Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : 70 plus är det nya 20Dela
  1. Eftersom vi göteborgare
    alltid är lite extrema-

  2. -kommer jag
    att visa mest bilder av alla.

  3. Ni kommer att bli dummare
    men komma ihåg mer.

  4. Jag ska bara hämta den här.

  5. Jag ska prata om
    att 70 är det nya 20.

  6. Bakgrunden är
    att överlevnaden ökar i hela världen-

  7. -och vi blir bara äldre och äldre.

  8. Här är befolkningsutvecklingen.
    På 25 år kommer antalet personer-

  9. -över 80 år att öka
    från 90 miljoner till 400 miljoner.

  10. Det är i den här gruppen vi har
    flest sjukdomar, demens och liknande.

  11. Vi sa just att min föreläsning
    skulle vara roligast.

  12. Medellivslängden i Europa beräknas
    vara 100 år vid nästa sekelskifte.

  13. Man tror att den första 200-åringen
    är född. Det tror inte jag.

  14. Experter på demografi säger
    att den första 200-åringen är född.

  15. För första gången i världshistorien
    har vi fler som är över 65-

  16. -än under fem år i hela världen.

  17. Vi räknar med att antalet dementa
    ökar från 40 miljoner 2015-

  18. -till ungefär 130 miljoner 2050.

  19. När vi pratat om globala utmaningar
    innan är det ingen som nämnt äldre.

  20. Vi kan säga en del om det i Sverige.

  21. De bästa befolkningsundersökningarna
    görs ju i Göteborg.

  22. Vi har SOM-studierna
    och H70 till exempel.

  23. H70-studierna började 1971.
    Folk födda 1901-

  24. -var de första 70-åringarna
    man följde hela livet.

  25. Vi har tittat på nya grupper,
    den senaste är född 1930.

  26. Dem ska vi undersöka vid 85 år
    nu i år.

  27. Nu är vi framme
    vid dem som är födda 1944-

  28. -och har undersökt 1 000 personer
    som vi snart kan säga nåt om.

  29. Vi har även studier av 85-åringar.

  30. Den senaste handlar om födda 1930
    som vi också följer över tid.

  31. Vi har undersökt 1 000 personer
    som är äldre än 95 år.

  32. En av världens största studier
    av åldersgruppen.

  33. Vi har även kvinnoundersökningen där
    medelålders kvinnor undersöktes 1968-

  34. -som vi nu 2015
    gör en uppföljning av efter 47 år.

  35. Vi får ett livsförlopp, vilket är
    viktigt när vi tittar på sjukdomar.

  36. De är omfattande
    och jag går inte igenom det nu.

  37. Men vi tittar på allt
    från 70-åringars arbetsliv-

  38. -till undersökningar med magnetkamera
    av hur hjärnan ser ut.

  39. Vi tittar på hur könsroller
    påverkar åldrandet och så vidare.

  40. Vi tittar på tidstrender-

  41. -demenssjukdomar, psykiska sjukdomar
    och även alkoholbruk.

  42. Vi ska gå tillbaka till dem
    som är 70 år och äldre.

  43. Vi ska jämföra dem som är födda 1901
    och 1930 med varandra.

  44. Vi ska komma ihåg att de här har haft
    väldigt olika liv genom historien.

  45. Föddes man 1901 så var Sverige
    ett fattigt jordbruksland.

  46. Under första världskriget svalt man.

  47. Vi hade hungerupplopp
    på grund av att det inte fanns mat.

  48. Mödravård och barnavård kom 1925.
    De första semestrarna kom 1938.

  49. När de var nästan 40 år
    fick de två veckors semester.

  50. Antibiotika kom på 30-talet.

  51. De första 30 åren av deras liv
    kunde infektioner inte behandlas.

  52. När de redan pensionerats
    fick vi lediga lördagar.

  53. De fick inte ta del av
    välfärdssamhället som de födda 1930.

  54. Man kan även säga
    att när 01:orna var 25 kom radion.

  55. När 30:orna var 25 år
    slog TV:n igenom.

  56. 01:orna var i tonåren under första
    världskriget, 30:orna under andra.

  57. De har helt olika historia,
    vilket förstås påverkat dem.

  58. Det finns även annat: dieten har
    förändrats och utbildningen likaså.

  59. Det är två olika befolkningar
    trots att det är samma land.

  60. Då kommer vi till "70 är det nya 50"
    och "70 är det nya 20".

  61. Att 70 är det nya 50 har vi
    pratat mycket om i våra studier.

  62. Det handlar om
    att vi är fysiskt starkare i dag.

  63. En 70-åring i dag
    är som en 50-åring för 30-40 år sen.

  64. Här visar vi att lungfunktionen är
    mycket bättre på 75-åringar i dag-

  65. -jämfört med för 30-40 år sen.

  66. Vi har... Det här är ett sånt
    här test som föreläsare pratar om:

  67. Jag ska hålla reda på att man pekar
    med den och den trycker man fram med.

  68. Det är inte så lätt som ni tror.
    Kom och prova själva!

  69. Vi ser att de med mycket låg
    fysisk aktivitet har minskat rejält.

  70. Vi ser när vi gör tester-

  71. -på intelligens
    eller intellektuell förmåga-

  72. -att gruppen född 1930
    är mycket bättre än de födda 1901-

  73. -trots att testen
    anpassats till 70-talet.

  74. Man är både smartare
    och har bättre fysik.

  75. Åldrandet är inte jämlikt, som redan
    sagts. Sjukdomar är inte jämlikt.

  76. Bättre rik och frisk än sjuk och
    fattig. Det ser vi även på åldrandet.

  77. Ser vi på långsam gånghastighet
    som är ett tecken på åldrande-

  78. -så blir alla grupper bättre, utom
    lågutbildade kvinnor. De blir sämre.

  79. Man är även mer oberoende. De som
    är beroende av dagliga aktiviteter-

  80. -att äta, tvätta sig och så,
    har minskat från 17 till 4 %.

  81. Det är fler som kör bil själva.

  82. Bilen är viktig när vi blir äldre
    för att vi ska kunna röra oss.

  83. Vi ser förändringar
    i kärlsjukdomar och andra sjukdomar.

  84. Kärlsjukdomarna har minskat
    betydligt, särskilt hos kvinnor.

  85. Ett exempel är högt blodtryck.

  86. Den övre kurvan är kvinnor på 170,
    män ligger på 160, det är högt.

  87. Kvinnorna har högre blodtryck.
    Nu har det sjunkit betydligt.

  88. Man ligger betydligt lägre,
    vilket man ser i hela västvärlden.

  89. Det finns olika förklaringar: annan
    diet, mer motion, ett nyttigare liv.

  90. Man tror även att introduktionen av
    kyl och frys på 50-talet spelar roll.

  91. Vad menar jag med det? Man behöver
    inte salta maten lika mycket.

  92. Vi ser att demensförekomsten minskar
    från 30 till 24 % hos 85-åringarna.

  93. Den glada nyheten är
    att det inte har med gener att göra-

  94. -utan med omgivningens faktorer,
    livsstil, sånt vi kan påverka.

  95. Vi kan faktiskt göra nånting.
    Här har vi en oroande grej:

  96. Andelen rökare minskar bland män,
    men ökar betydligt bland kvinnor.

  97. Konsekvenserna är ännu oklara.
    Vad betyder en ökad överlevnad?

  98. En friskare befolkning, eller
    fler med sjukdomar som lever längre?

  99. Och frågan är:
    Blir vi friskare eller sjukare?

  100. Svaret på frågan är: Ja, det blir vi.

  101. Vi blir friskare med våra sjukdomar.
    Vi har mer sjukdomar.

  102. Ni hör säkert ofta att folk
    har mer sjukdomar och är sjukare.

  103. Men man tål sjukdomarna bättre.
    De som blev gamla förut-

  104. -som hade haft ett hårt arbetsliv
    och sämre förutsättningar-

  105. -var som sköra löv när de blev gamla:
    Blev de sjuka blåste de bort.

  106. I dag tål vi mer.

  107. Sjukdomar diagnostiseras tidigare
    också och behandlingarna är bättre.

  108. Så man är sjuk,
    men man är frisk med sin sjukdom.

  109. Den stora biten man sett när det
    gäller minskningen av sjukdomar-

  110. -är saker som gjorts
    innan folk blir sjuka.

  111. Det gäller prevention: förändringar
    i diet, motion och liknande.

  112. Vad betyder då "70 är det nya 20"?

  113. Det är en attitydförändring.

  114. Dem vi undersökte på 70-talet var
    glada över att ha hyfsad ekonomi-

  115. -och hyfsad bostad, för de hade sett
    hur det varit för pensionärer innan.

  116. Frågar man dem
    i pensionsåldern i dag-

  117. -så ska de hinna med att klättra
    i Himalaya, åka Rosa bussarna-

  118. -göra äventyrsresor, byta partner.
    Man ska hinna med allt det.

  119. 20-åringar vill hinna med allt
    innan de stadgar sig.

  120. 65-åringar vill hinna med allt
    innan de blir för gamla.

  121. Det har vi vetenskapliga belägg för.
    Titta på utlandsresorna här.

  122. På 70-talet var 15 % av 75-åringarna
    utomlands. Nu är det uppåt 50 %.

  123. De är även mer aktiva på andra sätt.

  124. Sen har personligheten ändrats.
    De är mer utåtriktade.

  125. Vi är inte som norrlänningar längre,
    utan mer som göteborgare.

  126. De är även mer tävlingsinriktade,
    och där närmar sig kvinnor män.

  127. Man är mindre ordningssam.

  128. Kvinnor har mindre skuldkänslor
    och mer aggressiv framtoning.

  129. När jag skulle berätta det på
    en presskonferens sa vår rådgivare-

  130. -att jag inte skulle kommentera det,
    så jag låter bli.

  131. Men "aggressiv" handlar om
    att man tar för sig lite mer-

  132. -och männen är fortfarande
    mer aggressiva i de här testerna.

  133. Nu kommer det ni har väntat på:
    Vad händer med sexlivet?

  134. Man är mer sexuellt aktiv.
    En tjusig bild först.

  135. Man är mer sexuellt aktiv i dag,
    man är lyckligare gift i dag.

  136. Det beror delvis på att man är mycket
    mera skild och har hittat nån ny.

  137. Ni skrattar, men det är sant.

  138. Det är samma sak hos män: De är mer
    sexuellt aktiva och lyckligare gifta.

  139. Dessutom har man
    mycket bättre sex i dag.

  140. I vår gamla grupp var det många
    kvinnor som aldrig haft en orgasm.

  141. Det hittade vi inte nu.
    Det är mer kvalitet på sexlivet.

  142. Männen har mindre sexproblem.
    Så det är lite goda nyheter.

  143. Det beror ju på om man gillar sex.
    Ni som inte gör det kan gå ut.

  144. Men hur påverkas då alkoholvanorna?

  145. Det vi ser då
    är att riskkonsumtionen har ökat.

  146. Vi räknar samma riskkonsumtion
    för män och kvinnor.

  147. 100 gram motsvarar
    ungefär 1,3 flaskor vin.

  148. Ni ser att det ökar från 1 till 10 %
    hos de 75-åriga kvinnorna-

  149. -och från 9 till 15 % hos männen.

  150. Hos 85-åringarna
    ser vi också en ökning.

  151. Var fjärde man och var tionde kvinna
    i den gruppen hade ett riskdrickande.

  152. Hos 95-åringarna är det alltjämt 5 %
    män och 0,5 % kvinnor, relativt få.

  153. Tittar vi på hela livet,
    så ser vi att det är som Sören sa:

  154. Följer vi grupperna
    så har de kvar samma drickande.

  155. Jag trodde att man skulle minska det.
    Titta på 30:orna:

  156. Det är fortfarande samma andel
    som har ett riskdrickande.

  157. Det är nåt man tar med sig
    under livet.

  158. När det sen gäller typ av alkohol
    så är det vindrickandet som ökat-

  159. -vilket är fallet
    även i övriga åldersgrupper.

  160. Det finns olika orsaker: Attityden
    till alkohol kan ha ändrats.

  161. Det är mer socialt accepterat för
    äldre kvinnor. Man har mer fritid.

  162. Lagar och alkoholpolitik
    har förändrats.

  163. Som alltid finns det
    många olika orsaker.

  164. Vilka är riskerna?
    Äldre bryter ned alkohol sämre.

  165. Hjärnan är känsligare. Man kan
    reagera annorlunda på alkohol.

  166. Man har flera sjukdomar och läkemedel
    vilket kan göra det lite farligt.

  167. Vi vet rätt lite om konsekvenserna.

  168. I snabbkörningarna har vi inte hittat
    nåt, men vi tittar på det.

  169. Man kan tänka sig ökad risk för fall,
    leverskador, övervikt och cancer.

  170. Men vi har inte hittat så mycket,
    och det är ett rätt oforskat område.

  171. Finns det positiva effekter?
    Vi har, i likhet med andra, sett-

  172. -att det verkar finnas en minskad
    risk för demens om man dricker vin-

  173. -en ökade risk om man dricker
    starksprit. Det påverkar ganska lite-

  174. -om man jämför med
    de negativa effekterna av alkohol.

  175. Det är även så att alkoholdrickande
    verkar öka risken för cancer.

  176. Är då 70 det nya 50,
    eller är det det nya 20?

  177. Eller är det både och?
    Och hur blir det i framtiden?

  178. En sak ni ska komma ihåg
    är att framtidens äldre är ni.

  179. Vi kommer alla att bli gamla
    och ett viktigt budskap-

  180. -är att hur ni vill ha er ålderdom
    kan ni påverka medan ni är unga.

  181. Slutsatser: Äldre dricker mer,
    störst är ökningen bland kvinnor.

  182. Förekomsten ökar inte med åldern.

  183. Det finns olika kombinationer
    och konsekvenserna är oklara.

  184. Det har nog med den förändrade synen
    på äldre att göra. Tack!

  185. Textning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

70 plus är det nya 20

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Vuxna och äldre
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Alkoholkonsumtion, Pensionärer, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociologi, Äldre
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Är vi alla sällsynta?

Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, och Emma Tham, forskare, tar oss med på en tidsresa genom vården och diagnostiken av sällsynt sjukdomar. I framtiden kommer kraven på expertteam att öka för att kunna ställa rätt diagnos när det handlar om sällsynta sjukdomar, menar de. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.