Titta

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Om UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Journalisten Erik Fichtelius går igenom tio regler som han menar är ovärderliga för blivande journalister. Erik Fichtelius liv är ett utsnitt av svensk journalisthistoria. Han plockar flera exempel ur sin egen karriär: Estonia-katastrofen, Mona Sahlin-affären, galna ko-sjukan, Palmeutredningen och dokumentären om Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler : Regel 1: Engagera dig!Dela
  1. Vi har äran att presentera
    Erik Fichtelius.

  2. Erik har nästan femtio år i
    branschen. Det är mycket erfarenhet.

  3. Jag ska läsa upp lite ur Eriks cv.

  4. Om han skulle söka jobb
    skulle han kunna åberopa detta.

  5. Du har varit regionalradions
    korrespondent i Uppsala.

  6. Paris-korre. Jobbat på "Ekot".
    Jobbat på "Konsumentekot".

  7. Två gånger har du fått Stora
    journalistpriset. Chef för "Ekot".

  8. Du har gjort barnprogram.
    Varit chef på "Aktuellt".

  9. Du har jobbat med SVT24 direkt,
    som du startade.

  10. Du har varit vd för UR.

  11. Dessutom gästprofessor vid JMK och
    hedersdoktor vid Mittuniversitetet.

  12. Det är värt en applåd.

  13. Nyhetsjournalistik:
    Tio gyllene regler.

  14. Jag började som radskrivare
    på Upsala Nya Tidning.

  15. Den trycktes i bly, så ni förstår att
    det blir historier från forntiden.

  16. Det blir också
    en del av journalistikhistorien.

  17. När jag var nitton
    började jag på regionalradion.

  18. En av uppgifterna för den yngste
    reportern är polisringningen.

  19. Man ringer runt till polisdistrikten
    i bevakningsområdet-

  20. -i mitt fall polisen i
    Enköping, Tierp, Uppsala-

  21. -Öregrund, Östhammar och Norrtälje.

  22. Det var på våren 1970.

  23. Redan efter några månader
    är man cynisk och garvad.

  24. "Har det varit nåt?
    Inga mord i Enköping?"

  25. Jag ringer Norrtälje.
    "Har det varit nåt?"

  26. "Ja, stort pådrag på flygplatsen."

  27. "Polis och ambulans var där,
    men det lugnade ner sig."

  28. "Landningsstället på ett
    sportflygplan hade hakat upp sig."

  29. "Om de hade landat utan stället
    hade alla dött."

  30. "Men piloten lyckades
    få ner landningsstället."

  31. "Så inga mord i Norrtälje?"
    "Nej, inga mord."

  32. Nästa dag är det en femspaltig rubrik
    i Dagens Nyheter.

  33. "Han räddade fem liv. Andrepiloten
    har med fara för eget liv"-

  34. -"hävt sig ned och med benen tryckt
    ner stället och räddat alla."

  35. En av de största nyheterna
    i Norrtälje under 50 år-

  36. -som blev femspaltig rubrik
    i den största morgontidningen.

  37. Den nyheten missade jag-

  38. -för jag var redan en cynisk,
    garvad polisreporter.

  39. Vad är en nyhet?

  40. Det är det föreläsningen handlar om.

  41. Men nyheter är mycket
    en fråga om känslor.

  42. Vad en erfaren journalist
    känner i magen, är en nyhet.

  43. Vad publiken lärt sig att uppfatta,
    konventioner av vad nyheter är.

  44. Men när man ska bedöma nyheten,
    när man sitter i nyhetsfronten-

  45. -så är det väldigt lätt att missa.

  46. Erfarna nyhetsreportrar-

  47. -är fulla av "war stories"
    kring nyheter som de har missat.

  48. Tjörnbron - en stor bro i södra
    Sverige som rasade på 80-talet-

  49. -där bilarna
    körde rakt ut i mörka intet-

  50. -ner i vattnet, och folk drunknade.

  51. En tipsare ringer Expressen
    och säger att bron har rasat.

  52. "Ring när du är nykter",
    säger Expressen.

  53. Många har missat nyheter.

  54. Jag tillhör dem som har missat många.

  55. Så jag ska varna er
    för den här föreläsningen.

  56. Jag är även en lekfarbror.

  57. "Kartonghuset". En riktig kalkonrulle
    från början av 70-talet.

  58. Jag försökte etablera mig som
    reporter, men gjorde barnprogram.

  59. Än värre är det här programmet,
    "Leka med bilder", för UR.

  60. Det är så illa så att när jag skulle
    gifta mig, letade nån fram det-

  61. -och spelade upp det
    på min hustrus möhippa.

  62. Oj då! Hej, jag heter Erik och jag
    har varit med och gjort programmet.

  63. Det är ett riktigt dåligt program.
    Nu får ni inte se mer.

  64. De som har viktigare saker att göra
    än att titta på en lekfarbror får gå.

  65. Jag kommer med en sista varning.

  66. Jag började på "Aktuellt"
    i början på 90-talet.

  67. Det var val -94. Den borgerliga
    regeringen förlorade-

  68. -till regeringen Ingvar Carlsson.

  69. Jag jobbar på "Aktuellt"
    som går kl. 21.

  70. Carlsson bedömer att han har vunnit
    och går ut och proklamerar segern-

  71. -i "Aktuellt" strax efter kl. 21.

  72. Då händer följande.

  73. -...socialdemokraternas valvaka.
    -Regeringen Bildt får avgå.

  74. Talmannen övertar ansvaret
    för processen.

  75. Men jag räknar naturligtvis med...

  76. Vi ska lyssna på vad Carlsson säger.

  77. Den uppgiften-

  78. -kommer jag att påbörja omgående.

  79. Jag klarade inte ens
    att rapportera från en valseger.

  80. De som vill, får gå.

  81. Tack för att ni stannar allihop.

  82. Det här blir en nyhetshistorisk resa
    om meningen med föreningen.

  83. Vad nyhetsjournalistik är.

  84. Jag har skrivit en lärobok
    som heter "Tio gyllene regler".

  85. Den skrev jag när jag var
    gästprofessor i Stockholm.

  86. Jag sammanfattar det jag hade velat
    veta som reporter när jag började.

  87. För jag är autodidakt.

  88. Jag har läst sociologi,
    statsvetenskap och ekonomi-

  89. -men jag har inte läst journalistik.

  90. Det har jag lärt av fotografer och
    redigerare som har sagt vad man gör.

  91. Det som är viktigt
    i journalistikyrket-

  92. -är att man kan komma in i yrket från
    ett annat håll än akademiska studier.

  93. Man får yrkets kunskaper
    på arbetsplatsen.

  94. Så gjorde jag. Men mycket
    hade jag velat kunna läsa mig till.

  95. Jag skrev den bok som jag
    hade velat ha när jag började.

  96. Boken har också blivit en del
    av det svenska demokratibiståndet.

  97. Den kom ut i Ryssland och blev den
    första västerländska journalistikbok-

  98. -som inte var amerikansk,
    men förmedlade värderingar-

  99. -i en liberal presstradition.

  100. Den blev viktig för journalister som
    sökte förändring i det gamla Sovjet.

  101. Den är spridd i det gamla imperiet.

  102. Den finns på arabiska.

  103. Den finns på azerbajdzjanska,
    vietnamesiska, armeniska-

  104. -och ett antal piratöversättningar.
    Tio-femton stycken.

  105. Den används som grundbok i stora
    delar av världen, även i Sverige.

  106. Jag skrev en ny version
    ungefär 2007-2008.

  107. Den är grunden
    till det jag ska prata om.

  108. Jag har även gjort en gyllene
    regelsamling kring public service.

  109. Gyllene regel nummer ett:
    Engagera dig.

  110. Engagemanget, känslan.

  111. Det mystiska med vad en nyhet är.
    Man ska känna igen den med magen.

  112. Det finns ett aktuellt exempel i dag.

  113. När en enda bild som förmedlar
    en känsla, gör att allt vänder.

  114. Bilden på Aylan Kurdi-

  115. -har förändrat hela Europas
    inställning till flyktingpolitiken.

  116. I och för sig inte bara denna bild.

  117. Glaset fylls. Det finns nåt innan.

  118. Veckan innan dog sjuttio migranter-

  119. -i en lastbil från Ungern
    in i Österrike.

  120. Vi har sett bilder på tusentals
    flyktingar som går på motorvägar.

  121. Det har fyllts på
    och sen kommer den här bilden.

  122. Den griper tag i våra hjärtan-

  123. -och är på väg att bli
    en av våra historiska bilder.

  124. Min dotter har i uppgift i klassen-

  125. -att själva göra
    en version av bilden.

  126. Den finns redan i en massa versioner.

  127. Den här är ännu starkare.
    Där blir det en EU-byråkrat.

  128. Alltså...
    Det som föder ett engagemang-

  129. -gör att publiken blir intresserad.

  130. Men ni ska vara medvetna om
    att känslan i nyheter-

  131. -är det som ni ska leta efter
    och bejaka.

  132. Det är inte fel att tänka med magen
    om man är nyhetsjournalist.

  133. Amerikanerna är bra
    på att uttrycka det.

  134. Den kände journalisten Buzz Merritt-

  135. -har skapat "public journalism"-

  136. -att journalistik ska göra nytta
    för det allmänna.

  137. På ett grävarseminarium gav han
    en bra definition av nyhetsbegreppet.

  138. Nyheter är det
    som journalister säger är nyheter.

  139. Konstigare än så är det inte,
    även om det är konstigt.

  140. Håkan Hvitfelt som har varit
    professor här på Mittuniversitetet-

  141. -hör till forskningstraditionen som
    försöker definiera nyhetsbegreppet.

  142. Det gör forskarna genom att mäta
    vad som hamnar på förstasidan.

  143. Det går tillbaka på
    den norske sociologen Johan Galtung-

  144. -som på 50-talet började mäta vad som
    är på förstasidan i Bergens Tidende.

  145. Man härleder nyhetsbegreppet
    ur journalistikens mage.

  146. Det som är på förstasidan är nyheter.

  147. Man kan mäta förstasidans innehåll
    och härleda nyhetsbegreppet.

  148. Håkan sammanfattar det så här.

  149. Dessutom handlar nyheter mycket om-

  150. -politik, ekonomi, brott och olyckor.

  151. Ett brott inom en ekonomisk-politisk
    sektor blir en stor nyhet.

  152. Den största nyheten nånsin i Sverige
    var mordet på Olof Palme.

  153. Statsminister Olof Palme är död.

  154. Han mördades i Stockholm
    kl. 23.15 i går.

  155. En man i 30- till 45-årsåldern
    sköt två skott.

  156. Ett träffade Olof Palme i ryggen,
    det andra skadade Lisbet Palme.

  157. Det är kört. Fan! Helvete!

  158. Nyheter är förändring. Antingen
    händelser - plötsliga, ovanliga:

  159. -Händelsenyheter.
    -Det här är en extrasändning.

  160. Nyheter kan också komma smygande.
    Det är tendensnyheter.

  161. Varje år dör 1 000 australiensare
    i hudcancer.

  162. Utsläpp av freongas
    förstör ozonlagret.

  163. Om inget görs, blir det omöjligt
    att vara utomhus om mindre än 100 år.

  164. Händelsenyheter förklarar sig själva.

  165. Det är en plötslig förändring.

  166. Men det svåra är att fånga
    de smygande sakerna.

  167. Klimatförändringarna,
    sociodemografiska förändringar-

  168. -som gör att folk flyr.
    Eller statsbudget.

  169. Utmaningen för en journalist är
    att hitta kroken på tendensnyheterna.

  170. Men hittar man nyckeln i känslan,
    så händer det nåt.

  171. Jag ska ta ett riktigt spännande
    exempel om hur svårt det är.

  172. Det knyter an till missen
    av flygplanshistorien.

  173. Bergslagsposten har nu
    gått upp i Nerikes Allehanda.

  174. Men på 90-talet så...

  175. ...hände nåt i Lindesbergstrakten...

  176. ...som var viktigt
    för Bergslagsposten.

  177. Det syns knappt, men om ni tittar
    längst ner i vänstra hörnet-

  178. -så har ni en liten notis
    om en våldtäktshistoria.

  179. Reportern Kent Halttunen har följt
    upp det och bevakar hovrättens dom.

  180. Hovrätten har friat en gammal man-

  181. -som hade förgripit sig
    på en 8-åring.

  182. Reportern gör ett ordentligt referat
    inne i tidningen-

  183. -utan några sensationella uppgifter.

  184. Men vi kan läsa texten här.

  185. Han refererar ur domen:
    "Det får anses ovisst i vilken mån"-

  186. -"flickan förmått eller haft mod
    att göra fysiskt motstånd."

  187. 8-åringen har inte gjort motstånd
    och därför frias mannen för våldtäkt.

  188. Det kan vara värt mer än en notis.

  189. När nyheten sen gått
    via lokalradion och "Ekot"-

  190. -uppfattar Expressen den.

  191. Det är skillnaden
    mellan rak rapportering-

  192. -och att lyfta upp och vinkla.

  193. Man brukar prata om
    löpet, ettan, mitten.

  194. Det här är mitten:
    "Barnen gjorde inte motstånd."

  195. Efter några dagar fick nyheten
    den uppmärksamhet den förtjänade-

  196. -och det blev diskussion
    om hur domstolarna dömer.

  197. Ur radioserien "Tio gyllene regler"-

  198. -ska ni få höra
    Kent Halttunens berättelse.

  199. Kl. 14.00 kungörs de. Jag hängde på
    låset. Ringde och bad Jönköping faxa.

  200. Faxen tickade fram.
    Det var en ovanligt långsam fax.

  201. Det tog en minut per sida.
    Nio minuter för domen att komma fram.

  202. Klockan var halv tre
    när jag började titta på domen.

  203. Jag förmodar att jag även hade
    andra arbetsuppgifter den här dagen.

  204. Jag började läsa och skriva.

  205. Jag skrev det jag tyckte
    var det viktigaste:

  206. Att hovrätten
    hade friat honom från våldtäkt-

  207. -och dömt honom
    till sexuellt utnyttjande.

  208. Du insåg inte genast vad som var
    poängen i Lindesbergshistorien.

  209. -När gjorde du det?
    -På kvällen med några kollegor.

  210. Det var första gången
    jag formulerade det muntligt.

  211. Jag hade skrivit, jag hade funderat,
    och så träffade jag kollegorna.

  212. Jag berättade så rakt och klart
    som man gör muntligt, och jag sa:

  213. "Kan du tänka dig,
    det blev inte våldtäkt"-

  214. -"för att 8-åringen inte gjorde
    tillräckligt motstånd."

  215. När jag berättade
    förstod jag vilken historia det var.

  216. Sen diskuterade vi: "Men vad fan,
    blev han inte dömd för våldtäkt?"

  217. Sen formulerades det
    flera gånger under kvällen.

  218. Sen fortsatte det i mitt huvud
    tills vi följde upp historien.

  219. Varför begrep du inte på en gång
    att det var en nyhet?

  220. Det var situationen när domen kom.

  221. Jag hade säkert andra jobb
    som skulle göras.

  222. Jag fokuserade på att förklara att
    hovrätten ändrade tingsrättens dom.

  223. Man hade inte dömt honom för våldtäkt
    utan för sexuellt utnyttjande.

  224. Själva motiveringen kom
    så sent som den gör i domen.

  225. Först talar man om vad som har hänt,
    sen motiveringen. Så är min artikel.

  226. Hade jag formulerat historien
    muntligt på jobbet den eftermiddagen-

  227. -så hade jag kanske
    skrivit annorlunda.

  228. Alltså... Förtvivlas inte
    över hur svårt det är.

  229. Det här är
    den journalistiska vardagen.

  230. Men här får vi ett fantastiskt råd.

  231. Nåt som inte tar många minuter:

  232. Att muntligen berätta storyn.

  233. På en redaktion kan det handla om
    att sälja in storyn till desken.

  234. Det man borde sända är-

  235. -när reportrar försöker få in inslag
    högt upp i sändning.

  236. Men man kanske skarvar
    så att det inte håller för sändning.

  237. Men idén, det muntliga berättandet.
    När man lyfter fram vad grejen är.

  238. Det är lättare att höra
    när man berättar för andra.

  239. För journalistik är att berätta.

  240. I våras var Carl Bernstein i Sverige.
    En av de två Watergate-avslöjarna-

  241. -som fällde Richard Nixon.
    Här förklarar han nyhetsuppdraget:

  242. Bernstein säger att uppgiften är
    att berätta vad som har hänt-

  243. -inte att ha en avsikt beträffande
    effekten. Det är nyhetsjournalistik.

  244. Som sista exempel på engagemang-

  245. -ska jag berätta en historia
    som berörde mig mycket.

  246. Jag var reporter på "Ekot"
    i början på 80-talet.

  247. Vi fick in ett tips-

  248. -om att en hel och ren men full
    gammal farbror på Söder i Stockholm-

  249. -blivit omhändertagen av polisen
    och förd till en cell.

  250. Senare kördes han i ambulans och
    hans huvud var stort som en fotboll.

  251. Inne i cellen. Han var omhändertagen
    enligt lagen om vård av berusade.

  252. Vi var en stor grupp reportrar
    som ägnade tre månader-

  253. -åt att få tag på alla
    som hade haft befattning med fallet.

  254. Det blev
    "Historien om den skadade mannen".

  255. Vi kom in och visades till cellen.

  256. Där låg en man.

  257. Han hade fått en massa slag
    i ansiktet enligt polisen.

  258. Ögonen var igensvullna,
    läpparna och kinden uppsvullna.

  259. Näsan var deformerad.

  260. Vi frågade vad som hade hänt,
    men de visste inget.

  261. Vi lyfte in mannen i sjukhytten.

  262. Han transporterades
    till Sankt Görans sjukhus.

  263. Vi frågade honom i bilen
    vad som hade hänt-

  264. -men han var helt förvirrad
    och visste ingenting.

  265. Vad hände? Hur gick det till?
    I en låst cell?

  266. Vem hade gjort det? När skadades
    mannen, och varför kunde det hända?

  267. Fallet Gösta Eriksson.
    Mannen som skadades så allvarligt-

  268. -i just den här cellen, cell nummer
    två på Södermalms polisstation.

  269. Fallet kom att engagera både mig
    och mina kollegor i flera månader.

  270. Men vi fick aldrig klarhet
    i vad som verkligen hade hänt här.

  271. Han kan ha gjort det själv.

  272. Jag har under min polisbana sett
    människor som skadar sig själv.

  273. Hur skulle det ha gått till?

  274. Genom danska skallar.
    Man står och dunkar huvudet i väggen.

  275. Finns det då galler, så kan det
    bli svåra skador. Det är tänkbart.

  276. Fallet upprörde många.
    Mannen överlevde-

  277. -men återställdes inte
    och kunde aldrig berätta.

  278. Vad som än hänt, så var det fel.

  279. Just det:
    "Vad som än hänt, så var det fel."

  280. Anarkisterna gjorde affischer:

  281. "Hjälp Södermalmspolisen:
    Misshandla dig själv."

  282. Det blev en jättediskussion
    och förändrad lagstiftning-

  283. -kring hur utredningar skulle ske.
    Polisen var jättesur på mig.

  284. Ordföranden i Stockholmspolisens
    kamratförening Gunno Gunnmo-

  285. -tyckte att den farlige Fichtelius
    borde stoppas.

  286. De sortens journalistik
    kom också att utmana.

  287. Textning: Veronika Haraldson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regel 1: Engagera dig!

Avsnitt 1

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är en nyhet? De klassiska journalisterna Buzz Merritt och Carl Bernstein besvarar denna fråga i ett par av de filmsnuttar som Erik Fichtelius visar. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Nyhetsjournalistik, Nyhetsprogram, Publicistik, Radio, TV, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 1: Engagera dig!

Avsnitt 1

Vad är en nyhet? De klassiska journalisterna Buzz Merritt och Carl Bernstein besvarar denna fråga i ett par av de filmsnuttar som Erik Fichtelius visar. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 2: Rapportera det viktiga

Avsnitt 2

Vad ska man rapportera som nyhetsjournalist? Vad är det stora just nu och vad är det viktiga för just din redaktion? Det beror på den tilltänka publiken. Erik Fichtelius berättar om både helikopterperspektivet och det nära. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 3: Arbeta systematiskt!

Avsnitt 3

Bestäm dig för ett bevakningsområde och scanna av det systematiskt. Erik Fichtelius ger exempel från både sitt eget och andra journalisters sätt att arbeta systematiskt. Han berättar också om sitt tio år långa arbete med att intervjua före detta statsminister Göran Persson. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 4: Var konkret!

Avsnitt 4

Erik Fichtelius om vikten av att gå från det abstrakta till det konkreta för att nå ut genom bruset. Vi får se flera filmexempel på detta från hans egna karriär. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 5: Förbered, strukturera och lyssna!

Avsnitt 5

Vad är de viktigaste frågorna och de värsta fallgroparna i en intervju? Erik Fichtelius illustrerar olika intervjusituationer genom att visa exempel ur sin egen långa karriär som journalist. Intervjuer med Mona Sahlin, Percy Barnevik och John Sawatsky analyseras och dissekeras. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 6: Låt det hända!

Avsnitt 6

Stå inte i vägen för det som händer, det är händelsen som man vill se och höra, inte journalisten. Detta berättar Erik Fichtelius, journalist, utifrån exempel på nyhetshändelser från framförallt etermedia. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 7: Vårda språket!

Avsnitt 7

Det talade språket är annat än det skrivna och det spelar roll hur man använder sin röst, säger Erik Fichtelius. Här ger han en snabblektion i hur man låter och kanske borde låta på nyheterna. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 8: Gör nya versioner!

Avsnitt 8

När man jobbar i radio och tv är det viktigt att göra nya versioner av samma nyheter när man sänder många gånger under samma dag. Detta blir ännu viktigare när man publicerar på nätet. Journalisten Erik Fichtelius ger tips och exempel på detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Avsnitt 9

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 10: Häng med!

Avsnitt 10

Som journalist måste man hänga med i förändringar av teknik och nya digitala modeller. Journalisten Erik Fichtelius åkte till USA när de började med datorer i nyhetsproduktionen i början av 1980-talet för att studera detta. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning