Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Malin Ewerlöf om löpning och hälsaDela
  1. Nu ska ni få träffa
    en av Sveriges stora löparstjärnor.

  2. Under sin aktiva karriär
    tog hon 24 SM-guld.

  3. Hon deltog i EM och tog silver där,
    och hon deltog i OS-

  4. -och blev senare maratonlöpare,
    bland annat.

  5. Välkommen, Malin Ewerlöf.

  6. -Hej. Varsågod och sitt.
    -Tackar.

  7. Jag måste börja med frågan
    man alltid ställer: Hur känns det?

  8. Ja, det känns bättre att sitta här
    än att få frågan-

  9. -precis när man har sprungit
    800 m eller maraton-

  10. -när man knappt orkar stå på benen.
    Så det här känns jättebra.

  11. Det här är inte lika jobbigt.

  12. Du är ju känd för att ha sprungit
    de allra jobbigaste distanserna-

  13. -800 m och 1 500 m.
    Varifrån kommer din uthållighet?

  14. Ja, man kan ju undra ibland varför
    man hade talang för de distanserna.

  15. Det verkade betydligt lättare
    att hoppa höjd.

  16. Jag har vänner som har hållit på med
    lite enklare grenar, tycker jag.

  17. Nej, jag vet inte.
    Jag är nog född till löpare.

  18. Jag började springa
    när jag var nio och en halv månad.

  19. Sedan har jag upptäckt tidigt-

  20. -att jag var bra på
    de här jobbiga distanserna-

  21. -där mina klasskompisar
    hittade på ursäkter-

  22. -varför man inte skulle vara med på
    Coopers test i skolan.

  23. Och då gick jag i gång. Det var då
    jag kände: "Äntligen får man slita."

  24. -Det var roligt, helt enkelt?
    -Det är någon hatkärlek till det där.

  25. Jag inser nu när jag är äldre och har
    lagt av med tävlandet på den nivån-

  26. -att det faktiskt inte bara var
    jagandet efter medaljer och tider-

  27. -utan jag gillar fortfarande
    att springa fort i skogen-

  28. -så att jag ligger på någon grusväg
    och folk undrar om man mår bra.

  29. Så det finns nog någon sådan där gen
    som gillar det här.

  30. -Renlevnadsmänniska, är du det?
    -Nej.

  31. Det är väl många som tror
    att elitidrottare är extrema typer.

  32. Det är klart att under en fas i livet
    när man tävlade väldigt mycket-

  33. -speciellt på sommaren, när
    de flesta människor med vanliga jobb-

  34. -har semestrar
    och grillar och dricker vin-

  35. -då fick man försöka vara väldigt
    seriös, för då tävlade man mycket.

  36. Så då var det
    väldigt renlevnadsmässigt.

  37. Hur levde du då?
    Vilka regler hade du för dig själv?

  38. Nej, men då var det väl
    ingen alkohol-

  39. -på hela tävlingssäsongen.

  40. Men det gjorde ju inte saken så bra
    när man kom till sista tävlingen-

  41. -för då var ju alla väldigt sugna på
    att festa lite.

  42. För det är vanliga människor
    de här elitidrottarna också.

  43. Då var det ju riktiga sjöslag,
    så det var inte så bra.

  44. Det blev ingen bra balans.

  45. Men nu lever jag väl mer...
    Nu tränar jag motionärer i löpning-

  46. -och de är mer renlevnadsmänniskor
    än vad jag är i dag.

  47. Det är olika strikta dieter-

  48. -och det är ingen alkohol på flera
    månader inför lopp de ska springa.

  49. Och nu känner jag att det där
    orkar inte jag hålla på med längre.

  50. Så nu lever jag lite mer avspänt.

  51. Du är personlig tränare. Vad är det
    för slags människor som du tränar?

  52. Min största kundgrupp
    är ju mellan 40 och 50 år.

  53. Jag brukar säga att jag lever på
    40- och 50-årskriserna som folk har-

  54. -men på ett positivt sätt.
    En kris behöver inte vara negativt.

  55. Men det genererar
    väldigt mycket människor-

  56. -som vill komma i gång med träning.

  57. Det är ju också
    den här perioden i livet-

  58. -när man har gått igenom småbarn
    under x antal år och känner:

  59. "Äntligen är näsan
    ovanför vattenytan."

  60. "Jag kan börja tänka på mig själv
    lite mer."

  61. "Jag har tappat 15 år träning.
    Jag var ju rätt bra på att springa."

  62. Ja, du var det.
    Du är fortfarande det.

  63. Men många av mina kunder säger så.

  64. "Jag var hyfsad. Nu har 15 år gått
    och jag måste ta tag i det här."

  65. Då vill man göra på rätt sätt
    så att man inte blir skadad.

  66. Sedan är det häftigt. Folk blir
    bara yngre och yngre i sinnet.

  67. Mina 40- och 50-årskunder
    har höga mål med sin utveckling-

  68. -och man vill bli bättre helt enkelt-

  69. -och börja få en medvetenhet
    om sig själv.

  70. Sedan har man ofta kommit till
    den fasen att man har ekonomi-

  71. -att lägga lite på träning
    och personlig träning och sig själv.

  72. Jag har både yngre och äldre också,
    men det är den vanligaste personen.

  73. Vad ger du dem för råd
    när det gäller alkohol?

  74. Jag behöver nästan lätta upp lite
    med vissa.

  75. Ibland kan de bli lite för strikta
    och hårda mot sig själva.

  76. Man måste ju ha
    sin egen inställning, men...

  77. Jag stod på en fest
    för många år sedan.

  78. Jag skulle springa Stockholm Marathon
    en vecka senare.

  79. Jag stod och pratade med någon man
    där som också skulle springa.

  80. Han sa: "Nu har jag inte druckit
    alkohol på tre månader."

  81. "Du står och dricker vin", sa han.
    Vi pratade om att vi skulle springa.

  82. Jag sa: "Men loppet är ju inte
    i morgon. Det är om en vecka."

  83. Jag tyckte att det var helt "fine"
    att ta lite vin en vecka innan.

  84. För mig är inte det
    något problem längre.

  85. Det där känner man ju själv också.

  86. Om man har varit på en brakmiddag
    och dragit i sig jättemycket vin-

  87. -så är man inte så jättepigg
    dagen efter i löparspåret.

  88. Det där ger sig mycket av sig självt.
    Man känner:

  89. "Ska jag köra ett hårt pass i morgon
    kan jag inte dricka för mycket."

  90. Vad är det som händer i kroppen, då?
    Ska man springa dagen efter en fest?

  91. Nja, det har jag gjort.
    Det ska jag erkänna.

  92. Ibland är det faktiskt lite dumt
    att ibland känns det väldigt bra.

  93. Det är kanske inte så bra.
    Det borde ju kännas jättedåligt.

  94. -Det känns bra?
    -Ja.

  95. Ibland kan man flyga fram i spåret
    dagen efter en fest-

  96. -och det är inte så jättebra kanske
    om man ska råda till någonting.

  97. Oftast tänker man efter lite. Om man
    ska köra ett hårt eller längre pass-

  98. -så brukar man tänka till lite.

  99. Många av mina kunder,
    om de har en träff med mig...

  100. Jag tränar ofta kunder
    på lördagsmorgnar.

  101. Då säger de: "Det enda som är synd är
    att det blir inget vin på fredagen"-

  102. -"för då klarar inte jag
    det här passet med dig."

  103. Det säger sig självt. Man väljer
    oftast då att ta det lite lugnare.

  104. Men annars tycker jag själv-

  105. -att en balans mellan livets goda och
    att ta hand om hälsan är det bästa.

  106. Jag har själv alltid levt så,
    även som elitidrottare-

  107. -och har försökt ha
    en rätt avspänd inställning till-

  108. -att faktiskt kunna leva lite normalt
    emellanåt också.

  109. Men tränar man mycket
    så tycker jag oftast-

  110. -att det här med kost och alkohol
    ger sig på ett normalt sätt.

  111. Man tänker till lite på
    vad man behöver äta-

  112. -och oftast klarar man inte av att
    träna mycket om man dricker mycket.

  113. Om du jämför dina kunders syn
    på alkohol och deras syn på kost-

  114. -vad ser du då?

  115. Många är otroligt pålästa med kost.

  116. Nästan mer pålästa än vad jag själv
    är. Jag är ingen kostexpert.

  117. Jag har mer känt vad man behöver
    och inte behöver.

  118. Och många har läst in sig väldigt
    mycket och de kan det där i detalj.

  119. Men alkohol är väl mer
    att man känner om det är...

  120. Man känner sin kropp mer
    om man tränar.

  121. Det blir lättare att hitta en balans
    i lagom mängd.

  122. Annars klarar du inte
    att träna så mycket.

  123. Vi har pratat lite grann tidigare
    om att sätta mål-

  124. -eller att man kan få hjärnan att
    sätta mål. Man kan styra lite grann.

  125. Hur har du gjort
    för att sätta fysiska mål?

  126. Ja, för mig när jag elitidrottade...

  127. Jag började skriva träningsdagbok
    när jag var 8 år.

  128. Jag skrev vad jag tränade och satte
    ett litet kuvert längst bak-

  129. -med mina mål genom karriären.

  130. Det där var kul att läsa lite senare-

  131. -för det var högt uppsatta
    och tydliga mål.

  132. Det sista målet var att vinna OS-guld
    och sätta världsrekord.

  133. Riktigt dit kom inte jag,
    men min ribba var väldigt hög.

  134. Men på något sätt
    präglade det mig ändå-

  135. -att jag försökte gå
    så långt jag någonsin kunde.

  136. Och när jag jobbar med kunder i dag
    måste man ju hitta sitt mål.

  137. Vad som är rimligt men samtidigt lite
    högre än vad man är säker på att nå.

  138. Det driver ofta en person
    till lite bättre resultat.

  139. Men mål kan vara
    väldigt, väldigt olika.

  140. Det är allt ifrån att springa
    en tävling på en viss tid-

  141. -till att kanske träna
    tre dagar i veckan.

  142. Det kan också vara ett mål
    att bara få in träningen i sitt liv.

  143. Att det blir en vardag med träningen.

  144. På något sätt är det ett av mina
    stora mål som coach och tränare-

  145. -att alla ska hitta sin egna
    målsättning i det här med träning-

  146. -som känns rimlig utifrån en själv.

  147. Det är ingen annan som kan sätta
    dina mål, för då blir det fel.

  148. Hur ska man göra med impulser
    och impulskontroll?

  149. När man tänker:
    "Ska jag ta ett glas vin till?"

  150. "Ska jag verkligen springa
    50 m till?"

  151. -De små situationerna.
    -Ja.

  152. Jag har ju hört
    föreläsningarna innan.

  153. Det var väldigt intressant för mig,
    för sådant där kan inte jag.

  154. Men jag tror att det är mycket
    en träningsfråga också.

  155. Med träning är det ju så
    att man tränar sig till-

  156. -att tänka på ett visst sätt
    när man kommer till en gräns-

  157. -när man känner att nu skriker det
    i kroppen att jag vill stanna-

  158. -och lungorna känns för små
    och mjölksyran sprutar.

  159. Man lär sig att på något sätt
    tänka rätt i de lägena.

  160. Att just tänka med den här framloben.

  161. Att jag vet att det ska kännas
    så här, det är bara att fortsätta.

  162. Och att hitta
    de "triggerna" i hjärnan.

  163. För mig är det intressant att höra.
    För mig har det här alltid funnits.

  164. Jag har säkert tränat mycket på det
    utan att jag är medveten om det.

  165. Det är ju det jag tränar med kunder.

  166. Att tänka rätt i de här situationerna
    och våga bli trött.

  167. Många är rädda när det börjar kännas
    som att lungorna är för små.

  168. "Ska det verkligen kännas så här
    eller håller jag på att dö?"

  169. Den känslan är det lite ibland.

  170. Och att känna
    att det är faktiskt okej.

  171. Och så säger jag: "Det ser jättebra
    ut. Det är helt rätt nivå."

  172. Då är du trygg nästa gång
    du går ut i skogen och känner:

  173. "Ja, det ska tydligen kännas så här.
    Det är okej."

  174. Vi ska se om vi kan få fram
    en medelmotionär här i publiken.

  175. Hur många är över 40 här?

  176. Ingen.

  177. Ja. Hur många är kvinnor?

  178. Kvinnor över 40.
    Hur många tränar regelbundet?

  179. -Titta.
    -Ja.

  180. En kvinna som är lite över 40
    och tränar regelbundet-

  181. -hur ska hon leva? Om du får henne
    som kund, vad säger du då?

  182. Oj.

  183. Jag kan ju inte styra över
    40-åriga kvinnors liv.

  184. Då skulle jag nog få en smäll.

  185. Nej, men jag försöker väl få
    mina kunder-

  186. -att hellre träna lite oftare
    men inte så mycket.

  187. Det här är lättare att få kvinnor
    att göra. Nu generaliserar jag-

  188. -men när män är inspirerade
    och motiverade då vill de köra på.

  189. "Nu har jag hittat drivet.
    Nu ska jag göra det och det."

  190. Då kör de ofta för hårt. Så männen
    måste jag oftast backa lite och säga:

  191. "Du kan nog ta bort ett pass i veckan
    och få mer kvalitet på träningen."

  192. Kvinnor måste man få att våga.

  193. Det är okej
    att köra tre pass i veckan-

  194. -men få en kontinuitet i det.

  195. Framför allt:
    Träna hellre lite mindre fast oftare.

  196. Få in någon träning varannan dag-

  197. -men det behöver inte vara stenhårt
    varje gång eller jättelånga pass.

  198. Få in rutinen. Då är det lättare att
    hålla det här vid liv på lång sikt.

  199. Det är den största svårigheten.

  200. Att få in det i ett späckat schema,
    som alla har i sitt liv-

  201. -med jobb och familj
    och fritidsintressen och annat.

  202. Jag brukar säga: "Se inte träningen
    som en lyxaktivitet."

  203. Den måste upp på prioriteringslistan
    i folks liv.

  204. Jag brukar säga: "Tränar inte jag
    funkar ingenting annat i mitt liv."

  205. Så därför är den högt
    på prioriteringen.

  206. Då levererar jag bättre på jobbet.
    Jag är trevligare med vänner.

  207. Jag är bättre med barnen.
    Allting blir bättre.

  208. Börja få in det tänket
    så att det inte hela tiden är-

  209. -"Nu kom den där grejen i vägen"-

  210. -så att träningen faller ur
    för att den är för lågt prioriterad-

  211. -och är en lyxaktivitet
    som man tar om man har tid.

  212. -Den får inte prioriteras bort.
    -Precis.

  213. Man måste boka in den som ett möte
    på jobbet. Det är lika viktigt.

  214. Då är man hemma i tänket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Alkoholfrågor, Alkoholkonsumtion, Friidrott, Fysisk träning, Hälsa, Idrott, Löpning, Motion, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sport
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vad behöver man egentligen veta?

Det finns högstadieelever som tror att barn kläcks ur ägg. Andra experimenterar med avancerat sex på webben. Klarar skolans sex- och samlevnadsundervisning av att tillgodose ungdomars enormt skiftande behov av kunskap och vägledning?