Titta

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Om UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Föreläsningar och samtal från "Ensamkommande, papperslösa och antirasistiskt arbete". Forskare, kommunala tjänstemän och representanter för frivilligsektorn träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter om flyktingmottagande och dess påverkan på samhället, flyktingars vardag när de kommit till Sverige och antirasistiskt arbete. Konferensen hölls den 15 oktober 2015 på Malmö högskola och modererades av Enrique Pérez och Gustavo Nazar. Arrangör: Malmö högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism : Välfärdsstatens utmaningarDela
  1. Jag bjuder in panelsamtalsdeltagarna.

  2. Ni får först fem minuter, och sen
    fem minuter till. - Varsågod, Anna.

  3. -Tack. Ska jag prata så här?
    -Du har mikrofonen där.

  4. Ursäkta mig.

  5. Tack så mycket.

  6. När vi har pratat om konferensen
    tidigare i dag-

  7. -har två underliggande perspektiv
    kommit upp vid flera tillfällen-

  8. -som Filip också tog upp.

  9. Människor tenderar att ses
    antingen som offer eller aktörer.

  10. För mig är det kanske en icke-fråga.

  11. Jag är övertygad om
    att alla besitter ett aktörskap.

  12. Det syns tydligt
    när många lyckas ta sig till Europa-

  13. -trots att lagliga vägar saknas-

  14. -för att söka skydd
    från krig och förföljelse.

  15. Hur mycket man än bygger murar
    fortsätter människor att migrera.

  16. De har inget annat val.
    De har ett aktörskap.

  17. En relevant fråga är om det går att
    ha ett effektivt gränskontrollsystem.

  18. Alla har ett aktörskap-

  19. -men alla riskerar också
    att hamna i utsatta situationer.

  20. Små barn, äldre eller
    på grund av yttre omständigheter-

  21. -som krig och oroligheter.

  22. Det är den utgångspunkten
    som Judith Butler skriver om...

  23. ...som den
    allmänmänskliga bräckligheten.

  24. Den bräcklighet som innebär
    att alla är beroende av varandra.

  25. Den gör att vården av biologiskt liv,
    om man så vill välfärden-

  26. -är en viktig politisk fråga.

  27. I den politik som vi behöver-

  28. -finns en potential att utmana
    sociologiska ojämlikheter.

  29. Frågan är vad staten kan göra
    för att hantera denna fråga just nu.

  30. Många politiker talar om hur ett bra
    flyktingmottagande ska se ut. Bra!

  31. Många talar om hur mer plats kan
    göras för fler som söker skydd. Bra!

  32. Det talas inte mycket om vad som kan
    göras för dem som inte kan ta sig ut.

  33. Den allra största delen. 86 % av alla
    flyktingar är i utvecklingsländer.

  34. Den största delen flyktingar
    är internflyktingar i sitt eget land.

  35. Den som vill söka asyl i Sverige
    måste vara här.

  36. Att det saknas lagliga vägar
    är ett gigantiskt problem.

  37. Det är en utmaning för Sverige.

  38. I stället för att hantera frågan-

  39. -lägger man ofantliga resurser på att
    prioritera EU:s yttre gränskontroll.

  40. Det inskränker asylrätten,
    en grundläggande mänsklig rättighet.

  41. Vad kan staten Sverige
    göra politiskt?

  42. Jag ska ge några förslag.
    Man kan införa humanitära visum.

  43. Det är fullt möjligt
    enligt svenska utlänningslagen-

  44. -och EU:s viseringskodex.

  45. Du möjliggör för människor att få
    visum för att söka skydd från krig.

  46. Det skulle göra vägen till Europa
    mindre riskfylld och billigare.

  47. Ett annat förslag är en
    kraftigt ökad flyktingkvotuttagning.

  48. I dag tar Sverige emot flest kvot-
    flyktingar i Europa, 1 900 per år.

  49. Det är en kvot som man i morgon
    skulle kunna höja kraftigt.

  50. Det är absurt att jämföra livet
    i ett flyktingläger i närområdet-

  51. -som ett hållbart alternativ till
    att ge människor skydd i Sverige.

  52. Man kan stärka rätten
    till familjeåterförening.

  53. Vi har en snäv syn på familjen.

  54. Det gör att äldre och barn över 18 år
    inte kan ta sig till Sverige-

  55. -som anhöriga enligt svensk lag.

  56. Här kan man ge möjlighet för
    fler skyddsbehövande att ta sig hit.

  57. När det gäller Sveriges roll i EU
    behövs det göras nånting-

  58. -för att avskaffa
    transportörsansvaret.

  59. Det är något Sverige bör verka för.
    Det är en "välfärdsstatlig" utmaning.

  60. Transportörsansvaret innebär att man
    för över kontrollen av id-handlingar-

  61. -till privata aktörer.
    Flygbolag och rederier.

  62. Det har frivilligorganisationer
    protesterat mot.

  63. Även flygbranschen själv
    är kritisk till det.

  64. Sveriges förtjänster på det
    humanitära området framhålls ofta.

  65. Man säger att andra medlemsstater
    i Europa måste ta ansvar.

  66. Jag tror att Sverige kunde göra mer-

  67. -för att hantera frågan om hur en
    mer gränslös välfärd kan utvecklas.

  68. Kanske är det den frågan
    vi bör diskutera mest.

  69. Hur kan ett sådant välfärdssystem
    utvecklas?

  70. Här behövs en ny syn
    på vem som är människa nog-

  71. -att ha mänskliga rättigheter.
    Tror jag. Tack.

  72. Tack så mycket, Anna. Mycket bra.

  73. -Marcus, varsågod.
    -Ja.

  74. Hej! Jag jobbar med Filip,
    i samma forskningsprojekt.

  75. Och med Dawan.

  76. Jag fick känslan av att du talade
    mycket om de yttre nationsgränserna.

  77. Jag ska fokusera mer på inre gränser-

  78. -i relation till välfärdssamhället.

  79. Dels tänker jag...
    Jag tänker på två saker.

  80. Det första är välfärdssamhällets roll
    och att...

  81. ...det vi ser resultaten av nu
    är en lång tillbakadragning-

  82. -ifrån välfärdssamhället.

  83. Vilka människor som är sörjbara.
    Det var du inne på.

  84. Vilka människor
    som görs möjliga att sörja.

  85. Vilka som är värda ett liv.

  86. När det gäller sånt som socialtjänst,
    skola, vård och omsorg-

  87. -har vi länge sett en tillbakagång
    från vissa frågor-

  88. -och vissa områden i städer.

  89. Även när det gäller landsbygden har
    avfolkningen lett till vissa frågor.

  90. Det påverkar det som vi ser nu
    med nyanlända och ensamkommande.

  91. Och papperslösa naturligtvis.

  92. Det är så vi kan förstå
    varför det tar så lång tid-

  93. -för det offentliga
    att ta sitt ansvar.

  94. Det har vi sett på Malmö central.

  95. Eller i relation till de papperslösa.

  96. Vilken vård de skulle få.
    Det var aktuellt under lång tid.

  97. När jag pratar om tillbakadragning
    menar jag en omvandling-

  98. -av offentligt ansvar till att handla
    mer om den inre organisationen-

  99. -och mindre om de människor
    som behöver stöd och hjälp-

  100. -att få
    sina rättigheter tillgodosedda.

  101. Det är en del i en större
    ekonomisering av social utsatthet.

  102. Att man ser social utsatthet
    i termer av ekonomiska frågor-

  103. -snarare än som mänskliga frågor
    och rättigheter.

  104. Fokus inom det offentliga
    har handlat om-

  105. -att bygga upp en organisation
    för dess egen skull.

  106. Man kanske talar om antalet ärenden
    i socialtjänsten-

  107. -och inte om människor som behöver
    få sina rättigheter tillgodosedda.

  108. Där måste man vara självkritisk.

  109. Det är därför man står inför
    de utmaningar man gör i dag.

  110. Att man inte har den kontakten
    som man under en period har haft-

  111. -med lokalsamhällen till exempel.

  112. Den andra delen
    som jag tänkte prata om-

  113. -är också en självkritisk tanke.

  114. Jag tänker på
    när jag skrev min avhandling.

  115. Det vanligaste svaret
    jag fick av socialarbetare-

  116. -var att "hos oss
    behandlar vi alla som individer".

  117. "Hos oss behandlar vi alla
    som individer." Vad betyder det?

  118. Om vi talar om de inre gränser
    som Filip var inne på, så...

  119. Alla behandlas inte som individer.

  120. Man måste vara medveten
    om de föreställningar man har.

  121. Att vi kategoriserar människor
    som ensamkommande-

  122. -får konsekvenser för vilka behov
    som kan tillgodoses.

  123. Vad vi anser vara ett värdigt liv.
    Där måste vi vara självkritiska.

  124. Frågor som kön och rasifiering
    och rasism-

  125. -spelar roll
    för hur vi ser på människor.

  126. Välfärdsstaten
    står inför en utmaning.

  127. Dels att vara självkritisk
    till hur vi får människors behov-

  128. -och rättigheter tillgodosedda.

  129. Men också utifrån den situation
    vi befinner oss i här och nu.

  130. Det rör sig om många människor
    som riskerar att drabbas ytterligare-

  131. -om vi inte tar det här på allvar.

  132. Tack så mycket.

  133. -Dawan?
    -Jag fortsätter på Marcus spår.

  134. De inre gränserna och de verksamheter
    som de här ungdomarna hamnar i.

  135. Jag har jobbat med ensamkommande
    i kommunala verksamheter och privata-

  136. -som boendestödjare
    och som föreståndare.

  137. Är det nåt jag har lärt mig, är det
    att HVB-hem är dåligt för dem.

  138. Det är just för att... Man började...

  139. När man ändrade lagen 2006,
    LMA-lagen och lagen om god man-

  140. -blev de här ungdomarna
    lika som alla andra barn i Sverige.

  141. Man skrev också i förarbetena-

  142. -att nu ska ungdomarna behandlas
    som alla andra barn.

  143. Barn som inte har föräldrar
    hamnar på HVB-hem.

  144. Det är barn som har andra problem.
    Därför hamnade ungdomarna också där.

  145. Då ska de behandlas
    på samma sätt som svenska barn-

  146. -med psykosociala problem.

  147. Det ramverk som finns är inte
    anpassat för de här ungdomarna.

  148. Vi som jobbar med dem förväntas
    förhålla oss till det ramverk-

  149. -som inte funkar för
    de här ungdomarna. Vi ska skriva...

  150. Socialsekreteraren skriver
    en vårdplan utifrån BBIC-modellen-

  151. -som är en triangel,
    där man har tagit bort två delar.

  152. Man fokuserar på ena.
    I stället för att göra nåt nytt.

  153. Vårdplanen ska vi översätta
    på boendena till genomförandeplan.

  154. Det är i princip samma process.
    Ingen gillar att skriva dem.

  155. Ingen gillar att översätta dem.

  156. Ungdomarna
    gillar det definitivt inte.

  157. Hur man... Det blir att vi gör saker
    bara för att göra det.

  158. Trots att ungdomen, personalen
    och socialsekreteraren-

  159. -vet att det inte funkar.
    Det här låter hårt-

  160. -men vi gör det på låtsas.

  161. Nånstans där
    försvinner ungdomens riktiga behov.

  162. Vi måste fokusera på saker
    som byråkratin-

  163. -förväntar att vi ska göra.

  164. Det blir än viktigare när man pratar
    om stödboende för ensamkommande.

  165. Det finns förslag
    på en ny boendeform.

  166. Då är det viktigt att akademin är med
    och formulerar hur den ska se ut-

  167. -så att vi inte hamnar i samma
    ogenomtänkta boendeform för dem.

  168. Resurser är viktiga, men vi hade
    kunnat göra ett mycket bättre arbete-

  169. -med samma resurser
    om tänket från början var rätt.

  170. Att man hade utformat en boendeform
    som passar för de här ungdomarna.

  171. Och att vi ärligt och uppriktigt
    pratar om vad det är vi ska göra-

  172. -så att alla vet det.

  173. I sex år
    har jag jobbat med ensamkommande.

  174. Vi har sagt att vi ska integrera dem.

  175. "Vad gör ni på boendena?" "Vi ska
    hjälpa dem att bli integrerade."

  176. Inte nån som jag har jobbat med
    vet vad det ordet betyder.

  177. Är det läxhjälp? Då fokuserar vi bara
    på det, så att de lär sig svenska.

  178. Är det jobb? Då fokuserar vi på det.

  179. I stället för att hamna i det här...
    Återigen i det här...

  180. ...byråkratiska låtsasarbetet.

  181. Skala av de byråkratiska delarna,
    och fokusera på det som är viktigt.

  182. Det är ungdomarna och deras behov.

  183. -Varsågod.
    -När man är sist...

  184. ...kommer man på spår under tiden.

  185. Jag tänkte knyta an till det
    Dawan berättar om boendeformer.

  186. Och även det som Filip pratade om
    i början.

  187. Vad vi har för bilder
    och vad det får för konsekvenser-

  188. -för bemötandet av den administrativa
    kategorin ensamkommande barn-

  189. -som omfattar en väldigt
    heterogen grupp barn och ungdomar-

  190. -som i och för sig
    har ett antal gemensamma nämnare.

  191. Men också är väldigt olika.

  192. Jag tänkte gå ner på mikronivå.

  193. Från policyn ner
    till ungdomarnas perspektiv och så.

  194. Jag skrev en avhandling om ensam-
    kommandes erfarenheter i Sverige.

  195. Utgångspunkten var deras perspektiv.
    Jag sa att det är en heterogen grupp.

  196. Jag upplevde att ungdomarna
    hade olika bilder av vad de ville ha-

  197. -eller hur de ville bemötas
    av personal och människor i Sverige.

  198. Och hur de upplevde
    att behoven de själva hade...

  199. Alltså om de fick dem tillgodosedda.

  200. Vissa av dem ville vara barn
    och bli omhändertagna. "Jag är barn."

  201. Man var kritisk mot HVB-hem,
    det var ingen familj.

  202. Andra ville vara mer självständiga.

  203. "Jag har klarat mig själv länge
    och kan ta hand om mig själv."

  204. I socialt arbete
    ska man utgå från individen.

  205. Då måste man också tänka att
    det inte är en grupp, utan individer.

  206. Så... På samma sätt
    när vi pratar om kategorisering.

  207. Det är lätt att fokusera på utsatthet
    och på att det är en utsatt grupp.

  208. Det tycker jag är problematiskt.
    Alla har ett aktörskap, som Anna sa.

  209. Samtidigt
    är det lite riskabelt att...

  210. ...bara fokusera på att det är starka
    individer. Då missar man att se-

  211. -de behov som de har som unga
    nyanlända utan närvarande föräldrar-

  212. -som ska lära sig
    att klara sig själva.

  213. Så.

  214. Om jag ska hänvisa
    till forskning om ensamkommande-

  215. -och mottagandet av dem,
    så visar forskningen på brister.

  216. Det har även Socialstyrelsens översyn
    av HVB-hem visat.

  217. Det finns mycket, mycket brister.
    Man behöver tänka i nya banor.

  218. Det har handlat om hur barnens behov
    bemöts och tillgodoses.

  219. Hur man gör barnen delaktiga.
    Deras möjlighet till delaktighet.

  220. Är det delaktighet
    som nån form av ideal-

  221. -men som inte sker
    på en vardaglig nivå?

  222. Hur mycket har de att säga till om
    i hur och var de bor?

  223. Vilken god man de har och så vidare.

  224. Jag tänker
    att vi måste komma ihåg att-

  225. -när vi pratar om att det kommer
    allt fler ensamkommande...

  226. Det blir fokus på kostnader och
    hur det ska hanteras på kommunnivå.

  227. Det är viktigt att komma ihåg
    barnen och ungdomarna i det här.

  228. Vi får inte glömma
    att det är människor med rättigheter.

  229. Det är barn med rättigheter
    som vi pratar om.

  230. Och att kostnader...

  231. Vi får inte glömma bort det
    när vi pratar om kostnader.

  232. Vad är det vi menar med kostnader?
    Kortsiktigt eller långsiktigt?

  233. Att dra ner på budgeten
    för ensamkommande i dag-

  234. -kan generera kostnader längre fram.

  235. Det är de sakerna jag funderar på.

  236. Det är problematiskt när man kommer
    sist och alla har sagt bra saker.

  237. Jag stannar här och så fortsätter vi.

  238. Vi har stora frågor.

  239. Men om vi först börjar
    med det som Marcus var inne på.

  240. Om du kan säga nåt, Marcus. Anna
    var också inne på det och ni två.

  241. Hur kan välfärdsstaten omorganiseras?
    Eller omformuleras.

  242. Lite blygt så där.
    Omformulera, omstrukturera!

  243. Det är nästan ett omöjligt arbete.

  244. Men om man skulle omformulera
    på nåt sätt-

  245. -för att tillvarata
    deras rättigheter.

  246. Och andra människors rättigheter.

  247. Vad skulle behöva göras?
    - Till dig, Marcus.

  248. Ja... Det var en svår fråga
    så här på morgonen.

  249. Jag tror att det handlar om...
    - Lite som du var inne på.

  250. Det här med att vi har en tendens att
    bara tänka ekonomi och organisation.

  251. Organisering av och såna saker.
    Men jag tycker...

  252. Välfärdsstaten har fokuserat på vilka
    risker människor utsätter sig för.

  253. Vilka skyddsfaktorer
    som finns i människors liv.

  254. I stället
    för att fokusera på rättigheter.

  255. Det är en omformulering.
    Att uppdraget i första hand-

  256. -bör handla om att
    tillgodose människors rättigheter.

  257. Då hamnar det andra i andra hand.

  258. Hur tillgodoser vi den här människans
    sociala rättigheter?

  259. Tänker jag. I dag finns det
    en tendens att omvandla människor-

  260. -till att passa organisationer, eller
    så som välfärdsstaten organiseras.

  261. En annan sak som hänger ihop
    med det här, är att...

  262. Vi tar välfärdsstaten för given
    i dubbel bemärkelse.

  263. Vi tänker oss
    att den finns där när vi behöver den-

  264. -vilket inte alls alltid är sant.

  265. Sen tänker vi att så som vi har valt
    att organisera välfärdsstaten-

  266. -per definition
    är så som välfärdsstaten är.

  267. Det är vi som gemensamt bestämmer
    hur välfärdsstaten ska organiseras-

  268. -som har skapat detta snarare.

  269. Socialtjänsten är inte socialt arbete
    utan ett sätt att organisera det.

  270. Vi måste fundera. Kan vi tillgodose
    behov genom denna organisation?

  271. Eller behöver vi tänka om?

  272. Ja.
    Nu kom det en massa ord ur munnen.

  273. Nej, men...

  274. Bra.
    Det är klart att det är stora frågor.

  275. Anna, vill du säga nåt
    om vad man skulle kunna omformulera?

  276. Det är intressant
    att vi sällan diskuterar-

  277. -hur välfärdsstaten
    skulle kunna se annorlunda ut.

  278. Det som flera har varit inne på,
    att lyssna på anspråk som framställs.

  279. Det finns många initiativ.
    Asylstafetten.

  280. Det var afghanska familjer
    som arrangerade ett tältläger-

  281. -för att fästa uppmärksamhet
    på det att de inte blev betrodda.

  282. Ingen trodde på dem.

  283. De kände att deras asylskäl blev
    slarvigt behandlade av myndigheter.

  284. Deras anspråk
    var att få en rättssäker asylprocess.

  285. Om vi börjar där,
    med att lyssna på de anspråk-

  286. -som framställs, men sällan hörs.
    Det finns ett offerperspektiv.

  287. Det du sa om aktör var viktigt.

  288. Att det kan leda till
    en romantisering som också är farlig.

  289. Man ska ha båda perspektiven
    i sitt huvud.

  290. Institutionaliserade rättigheter
    är viktiga.

  291. Jag ser också en risk med dem.

  292. Det är det individuella ansvar som
    följer när den institutionaliseras.

  293. "I systemet kan du som individ göra
    anspråk på rättigheterna. Varsågod."

  294. "Det är upp till dig." Rättigheter
    är också mycket en kollektiv kamp-

  295. -som utgår från att det finns en
    upprördhet över världens orättvisor.

  296. Den får vi inte låta gå förlorad.

  297. Det är viktigt när vi pratar om
    våra viktiga mänskliga rättigheter.

  298. Mycket bra, Anna. Mycket bra.

  299. Här finns det, Dawan och Ulrika...

  300. Här finns en komplexitet,
    det här med individ och kollektiv.

  301. Hur gör man
    för att uppnå likabehandling?

  302. Om man tänker på både individ
    och kollektiv, som är en...

  303. ...svårfångad problematik i Sverige.
    Hur gör vi?

  304. Att ta hänsyn till både individ och
    kollektiv, och det Anna är inne på.

  305. Det är inte bara den enskildes
    ansvar, utan också kollektivets.

  306. Där det finns grupper
    som har en speciell situation.

  307. Det känns som att jag tjatar
    om vårdplan och det där-

  308. -men jag tror att det stämmer in
    på det du pratar om.

  309. Kollektiv kontra individen.

  310. De målformuleringar som vi får
    till exempel från socialtjänsten-

  311. -har sällan ungdomarna själva
    varit med om att formulera.

  312. Man frågar lite rituellt och
    ceremoniellt, oftast genom en tolk-

  313. -som gör nåt konstigt med samtalet.
    Tolken strömmar ut genom högtalaren.

  314. Det är sällan en levande tolk,
    utan det är en telefontolk.

  315. Man formulerar mål. Det är exakt
    samma för alla ungdomar i princip.

  316. Vi homogeniserar både på policynivå
    och på boendenivå.

  317. Ungdomarna är sällan själva med och
    bestämmer hur de vill ha sitt liv.

  318. Det är lång tid de bor på boende.

  319. Det blir patenterade lösningar
    som ska passa alla.

  320. De som inte låter sig anpassas
    är avvikande.

  321. Det är där fokus kommer att ligga.
    Det finns...

  322. Jag vill inte säga repressalier,
    men det finns ändå...

  323. ...former för att rätta in alla
    i ledet.

  324. Det är för att HVB-hemmet
    har en uppstramad organiseringsform.

  325. Boendepersonalen
    måste anpassa sig till regelverket.

  326. När IVO kommer på besök frågar de
    inte hur man jobbar med ungdomarna-

  327. -utan hur väl man fyller
    i dokumentationen, som är ganska dum.

  328. Det är sällan som de frågar-

  329. -hur det riktiga
    sociala arbetet bedrivs.

  330. Där behöver man göra om
    och göra rätt, känner jag.

  331. -Det var kanske inte svar på frågan.
    -Det är en del av svaret.

  332. Ulrika? Det här med delaktighet-

  333. -som är viktigt utifrån ungdomarnas
    och barnens perspektiv.

  334. Hur kan man göra?
    Det är Dawan också inne på.

  335. Ja, hur ska man göra?
    Det kan ju göras på olika sätt.

  336. Receptlösningar är svåra att få till,
    eftersom...

  337. Det kan finnas en vaksamhet
    bland ungdomarna och barnen.

  338. "Kan jag lita på den här personen?"

  339. Man måste tänka kreativt kring
    hur man kan jobba med delaktighet-

  340. -men det är viktigt att tänka
    kring frågor om delaktighet.

  341. Och att delaktighet kan göras
    på olika sätt.

  342. Jag tänker på det Anna tog upp
    om individens ansvar.

  343. Utifrån ett vuxenperspektiv, eller
    utifrån en praktikers perspektiv-

  344. -har man en bild av hur delaktighet
    ska se ut enligt modellen.

  345. Man kanske kan tänka att delaktighet
    kan göras på flera olika sätt.

  346. Det är inte individens ansvar att
    uppnå en viss form av delaktighet-

  347. -utan att vara delaktig på sina egna
    villkor. Att kanske göra motstånd.

  348. Om man upplever att man ingår i ett
    system där man inte känner sig sedd-

  349. -eller bekräftad och erkänd.

  350. En övergripande kommentar
    kring det här:

  351. Det var intressanta och bra saker
    som kom fram.

  352. Det är också frågan om medborgarskap.
    När blir kostnader så problematiska?

  353. Det landar i en fråga kring
    medborgarskap. De som kommer hit-

  354. -och de som uppbär medborgarskap.

  355. Hur kan man tänka kring det?
    Det är en svår fråga också.

  356. En mer utvidgad syn på
    mänskliga rättigheter till exempel-

  357. -inom välfärdsstaten,
    kan vara nåt att fundera kring.

  358. Vill ni tillägga nånting?
    Är det nåt ni vill säga-

  359. -innan vi går till publiken och
    ger dem en chans till delaktighet?

  360. Inte bara lyssna.
    Här sitter kompetenta människor-

  361. -som jobbar med frågan,
    eller som är intresserade.

  362. Säkerligen
    finns det mycket att säga därifrån.

  363. -Marcus, ville du säga nåt?
    -Jo, jag tänker just att...

  364. Det är lite det som är min poäng.

  365. Att ett ökat fokus på välfärdsstaten-

  366. -på mänskliga rättigheter
    och rättvisa-

  367. -gör att man delvis
    kan tänka bort den gränsen.

  368. Är det så att människor far illa-

  369. -eller inte får sina rättigheter
    tillgodosedda... Det blir prio ett.

  370. Det är
    att omformulera grunduppdraget.

  371. Sen tänkte jag på det du var inne på.

  372. Vi måste...
    Du pratade om Asylstafetten.

  373. Att man... Vad ska man säga?

  374. Om jag pratar utifrån välfärdsstaten-

  375. -så måste man lyssna bättre.

  376. Att lyssna på människor, på de
    organisationer som arbetar med det-

  377. -för att bli bättre på
    att tillvarata rättigheter och behov.

  378. -Jag ville förtydliga det.
    -Anna?

  379. Tack för det förtydligandet.

  380. En sak som vi kan vara vaksamma på-

  381. -oavsett om man är på en
    frivilligorganisation eller kommunen-

  382. -är den här brutaliseringen
    av relationer som jag ser.

  383. Nu tänker jag på lagstiftning igen.
    Jag är jurist.

  384. Jag kanske ska säga det.

  385. Det var det du sa
    om att bli stoppad i Pildammsparken.

  386. Det kan vara byråkrati,
    det kan vara lagstiftning-

  387. -det kan vara riktlinjer
    på en enskild avdelning-

  388. -som brutaliserar relationer.
    Ni kommer ihåg REVA-diskussionen.

  389. Den är ett exempel på brutalisering
    av mellanmänskliga relationer.

  390. Där tror jag att alla har ett
    visst utrymme för att göra motstånd.

  391. Det kändes viktigt att lyfta fram
    i sammanhanget.

  392. Sen har vi inte pratat
    om det stora engagemang som finns-

  393. -och som har visat sig
    under de senaste månaderna.

  394. Många kommer samman
    och handlar tillsammans.

  395. Det kanske är ett gyllene ögonblick
    där vi inte vet vad som ska hända.

  396. Frågan är... Det händer nånting
    i alla fall med alla möten som sker.

  397. Vi vet inte hur engagemanget kan bli
    beständigt och vad det leder till.

  398. -Men det kan vara ett ögonblick.
    -Absolut.

  399. Nu är det dags att ställa frågor.

  400. Tack, allihop! Spännande tankar.

  401. Jag skulle vilja... En del vet
    vem jag är. Annelie pekade på mig.

  402. Jag satt med i Malmökommissionen. Jag
    är ordförande för Röda Korset här-

  403. -som har tagit emot otroligt många
    nya, engagerade frivilliga.

  404. Det är en utmaning att se till att
    det blir ett bestående engagemang.

  405. En stor utmaning.

  406. Det jag fäste mig vid, och som jag
    tror är en av de stora utmaningarna-

  407. -inte bara för Malmö stad
    utan över huvud taget-

  408. -och som hänger ihop med
    en omformulering av välfärdsstaten...

  409. Det är synen på vilken... - Det var
    bra att du tog upp det med boendet.

  410. Här kommer ensamkommande barn
    och ska lyda under samma regelverk-

  411. -som det som gäller för HVB-hemmen.

  412. Här måste ni som har forskat i detta
    ligga på som bara attan-

  413. -på de som ska formulera
    de nya boendeformerna-

  414. -så att det blir
    ett annat sätt att bemöta.

  415. Att de ensamkommandes röster hörs.

  416. Det gäller många områden.
    Skola och alla möjliga sektorer.

  417. Vi tror att det är en klump, som vi
    kan förhålla oss på samma sätt till.

  418. Jag hoppas att ni som forskare
    ser till att det hörs-

  419. -inte bara i Malmö,
    utan hela vägen upp till Umeå.

  420. Bra. Tack.
    Där finns det ett konkret uppdrag.

  421. Formulera nya former för boende.

  422. Säg gärna ert namn
    och varifrån ni kommer.

  423. Varsågod, Jens.
    - Jag känner inte alla.

  424. Jens Sjölander,
    projektkoordinator på Malmö högskola.

  425. När det talas om omformulering
    av välfärdsstatens uppdrag-

  426. -undrar jag vilken ni talar om.

  427. Är det välfärdsstaten som blev
    när Gustav Vasa tog Skåne tillbaka?

  428. Eller är det
    en europeisk välfärdsstat? En global?

  429. Inom Sverige, hur tänker ni er
    de regionala indelningarna?

  430. Ska regionerna omfördelas? Det vore
    intressant att få perspektiv på det.

  431. Varsågod.
    Ni får frivilligt ställa upp.

  432. Jag tänker på staten Sverige, som
    har makten att begränsa invandringen.

  433. Så. När jag pratar här i dag,
    tänker jag på det.

  434. Efter honom...

  435. Vänta en sekund. Vi får ge dem
    chansen att svara på frågan.

  436. -Varsågod, Marcus.
    -Jag blir begränsad av sånt.

  437. Jag förstår att det är viktigt.
    Jag talar utifrån Malmö, Sverige.

  438. Just nu. Men jag tror
    att det går att omformulera.

  439. Jag tror inte att det finns gränser.
    Vi bestämmer det gemensamt.

  440. Vi begränsas om vi tänker
    i termer av kommunalt, regionalt-

  441. -nationellt.
    För mig handlar det mer om...

  442. Att försöka tänka om.
    Vi har kört fast.

  443. Vi kör fast
    i de strukturer som vi är i.

  444. Samtidigt som människor
    hela tiden drabbas av detta.

  445. Visst, jag pratar
    utifrån mina erfarenheter lokalt.

  446. Men också Sverige som nation.
    EU, det är en jätteviktig aktör.

  447. Är det nån?

  448. Det är en svår fråga. Det är
    på olika nivåer som vi rör oss.

  449. Det finns stora frågor
    som nationalstater-

  450. -inte kan hitta bra lösningar på,
    eftersom de överskrider gränser.

  451. Det är svårt.

  452. Varsågod.

  453. Hej. Alireza heter jag.

  454. Och... Ja, varifrån kommer jag?
    Jag grundade Ensamkommandes förbund-

  455. -tillsammans med några polare.

  456. Och har varit, inte initiativtagare-

  457. -men i kärngruppen när det gäller
    Asylstafetten 2013 och 2014.

  458. Först skulle jag svara på din fråga,
    Anna. Apropå din punkt.

  459. Humanitärt visum.

  460. Det är ett parti som driver
    den frågan. Vi har inte majoritet.

  461. Det blir svårt. Men jättebra punkt.

  462. Samma sak med transportörsansvaret.

  463. Det är många, som SAS...
    Jag hade möte med dem.

  464. Vi kan utföra såna visum,
    men det blir olagligt hos oss.

  465. Det är ett hinder.

  466. Och... Ja.

  467. Ni nämnde ensamkommande, men tyvärr
    ser jag inte målgruppen här.

  468. Vi behöver bli duktigare-

  469. -på att delaktiggöra målgruppen
    när det gäller såna seminarier.

  470. De kommer på nästa panel!

  471. -Ordföranden sitter där.
    -Hamza, ja.

  472. Sen när det gäller forskning...

  473. Jättebra punkter och poänger.

  474. Men ni forskare ställer frågor-

  475. -utifrån ett hypotetiskt perspektiv.

  476. När jag som målgruppen vill svara...
    "Den här frågan är knasig."

  477. Jag föreslår att ni pratar
    med målgruppen, i stället för om dem.

  478. Ni skulle få bättre resultat
    och aspekter.

  479. Sen när det gäller HVB-hem-

  480. -är det en passivisering
    av ensamkommande.

  481. Man klarar hela vägen hit.
    Jag kom hit för två år sen.

  482. Jag har klarat hela vägen
    från Iran och hit.

  483. "Lilla du, nu bestämmer vi över dig."

  484. Det är totalt kaos. "Vad gör jag nu?"

  485. Det finns gode man,
    ssk, ekonomiskt...

  486. Det finns många organisationer
    och personer.

  487. Vi bollas mellan dem.

  488. Det funkar inte.
    Systemet funkar inte.

  489. Samtidigt
    läggs mycket resurser på dem.

  490. Jag gillar inte att prata pengar
    och mänskliga rättigheter-

  491. -men när vi lägger resurser
    behöver vi också en bra respons.

  492. Du, jag har glömt ditt namn.

  493. Det är en väldigt bra punkt.

  494. Det här med genomförandeplan
    och bla bla.

  495. Det funkar inte. Jag bara "usch".
    Jag orkar inte.

  496. Det är meningslöst för oss,
    kanske inte för er.

  497. Men det är vi
    som måste liksom "njuta" av det.

  498. Ska du ställa en fråga?
    Ställ frågan, det finns fler.

  499. Hur ser ett optimalt HVB-hem ut,
    ett fungerande system-

  500. -när det gäller mottagning
    för ensamkommande och integration?

  501. Jag ställer frågan
    till alla fyra i panelen.

  502. Tack så mycket.

  503. Filip,
    jag vet inte om du vill kommentera.

  504. -Varsågod.
    -Vi kan prata om det här sen.

  505. Det är ingen forskning
    där vi har en färdig uppfattning.

  506. Den utgår från
    att skapa samtal och möten-

  507. -där man uttrycker
    det man tycker är viktigt i livet.

  508. Det är inte hypotes-testande
    forskning på nåt sätt.

  509. Vi kan prata mer om det.

  510. Är det nån som vill svara
    på frågan som han hade?

  511. Jag kan bara bekräfta att det finns
    ett problem i mycket forskning.

  512. Inte just er, men i mycket forskning.

  513. Vi som forskare
    har ett starkt tryck på oss-

  514. -att göra samhällsrelevant forskning.

  515. Det är intressant
    att kritiskt diskutera vad det är.

  516. Jag vet inte
    om jag kan svara på den frågan.

  517. Jag vill kommentera forskningen.

  518. Även om ni ska prata om det senare
    så är det viktigt att...

  519. Du har rätt. Mycket forskning
    som har bedrivits har fungerat så.

  520. Men i vår forskargrupp,
    där Filip, jag och Dawan ingår-

  521. -och Paula, som inte kunde vara här-

  522. -så har vi som mål
    att inte bedriva sådan forskning.

  523. Det är uttalat. Vi försöker.

  524. Sen gör vi fel också,
    men det är viktigt att...

  525. Att det finns ett försök
    från vår sida att förändra det.

  526. Du har helt rätt. Alltså...

  527. Om man ska formulera
    en ny boendeform-

  528. -så är det de ensamkommande
    som man ska fråga.

  529. Helst de som har passerat
    HVB-hemmen-

  530. -så att man vet hur tufft det är där.
    Då får man ett nytt perspektiv.

  531. Jag har kontakt med många
    som jag har jobbat med tidigare.

  532. Det enda vi pratar om
    är de dumma aspekterna med HVB-hem.

  533. Genomförandeplanerna.
    Ingen kommer ihåg nånting av det.

  534. Vi vuxna satt och pratade
    över huvudena på ungdomarna.

  535. Det är som du säger. Man kollade på
    klockan. "När ska eländet ta slut?"

  536. Vi måste göra det. Varför det,
    när det inte fyller nån funktion?

  537. Varken för personalen
    eller för ungdomarna. Slöseri.

  538. Precis. Okej, då är det nästa fråga.

  539. Jag representerar
    ett par organisationer.

  540. De aktuella här är Kontrapunkt,
    humanitet.nu och Rostock hilft.

  541. Jag har involverat mig
    och jobbat längs med gränserna-

  542. -i Serbien, Tyskland
    och här hemma i Malmö.

  543. Jag undrar hur akademin
    ser på tillbehörighet.

  544. Vad är vårt ansvar? Hur kan alla
    dra sitt strå till stacken?

  545. Vad är ert strå till stacken,
    förutom forskningen?

  546. Många kommer hit med hög utbildning,
    men de kommer inte längre.

  547. Precis som ni sa
    blir man kategoriserad.

  548. Som ensamkommande och papperslös.
    Man fastnar i det.

  549. Man tar inte hänsyn
    till det här begreppet trauma.

  550. Man tar inte heller hänsyn till de
    som jobbar med det, sekundär trauma.

  551. Hur har ni sett på
    att utbilda myndighetsfolk i det-

  552. -så att man tar tag i det?
    Det är många barn som kommer hit-

  553. -som skickas till särskolan.
    Det är inte det det handlar om.

  554. -Hur tänker ni kring det?
    -Bra.

  555. Är det nån som vill kommentera?
    Jag förstår, det är svåra frågor.

  556. Man kan inte uttala sig om allt.
    Vill ni göra ett försök?

  557. Jätteviktiga saker du lyfter.

  558. Jag kan inte säga nåt om trauman.

  559. Jag tror det finns andra med
    kompetens här som kan prata om det.

  560. När det gäller akademins roll,
    så är det en förhandling som vi för-

  561. -där vi på Globala politiska studier
    har öppnat upp för papperslösa.

  562. Vi arbetar för ett system
    som ger akademiska poäng formellt.

  563. Som exempel. Jag jobbar med personlig
    rådgivning till papperslösa.

  564. Det finns många akademiker som
    arbetar utanför sitt vanliga arbete.

  565. -Det var svar på några frågor.
    -Vänta.

  566. Vi har en som kan svara på din fråga
    om trauman. - Presentera dig.

  567. Tack. Kenjiro Sato, psykolog på TKT,
    teamet för krigs- och tortyrskadade.

  568. Det är en jätteviktig fråga.
    Jag vill inte stigmatisera-

  569. -men vi vet
    att flyktingar är traumatiserade.

  570. Krig, tortyr, förföljelse.

  571. Flykten traumatiserar.
    Många mår dåligt.

  572. Den frågan saknar jag här.

  573. Mental hälsa är en mänsklig
    rättighet. Det vill säga hälsa.

  574. Därmed mental hälsa.

  575. Jag kan bara bekräfta din fråga.

  576. Vi gör det vi kan inom sjukvården-

  577. -men det saknas resurser.

  578. Det är inte alla
    som behöver komma till psykiatrin.

  579. Forskningen säger att det finns
    en tredjedel som klarar sig.

  580. En tredjedel behöver hjälp,
    och en tredjedel mycket hjälp.

  581. Vi behöver inte stigmatisera.
    Men vi behöver en struktur-

  582. -för att människor ska tas emot.

  583. Människor mår bättre
    vid ett bra mottagande.

  584. Det är på det mänskliga planet.
    Det som händer nu...

  585. Jag får tårar i ögonen när folk går
    förbi Österrike och man applåderar.

  586. Det har vi inte gjort här än.
    Jag hoppas vi kan göra det.

  587. Jag kan passa på, Kenjiro.
    Du har lång erfarenhet...

  588. ...av de här frågorna. Det var
    liknande i början av 90-talet-

  589. -med människor
    från före detta Jugoslavien.

  590. Kan du säga nåt kort? Om du kan.

  591. Vad lärde vi oss av det-

  592. -när så många kom samtidigt
    och behövde hjälp?

  593. Jag glömde säga en sak,
    apropå olika tredjedelar.

  594. Det finns forskning
    på att de klarar sig bättre.

  595. Att så kallade ensamkommande klarar
    sig bättre än svenska ungdomar.

  596. Vilket är jättebra.

  597. Du pratar om Bosnienflyktingar.
    Vi kommer från Latinamerika.

  598. Vad har vi lärt oss från vår flykt?

  599. I går läste jag en artikel
    om en kvinna från Bosnien-

  600. -som berättade
    hur hon har klarat sig.

  601. Här finns också olika tredjedelar.

  602. En del mår fortfarande dåligt
    på vår mottagning.

  603. Fortfarande möter vi människor
    från Bosnien.

  604. Inte så många som från Latinamerika.
    Men många mår dåligt.

  605. Trauman påverkar mig själv,
    min familj och samhället.

  606. Det är därför det måste bemötas-

  607. -på de här tre olika nivåerna.

  608. Traumat, flykten... Om man bemöter
    det på ett bra sätt ger det styrka.

  609. Vi vet att trauman måste...

  610. Forskningen har visat att för att
    hantera trauman måste man exponeras.

  611. Man måste gå igenom det man har
    varit med om i en trygg situation.

  612. Med en psykolog eller med sina
    kompisar. Men man behöver stöd.

  613. Därför håller jag med om HVB-hem.
    Det är inte bra för traumatiserade.

  614. Kanske bra för andra.
    Utbildning och handledning behövs.

  615. Vi på TKT utbildar personal.

  616. Vi har ett program där vi berättar
    för ungdomar och personal-

  617. -att det är normala reaktioner
    på en onormal situation.

  618. "Ni kan göra nåt åt det, vi ger er
    verktyg." Samhället måste ställa upp.

  619. Tack, Kenjiro. - Du har mikrofonen.

  620. Vibeke Nielsen,
    flyktingsamordnare i Svedala.

  621. Jag har lite reflektioner.

  622. Jag blir rädd
    när jag hör om BBIC-triangeln.

  623. Att man går så hårt på den,
    och tar bort två sidor av tre.

  624. Man behöver kanske inte göra
    nån systemförändring.

  625. Det handlar om förhållningssätt.

  626. Att man pratar om vilka förväntningar
    de har när de kommer hit.

  627. Man pratar om vilka drömmar de hade
    i sina hemländer-

  628. -och försöker möta dem,
    och se vilka som kan infrias.

  629. Vi försöker få in dem
    i en statisk värld.

  630. Vi sätter dem i skolan, och har idéer
    kring deras behov utan att fråga dem.

  631. Det handlar inte om systemfel,
    utan om förhållningssätt.

  632. Man kunde bedriva forskning
    hos socialsekreteraren.

  633. Vilket förhållningssätt har de?
    Istället för att låsas av dokumenten.

  634. Man kan ha dokumenten om chefen vill,
    men man kan möta folk annorlunda.

  635. En annan sak. Jag kommer från Svedala
    utanför Malmö.

  636. Där är vi inte vana vid invandring.
    Det är de senaste sju åren-

  637. -som vi har tagit emot flyktingar.
    Jag märker diskussionen i samhället.

  638. Öppnar vi ett HVB-hem,
    eller en flyktinganläggning-

  639. -blir det ramaskri
    om sjunkande huspriser.

  640. Det är till den kontexten
    de nyanlända kommer.

  641. Samtidigt är det i civilsamhället
    som integrationen sker.

  642. Finns forskning om hur man kan jobba
    med integration i civilsamhälle?

  643. Jag som tjänsteman kan ha ett
    gott bemötande, det må väl vara hänt-

  644. -men det sker ingen integration på
    mitt kontor. Sker det nån forskning?

  645. Vi pratar om att inte stigmatisera,
    ändå pratar vi om målgruppen.

  646. Inte om hur vi som människor
    kan mötas. Det är intressant.

  647. Det finns mycket forskning.
    I Göteborg, i Stockholm, i Uppsala.

  648. Inte minst forskare
    inom IMER-förbundet.

  649. Forskning sedan 40 år tillbaka.
    Det är en ständig fråga.

  650. Ibland undrar man, som någon sa:

  651. Går man framåt eller bakåt
    i de här frågorna?

  652. Vi har mycket kunskap. Jag menar
    att det inte behövs mycket mer-

  653. -utan det är den här kopplingen
    som vi försöker uppnå i dag-

  654. -som behöver uppmuntras.

  655. -Ruben, varsågod!
    -Jag heter Ruben.

  656. Jag undervisar i Kristianstad
    i sociologi och kriminologi.

  657. Jag vill fråga följande:

  658. Det står "vilka utmaningar
    står välfärdsstaten inför"-

  659. -"för att alla
    ska ha rätt till likabehandling?"

  660. Nån annan ställde min fråga.

  661. Vad har vi för välfärdsstat i dag?

  662. Vad är det för aktörer som verkar och
    som ger oss det resultat vi ser idag?

  663. Jag tänker konkret på privata aktörer
    som har fått utrymme-

  664. -legalt utrymme
    för att kunna verka inom områden-

  665. -som vård, skola och så vidare.

  666. Det är bemötandet
    av ensamkommande flyktingar.

  667. Hur ser ni på det inom ramen
    för utmaning för välfärdsstaten?

  668. Är det problematiskt?
    Är det en positiv utveckling-

  669. -om man tänker på de större värden
    som är viktiga?

  670. Mänskliga rättigheter och så vidare.
    Hur kan man hantera detta?

  671. Det är en fråga jag vill ställa.

  672. Då måste vi fråga oss vad vi har
    för välfärdsstat? Finns den?

  673. Är den förbi? Är det historia?
    Måste den återskapas?

  674. Vi har också sett vid sidan
    av den "välfärdsstatliga" politiken-

  675. -gentemot målgruppen-

  676. -att det har skapats en stor,
    formidabel alternativ rörelse-

  677. -som har hjälpt till vid
    den här stora flyktingkatastrofen-

  678. -som vi har bevittnat.

  679. Hur förhåller man sig till det
    utifrån den utmaning som utgör...

  680. Den välfärdsstat
    som vi har eller inte har.

  681. Kan vi problematisera det mer
    utifrån detta?

  682. Hur ser vi på de nya aktörerna?

  683. De här privata aktörerna
    som nu ingår i det-

  684. -som i dag
    kanske kan kallas välfärdsstaten.

  685. Tack, Ruben.

  686. Vi är inne i en stor
    förändringsprocess sedan 90-talet.

  687. Frågan är berättigad.
    Vad är det för välfärdsstat vi har?

  688. Vilka förändringar pågår? Inte bara
    relationen staten och civilsamhället-

  689. -utan också privatiseringen
    av välfärdsstaten.

  690. Det är
    en jätteviktig och relevant fråga.

  691. Vill ni säga nånting,
    eller ska jag fortsätta?

  692. Nån måste få tyst på dig.

  693. Nej, men jag vet inte.

  694. Det är förvirring.
    Total förvirring, känner jag.

  695. Svårt att svara på.
    Vad betyder det i det långa loppet?

  696. Jag ser problem med att man...

  697. Om vi pratar om fina värden,
    som vi alla verkar vara överens om.

  698. Då ser jag problem med privatisering-

  699. -och konkurrens och ekonomisering
    av de här frågorna-

  700. -och att man förlitar sig på att
    civilsamhället går in och tar ansvar.

  701. Vilket har skett nu. Det problemet
    vet vi inom forskningen...

  702. Det är långsiktigheten
    som blir lidande.

  703. Man kan inte bygga det
    på människors goda vilja.

  704. I förlängningen blir det ett problem-

  705. -om det offentliga ska sopa upp
    när privata aktörer försvinner-

  706. -eller går i konkurs
    eller säljer vidare.

  707. Eller när civilsamhället
    inte längre orkar eller vill.

  708. Där ser jag problem med utvecklingen-

  709. -men jag vet inte vad det innebär
    i förlängningen.

  710. Vilket välfärdssamhälle
    vi får eller har.

  711. Jag ser också en massa problem
    med privatiseringen av samma skäl.

  712. Men jag ser också att staten
    är nåt som förhandlas hela tiden.

  713. Jag sa tidigare att staten... Det är
    svårt att komma runt suveränens rätt-

  714. -att begränsa invandringen.
    Det sker alltmer våldsamt.

  715. Där vet vi att det är oerhört svårt-

  716. -om du inte har rätt att vistas här,
    att göra anspråk på välfärden-

  717. -utan att trigga igång deporterings-
    maskineriet. Vi saknar frizoner.

  718. Inte ens i skolorna, sa lagstiftaren-

  719. -att här får inte polisen gå in
    och eftersöka barn som ska utvisas.

  720. Det är svårt att komma runt.

  721. Den här makten som staten har.

  722. Det var inget svar, men det är av
    relevans när vi diskuterar det här.

  723. Mänskliga rättigheter kan begränsas-

  724. -av en stark välfärdsstat.

  725. Den är också en viktig förutsättning
    för människors rättigheter.

  726. -Tack så mycket.
    -En liten grej.

  727. Jag håller med, men jag tänkte
    koppla tillbaka till kommentaren-

  728. -som kom förut kring privatisering-

  729. -och det som diskuteras alltmer
    i termer av kostnader.

  730. Det blir också ett problem.

  731. Det offentliga distribuerar resurser
    som handlar hos privata aktörer.

  732. Vad har... Vad ska man säga?

  733. Hur pass bra insyn har man
    på vad som kommer ut därifrån?

  734. Vad ungdomarna som befinner sig
    i organisationen får ut av det.

  735. Vad det är för resurser de får?
    Där kan det bli problematiskt.

  736. Jag har märkt att det är bättre
    kontroll av de privata aktörerna.

  737. Det är så det ska vara.

  738. Om de ska finnas eller inte
    är en annan fråga. Jag tycker ändå...

  739. Jag jobbade på en kommunal verksamhet
    som sparade in miljoner på kort tid.

  740. De pengarna hamnade
    i andra verksamheter. I sig olagligt.

  741. Det är första gången det kommer ut.
    Det var inte samma kontroll.

  742. Jag tycker att spektrumet...
    Speciellt i det här paradigmskiftet-

  743. -så kan det vara intressant
    att ha hela spektrumet.

  744. "Gör de privata aktörerna
    nåt vettigt?"

  745. Ta nåt av det också och gör om det.

  746. Man låter sig inspireras
    av det som är bra.

  747. Okej.

  748. Tack så mycket för alla frågor.

  749. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Välfärdsstatens utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingmottagande, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Välfärd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Dom kallas ensamkommande

Philip Lalander är professor i socialt arbete vid Malmö högskola och forskar om dem som kallas ensamkommande. Han berättar om att det finns två perspektiv på ensamkommande. Det ena perspektivet är att de är traumatiserade offer och det andra är att de är aktörer med resurser och kraft. Han menar att det ena inte utesluter det andra. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Välfärdsstatens utmaningar

Panelsamtal om välfärdsstatens utmaningar när så många människor kommer till Sverige. Hur ser man till att allas rätt till likabehandling upprätthålls? Det handlar också om nationsgränser. Hur mycket kraft ska man lägga på att bygga murar runt nationer? Ska man göra det överhuvudtaget? Medverkande: Marcus Herz, lektor i socialt arbete vid Malmö högskola; Dawan Raoof, forskningsassistent vid Malmö högskola; Anna Lundberg, universitetslektor vid Malmö högskola; Ulrika Wernesjö, forskare vid Imerförbundet. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Från rasism till rasifiering

Rene León Rosales är forskare och ordförande vid Imerförbundet och föreläser om rasismens utveckling genom åren och hur den uttrycks i dag. Han ger en kort historik och talar bland annat om Carl von Linnés kategorisering av människor utifrån "rasspecifika" egenskaper och hur kategorierna sedan har hierarkiserats. Han berättar om rasifiering, vardagsrasism och kritiska ras- och vithetsstudier. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Hör om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. René León Rosales, fil doktor i etnologi, tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska.