Titta

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Om UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Våra livsvillkor förändras av befolkningsökningar, urbanisering och klimatförändringar. Hur möter vi de hälsoutmaningar som blir följden av denna utveckling globalt och lokalt? Forskare, trendspanare och beslutsfattare föreläser och diskuterar. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Till första programmet

UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa : Håll kropp och knopp i toppDela
  1. Du är expert på åldringar. Här sitter
    en av Sveriges bästa idrottare.

  2. -Vad vill du veta av Malin?
    -Det var...

  3. -Han kan allt.
    -Jag kan allt.

  4. Jag vet inte vad jag ska säga.
    Det kom väldigt plötsligt.

  5. -Springer du själv?
    -Tre, fyra gånger i veckan.

  6. Titta. Ja, det är helt rätt.

  7. Ja. Hur fort ska jag springa en mil
    när jag är typ 60 år?

  8. -Var bör man ligga någonstans?
    -Gud, det vågar jag inte svara på.

  9. Det blir för farligt.

  10. Det är ju utifrån en själv.
    Man är inte bättre eller sämre-

  11. -eller mår bättre eller sämre
    beroende på hur fort man springer.

  12. Vad är det jag mår bra av? Vissa mår
    bra av att springa jättelångsamt.

  13. Men utifrån sig själv
    så är det njutning och...

  14. Löpning är den bästa terapin. Om man
    har mycket att göra, är stressad-

  15. -har mycket att tänka på, går igenom
    något jobbigt eller bara är glad-

  16. -så är det perfekt.
    Bara ut och få den där nya energin-

  17. -och rensa huvudet.

  18. Ingmar, kommer det att bli en
    mycket mer tränad äldre generation?

  19. Vi vet en massa grejer
    om hur man får ett bättre åldrande.

  20. Motion tillhör ju en av de grejerna.

  21. Det minskar risken för demens,
    hjärt- och kärlsjukdomar, depression.

  22. En bra diet. Att undvika onyttig mat
    och äta mer grönsaker och så.

  23. Då kanske man 30, 40 år senare
    inte får en hjärt- och kärlsjukdom.

  24. Då tänker man:
    "Det är ju väldigt långt fram."

  25. Men när man gör det här
    så mår man ju mycket bättre genast.

  26. Dessutom kanske man får
    en bättre ålderdom.

  27. Vi kan aldrig garantera det. Man kan
    göra allt rätt och ändå bli sjuk.

  28. Men man minskar risken lite.

  29. Sören, hur har du det med träningen?

  30. Jag sprang
    till för ungefär 20 år sedan.

  31. Nu går jag till jobbet fram
    och tillbaka och gör hälsotester.

  32. Jag har hyfsade värden.

  33. Då säger läkarna - och de rodnar,
    så de ljuger antagligen lite grann-

  34. -"Det räcker med att gå till jobbet".
    Jag har 7 km.

  35. Lite fort, även om jag har märkt
    att unga börjar gå förbi mig nu.

  36. Då blev jag orolig
    när jag såg dina siffror.

  37. Att ju äldre man blir,
    ju långsammare går man.

  38. -Jag har börjat märka det.
    -Jag också.

  39. I 40-årsåldern kunde jag hålla upp
    ett år och springa milen på 55.

  40. I dag kan jag träna som en galning
    och inte komma under en timme.

  41. Det händer ju grejer
    när man blir äldre.

  42. Det är ju så
    att man blir långsammare och stelare.

  43. Magnus Härenstam drog den här om när
    man upptäcker att man blir gammal.

  44. Det är när man knyter skorna
    och samtidigt kollar-

  45. -om det finns något på golvet som man
    kan plocka upp när man ändå är nere.

  46. Den stämmer väldigt bra på mig.

  47. Sören, vad vet vi om motionsvanorna
    hos generationen som är 50 plus.

  48. Den har ju ökat.

  49. Äldre människor
    är i dag åtminstone det nya 50.

  50. Men vi har också ett intressant
    samband mellan motion, friluftsliv-

  51. -medlemskap i idrottsföreningar.

  52. Ju mer man motionerar, har frilufts-
    liv och är med i idrottsföreningar-

  53. -ju mer dricker man.

  54. -Vad sa ni om den?
    -Oj.

  55. Det är ingen stark
    men det är en positiv korrelation-

  56. -mellan aktivitet i motionsspåret,
    friluftsliv-

  57. -och att vara med
    i idrottsföreningar.

  58. De som inte är med
    i idrottsföreningar dricker mindre.

  59. De som motionerar varje vecka
    dricker också mest.

  60. -Är Malin typisk för...
    -Inte samtidigt, tror jag.

  61. -Är Malin typisk för sin generation?
    -Ja, det tror jag.

  62. Hon berättade ju nyss att hon tog sig
    en rackabajsare då och då...

  63. -...och sprang bättre dagen efter.
    -Ja, ibland.

  64. Fast det var större skillnad
    i 20-årsåldern.

  65. Då gick det att gå ut dagen efter
    en stor fest och bara springa-

  66. -med lätta steg.
    Det kostar mer nu när man är 40 plus.

  67. Så det har varit en viss nedgång där.

  68. Det är väl positivt kanske.
    Då får man tänka till lite mer.

  69. Malin, de som söker sig till dig
    är ju ofta väldigt motiverade.

  70. Men låt säga att du blir kallad
    till ett äldreboende-

  71. -där folk inte är
    fullt så motiverade. Hur gör du då?

  72. Nu har jag inte haft sådana uppdrag.
    Det hade varit intressant.

  73. Jag har väl haft lyxen
    att mina kunder kommer till mig-

  74. -och då är de redan ett steg
    inne i det här med motivation.

  75. Sedan behöver de hjälp med
    strukturen på sin träning-

  76. -rätt löpteknik och hur man ska träna
    för att inte gå sönder.

  77. Det är en betydligt svårare uppgift
    att ta hand om och motivera personer-

  78. -som inte har drivet i sig
    men som verkligen skulle behöva.

  79. Jag föreläser ju en del,
    och då är det ju i sammanhang-

  80. -där inte alla är motiverade kanske.

  81. Då försöker jag få personen att...
    Det här med rätt tänk.

  82. Att man utgår från sig själv
    och hittar sin nivå-

  83. -och inte jämför sig-

  84. -och sedan hittar rätt nivå
    i träningen.

  85. Det här med löpning när man är
    nybörjare, som jag kallar det...

  86. Man kanske har haft
    ett längre uppehåll.

  87. Då får man kalla sig nybörjare igen.

  88. Där märker jag att man kan göra
    väldigt mycket med löpningen.

  89. Att man börjar på rätt sätt
    i stället för att ge sig ut i spåret-

  90. -och släpa sig runt 3-5 km och känna:
    "Det där vill jag inte göra igen."

  91. "Det kändes så tungt,
    och det gick långsamt."

  92. Man kommer ihåg
    att det gick lättare för 10 år sedan.

  93. Den känslan är det för många.
    Man sätter ribban för högt.

  94. Det är där jag har en viktig roll.
    Att bryta ner träningen och säga:

  95. "Det är bättre att du springer
    2 minuter med bra löpteknik"-

  96. -"bra hållning och ett bra tänk.
    Sedan går du 2 minuter i stället."

  97. Och så varvar man det där.

  98. Då springer man snyggare,
    bättre och snabbare-

  99. -om man tillåter sig att gå.
    Men många har prestige i det där.

  100. De säger: "På en löprunda får man
    absolut inte gå. Det är löpning."

  101. "Det får gå hur långsamt som helst,
    men man får inte gå."

  102. Då säger jag att det är bättre
    att man försöker springa med bra...

  103. -Man småjoggar lite?
    -Ja, och försöka ha tänk i löpningen.

  104. Om man har prestige
    får man kalla det intervallträning.

  105. Är det jobbigt att säga
    "Jag var tvungen att gå på rundan"-

  106. -säg "Jag körde ett intervallpass".
    Då är det gång.

  107. Hur fort det har gått på intervallen
    behöver man inte prata om.

  108. -Man pratar ju om...
    -Är inte gång en olympisk sport?

  109. Jo, precis. Det beror ju på
    hur fort man går också.

  110. Sören, rörelsen
    från mer kollektivistiska ideal-

  111. -till mer individualistiska ideal,
    avspeglar det sig i motionsvanorna-

  112. -eller valet av motion?

  113. Jag tror det, men det finns inga
    mätningar som jag känner till-

  114. -som kan visa på det sambandet.

  115. Det är en bra mätidé
    att fråga om sporter-

  116. -och se om det har att göra med
    partipolitik och ideologi.

  117. Motion har det. Eftersom jag
    tycker om att köra dumma siffror-

  118. -så har jag kört
    även partisympati och motion.

  119. Och där sitter Gabriel Romanus.
    Han behöver uppmuntran-

  120. -för det visade sig
    att folkpartisterna drack mest.

  121. Men det var också de
    som motionerar mest.

  122. -Ja!
    -Ja.

  123. Och Sverigedemokraterna
    motionerar minst.

  124. Men det är inga stora skillnader.

  125. Berätta hur det är
    med alla andra partier.

  126. Det är plus minus
    några få procentenheter, bara-

  127. -så det är inte mycket att skriva hem
    om, utom för folkpartisterna.

  128. Du säger att folkpartisterna
    är tydliga och SD är tydliga.

  129. Vad hänger den typen av skillnader
    ihop med för bakomliggande faktor?

  130. Jag trodde en gång i tiden
    att det hade att göra med ålder-

  131. -men det visar sig ju
    att äldre motionerar och tränar-

  132. -i nästan lika stor utsträckning
    som yngre.

  133. Jag hade fördomen att vi pensionärer
    var mycket slöare-

  134. -men inte i de här siffrorna
    i alla fall. Det är rätt jämnt.

  135. -Det är inga könsskillnader heller.
    -Utbildningsnivå.

  136. I utbildningsnivå finns det.
    Folkpartisterna: docentpartiet.

  137. Lite högre utbildning, det stämmer.

  138. Malin, du får ge träningsråd till
    dessa herrar som du har omkring dig.

  139. -De här två.
    -Jag tänkte hela gänget här.

  140. De är alltså högutbildade.
    De är från Göteborg. De är... Ja.

  141. Det är det där med Göteborg
    som är svårigheten. Nej.

  142. Nej, men det är självklart skillnader
    i hur man kan träna äldre och yngre.

  143. Äldre är ju skörare i kroppen
    och går lättare sönder-

  144. -så där måste man träna mer allround.

  145. Det är viktigt när man blir äldre
    att man styrketränar.

  146. Och det är väl någonting
    som inte alla älskar kanske.

  147. Man tänker sig att man måste slänga
    tunga vikter på en stång och köra.

  148. Om man aldrig har gjort det så är det
    inte speciellt bra att göra heller.

  149. Det är inte styrketräning
    på det sättet.

  150. Man kan köra väldigt mycket
    bra övningar för hela kroppen.

  151. Det kan man köra
    hemma i vardagsrummet också.

  152. Många missar den där biten.

  153. Man nischar sig. "Jag älskar att
    springa, och då springer jag bara."

  154. Men man tappar
    den här allmänträningen-

  155. -och den blir viktigare och viktigare
    för att hålla ihop.

  156. När man tränar äldre personer
    måste man vara lite mer försiktig-

  157. -så att det inte blir
    för explosiva grejer-

  158. -och framför allt inte öka träningen
    utan att kroppen hänger med.

  159. Och sedan försöka få in
    de här stärkande inslagen-

  160. -så att träningen inte bara nöter.

  161. När man är yngre
    kan man göra en del misstag-

  162. -och komma undan med det
    utan att få ont någonstans-

  163. -men när man kommer upp i åldern
    smäller det direkt när man gör fel.

  164. Det är väl det som är det viktiga...

  165. -...när man tränar i lite övre ålder.
    -Ja. Sören.

  166. Är inte den muskeln viktig att träna?
    Jag rabblar multiplikationstabellen.

  167. Man blir väl dement om man inte
    tränar den? Är det inte så, Ingmar?

  168. Man säger ju att det är bra
    att träna hjärnan och kroppen.

  169. Kropp och själ hänger ju ihop, och
    det anses minska risken för demens-

  170. -att hålla i gång hjärnan.

  171. Så det är bra att hålla på med
    multiplikationstabellen?

  172. -Och styrketräning.
    -Men det är samma sak.

  173. Med multiplikationstabellen tränar du
    bara en liten del av hjärnan.

  174. Du måste göra annat också,
    annars växer den delen av hjärnan...

  175. -...och den andra blir för liten.
    -Aldrig får man vara glad.

  176. Sedan får man inte missa
    vardagsmotionen.

  177. Den är viktig i alla åldrar.
    Bara man inte tänker-

  178. -att den enda träning som räknas
    är när man går till gymmet-

  179. -eller går ut och springer.

  180. Det är ju som du, Sören. Att gå 7 km
    till jobbet varje dag, eller cykla-

  181. -är ju otroligt bra träning.

  182. Det är ju det som egentligen är
    basen till att man håller ihop.

  183. Att man springer några gånger i
    veckan eller går på ett Friskispass-

  184. -det är liksom en extraträning.

  185. Basen är det man rör sig när man inte
    tänker på att man tränar.

  186. Det har visat sig att det
    som är den stora skillnaden är-

  187. -de som inte rör sig alls
    och de som rör sig något.

  188. -Det farliga är att inte röra sig.
    -Ja.

  189. Tack så mycket för att ni var här.

  190. Gå inte härifrån, men en applåd
    ska ni få här under mellantiden.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Håll kropp och knopp i topp

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Idrott och hälsa
Ämnesord:
Alkoholkonsumtion, Friidrott, Fysisk träning, Gymnastik, Hjärna, Hälsa, Idrott, Löpning, Motion, Sport, Åldrandet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Varför världen behöver hälsoinitiativ

Gauden Galea är chef för avdelningen för icke-smittsamma sjukdomar vid Världshälsoorganisationen (WHO). Här presenterar han organisationens arbete och berättar varför det är viktigt att främja hållbar och rättvis utveckling i världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Att ge hopp och rädda liv

Anna Carlstedt, ordförande för Svenska Röda Korset, intervjuas av statsvetaren Cecilia Garme om hur organisationen arbetar i Sverige och världen. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Globalt och nationellt växande hälsoklyftor

Denny Vågerö är professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet. I denna föreläsning beskriver han de ökade sociala hälsoklyftorna, globalt och nationellt. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Alkohol som en risk för folkhälsan

Robin Room, professor vid La Trobe University of Melbourne, presenterar ny forskning om hur alkohol påverkar folkhälsan. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Experter om global hälsa

Att prata om att det skadliga med alkohol och tobak är ett sätt att förbättra folkhälsan. Det menar de medverkande i den här panelen där experter inom olika ämnen som berör hälsa och alkohol diskuterar hur folkhälsan ska bli bättre. Medverkande: Anna Carlstedt, ordförande Svenska Röda Korset, Gauden Galea, chef avdelningen icke-smittsamma sjukdomar vid WHO, Robin Room, professor La Trobe University of Melbourne, Denny Vågerö, professor Stockholms universitet och Magdalena Gerger, vd Systembolaget. Moderator: Cecilia Garme. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Restriktiv alkoholopinion - men liberalare alkoholvanor

Sören Holmberg, seniorprofessor på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redogör för den svenska alkoholopinionen och berättar om alkoholkonsumtionen i Sverige. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

70 plus är det nya 20

Ålderspensionärerna är mer aktiva och mår bättre än någonsin, men alkoholkonsumtionen bland dem som är runt 70 år har ökat. Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Agecap vid Göteborgs universitet, utvecklar här varför 70 plus är det nya 20. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Malin Ewerlöf om löpning och hälsa

Idrottaren och flerfaldiga medaljören Malin Ewerlöf berättar sin löpning och om sitt arbete som personlig tränare. I ett samtal med moderatorn Cecilia Garme talar hon om om vikten av att ha en sund inställning till löpning, träning och alkohol. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Håll kropp och knopp i topp

Hjärngymnastik är minst lika viktigt som fysisk aktivitet. Här samtalar tre experter om hälsa och om att hålla sig aktiv även efter 70. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vägval för en bättre hälsa

Adjö vodkabältet

Matkultur och dryckesvanor är något som utvecklas och förändras med tiden. Programledaren Erik Haag ger här oss en lektion om den svenska maten, drycken och festkulturen genom historien. Inspelat den 15 oktober 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Systembolaget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.