Titta

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Om Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Animerade filmer för elever i årskurs åtta och nio om hur de blir bedömda och hur de kan göra för att förbättra sina skolresultat. Utgångspunkten är Skolverkets kunskapskrav i olika ämnen. Berättare: Veli Brijani.

Till första programmet

Förstå kunskapskraven - romani chib/arli : Nyanserade resonemang och komplexa sambandDela
  1. Tu kere resonera ano but predemtia
    ani skola, ano but situacie.

  2. Kana tu kere resoniribe,
    tu misljine hor-

  3. -hem phene so tu mislinen kotar diso.

  4. Kana tlo sikavno rodol
    tutar te kere resonera-

  5. -ov ikerolpe ano
    DJANIPASKO SKOLAKO PLANI.

  6. Odova so rodolpe tutar
    te djane kotar o drustvo-

  7. -itano te kere niansirimo resoniribe-

  8. -hem te haljove koplkesne buca maskar
    o razlicite faktoria-

  9. -sar but razlicite buca itane
    povezime ano sas jekh than.

  10. Hem sar saj te na oven
    hari sar hohavne.

  11. Ake jekh primer sar saj
    te kere hem te mothove-

  12. -jekh niansirimo
    hem kolpeksno resoniribe.

  13. I tema itani
    sar kerolpe opinia pe diso.

  14. On ka koristinen relavtne anava
    hem ka mothoven razlicite faktoria-

  15. -save keren saipe te ovolpe
    dji ko odova.

  16. Tu de konkretne primeria savo kerol
    te ovol problematicno.

  17. Kompleksno dikhbe
    ovol kana kerolpe resoniribe-

  18. -hem dikholpe sar sa itano isto.

  19. Aha, akate mora te mothova
    save itane o faktoria.

  20. Saven isis znacaj te kerope diso,
    ja nasti te kerolpe nista.

  21. Kolaj saj te startuine jekh grupa
    ano socialne medie-

  22. -e manusenca so mislinen sa isto
    po diso, ali sar dobinolpe efekti?

  23. Kerolpe pe odva ko odlucinol.

  24. Kheljo i uloga
    ko hinan hem kas pindjare.

  25. Intersantno pocetak!

  26. On koristine o lafia save itane
    relevantne e temake.

  27. On hem phendje duj faktoria
    save ka znacinen but-

  28. -te dolpe saipe te menjine diso. Ani
    akija situacia hine o status hem...

  29. Saj te
    de amen jekh primer?

  30. Cace o stus kheljol bari uloga!

  31. Primer, ako jekh pindjrdo
    persona svao sar me mangol-

  32. -te ljol starna ja te djal
    po diso kontra me ovav ljea mesimo.

  33. Hem saj na samo me!
    Mislin pe odala save partinen lje.

  34. Mmmm, moc itano te hine tu but djene
    save pratinen ano socialne medie-

  35. -so tu mislinen, jekh pindjardo
    manus kolaj kedol bute djenen.

  36. Ano socialne medie saj uvek te pehene
    so tu misline.

  37. Hem te kerdjan odova ano pravo vreme-

  38. -bilo ko saj te
    ovol viralno hem te baropinia.

  39. Akete ljiljape te niansirinolpe
    o resonemang!

  40. O uceniko problematizirinol
    o primer ano saipe-

  41. -te saj avol dji ko socialne medie-

  42. -hem koristinol o vakeibe "kotar
    o javer rig" hem "kotar o jekh rig"-

  43. -te saj mothovol
    sa o strane plje argumetienca.

  44. Mislin ano razlicito redo.

  45. Tu adjukha tu kere ano redo
    o resoniribe.

  46. Hem kana vakera kotar
    o komplexno vakeribe-

  47. -sar razlicite
    argumentia oven ko jekh than.

  48. Amen dikha sar o uceniko
    mothov odva kokori.

  49. Akana mukha e pindjrde manusen,
    hem dikha kotar i javer perspektiva.

  50. Akana vakera kotar
    o duj obicne manusha-

  51. -save vakeren kotar o sa jekh
    pucibe, sar kana vakeren sar te ovol-

  52. -amen posukar habe ani skola,
    kas asunolpe pobuder?

  53. But putia na primer itano
    vazno sar tu phene diso.

  54. Saj tuke akava normalno, tu saj kere
    argumentacia khere te familjia-

  55. -tu saj sikljiljan te birine
    te lafia so phene hem sar phene.

  56. Disavo socialno ekonomicno djanibe
    pomozinol sar tu vakere javerenca.

  57. Ko sa jekh vreme saj
    te na pacalpe pe odova so phene.

  58. Odoljesko so djiko djanol diso ne
    mora te ovol adjukha sar primer-

  59. -djiko hine ani jekh
    situacia savi dikhlje-

  60. -diso ja ljenge desindjape
    on saj te phene pobuder.

  61. Mmmmm...ali odva itano isto sar tu
    haljiljan ko vakerdja diso.

  62. Ko vakerdja i istoria
    i djuvlji o mus sar dicol-

  63. -but faktoria kheljen uloga.

  64. Sa jekh istoria saj te vakerolpe
    ano razlicito nacin.

  65. Ko sa jekh vreme, sa zancinol
    ko hina tu, hem kas pindjare.

  66. Te na hinan but pindjardo,
    saj te koristine te amlejn-

  67. -save itane hari
    pindjarde hem saj te ciden javeren.

  68. Mmmm... Te saj phene so mislinen
    valjanol te ovol tut Strategia-

  69. -te arakhe kanalia save saj te
    pomozinen tut te menjine diso.

  70. Oja!

  71. Odva soj itano komplexno
    te obijasninolpe-

  72. -kheljen razlicite faktoria buti.

  73. Saj te obijasniolpe, soj itano isto
    hem soj itano razlicito.

  74. O ucenikia ljilljepe te haljoven
    sar itano odova komplexno-

  75. -o socialno ekonomsko dikhibe,
    savo itane o-

  76. -faktoria pe so veruinolpe, savo pol
    vakerol odova hem sar o manush dicol.

  77. Hem save strategie hem save amala
    valjon te ovol tut.

  78. Akana mukha o primeria hem sar
    kerolpe opinia-

  79. -akana te dihka so rodolpe,
    savo djanipe valjanol tut te ovol.

  80. Sara ano sa o predmetia valjon
    te djanen soj itane specialne-

  81. -hem relevantne
    temete saj kere to zadatak.

  82. Po anglal haljov i tema...

  83. ...posle ker buti.

  84. Po anglal valjanol te arakhe
    o naj vazne faktoria-

  85. -savenca tu kere resonemang.

  86. Obijasnin sar on saj te deluinen
    jekh ano javer.

  87. Arak svake diveske primeria!

  88. Mothov kaj tu djane so phene.

  89. Nikad nasti te phen soj itano parno
    ja soj itano kalo.

  90. Uvek isi razlicito misljenje.

  91. Savi perspektiva tu birindjan.

  92. Kobor tlje argumeti hem primeria
    ani sa jekh ljinia?

  93. Obijasninen o situacie hem
    de primer So itano sa jkeh-

  94. -hem so itano javer cane.

  95. Kana tu kere adjukha tu mothove kaj
    nanen adobokha komplexno.

  96. Te saj te haljolpe
    sar itani i situacia-

  97. -mora te pucamen sar niansirinolpe
    jekh resonemang, hem odoljske-

  98. -so saj te birinen diso javer
    sar saj te ikalje korist akaljestar.

  99. Akia itani isto situacia ani skola
    hem avrial i skola.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Samhällskunskap
Ämnesord:
Betygsättning, Grundskolan, Högstadiet, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällskunskap, Samhällskunskapsundervisning, Undervisning
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Förstå kunskapskraven - romani chib/arli

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Nyanserade resonemang och komplexa samband

Avsnitt 1 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att föra en diskussion framåt

Avsnitt 2 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i fysik för årskurs 9 förklaras: "I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att utveckla ett resonemang

Avsnitt 3 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i svenska för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att pröva och ompröva

Avsnitt 4 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i slöjd för årskurs 9 förklaras: "Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFörstå kunskapskraven - romani chib/arli

Att lösa problem och föra resonemang

Avsnitt 5 av 5

Ett av Skolverkets kunskapskrav i matematik för årskurs 9 förklaras: " Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt." Berättare: Veli Brijani.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Orka plugga

Minnespromenad

Här får du tips på hur du kan gå visualiseringspromenad för att lära in. Gå en minnespromenad och visualisera olika saker du behöver lära dig på olika platser. När du sedan behöver kunskaperna vid förhör eller prov så kan du föreställa dig de olika platserna och det du visualiserat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Orka plugga

Hjärnsläpp på provet

Det kan vara jobbigt att få hjärnsläpp när du ska skriva prov. Här får du konkreta tips på vad du kan göra för att komma ur känslan av panik och hjärnsläpp. Du kan till exempel göra en avslappningsövning, rita en bild av frågan eller be läraren att läsa upp frågan du har fastnat på.