  46. -handlar allt om konkurrens
    och ekonomisk tillväxt-

  47. -inte om hur människor mår
    eller om de överlever.

  48. Ett exempel är Grekland.
    Där kommer det att bli en ökning-

  49. -i stället för en minskning
    av livsstilssjukdomarna.

  50. Hur de styrande
    talar om utveckling är viktigt.

  51. Det måste ändras.
    Om det sker är det här möjligt.

  52. Vilka sorters länder
    kommer att uppnå målen först?

  53. -Robin?
    -Bra fråga.

  54. Det är lättare för de länder
    som har lång väg dit-

  55. -jämfört med dem
    som redan kommit en bit.

  56. Det handlar om en tredjedel,
    och om alla länder ska sikta på det-

  57. -kan Sverige kanske få problem.

  58. -Men...
    -Nej!

  59. -Inte? Det var kul att höra.
    -Få oss att nå det.

  60. Jag lämnar frågan vidare.

  61. Den förre danske statsministern
    sa för ungefär fem år sen-

  62. -att ett av deras mål
    var att komma i kapp Sverige.

  63. Det skulle inte vara så svårt, för de
    är inte så långt efter oss. Så vem vet.

  64. Vad säger du, Gauden? Vi har kommit
    långt, för 150 år sen drack vi bara.

  65. Jag tar ditt... Eller snarare, jag
    håller verkligen med om det Robin sa.

  66. Tänk på de blå linjerna
    som Denny hade i sitt föredrag-

  67. -som visade väldiga uppgångar
    i den förväntade livslängden.

  68. Det har vi sett i Västeuropa
    de senaste 30-40 åren.

  69. Dödstalen har gått ned och
    den förväntade livslängden har ökat.

  70. Robin menar att Sverige får problem
    att öka ännu en tredjedel ovanpå det-

  71. -särskilt gällande
    hjärt- och kärlsjukdomar-

  72. -eftersom det varit så framgångsrikt
    i uppgångarna som Danny visade.

  73. Och det andra elementet är...

  74. De länder som teoretiskt sett
    enklast skulle kunna nå målet-

  75. -skulle vara centralasiatiska länder,
    Ryssland...

  76. ...Centraleuropa.
    Jag hade ett moldaviskt exempel.

  77. De vuxna i den jämförelsen-

  78. -hade en dödsfrekvens som var
    tre gånger högre än medeltalet i EU.

  79. Med en tredjedels minskning
    ligger de fortfarande högt-

  80. -men det är ett större framsteg för dem
    och det är lättare att uppnå.

  81. En bra sak är
    att de har dubbla fördelar:

  82. Ett: De vet att det kan göras,
    för flera grannländer har gjort det.

  83. Två: Det vet hur det kan göras.

  84. Nackdelen är att det är tydligt-

  85. -att där det finns politisk oro och
    stora förändringar i landets styrning-

  86. -finns ett nära samband till en ökning
    av dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar.

  87. Vid instabilitet får man en tillbakagång
    av de positiva trender som vi ser.

  88. Dagens geopolitiska spänningar:

  89. sanktioner, territoriella frågor
    till exempel...

  90. ...migrationsvågen som vi ser i Europa-

  91. -och skattekrisen...

  92. För vissa befolkningsgrupper kommer
    det att leda till en ökad dödlighet.

  93. Det kommer att bromsa hela Europa.

  94. Vi har flera gånger jämfört villkoren-

  95. -för alkoholprevention
    och tobaksprevention.

  96. I det tredje målet nämns även tobak-

  97. -men ni har alla sagt
    att alkohol inte behandlas tillräckligt.

  98. Vad kan man göra?
    Varför händer ingenting?

  99. -Anna?
    -Jag tror att det även krävs mod.

  100. Du nämnde den situation vi hade
    för 150 år sen-

  101. -vi kan även titta på situationen
    för 30 år sen.

  102. I dag har vi alla verktyg vi behöver.
    Vetenskapen och forskningen visar-

  103. -precis vad som ska göras
    om man vill minska-

  104. -tobaks- eller alkoholproblemen.

  105. Frågan är om vi har en ledning
    som har modet att göra det.

  106. Vi vet alla vad som behövs.

  107. Vi måste även diskutera de starka
    ekonomiska krafterna som finns.

  108. Det finns många länder i världen
    där alkohol inte är nåt större problem-

  109. -men där vi se
    en extremt aggressiv alkoholindustri-

  110. -göra allt de kan
    för att öka alkoholdrickandet.

  111. Det krävs ett modigt ledarskap
    för att uppväga det.

  112. Vi vet att information inte räcker.

  113. Vi vet att skatteverktyget
    är extremt viktigt.

  114. Vi vet att tillgängligheten
    är en viktig faktor.

  115. Vi vet att vi behöver lagar
    och påverkansarbete.

  116. Men har vi verkligen viljan
    att stå emot de ekonomiska krafterna?

  117. Det måste vi diskutera.

  118. Vi vet utmärkt väl vad som behövs,
    men har vi viljan att göra det?

  119. Det är huvudfrågan.

  120. -Magdalena.
    -Det är intressant...

  121. ...att synen på alkohol
    skiljer sig så mycket-

  122. -i Europa och världen.
    Till exempel i de nordiska länderna-

  123. -är det intressant
    att se stödet från allmänheten-

  124. -för den offentliga kontrollen.
    Den har hög acceptans här.

  125. Närmare 80 % vill behålla monopolet
    eftersom det fungerar begränsande.

  126. Alkohol är inte som vilken annan
    vara som helst, till exempel flingor.

  127. Det finns ett starkt stöd
    för statlig kontroll-

  128. -både för samhällets bästa,
    och för den egna individens hälsa.

  129. Det är intressant. Jag tänker även-

  130. -på det stora intresset för
    att leva hälsosamt hos allmänheten.

  131. Det kommer inte bara
    från beslutsfattarna.

  132. Det kan också vara
    ett sätt att komma framåt.

  133. I vårt fall finns det mycket mer
    att göra. Anna nämnde industrin.

  134. Precis som på andra områden
    inom hållbar utveckling-

  135. -måste industrin, i vårt fall även vi
    och beslutsfattarna, samarbeta mera-

  136. -för att tänja gränserna ytterligare.
    Det är ett sätt att komma vidare.

  137. Robin, du har varit mycket i Sverige
    och har bott här-

  138. -men du kan ha
    en utomståendes perspektiv.

  139. Hur kommer det sig
    att Systembolaget är så populärt?

  140. Det är så populärt och får oss att
    dricka mindre. Vad ligger bakom det?

  141. Systembolaget uppträder på
    ett väl genomtänkt och organiserat sätt.

  142. Till exempel har man en framgångsrik
    kampanj för att stabilisera opinionen.

  143. Man fortsätter påminna om
    varför det finns ett monopol.

  144. Dessutom har Sverige en historia
    med omfattande alkoholproblem.

  145. Under 1700-talet fick staten
    inkomster från alkoholförsäljning.

  146. Många svenskar som emigrerade
    till Amerika stödde nykterhetsrörelsen.

  147. Det byggde på kritiken om att staten
    tvingade i arbetarna alkohol.

  148. Det var därifrån de kom.

  149. Den delen av Sveriges historia
    lever nog kvar i folkminnet.

  150. Man minns att alkohol
    utgör en fara för arbetaren.

  151. Tittar man på hur det förhåller sig
    med ojämlik hälsa ser man-

  152. -att problemen man får
    utifrån ett givet intag är större-

  153. -när man är fattig
    än när man tillhör medelklassen.

  154. De sakerna finns där i bakgrunden.

  155. Till viss del har nog Systembolaget
    blivit ett nationellt projekt.

  156. Jag har sett bilder från pubar
    i Grekland som riktar sig till svenskar.

  157. Systembolaget kanske inte gillar det,
    men pubarna heter "Systembolaget".

  158. Så jag tror att allt det har betydelse-

  159. -men en viktig faktor är att svenskar
    generell bryr sig mycket om folkhälsan.

  160. Det här är en del av det.

  161. -Anna.
    -Det handlar även om solidaritet.

  162. De flesta anser att för många
    människor kan alkohol vara positivt.

  163. Nåt som hör ihop med festligheter,
    avkoppling och så vidare.

  164. Men det är även så
    att alla i det här rummet-

  165. -känner nån
    som sett alkoholens negativa sida.

  166. Det är inte vilken vara som helst.
    Därför är solidariteten stark.

  167. Det är okej att alkohol är dyrt och
    till och med att få tag på i Sverige.

  168. Vi tycker att det är okej
    eftersom det är till hjälp.

  169. Jag gör det av solidaritet
    eftersom jag vet-

  170. -att det hjälper många människor
    som påverkas av alkoholproblem.

  171. Den känslan av solidaritet
    är mycket viktig.

  172. Det syns tydligt
    även i ett globalt perspektiv.

  173. Jag tror att det förstörs
    om alkoholindustrin-

  174. -får för stor påverkan
    på människor som kämpar med det.

  175. I Skottland till exempel försöker man-

  176. -främja solidaritetstanken
    med hjälp av minimipris bland annat.

  177. Men det är väldigt svårt
    att lyckas med det-

  178. -eftersom den dimensionen
    inte respekteras.

  179. Du har tidigare arbetat
    i nykterhetsorganisationen IOGT-NTO.

  180. Hur fungerade samspelet mellan staten
    och nykterhetsrörelsen tidigare?

  181. Var det lätt
    eller var det konfliktfyllt?

  182. Jag tycker att vi i Sverige
    har en lång tradition av samspel-

  183. -mellan civilsamhällets organisationer
    och regering och myndigheter.

  184. Men det har ändå funnits
    stor respekt för de skilda rollerna-

  185. -och integritet hos politikerna.

  186. Det kan alltså finnas starka åsikter
    och forskning som genomförs-

  187. -av de ideella organisationerna,
    men man har haft olika roller.

  188. Det har nog varit viktigt att
    politikerna fortfarande haft integritet.

  189. Den dynamiken har varit viktig
    i de nordiska länderna sedan länge.

  190. -Robin?
    -Jag tycker att det är viktigt.

  191. Jag kan nämna en annan sak
    som är viktig.

  192. Om vi fokuserar på EU, och lämnar
    resten av Europa åt sidan för en stund.

  193. Det finns kulturella skillnader rörande
    hur man ser på alkoholen i samhället.

  194. Skillnaderna mellan
    södra och norra Europa är tydliga.

  195. Båda sidorna i det här paret
    har klagomål på den andra.

  196. Italienarna klagar över
    nordbornas kontrollbehov-

  197. -och nordborna har rätt att klaga över
    att alkoholmonopol försvinner-

  198. -att det är en väldig press på dem-

  199. -att de gemensamma prisavtalen,
    eller gemensamma skattemålen-

  200. -i EU bara gått åt ett håll,
    vilket är nedåt.

  201. Men även inom nåt så pass
    framgångsrikt som EU-projektet-

  202. -måste man erkänna
    att det finns kulturella skillnader.

  203. Italienare kontrollerar drickandet
    mer individuellt, inom familjen-

  204. -eller med andra medel än den typ
    av solidaritet vi kan se i Sverige.

  205. Å andra sidan måste italienarna
    erkänna att det fungerar i Sverige.

  206. När det handlar om handelsavtalen-

  207. -och de begränsningar
    som de innebär för regeringarna...

  208. EU är ju inget annat
    än ett handelsavtal.

  209. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn
    till den sociala solidariteten...

  210. -...som kännetecknar Sverige.
    -Denny.

  211. Om man tänker på hur regeringar kan
    motverka alkoholrelaterade skador...

  212. Sverige har Systembolaget
    som är väldigt framgångsrikt.

  213. Risken finns att regeringarnas verktyg
    försvinner genom handelsrelationerna.

  214. Inom EU har avdelningarna
    för handel och den inre marknaden-

  215. -alltid varit svåra att övertyga om att
    vi borde kontrolla alkoholförsäljningen.

  216. Jag kan ge ett exempel utanför EU:
    Ryssland 1991.

  217. De övergav då den statliga kontrollen
    över alkoholmarknaden helt.

  218. Man kunde köpa alkohol överallt,
    och det fick tydliga konsekvenser-

  219. -för dödligheten. Det syns tydligt där.
    De har inte fått tillbaka kontrollen.

  220. I dag har oligarker
    investerat i alkoholmarknaden.

  221. Den förlorade kontrollen är ett problem.

  222. Regeringar i Europa
    måste tala med varandra-

  223. -om hur vi ska reglera alkohol-
    marknaden så att vi inte blir offer-

  224. -för skrupelfria företag som bara vill
    tjäna pengar på vårt drickande.

  225. Det är inte lätt, men det är nödvändigt.

  226. Vi har talat om Europa, våra skillnader-

  227. -och våra starka regeringar,
    särskilt i de nordiska länderna.

  228. Men om vi skulle återvända
    till Don Draper?

  229. Han levde inte i Europa, men såna
    som han finns väl ändå inte längre?

  230. Idealen förändrades även i USA,
    vad hände?

  231. Med tobaken är det tydligt, men
    med alkoholen är det inte lika tydligt.

  232. Med tobaken finns en kombination av
    förändring i allmänheten syn på tobak-

  233. -och förändrad politik.

  234. De två stödde varandra
    under en period på femtio år.

  235. Det gick lite upp och ned,
    det var inte bara raksträcka.

  236. Men om du sagt för tio år sen
    att vi skulle komma-

  237. -att förbjuda rökning på pubar,
    så hade jag tyckt att du var galen.

  238. Om man tänker tillbaka på sitt liv
    så har det skett stora förändringar.

  239. De förändringarna har stärkt varandra.

  240. Det har skett en förändring
    av allmänhetens syn på tobak.

  241. Rätt tidigt sa de flesta rökarna
    i engelskspråkiga länder-

  242. -att de inte ville röka, för de visste
    att det var farligt för hälsan.

  243. Dt hände när läkarna på 50-talet
    började arbeta med-

  244. -att övertyga folk om
    att det var ett problem.

  245. Så det behövs en kombination.

  246. Systembolaget är förståndigt som
    lyssnar både på folks uppfattning-

  247. -och på vad vi teknokrater
    har att säga om alkoholens effekter.

  248. Med alkohol har inte allmänhetens syn
    förändrats på samma sätt.

  249. Allmänhetens syn har skiftat en del till
    exempel vad det gäller alkoholmonopol.

  250. När Sverige gick med i EU-

  251. -var alkoholmonopolet faktiskt hotat.

  252. Nu finns en stor klasskillnad mellan
    dem som röker och dem som dricker.

  253. De inflytelserika
    gör hellre nåt åt tobak-

  254. -för de röker inte. Det är folk som
    arbetar inom media och med politik.

  255. Det är svårare med alkoholen
    för det är vår drog.

  256. Vem vill bli betraktad
    som en wowser, en glädjeförstörare?

  257. I våra kulturer har det varit svårt
    att hantera alkoholen på grund av det.

  258. Anna, vi har varit med i EU i 21 år-

  259. -och ungdomar dricker mycket mindre
    än tidigare. Hur kommer det sig?

  260. Inte mycket mindre, lite mindre bara.

  261. Precis, det beror på
    vilka länder man undersöker.

  262. Jag tror att om man tittar på
    hur det såg ut i början i EU-

  263. -så betraktades alkohol bara...

  264. ...som en handelsfråga,
    eller som en vara.

  265. Den här bilden av alkohol
    som en hälsofråga-

  266. -är nåt nytt inom EU,
    vilket självklart har påverkat.

  267. Och den globala forskning
    som i dag finns-

  268. -till exempel WHO:s lista
    över de tio viktigaste sakerna-

  269. -att göra om man
    vill minska alkoholproblemen i världen.

  270. Det fanns inte för 15-20 år sen,
    så mycket har hänt.

  271. Jag tror att det är en kombination
    av påverkan, information-

  272. -folkopinion
    och att man höjt medvetenheten.

  273. Civilsamhällets organisationer
    har gjort en mycket god insats-

  274. -tillsammans med myndigheter
    och hälsovårdorganisationer.

  275. Jag ska visa en bild till
    på tre personer...

  276. ...som ni kanske känner igen.
    Gör ni det?

  277. -Magdalena?
    -Det är Madonna och David Beckham.

  278. Jag ser inte härifrån
    vem som är i mitten.

  279. -Är det JLo?
    -Exakt!Vad har de här tre gemensamt?

  280. Ni ska veta det.
    Ni jobbar ju med de här frågorna.

  281. Är de absolutister?

  282. Madonna röker inte, och ingen
    som jobbar med henne får röka.

  283. Jennifer Lopez röker och dricker inte.

  284. David Beckham röker och dricker inte,
    samt äter hälsosamt.

  285. Hur viktigt är det
    att ha sådana förebilder?

  286. Det är mycket viktigt.
    Ledarskap och förebilder-

  287. -är en stor del av det på beslutsnivå-

  288. -och även som hjältar i verkliga livet.
    Det har en nyckelfunktion.

  289. Jag tänker på vad du sa i morse
    om den rådande starka hälsotrenden.

  290. Det är inne att inte dricka alkohol,
    inte röka, att äta hälsosamt-

  291. -att träna. Det är en stark trend.

  292. Den första bilden du visade
    - det anses inte vara sexigt längre.

  293. Vem vill kyssa nån
    som röker och dricker för mycket?

  294. Det är inte intressant,
    så jag tror att...

  295. Den trenden är extremt stark-

  296. -och de här tre personerna
    representerar-

  297. -...den trenden, som jag tror är global.
    -Ja, en av...

  298. -Bara kort, Robin.
    -En intressant sak...

  299. ...är att i hela Europa, även Östeuropa,
    är det få tonåringar som dricker.

  300. Det är inte bara Sverige,
    eller Australien.

  301. Dagens ungdom har en annan relation
    till alkohol, det hänger ihop med detta.

  302. Vi gick från Don Draper via Madonna
    till David Beckham, varför vet vi inte.

  303. Fast lite vet vi, eller hur?
    Tack så mycket!

  304. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Experter om global hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Alkoholkonsumtion, Hälsa, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Tobaksrökning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Ama-dykare i Japan

Om havstanter som upprätthåller ett mångtusenårigt yrke. En skildring av en forskningsresa till ön Hegura Jima utanför Japans västkust, där främst kvinnor över 50 försörjer sig genom att dyka efter havets delikatesser. Angelica Lodin, forskare i kvalitetsteknik/fysiologi. Arrangör: Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Stålmannen, öppna upp!

Ett avgörande ögonblick i Gunillas liv var när älskaren sa "Gör med mig, vad du vill!" Efter det kunde hon, nu som subjekt, på allvar njuta av sin sexualitet. Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, berättar hur mannen som sexuell norm har förändrats.